Emission av ammoniak, lustgas och metan från gödselbäddar ... - SLU

lustgasemissionen. Strömängden 5 kg per djur och dag gav ca 20% lägreammoniakemission än 2,5 kg per djur och dag. Lustgasemissionen påverkades påmotsatt sätt med ca 60% högre emission vid 5 kg strö per djur och dag jämfört med 2,5kg strö per djur och dag.Eftersom det är få undersökningar och förutsättningar samt skötselrutiner varierar ärdet omöjligt att dra några säkra slutsatser om ammoniakemission från olika typer avgödselbäddar för nötkreatur. Litteraturgenomgång indikerar emellertid attammoniakemissionen från djupströbädd för dikor kan vara lägre än för mjölkkor.Glidande ströbädd för ungnöt kan ge lägre ammoniakemission än från djupströbädd.Ammoniakemissionen från djupströbäddar av halm för slaktgrisar varierar mellan10 – 28 g per djur gris och dag. De högsta värdena härstammar från undersökningen avADAS (2001) där mätningarna utförts vid ett konstant ventilationsflöde under helauppfödningsomgången. Detta har med stor sannolikhet medfört attammoniakemissionen övervärderats.Vid jämförelse av resultaten från djupströbäddar med halm respektive sågspånframgår det att sågspånsbäddar ger lägre ammoniakemission men samtidigt högreemission av lustgas. Detta bekräftas även vid undersökningarna av Nicks m.fl. (2003)och Nicks m.fl. (2004) som under kontrollerade förhållanden jämför halmbädd medsågspånsbädd för tillväxtgrisar respektive slaktgrisar.En jämförelse av resultaten från djupströbädd respektive glidande ströbädd förslaktgrisar indikerar att ammoniakemissionen är ungefär lika stor men emissionen avlustgas och metan eventuellt är lägre från glidande ströbädd. Phillippe m.fl. (2007a;2007b) har vid en undersökning jämfört djupströbädd med heltspaltbox och vid ettannat försök jämfört glidande ströbädd och helspaltbox (se avsnitt 7.6).7.4 KväveförlusterFrån gödselbäddar kan det avgå fyra olika gaser som innehåller kväve; ammoniak,lustgas, kväveoxid samt ren kvävgas (van Fassen, 1992). I undersökningarna som ärsammanställda har mätningarna framförallt utförts för att bestämma ammoniak- samtlustgasemission. I en undersökning för djupströbädd för grisar anges även emissionenav kväve i form av kväveoxid (Groenestein & van Fassen, 1996). De undersökningarsom använder kemiluminescens och omvandlar ammoniak till kväveoxid registreraräven emissionen av kväveoxid med NO x -analysatorn. Två undersökningar (Nicks m.fl.,2003; Nicks m.fl., 2004) beräknar kvävebalanser där skillnaden mellan ingående ochutgående kväve i balansen antas vara mängden N 2 -N som emitteras fråndjupströbäddarna .För att bestämma kväveförlusterna från djupströbäddar i förhållande tillkväveinnehållet i färsk gödsel (kväveinnehållet i färsk träck och urin samt strömedelföre förluster) krävs antingen att kväveinnehållet analyseras eller beräknas från aktuellfoderstat, foderanalyser samt produktion. Dessa uppgifter finns inte i allaundersökningarna. Sex undersökningar anger kväveförlusterna i procent avkväveinnehållet i färsk gödsel. Undersökningarna bygger på beräkning avkvävebalanser på boxnivå.35