Kriminella nätverk och grupperingar

Brå rapport 2016:12
Utpressning
Enligt intervjupersoner och underrättelserapporter har utpressnings-
och beskyddarverksamheten under de senaste åren utvecklats
till en viktig inkomstkälla för många kriminella grupper och
nätverk.
Ett tag hade vi väldigt mycket utpressningar. Om man jämför
med när jag började – då fanns det inget som hette utpressningar.
Det är något som kommit de sista 10–15 åren.
(Intervjuperson vid polisen i Göteborg)
Även om utpressning började uppmärksammas av polisen strax
efter millenniumskiftet ”exploderade” det, enligt en intervjuperson,
omkring år 2010. Den kriminella miljön hade nått en ny utvecklingsfas
och etablerat ett nytt och enkelt sätt att tjäna pengar.
Det är den nya tidens säkraste sätt att tjäna pengar inom den
organiserade brottsligheten. Det har definitivt kommit för att
stanna, och det är extremt låga straff på det samtidigt som
möjligheten för vinst är väldigt stor. Det utnyttjas av alla
konstellationer vill jag påstå, men särskilt av dem som inte har
någon annan organiserad verksamhet.
(Intervjuperson vid polisen i Malmö)
Både själv- och externdefinierade grupper, samt förortsbaserade
grupper ägnar sig åt utpressningsverksamhet (jfr Brå 2012:6).
Några intervjupersoner framhåller dock att självdefinierade grupper
generellt sett har lite mer sofistikerade utpressningsmetoder
än de förortsbaserade grupperna (jfr Brå 2012:12). Vissa grupperingar
bedriver en systematisk utpressning mot företag, främst
inom restaurangbranschen. Det är brott som sällan eller aldrig
kommer till polisens kännedom genom anmälningar. Antalet
anmälningar ökar, men mörkertalet bedöms vara högt.
Behovet av skrämselkapital
Det gemensamma draget vid utpressning är att det är grupper
eller nätverk som på något sätt kan signalera att de är en del av
en konstellation med stort skrämselkapital.
De får en person att bli medveten om vilken organisation de
kommer ifrån och klargör villkoren för att kliva in i en affär
eller överenskommelse, vilket gör att motparten får svårt att
säga nej. Inom utpressningsbrott så pratar man om konkreta
och subtila hot. Om personen som hotar har ett våldskapital
bakom sig behövs bara subtila hot.
(Intervjuperson vid polisen i Stockholm)
Det nyss nämnda skrämselkapitalet är av central betydelse vid utpressning
(Brå 2012:12). Affärsidén bygger på att grupperingar­
120