Emission av ammoniak, lustgas och metan från gödselbäddar ... - SLU

5 EMISSION AV AMMONIAK, LUSTGAS OCH METAN FRÅNGÖDSELBÄDDAR FÖR NÖTKREATURLitteratursökningen resulterade i tio artiklar som behandlar emissioner frångödselbäddar för nötkreatur. I samtliga undersökningar används halm som strömedel.Fyra försök undersöker emissioner från djupströbäddar för mjölkkor och dikor, fyraundersöker djupströbäddar för ungnöt och två undersöker glidande ströbäddar förmjölkkor respektive ungnöt. Samtliga undersökningar redovisar ammoniakemissionenoch fem undersökningar även lustgas- eller metangasemissionen. Två undersökningar(Rom & Henriksen, 2000; ADAS, 2001) anger förlusterna av kväve från gödselbädden iförhållande till kvävemängden i träck och urin från djuren. En sammanställning avemissionerna av ammoniak, lustgas och metan finns i tabell 3.5.1 Mjölkkor och dikor på djupströbäddI början på 1990-talet utfördes mätningar i Holland i ett stall med djupströbädd förmjölkkor (Groenestein & Reitsma, 1993). Mätningarna utfördes i ett mekanisktventilerat stall under 122 dagar (november – mars). Under mätperioden var det 30mjölkande kor i stallet som mjölkade 6000 kg per ko samt 10 sinkor och 18 ungdjur. Demjölkande korna hade tillgång till 7,85 m 2 /ko djupströarea och 1,85 m 2 /ko betonggolvlängs foderbordet. Sinkorna och ungdjuren hade tillgång till 8,42 m 2 /djur djupströareaoch 1,26 m 2 /djur betonggolv. Gödseln på betonggolvet skrapades varje dag ned idjupströbädden för mjölkkorna och varannan dag för sinkor/ungdjur. Denna gödselnärmast betonggolvet fördelades över djupströbädden med hjälp av traktor tre gångerunder mätperioden. Varje dag ströades djupströbädden med 10 kg halm per mjölkko och7 kg halm per ungdjur (råg- och vetehalm). Lufttemperaturen i stallet var 8-9 o C ochtemperaturen i djupströbädden var 26-40 o C (ca 0,1 m djup). Foderstaten bestod avmajsensilage, gräsensilage, hö samt kraftfoder till mjölkkorna. Ammoniakkoncentrationbestämdes kontinuerligt med metoden kemiluminescens där NH 3 omvandlas till NO ochdetekteras med en NO x -analysator. Ventilationsflödet bestämdes med medföljandefläktar i frånluftstrummorna. Metangaskoncentrationen och lustgaskoncentrationenbestämdes med luftprover som analyserades i en gaskromatograf. Under mätperiodenvar ventilationsflödet per djur ca 480 m 3 /h. Utsläppen av ammoniak under helamätperioden var totalt 215 kg. De olika djurkategorierna i stallet omräknades tilldjurenhet vilket motsvarade en mjölkko. I medeltal var ammoniakemissionen 35,8 g perdjurenhet och dag och metanemissionen 1 kg per djurenhet och dag. Emissionen avlustgas och kväveoxid var så liten att den inte gick att detektera.Under vintern 1994 gjorde Groenestein & Huis in´t Veld (1994) mätningar i sammastall som ovan men för dikor på djupströbädd. Mätningarna gjordes under 89 dagar(januari – april). Under mätperioden var där 43 dikor och en tjur i stallet dessutom vardär 27 nyfödda kalvar i slutet av mätperioden. Djuren hade tillgång till 10,7 m 2 /djurdjupströarea och 2,1 m 2 /djur betonggolv längs foderbordet. Djupströbädden ströadesdagligen med 10 kg råghalm per ko. Stalltemperaturen var 7-9 o C och temperaturen idjupströbädden på 10 cm djup var mellan 12-48 o C. Foderstaten baserades på20