Kriminella nätverk och grupperingar

Brå rapport 2016:12
Telemarketingbedrägerier
Även olika typer av telefonbedrägerier har utvecklats till en
betydelsefull inkomstkälla för kriminellt belastade individer. Ett
upplägg som förekommer inleds med ett förvärv av ett aktiebolag
som ser oförvitligt ut och har en historik utan anmärkningar.
Företaget döps sedan om, och ofta förekommer ordet ”media” i
bolagsnamnet. Unga män och kvinnor anställs som telefonförsäljare.
Dessa säljare är inte kriminella, men rekryteras genom att
de finns i huvudmännens kontaktnät. Det har inträffat att säljare
hoppat av när de insett att de medverkar i brottslig verksamhet.
Telefonförsäljarnas uppgift är att kontakta företagare och påstå
att de använt en gratistjänst. Den skulle ha sagts upp före en viss
tid och när så inte gjorts förlängs avtalet automatiskt och tjänsten
börjar kosta pengar. Företagaren, som är oförstående, erbjuds
att säga upp avtalet. Men det kostar mellan 7 000 och 24 000
kronor att betala för den tjänst som gäller under avtalsperioden.
Förvånansvärt många går på bedragarnas krav.
I konceptet erbjuder sig försäljaren att kunna gå ned i pris, om
chefen godkänner det. Försäljaren håller ned luren en tid och
meddelar sedan att chefen godtagit en viss rabatt.
Samtalet spelas in och kan sedan klippas så att det passar bedragarna.
Ett viktigt moment är att när företagaren säger upp avtalet
konfirmerar de till synes att det funnits ett avtal. Om företagaren
inte vill betala hotas med domstol och kronofogde. Det har förekommit
att Domstolsverkets logotyp kopierats i handlingar som
skickats till företagare för att ytterligare understryka beslutsamheten
att till varje pris driva in kraven. Åtskilliga företag väljer
då att betala för att slippa krångel och riskera att registreras för
en betalningsanmärkning. Vissa bedragare driver dessutom egna
inkassobolag (jfr Brå 2016:9).
Brottsligheten ställer höga krav på kompetens, och upplägget har
sålts vidare till andra bedragare. Polisen bedömer att det finns
upp emot femton företag bara i Malmöområdet som använt
konceptet. Varje företag har mellan fem och tio telefonförsäljare.
Lönen är låg och drivkraften är att försäljarna inte vill ut i – eller
tillbaka till – arbetslöshet. Det förekommer till och med att
särskilt driftiga telefonförsäljare headhuntas till andra företag i
samma bluffbransch.
Det första året hade det företag i Malmö som började med denna
typ av bedrägerier inkomster på 16 miljoner kronor, enligt intervjupersoner.
Det är väsentligt mer pengar än vad som hade varit
möjligt att tjäna på exempelvis narkotikabrottslighet.
117