13.07.2015 Views

Emission av ammoniak, lustgas och metan från gödselbäddar ... - SLU

Emission av ammoniak, lustgas och metan från gödselbäddar ... - SLU

Emission av ammoniak, lustgas och metan från gödselbäddar ... - SLU

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

8 <strong>SLU</strong>TSATSERLitteratursökningen resulterade i 10 st undersökningar redovisade i den vetenskapligalitteraturen om <strong>ammoniak</strong>emission från gödselbäddar för nötkreatur samt 13 st frångödselbäddar för grisar. Förutsättningarna <strong>och</strong> skötselrutinerna varierar mellanundersökningarna <strong>och</strong> är i en del fall mycket olika förhållandena i Sverige.Litteratursökningen fann inga undersökningar redovisade i den vetenskapligalitteraturen angående emission <strong>av</strong> <strong>ammoniak</strong>, <strong>lustgas</strong> <strong>och</strong> <strong>metan</strong>gas från gödselbäddarför får <strong>och</strong> häst.Kväveförluster via <strong>ammoniak</strong>emission uppskattas till mellan 4 – 10% fördjupströbädd för nötkreatur. Lustgasemissionerna kan öka kväveförlusterna med ca 1%.Det finns uppgifter på kväveförluster via emission <strong>av</strong> kväveoxid <strong>och</strong> kvävgas.Litteraturgenomgången indikerar att 20% kväveförluster från djupströbäddar förnötkreatur förmodligen är för högt. Fler undersökningar med förutsättningar samtskötselrutiner liknande de svenska krävs för att öka säkerheten på kväveförlusterna fråndjupströbäddar för nötkreatur under svenska förhållanden.Ammoniakemissionen från djupströbäddar <strong>av</strong> halm för slaktgrisar uppskattas gekväveförluster mellan 19 – 32%. Dessutom kan kväveförlusterna i form <strong>av</strong><strong>lustgas</strong>emission vara mellan 0 – 4%. För tillväxtgrisar på djupströbädd <strong>av</strong> halm ärmotsvarande kväveförluster 5 – 12% via <strong>ammoniak</strong>emission samt 0 – 4% via<strong>lustgas</strong>emission. Kvävebalansberäkningar indikerar dessutom att stora mängder kvävekan emitteras som kvävgas. Kväveförluster från djupströbäddar med ätbås för sinsuggorenligt svenskt system behöver utforskas eftersom ingen undersökning med motsvarandesystem finns i litteraturen. Även undersökningar kring kväveförluster från digivandesuggor samt tillväxtgrisar liknande svenskt system bör genomföras.<strong>Emission</strong>en <strong>av</strong> <strong>lustgas</strong> <strong>och</strong> <strong>metan</strong>gas är förmodligen större från inhysningssystemmed gödselbädd än från system med flytgödsel <strong>och</strong> daglig utgödsling. <strong>Emission</strong>ern<strong>av</strong>isar en stor variation beroende på förhållandena i bädden. Fler undersökningar krävsför att emissionsfaktorerna för <strong>lustgas</strong> <strong>och</strong> <strong>metan</strong> från gödselbäddar skall varatillförlitliga.För att undersökningar <strong>av</strong> <strong>ammoniak</strong>-, <strong>lustgas</strong>- samt <strong>metan</strong>gasemission frånstallbyggnader skall vara tillförlitliga krävs: (1) kontinuerlig mätning <strong>av</strong>ventilationsflöde <strong>och</strong> gaskoncentrationer; (2) mätserier som täcker variationer överdygn <strong>och</strong> över årstider; (3) exakta mätmetoder. För att beräkna tillförlitliga värden påkväveförluster krävs dessutom att kväveinnehållet i träck <strong>och</strong> urin från djuren bestäms.43

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!