Planering och utformning för ett ökat gående - FOT

Planering och utformning för ett ökat gående:Litteraturstudie, expertseminarium och intervju med kommunkontakterframkomlighet för de gående. Det kan också handla om tillgänglighet för fotgängare, hittastråk att prioritera i fortsatta arbetet och lokalisering av stråk. Det anses viktigt medsammanhängande stråk. Tidigare har man gjort skolvägsutredningar men det arbetet är nuavklarat.I Båstad, där länsväg 115 är genomfart (Trafikverkets väg) och skär genom centrum, har mantidigare gjort en centrumstudie som även innehöll en studie av trafikföringen, med målet att fåner fordonshastigheterna. I arbetet ingick miljöaspekter, införande av cirkulationsplatser ochatt förbättra trafiksituationen för fotgängare. Man införde separation mellan motorfordon ochcyklister/fotgängare på de stråk där det fanns utrymme.4.2.3 Är kommunernas arbete kontinuerligt och systematiskt för gående?De intervjuade personerna tycker att arbetet i kommunerna för gående är tämligenkontinuerligt även om gång ofta är ett bortglömt transportsätt. Det anses vara mycket bilfokusi de olika kommunernas planering, men på senare år har även cykel kommit in mer och mer.Man anser sig inte prata så mycket om de gående. Inte i någon ort har man en specifikgångstrategi eller program för gåendefrågor. Samtidigt anser man att frågor som rör de gåendealltid är något som man beaktar, även om det inte är några dokumenterade strategier. Fråganfinns alltid med i planerna, även om cykeltrafik ofta kommer före.I Båstad har man inför år 2010 och 2011 fört över pengar från andra trafiksäkerhetsfrämjandeåtgärder till att gagna den oskyddade trafikanten, för att knyta ihop olika gångstråk och för attknyta ihop olika cykelstråk.I Älmhult anser man att trafiknätsanalysen som genomförts är mycket systematisktgenomförd, att den tar upp gåendet och att den ska vara ett levande dokument som uppdateraskontinuerligt. I den identifieras viktiga stråk för de svagaste i samhället där eventuella bristeråtgärdas, vilket gör att det blir bättre för alla gångtrafikanter. Alla kommunalanställda harockså fått en stegräknare vilket har gjort att fler går mer.I Luleå är man lite mer självkritisk och tycker inte att arbetet i kommen är kontinuerligt vadgäller gåendefrågor. Man har t.ex. ingen gångstråksplan. Plattformen för hållbar utvecklinghåller på att tas fram i kommunen, där en trafikstrategi ingår. I trafikstrategin bör det ingå attminska biltrafik till förmån för gåendet och cykeltrafik (och även kollektivtrafik). Omkommunen hade ett politiskt mål för gåendet skulle man arbeta mer utefter det. Ett eventuelltkommande politiskt mål antas först gälla cykeltrafik. Men gåendet som transportsätt ärprioriterat i centrum. Generellt anser man att man borde kunna applicera samma synsätt somman har på bil på gåendet, t.ex. vad gäller räkning av fotgängare, och det gäller att haihärdighet och följa projektet hela vägen.4.2.4 Planering för särskilda grupper av gåendeUtgångspunkten för planering för särskilda gåendegrupper är oftast tillgänglighet för äldreoch personer med funktionsnedsättningar, t ex. enkelt avhjälpta hinder, men ofta är man interiktigt färdiga ännu. En kommentar är att representanter från handikapprådet inte själva direkthar något funktionshinder och anses då inte ha den egentliga känslan om hur det är att sitta ioch ta sig fram med en rullstol. Numera måste man beakta särskilda gruppers behov i allplanering vilket anses bra; av tradition glömdes de oftast bort tidigare.45