Emission av ammoniak, lustgas och metan från gödselbäddar ... - SLU

7 DISKUSSION7.1 Undersökningarnas relevans för svenska förhållandenSammanställningen av undersökningarna visar en stor variation mellan resultaten.Variationen beror bland annat på att mätningarna utförts under olika förutsättningar ochmed olika skötselåtgärder. I kapitel 4 anges ett stort antal faktorer som påverkaremissionen av ammoniak, lustgas och metangas. En förutsättning som varierar mellanundersökningarna är mängden kväve i bädden som påverkas av antalet djur, djurvikt,foderstat och produktionsnivå. Typ och mängd strömedel samt hur ofta nytt strö tillförtsbädden påverkar emissionen. Temperaturen i bädden samt i stalluften är ett annatexempel på orsak till variationen i resultaten.Förutsättningarna och skötselrutinerna varierar mellan undersökningarna och är i endel fall mycket olik svenska förhållanden. Exempelvis i undersökningen meddjupströbädd för mjölkkor utförd av Groenestein & Reitsma (1993) skrapades gödselnpå gödselgången ned i djupströbädden. Denna gödsel fördelades vid tre tillfällen ut överbädden. Att sköta bädden på detta sätt förekommer förmodligen inte i Sverige.Undersökningarna av Mosquera m.fl. (2005) samt Zhang (2005) bedöms vara utfördamed förutsättningar liknande svenska förhållanden för mjölkkor på djupströbädd.Mängden strömedel anges inte för de båda undersökningarna vilket innebär enosäkerhet i bedömningen.Av de fyra undersökningarna för ungnöt på djupströbädd är undersökningen avDemmers m.fl. (1998) utförd med gödselgång längs foderbordet vilket är vanligast iSverige. Asteraki m.fl (1997) samt ADAS (2001) utför mätningarna i tre mindrebågväxthus med plats för fyra ungnöt i varje i en box utan gödselgång. Mätningarnautfördes endast under en timme dagtid vilket kan ha inneburit att ammoniakemissionenär övervärderad eftersom emissionen under nätterna är lägre. Detta har även påpekats avAsteraki m.fl. (1997) som en trolig orsak till att resultaten är högre jämfört medDemmers m.fl. (1998). En annan orsak till högre resultat kan vara lufttemperaturenvilken är en faktor som påverkar ammoniakemissionen exponentiellt. Lufttemperatureni bågväxthusen kan mycket väl varit högre än normalt under mätningarna då deventilerades med mekaniska fläktar. Några uppgifter på lufttemperatur och luftflödenfinns inte redovisade. Resultaten med glidande ströbädd för mjölkkor (Snell m.fl., 2003)är osäkra eftersom mätningarna enbart har gjorts under en period om två dagar under envinter.Samtliga sex undersökningar om emissioner från djupströbäddar för slaktsvin medhalm som strömedel bedöms vara utförda med förutsättningar och skötselrutinerliknande svenska förhållanden. De 15 slaktgrisstallarna med djupströbädd iundersökningen av Oldenburg (1989) är inte presenterade vilket medför en osäkerhetoch resultaten bygger på stickprovsmätningar utförda med regensrör. Hesse (1994)studerade två boxar av djupströbäddar där varianten som fylldes med hackad halm till0,5 m och därefter bearbetades varje vecka förmodligen inte förkommer i Sverige.Pedersen m.fl. (1996) gjorde mätningar i 8 olika stallar med mellan 66 och 840 grisar.Förutsättningarna för de olika stallarna är inte angivna. Mätningarna i varje stall varade32