Emission av ammoniak, lustgas och metan frÃ¥n gÃ¶dselbÃ¤ddar ... - SLU

More documents

Recommendations

Info

7 DISKUSSION 327.1 Undersökningarnas relevans för svenska förhållanden 327.2 Inverkan av mätmetod på resultatens tillförlitlighet 337.3 Emission av ammoniak, lustgas och metangas 347.4 Kväveförluster 357.4.1 Gödelbäddar för nötkreatur 367.4.2 Gödselbäddar för grisar 387.5 Utsläpp av växthusgaser från gödselbäddar 407.6 Jämförande undersökningar med andra inhysningssystem 428 SLUTSATSER 439 REFERENSER 44
SAMMANFATTNINGDet är av stor vikt för den fortsatta utvecklingen av gödselbäddsystem att det finnstillförlitliga värden på kväveförlusterna från stallet. Ett tillförlitligt värde påkväveförlusterna ger noggrannare växtnäringsbalanser på gårdsnivå samt ett korrektbeslutsunderlag vid val av inhysningssystem. Tillförlitliga värden påammoniakemissionen ger noggrannare beräkning av ammoniakutsläppen på nationellnivå. Idag bygger beräkningarna på emissionsfaktorer där kväveförlusterna viaammoniak är 20% från djupströbäddar för nötkreatur och 25% från djupströbäddar förgrisar. Från gödselbäddar kan emellertid kväve även avges som lustgas, kväveoxid ochkvävgas. Förutom emissionen av ammoniak är det viktigt för framtiden att utforskaemissionen av växthusgaser från animalieproduktionen. Vid värdering avinhysningssystem angående ammoniakemission måste även emissionen av växthusgaserbeaktas. Denna litteraturgenomgång beskriver internationell forskning kring emissionav ammoniak och växthusgaser från system med gödselbädd för nötkreatur och grisarmed begränsning till emissioner från stall.Litteratursökningen resulterade i 10 st undersökningar redovisade i denvetenskapliga litteraturen om ammoniakemission från gödselbäddar för nötkreatur samt13 st från gödselbäddar för grisar. Förutsättningarna och skötselrutinerna varierarmellan undersökningarna och är i en del fall mycket olika förhållandena i Sverige.Litteratursökningen fann inga undersökningar redovisade i den vetenskapligalitteraturen angående emission av ammoniak, lustgas och metangas från gödselbäddarför får och häst.Kväveförlusten via ammoniakemission uppskattas till mellan 4 – 10% fördjupströbädd för nötkreatur. Lustgasemissionen kan öka kväveförlusterna med ca 1%.Det finns inga uppgifter på kväveförluster via emission av kväveoxid och kvävgas.Litteraturgenomgången indikerar alltså att 20% kväveförluster via ammoniak fråndjupströbäddar för nötkreatur är för högt. Fler undersökningar med förutsättningar samtskötselrutiner liknande de svenska krävs för att öka säkerheten på kväveförlusterna fråndjupströbäddar för nötkreatur under svenska förhållanden.Ammoniakemissionen från djupströbäddar av halm för slaktgrisar uppskattas gekväveförluster mellan 20 – 30%. Dessutom kan kväveförlusterna i form avlustgasemission vara mellan 0 – 4%. För tillväxtgrisar på djupströbädd av halm ärmotsvarande kväveförluster 5 – 12% via ammoniakemission samt 0 – 4% vialustgasemission. Kvävebalansberäkningar indikerar dessutom att stora mängder kvävekan emitteras som kvävgas. Kväveförluster från djupströbäddar med ätbås för sinsuggorenligt svenskt system behöver utforskas eftersom ingen undersökning med motsvarandesystem finns i litteraturen. Även undersökningar kring kväveförluster från digivandesuggor samt tillväxtgrisar liknande svenskt system bör genomföras.Emissionen av lustgas och metangas är förmodligen större från inhysningssystemmed gödselbädd än från system med flytgödsel och daglig utgödsling. Emissionernavisar en stor variation beroende på förhållandena i bädden. Fler undersökningar krävsför att emissionsfaktorerna för lustgas och metan från gödselbäddar skall varatillförlitliga.7
Page 1: LANDSKAP TRÄDGÅRD JORDBRUKRapport
Page 11 and 12: 1 INLEDNINGUnder början av 1980-ta
Page 13 and 14: 2 INHYSNINGSSYSTEM MED GÖDSELBÄDD
Page 15 and 16: StalluftTräck + urin NH 3 N 2 O NO
Page 17 and 18: ammoniakemissionen från djupströb
Page 19 and 20: Ett exempel på hur syreinnehållet
Page 21 and 22: 4.1.13 Luftrörelser i stalletLuftr
Page 23 and 24: gräsensilage, hö och kraftfoder.
Page 25 and 26: 5.3 Nötkreatur på glidande ströb
Page 27 and 28: 6 EMISSION AV AMMONIAK, LUSTGAS OCH
Page 29 and 30: dygn i varje stall. Luftflödet bes
Page 31 and 32: Kvävebalanser efter fem omgångar
Page 33 and 34: Tabell 4. Sammanställning av ammon
Page 35 and 36: endast 1 dygn vilket ökar osäkerh
Page 37 and 38: lustgasemissionen. Strömängden 5
Page 39 and 40: Tabell 5. Kväveförluster i form a
Page 41 and 42: Tabell 6. Kväveförluster i form a
Page 43 and 44: Tabell 7. Utsläpp av lustgas och m
Page 45 and 46: 8 SLUTSATSERLitteratursökningen re
Page 47 and 48: Bengtsson, L. & Sällvik, K. 1994.
Page 49 and 50: Kirchmann, H. 1985. Losses, plant u
Page 51: SJV, 1993. Gödselproduktion, lagri

Emission av ammoniak, lustgas och metan frÃ¥n gÃ¶dselbÃ¤ddar ... - SLU

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?