Validering av psykologers urvalsbedömningar - Stockholms universitet

INLEDNINGI takt med att organisationer i allt större utsträckning fokuserar på människor som ennyckelresurs för framgång, växer nödvändigheten i att få rätt person på rätt plats. Kanen organisation fastställa och använda sig av bra metoder för att identifiera och anställarätt personer (framför allt ledare), står givetvis stora fördelar att finna. Traditionellametoder vid urval som intervju, referenstagning, granskning av kandidaters uppgivnadata, betyg och intyg m.m. har visat sig ha relativt låg prognosförmåga (Mabon, 2002).Detta visar på nödvändigheten att ta fram och använda sig av mer användbara metoder.Att använda sig av test är dock komplicerat och kan kräva specialistkompetens. Detfinns också ett antal problem med användning av arbetspsykologiska test. Ett av desvåraste, som också debatteras livligt, är frågan om kompetens hos testanvändaren, dvs.den som administrerar testen. Ett annat problem är att test ofta kan ge upphov tillkänslig information för den som testas (som ofta kallas testand). Även om begåvningpredicerar framgång i arbetslivet relativt väl, måste en siffra som anger en testandsbegåvning hanteras mycket varsamt, vilket återigen kräver kompetens hostestanvändaren och noggrant utformade rutiner kring hantering av testmaterialet.Det är mycket viktigt att testmetoderna som används kan konstateras mäta det som deavser att mäta, dvs. har god validitet. Det finns många former av validitet, varav (iurvalssammanhang) den prognostiska validiteten kanske är mest intressant eftersomdenna talar om hur väl metoden kan predicera exempelvis hur den nyanställde kommeratt prestera. Många test har var för sig har visat sig ha god validitet för det som de varitavsedda att mäta inom specifika kontext. Dock kan ett enskilt test bara mäta enavgränsad aspekt - man bör kunna uppnå pålitligare och därmed mer användbararesultat genom att använda sig av flera metoder och väga samman dem till entotalbedömning (Meyer et al., 2001). Detta förfarande kallas multimetod.Stiftelsen för tillämpad psykologi (STP) har tagit fram riktlinjer för användande avmultimetod vid personbedömning (STP, 2004). (STP arbetar även med certifiering bådeav testmetoder och av testanvändare.) Hur väl en multimetod, dvs. en metodsammansatt av flera metoder, mäter de aspekter som den utger sig för att mäta, kan varasvårt att undersöka. Författaren har vid litteratursökningar under 2004 haft svårt attöverhuvudtaget finna information om genomförda undersökningar inom detta område.Mycket talar dock för att det vore värdefullt att utforska detta område. Fler och flertestanvändare använder sig av fler och fler test, samtidigt som testresultat ges allt störrevikt vid personbedömning. Om multimetod är ett möjligt sätt att nå mer användbarapersonbedömningar måste vi fråga oss hur väl multimetod fungerar, dvs. hur välöverensstämmer multimetoders resultat med det som den påstås mäta?Samtidigt bör nämnas att personbedömning är en komplicerad process som kräver merän bara en välutformad metod - den ställer även krav på testanvändarens kompetens ocherfarenhet såväl som personlig självkännedom och mognad. Gösta Ekman skrev 1951”Hellre ett bristfälligt instrument i händerna på en kunnig psykolog än en okunnigpsykolog i händerna på ett fulländat instrument” - men det optimala vore ändåfulländade instrument i händerna på kunniga psykologer.4