Emission av ammoniak, lustgas och metan från gödselbäddar ... - SLU
Emission av ammoniak, lustgas och metan från gödselbäddar ... - SLU
Emission av ammoniak, lustgas och metan från gödselbäddar ... - SLU
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
4.1.5 Adsorbering <strong>av</strong> <strong>ammoniak</strong> <strong>och</strong> ammoniumStrömedlens adsorbtionsförmåga beror <strong>av</strong> deras förmåga att kemiskt binda <strong>ammoniak</strong><strong>och</strong> ammonium. Tillsats <strong>av</strong> torv (vitmossetorv) <strong>och</strong> lermineraler (zeolite) påverkar<strong>ammoniak</strong><strong>av</strong>givningen (Kemppainen, 1987; Witter & Kirchmann, 1989; Airoldi m.fl.,1993; Krieger m.fl., 1993). Torv (Sphagnum fuscum) absorberar 4 ggr mer<strong>ammoniak</strong>/ammonium jämfört med halm <strong>och</strong> träspån (Kemppainen, 1987).Adsorbtionskapaciteten är 23,4 mg NH 3 -N/g TS (Witter & Kirchmann,1989). Zeolit harreducerat <strong>ammoniak</strong><strong>av</strong>givning både som tillsats i gödsel <strong>och</strong> som filter i luftström(Bernal m.fl., 1993; Airoldi m.fl., 1993; Witter & Kirchmann, 1989). Zeolit binderframförallt ammonium <strong>och</strong> har en adsorbtionskapacitet på 18 mg NH 4 -N/g TS (Witter &Kirchmann, 1989). Tabell 1 visar olika strömedels adsorberande förmåga vid 70%vattenhalt.Ammoniakemissionen från djupströbäddar reduceras vid tillsättning <strong>av</strong> torv.Undersökningar har visat att 60% torv <strong>och</strong> 40% hackad halm i en djupströbädd förungtjurar minskar <strong>ammoniak</strong>emissionen med ca 50% jämfört med en bädd med enbartlånghalm (Jeppsson, 1999). Torv i djupströbädd för slaktgris (60% torv <strong>och</strong> 40% hackadhalm) reducerade <strong>ammoniak</strong>emissionen med 35 % jämfört med en bädd <strong>av</strong> långhalm(Jeppsson, 1998).Tabell 1. Strömedels förmåga att adsorbera <strong>ammoniak</strong>/ammonium vid 70%vattenhalt (efter Kemppainen, 1987)StrömedelAdsorberad <strong>ammoniak</strong>/ammonium i % <strong>av</strong>ts strömedel vid 70% vattenhaltH<strong>av</strong>rehalm, hel 0,50H<strong>av</strong>rehalm, hackad 0,66Kornhalm, hel 0,82Kornhalm, hackad 0,84Kutterspån 0,80Sågspån 0,58Vitmossetorv 2,724.1.6 Syre- <strong>och</strong> vatteninnehåll i gödselnSyreinnehållet i djupströbädden är <strong>av</strong>görande för nedbrytningen. Nedbrytning <strong>av</strong> gödseli anaerob (syrefattig) miljö ger lägre <strong>ammoniak</strong>förluster än nedbrytning i aerob (syrerik)miljö (Kirchmann & Witter, 1989). En orsak är att den mikrobiella nedbrytningen iaerob miljö kan medföra att gödselns temperatur blir högre än vid nedbrytning i anaerobmiljö (Voorburg & Kroodsma, 1992). Gödselns pH är också högre vid aerobnedbrytning än vid anaerob. I djupströbäddar minskar syreinnehållet med djupet (sefigur 1) <strong>och</strong> i närheten <strong>av</strong> gödselaggregat eller i områden med mycket gödsel.Syreinnehållet i djupströbädden beror bl.a. på vattenhalt, mängd strömedel <strong>och</strong>strömedlets fysikaliska egenskaper.16
Change language