Elbilen på väg mot 2030

För att få en uppfattning kring hur stort detta incitament är i kronor kan nämnas atthybridbilen Toyota Prius (som är föremål för samma reducerat förmånsvärde sombatteribilar och laddhybridbilar) år 2009 hade ett 14 400 kr lägre förmånsvärde per år,jämfört med närmast jämförbara bensinbil. Detta resulterar i 4 608 kr lägre förmånsskattvid 32 % inkomstskatt respektive 7 488 kr lägre förmånsskatt vid 52 % inkomstskatt, iförhållande till vad tjänstebilisten hade fått betala i förmånsskatt för närmast jämförbarabensinbil. 133 Eftersom det i dagsläget inte existerar några batteribilar på marknaden ärdet svårt att sia om exakt hur fördelaktig den reducerade förmånsbeskattningen blir fördessa, men förmånsbeskattningen för hybridbilar ger en god fingervisning om ungefärhur stort det ekonomiska incitamentet kommer att bli.Det reducerade förmånsvärdet har visat sig vara ett kraftfullt incitament förförmånstagare att välja en miljöbil som tjänstebil. Av bilar som såldes som förmånsbilarvar 19,3 % miljöbilar år 2008. 134 Förmånsbilar stod då för en dryg tredjedel av densammanlagda nybilsförsäljningen i Sverige på drygt 250 000 bilar. 135 Eftersomarbetsgivare, som ger anställda förmånsbil, betalar sociala avgifter på förmånen finnsockså ett incitament för arbetsgivaren att förespråka för den anställde att välja en elbilföre en bensin- eller dieselbil. Analyser av svensk nybilsförsäljning visar attprivatpersoner i genomsnitt köper en ny bil för 200 000 kr, medan den genomsnittligatjänstebilen kostar ungefär 75 000 kr mer. 136 Den reducerade förmånsskatten förmiljöbilar kommer att gälla fram till och med 2011, sedan ska ett nytt politiskt beslut tasom utformningen av denna skatt. 1374.5.3 Statliga stöd till forskning, utveckling och demonstration för elbilarEnergimyndigheten föreslog maj 2009 i sin rapport ”Kunskapsläge angåendemarknaden för elfordon och laddhybrider” ett statligt elfordonsprogram med en budgetpå 250 – 600 miljoner kr, som under en fyraårsperiod skulle satsas på forskning,utveckling och demonstration av olika slag med syfte att stimulera marknaden förelbilar. Förslaget antogs inte i budgetpropositionen för 2010, men frånEnergimyndighetens håll, är uppfattningen att regeringen – trots uteblivna pengar –stödjer idéerna om mer satsning på elbilar på ett indirekt genom generellt ökade anslagoch mer fokus på transportfrågor. 138Det finns i dagsläget i huvudsak två större statliga forskningsprogram för forskningsochutvecklingsprojekt rörande elbilar som stöds med statliga medel. Det ena är ettforskningsprogram som benämns FFI (Fordonsstrategisk forskning & innovation), somfrån och med år 2009 tilldelas 450 miljoner kr till fordonsforskningsprojekt, med kravpå motsvarande finansiering från näringslivet. 139 En del av anslagen inom detta programgår i dagsläget till forskning och utveckling av elbilar. 140 Det andra är det nystartadestatliga riskkapitalbolaget Fouriertransform AB, som bildats som en reaktion på denekonomiska krisen. Fouriertransform har 3 miljarder att investera i forsknings- och133 Tommy Crona (2009), Produktchef, Toyota Center Metro Auto, e-postkorrespondens.134 Ynnor, (2009). Tjänstebilsguide 2009. s. 115.135 Nordiska Minsiterrådet (2008). Trafikafgifter og klimapåvirkning – Hvordan sænker vi bilernes CO2-udledning?136 BioEthanol for Sustainable Transport (2009). s. 40.137 Second Opinion (2009). Åsa Torstensson: standardisering måste till för att öka antalet elbilar.138 Henke (2009), personlig intervju.139 Industrikommitén (2009). Strategiska FoU-program 2009 - Industrin viktig för strategiskaForskningssatsningar.140 Henke (2009), personlig intervju.37