Kriminella nätverk och grupperingar

Brå rapport 2016:12
dessa verksamheter på legal väg eller om det ligger ett olagligt
övertagande i bakgrunden. Även en del av de familjebaserade
nätverken driver näringsverksamhet.
Informell ekonomi
Enligt flera intervjupersoner profiterar många kriminella konstellationer
och individer på den så kallade informella ekonomi
som finns i de tre storstäderna. Det handlar om billiga varor och
tjänster till följd av skattebrott och annan kriminalitet. Det som
tillhandahålls är exempelvis svarttaxi, försäljning av ”skattefria”
cigaretter i jourlivsbutiker, alkohol, stöldgods, icke deklarerade
matvaror och svartarbete. Kontantbranscher som restauranger
är ”ett nav i brottsligheten”. Vid sidan av svartarbete hanteras
smuggelsprit och cigaretter samt droger. Illegalt spel förekommer
också. Personer med koppling till den kriminella miljön kan
också via bulvaner äga restauranger, småbutiker etc. Misstankar
finns också att pengar tvättas i restauranger.
Risken är stor att den informella ekonomin kan ha en dominoeffekt.
Flera intervjupersoner menar att näringsidkare som fuskar
och bryter mot reglerna kan få konkurrerande verksamheter att
även de ta steget in i den informella ekonomin.
Om en verksamhet dumpar priserna på grund av att de inte
betalar skatt eller att de kör med svarta pengar måste ju de
verksamheter som försöker vara legitima hänga med för att
kunna konkurrera. Då kanske de hamnar i det här med varannan
med kvitto och varannan utan kvitto. Och att säga hur
det är kopplat till organiserad brottslighet är svårt, men det
är ju en följd av den organiserade brottsligheten. Hela det här
paketet hänger ihop.
(Intervjuperson vid polisen i Malmö)
Uppfattningen hos intervjupersonerna är att en parallellekonomi
uppstått som många är beroende av och drar nytta av. I ett kortsiktigt
perspektiv kan därför allmänhetens stöd för att motverka
den irreguljära ekonomin vara begränsat. Liknande beskrivningar
finns även i en del underrättelserapporter.
Den låga tillgången till de ordinarie ekonomiska systemen, i
form av exempelvis arbetsmarknad och bankväsende, gör att
de parallella systemen ses som den enda lösningen för att öka
det egna hushållets inkomst. De parallella systemen är ofta
vidsträckta, och att de utgör den enda lösningen för många
leder till att annars laglydiga individer blir del av en större
kriminell enhet. Detta kan leda till en minskad benägenhet att
prata med företrädare för exempelvis polisen, då man själv
kanske inte har rent mjöl i påsen. Det ligger inte heller i invå-
87