Emission av ammoniak, lustgas och metan från gödselbäddar ... - SLU

4.1.13 Luftrörelser i stalletLuftrörelserna i stallet påverkar ammoniakavgivningen direkt genom att förändralufthastighet och luftflöde över gödselytan. Turbulent luft över gödselytan ökarammoniakavgivningen (Voorburg & Kroodsma, 1992). Luftrörelserna i stallet kanockså påverka ammoniakavgivningen indirekt om djurens gödslingsbeteende ändras.Om djuren gödslar på liggytan ökar den gödselbemängda ytan ochammoniakavgivningen ökar (Randall, 1980; Aarnink m.fl., 1996).4.2 LustgasLustgas kan bildas av mikroorganismer vid nitrifikation och denitrifikation.Nitrifikation sker i aerob miljö där ammonium omvandlas av nitrifikationsbakterier tillnitrit/nitrat. En minskad tillgång till syre ger en ökning av lustgasproduktionen. Högkoncentration av ammoniak och låg C/N-kvot hämmar nitrifikationen. Denitrifikationsker i anaerob miljö och föregås av nitrifikation. Lustgas bildas vid denitrifikationen ommiljön inte är helt anaerob. Produktionen av dikväveoxid i gödsel beror främst pånärvaron av denitrifikationsbakterier, tillgång på syre och nitrit/nitrat samt tillgång pålättillgängligt organiskt material (Monteny m.fl., 2001).4.3 MetanMetan bildas av mikroorganismer vid anaerob nedbrytning av kolhydrater i exempelvisfoder och gödsel. Metangasproduktionen från djur beror främst på djurslag, storlek,foderintag, produktionsnivå samt fodrets smältbarhet (Wilkerson m.fl., 1994; Jungbluthm.fl., 2001). Förutom från djurens fodersmältning produceras metan även från anaerobnedbrytning av gödsel i stall och gödsellager. Metangasproduktionen från gödsel berorfrämst på kolets tillgänglighet, tillgång på syre, pH, temperatur, lagringstid, gödselnskemiska innehåll samt närvaron av ämnen som hämmar metangasbildningen (Zeeman,1991; Hüther m.fl., 1997; Gonzalez-Avalos & Ruiz-Suarez, 2001). I praktiken, eftersommikroorganismer och nödvändiga ingredienser finns i gödseln, är det temperatur ochlagringstid som avgör metangasproduktionen (Monteny m.fl., 2001).19