Emission av ammoniak, lustgas och metan frÃ¥n gÃ¶dselbÃ¤ddar ... - SLU

More documents

Recommendations

Info

4.1.5 Adsorbering av ammoniak och ammoniumStrömedlens adsorbtionsförmåga beror av deras förmåga att kemiskt binda ammoniakoch ammonium. Tillsats av torv (vitmossetorv) och lermineraler (zeolite) påverkarammoniakavgivningen (Kemppainen, 1987; Witter & Kirchmann, 1989; Airoldi m.fl.,1993; Krieger m.fl., 1993). Torv (Sphagnum fuscum) absorberar 4 ggr merammoniak/ammonium jämfört med halm och träspån (Kemppainen, 1987).Adsorbtionskapaciteten är 23,4 mg NH 3 -N/g TS (Witter & Kirchmann,1989). Zeolit harreducerat ammoniakavgivning både som tillsats i gödsel och som filter i luftström(Bernal m.fl., 1993; Airoldi m.fl., 1993; Witter & Kirchmann, 1989). Zeolit binderframförallt ammonium och har en adsorbtionskapacitet på 18 mg NH 4 -N/g TS (Witter &Kirchmann, 1989). Tabell 1 visar olika strömedels adsorberande förmåga vid 70%vattenhalt.Ammoniakemissionen från djupströbäddar reduceras vid tillsättning av torv.Undersökningar har visat att 60% torv och 40% hackad halm i en djupströbädd förungtjurar minskar ammoniakemissionen med ca 50% jämfört med en bädd med enbartlånghalm (Jeppsson, 1999). Torv i djupströbädd för slaktgris (60% torv och 40% hackadhalm) reducerade ammoniakemissionen med 35 % jämfört med en bädd av långhalm(Jeppsson, 1998).Tabell 1. Strömedels förmåga att adsorbera ammoniak/ammonium vid 70%vattenhalt (efter Kemppainen, 1987)StrömedelAdsorberad ammoniak/ammonium i % avts strömedel vid 70% vattenhaltHavrehalm, hel 0,50Havrehalm, hackad 0,66Kornhalm, hel 0,82Kornhalm, hackad 0,84Kutterspån 0,80Sågspån 0,58Vitmossetorv 2,724.1.6 Syre- och vatteninnehåll i gödselnSyreinnehållet i djupströbädden är avgörande för nedbrytningen. Nedbrytning av gödseli anaerob (syrefattig) miljö ger lägre ammoniakförluster än nedbrytning i aerob (syrerik)miljö (Kirchmann & Witter, 1989). En orsak är att den mikrobiella nedbrytningen iaerob miljö kan medföra att gödselns temperatur blir högre än vid nedbrytning i anaerobmiljö (Voorburg & Kroodsma, 1992). Gödselns pH är också högre vid aerobnedbrytning än vid anaerob. I djupströbäddar minskar syreinnehållet med djupet (sefigur 1) och i närheten av gödselaggregat eller i områden med mycket gödsel.Syreinnehållet i djupströbädden beror bl.a. på vattenhalt, mängd strömedel ochströmedlets fysikaliska egenskaper.16
Ett exempel på hur syreinnehållet i gödsel påverkar ammoniakemissionen har visatsav Dewes (1996). Genom att pressa ihop fastgödsel med ett tryck på 80 MPa minskadeammoniakemissionen. Minskningen berodde på att porvolymen med luft minskade.4.1.7 C/N-kvot i gödselnGödselns C/N-kvot påverkar ammoniakavgivningen från djupströbädden genom attmängden kol avgör hur mycket kväve som kan immobiliseras av mikroorganismerna(Kirchmann, 1985; Kirchmann & Witter, 1989). Mikroorganismerna använder kol somenergikälla och som byggstenar till celler. Samtidigt använder de kväve för att bildaproteiner och andra ämnen (Hobson & Robertsson, 1977). Genom att tillföra kol viaströ- och tillsatsmedel till gödseln kan mer kväve immobiliseras vid nedbrytningen(Kirchmann, 1985; Kirchmann & Witter, 1989). Eftersom mikroorganismerna igenomsnitt förbrukar 30 delar kol mot 1 del kväve, är en C/N-kvot på 30 att föredra. Enhögre kvot (>30) leder till en långsammare nedbrytningsprocess, och en lägre kvot(
Page 1: LANDSKAP TRÄDGÅRD JORDBRUKRapport
Page 8 and 9: 7 DISKUSSION 327.1 Undersökningarn
Page 11 and 12: 1 INLEDNINGUnder början av 1980-ta
Page 13 and 14: 2 INHYSNINGSSYSTEM MED GÖDSELBÄDD
Page 15 and 16: StalluftTräck + urin NH 3 N 2 O NO
Page 17: ammoniakemissionen från djupströb
Page 21 and 22: 4.1.13 Luftrörelser i stalletLuftr
Page 23 and 24: gräsensilage, hö och kraftfoder.
Page 25 and 26: 5.3 Nötkreatur på glidande ströb
Page 27 and 28: 6 EMISSION AV AMMONIAK, LUSTGAS OCH
Page 29 and 30: dygn i varje stall. Luftflödet bes
Page 31 and 32: Kvävebalanser efter fem omgångar
Page 33 and 34: Tabell 4. Sammanställning av ammon
Page 35 and 36: endast 1 dygn vilket ökar osäkerh
Page 37 and 38: lustgasemissionen. Strömängden 5
Page 39 and 40: Tabell 5. Kväveförluster i form a
Page 41 and 42: Tabell 6. Kväveförluster i form a
Page 43 and 44: Tabell 7. Utsläpp av lustgas och m
Page 45 and 46: 8 SLUTSATSERLitteratursökningen re
Page 47 and 48: Bengtsson, L. & Sällvik, K. 1994.
Page 49 and 50: Kirchmann, H. 1985. Losses, plant u
Page 51: SJV, 1993. Gödselproduktion, lagri

Emission av ammoniak, lustgas och metan frÃ¥n gÃ¶dselbÃ¤ddar ... - SLU

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?