13.07.2015 Views

Validering av psykologers urvalsbedömningar - Stockholms universitet

Validering av psykologers urvalsbedömningar - Stockholms universitet

Validering av psykologers urvalsbedömningar - Stockholms universitet

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

eller genom att korrelera metoden med arbetsprestationer där den eftersökta egenskapenanses viktig (Mabon, 2003). Man bör emellertid undvika missförståndet att ett test somuppvisar hög korrelation med ett annat test därmed nödvändigtvis har hög validitet.En delvis ny syn på validitet har visat sig få allt större gehör på senare år, på bekostnad<strong>av</strong> den traditionella synen. Användbarhet har infunnit sig som ett nytt nyckelord förvaliditet. Här omnämns användbarhet som ett nytt viktigt nyckelord för validitet - manpratar om typer <strong>av</strong> belägg för validitet istället för typer <strong>av</strong> validitet (Mabon, 2003).<strong>Validering</strong> kan ske på flera olika sätt, var<strong>av</strong> de vanligaste är samtidig och prognostiskvalidering. I urvalssammanhang där man svårligen kan konstatera i förväg om dennyanställde är bra på sitt jobb, måste kriterier som senare mäter framgång i arbete finnasatt validera metoden mot. Det handlar då om prognostisk validering. Vid validering tasen validitetskoefficient fram på samma sätt som en korrelationskoefficient. Denna talarom sambandet mellan resultat på testvariabeln och kriterievariabeln. Ett sätt att användasig <strong>av</strong> validitetskoefficienten är att ta fram den s.k. förklarade variansen. Denna angervilken andel <strong>av</strong> kriteriet som förklaras <strong>av</strong> prognosinstrumentet, och beräknas genom attman kvadrerar validitetskoefficienten. Denna koefficient kallas determinationskoefficienten.Ett test med validitetskoefficienten 0,30 förklarar alltså 0,09 (9%) <strong>av</strong>kriterievariationen.PrognosförmågaSchmidt och Hunter gjorde 1998 en sammanställning <strong>av</strong> 85 års forskning på olikaurvalsmetoders validitet (Schmidt & Hunter, 1998). Ett utdrag ur resultatet ser ut somföljer:Tabell 1: Prognostiska validitetskoefficienter hos några instrument, med ekonomiska mått som kriterium.PrognosinstrumentValiditetskoefficientArbetsprov 0,54Allmän begåvning 0,51Intervjuer (strukturerade) 0,51Arbetskunskapstest 0,48Integritetstest 0,41Intervjuer (ostrukturerade) 0,38Assessment center 0,37Självbiografiska data 0,35Plikttrohet 0,31Referenser 0,26Yrkeserfarenhet i år 0,18Antal utbildningsår 0,10Grafologi 0,02Denna metastudie (dvs. en studie <strong>av</strong> många studier) är grundligt genomförd ochsammanfattar på ett överblickbart sätt validiteten hos olika urvalsmetoder, vilket gjort9

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!