Kriminella nätverk och grupperingar

Brå rapport 2016:12
också mycket pengar för utpressarna. En variant är att företagare
hotas för att de inte ska fakturera för utförda arbeten.
Enligt intervjupersonerna är det vanligt att det i bakgrunden till
en utpressningsaffär kan finnas en skuld (jfr Brå 2012:12). Det
kan exempelvis röra sig om spel, narkotika eller affärer som gått
snett. Det finns också en grå lånemarknad, där skulderna kan
växa snabbt till följd av den höga räntan. Kraven tar sig sedan
utpressningsliknande former.
Det är, enligt intervjupersoner, heller inte ovanligt med påhittade
skulder, som sedan drivs in (jfr Brå 2012:12). ”Bisarra” påståenden
förekommer om grunden för skulden. Enligt kriminalunderrättelsetjänsten
kan det ibland röra sig om ”bötning”, där den
drabbade påstås ha gjort något fel som blir en förevändning för
skuldindrivningen.
Det är böter på allt. De är mycket duktiga på att sätta böter
på saker och ting.
(Intervjuperson vid polisen i Stockholm)
Det finns exempel på skulder som växer lavinartat och som den
drabbade aldrig kan bli kvitt. En annan form av utpressning som
är vanlig hos förortsbaserade grupper är att tvinga personer att
skaffa mobilabonnemang som sedan används av gärningspersonerna
(jfr Brå 2012:6).
Även företagare som har, eller har haft, någon kontaktyta mot
organiserad brottslighet riskerar att utsättas för utpressning. Det
kan till exempel handla om att man gjort affärer med kriminella
personer, anlitat dem för att driva in en skuld, anlitat underentreprenörer
med koppling till kriminella personer eller haft
anställda personer med koppling till kriminella grupperingar (jfr
Brå 2012:12). De kriminella har en förmåga att hitta personer
med oklara affärer och svarta pengar som de hänsynslöst utnyttjar
som ”mjölkkor”. Eftersom den utsatta företagaren i dessa fall
själv har hållit på med svarta affärer tvekar han eller hon ofta att
gå till polisen:
Det är ofta företagare och privatpersoner som befinner sig i
gråzonen som utsätts. Personer som har kommit över pengar
på ett sätt som de inte kan redovisa till Skatteverket.
(Intervjuperson vid polisen i Göteborg)
Det förekommer emellertid även att företagare utan någon kontaktyta
med organiserad brottslighet utsätts för utpressning till
följd av att de uppfattas som framgångsrika och därför borde ha
förmåga att kunna betala (Brå 2012:12).
Småföretagare är tydliga brottsoffer för organiserad brottslighet.
Ofta är verksamheterna mycket små, med några få anställda.
Enligt kriminalunderrättelsetjänsten är det främst restauranger,
122