Validering av psykologers urvalsbedömningar - Stockholms universitet

Under slutet av 1960-talet växte kritiken mot vad som ansågs vara oetisk kvantifieringoch kategorisering av människor enligt metoder som upplevdes som tekniska ochomänskliga. I Sverige anklagades psykologer för att gå näringslivets ärenden medtestmetoder som kunde legitimera dess förtryck av arbetarna. 1970-talet blev enlågperiod för testning då psykometri inte ansågs rumsrent och endast i liten omfattningingick i psykologutbildningen (Mabon, 2003). Efter 1970-talet återfick testning en delav sin praktiska användning, och marknaden för test i många olika sammanhang växtekraftigt i slutet av 1980-talet. Många av de metoder som av olika skäl ifrågasattes harantingen försvunnit från praktisk användning eller omformats. Ett exempel på detta ärRorschach-metoden, som har fått en renässans i och med John Exners RorschachComprehensive System. Rorschach-metoden och flera andra metoder som populärt ännukallas projektiva, exempelvis Thematic Apperception Test (TAT) och Object RelationsTechnique (ORT), benämns numera alltså performancebaserade personlighetstest.Testanvändaren analyserar i dessa test (systematiskt, på goda empiriska grunder ochutan tolkningar) hur testanden löser uppgiften.På senare tid, under 1990- och 2000-talen, kan man tala om en testhysteri med enständigt växande flora av test av alla möjliga slag som tillmäts egenskaper, ibland heltutan vetenskaplig grund. Dessutom används test också av människor utan psykologiskkompetens - det framhålls till och med som en fördel hos en del test att användaren intebehöver ingående kompetens för att administrera testet och tolka dess resultat. Det hardärmed visat sig vara en vikig uppgift för psykologer m.fl. att ”återerövra” sin forna rollsom främsta experter inom psykometri.Den allra äldsta och intuitivt rimligaste metoden för att bilda sig en uppfattning (utöverenkla sinnesintryck) om en människa är troligen samtalet - intervjun är fortfarande endominerande bedömningsgrund inom många olika områden som hälso- och sjukvård,urval och utveckling m.m. I urvalssammanhang har ofta invanda metoder fått kvarstå -samtalet är fortfarande ofta den enda bedömningsmetod som används. En modernutveckling är dock att man har börjat se nyttan av att kombinera olika synsätt ochmetoder för att göra en komplett personbedömning. Man vill exempelvis idag oftakombinera begåvnings- och personlighetstest med samtal. Man kan inompersonbedömning knappast undvika intervjun som instrument - om inte annat för att detkänns intuitivt rimligt att träffa den man ska behandla eller anställa. Det har dock visatsig att intervjun som ensamt instrument har stora svagheter som bedömningsgrund - detär alltså viktigt att komplettera samtalet, gärna med flera väl valda metoder.I en genomgång av det aktuella forskningsläget kring psykologiska bedömningsmetoderhar en forskargrupp tillsatt av APA (det amerikanska psykologförbundet) konstaterat attbedömningar bör grundas på flera olika metoder (s.k. multimetodbedömning) och attframtida forskning bör vidgas till att omfatta även detta fält (Meyer et al 1998). Sammaforskargrupp konstaterar också, apropå psykologiska tests vara eller inte vara: ”(a)Psychological test validity is strong and compelling, (b) psychological test validity iscomparable to medical test validity, (c) distinct assessment methods provide uniquesources of information, and (d) clinicians who rely exclusively on interviews are proneto incomplete understanding”. (Meyer et al, 2001).7