Planering och utformning för ett ökat gående - FOT

Planering och utformning för ett ökat gående:Litteraturstudie, expertseminarium och intervju med kommunkontakter4 Resultat från intervjuernaPlanerarnas syn på utemiljöns förutsättningar för de gående och gåendet som transportsättundersöktes med intervjuer av kommunrepresentanter. Nedan följer en sammanställning av deintervjuade trafik- och stadsplanerarnas syn på utemiljöns förutsättningar för de gående ochgåendet som transportsätt. Deras svar redovisas utifrån de olika frågorna som redovisas ibilaga 2. Svaren behandlar deras syn på gåendes förutsättning i utemiljön, möjligaförbättringar och önskemål om ökad kunskap, i respektive kommun.4.1 Beskrivning av gåendet i kommunerna4.1.1 Vem är den typiske gångtrafikanten?För många som arbetar med gåendefrågor finns det ingen typisk gångtrafikant, alla är typiska.Man går till skola, arbete, och det anses inte bara vara sportiga personer som går. Men omman nämner särskilda grupper är barn och skolungdomar vanliga eftersom de inte haralternativet att köra bil, och andra grupper som nämns är motionärer och pensionärer. Kvinnorantas gå lite mer än män. I Västerås anses motionärerna vara en stor grupp som går längsMälaren för att det är vackert och trevligt att gå där. I Båstad är det olika på sommaren ochvintern; på sommaren är det väldigt mycket turister, barnfamiljer och idrottsfolk. På vintern ärdet färre gående; bara de boende på orten, vilket innebär alla kategorier av gående. Detövergripande svaret är dock att en gångtrafikant är många olika typer av personer och nästanalla människor är ibland gångtrafikanter.4.1.2 Vilka behov har gångtrafikanten?De intervjuade personerna anser ofta att det är svårt att ange typiska behov eftersom gruppenär så blandad. Ofta är utgångspunkten när man försöker beskriva gångtrafikanternas behovutifrån deras möjlighet att gå och då handlar det ofta om dem som har svårast att gå(tillgängligheten). De allmänna kommentarerna är att om man planerar för dem som harsvårast att gå så har alla möjligheten att gå. Gåendegruppen anses inte vara en starkopinionsgrupp och gåendet tas dessutom för givet är en kommentar.Men det finns ändå olika beskrivningar på olika gåendegruppers anspråk. Skolungdomarnaoch de som arbetar färdas på morgonen på samma tider, och ofta samlat i större grupper.Dessa grupper behöver tydligt markerade och säkra övergångsställen med bra sikt.Arbetspendlarna vill ta närmsta vägen utan att gå några omvägar. Pensionärerna vill ha braunderhållna gångbanor. Allmänt vill de gående ha en trevlig väg att gå längs, och att det skakännas tryggt. Det ska vara lätt att ta sig fram och man ska inte behöva gå omvägar, och detska vara gent. Alltför branta vägar anses inte heller vara bra för de gående. Andra typer avbehov som de gående har är att det ska inte vara enformigt där de gående färdas, man vill havariation, och småskalighet i trafiknätet och bebyggelsen anses vara positivt.Fotgängare vill också att det ska vara framkomligt på vintern, t.ex. att det är plogat ochhalkbekämpat. Det har man fått många synpunkter på i Västerås.För vissa grupper är det självklart att tryggheten är viktigare – att man vågar gå där – att det ärbelysning och inte vegetation som upplevs som skum. Det anses vara olika för män och42