Kriminella nätverk och grupperingar

Brå rapport 2016:12
män, väktare, skolpersonal, handläggare på Försäkringskassan,
socialsekreterare, läkare på vårdcentraler och fastighetsskötare.
Det är emellertid oklart hur omfattande dessa problem är. Kunskapsläget
är bristfälligt och det blir mycket spekulationer och
gissningar.
Den form av otillåten påverkan som tydligast lyfts fram av både
intervjupersoner och i underrättelserapporter är otillåten påverkan
mot målsägande och vittnen. Flera intervjupersoner bedömer
att otillåten påverkan mot vittnen och målsägande är ett större
problem än otillåten påverkan mot myndighetspersoner.
Flera av de intervjuade hävdar att det främst är målsägande och
vittnen som själva är en del av den kriminella miljön som löper
risk för att utsättas för otillåten påverkan. Intervjupersonerna
menar emellertid att det är ovanligt att hoten övergår till konkret
handling. Syftet är att skrämmas, inte att sätta hoten i verket.
Förorts- och stadsdelsbaserade grupper
Den i intervjuerna oftast beskrivna formen av otillåten påverkan
mot myndighetspersoner är upploppsliknande situationer som
emellanåt blossar upp i vissa förorter. I dessa fall har den utlösande
faktorn många gånger varit en oväntad närvaro från myndigheternas
sida, till exempel genom att räddningstjänsten ryckt ut
eller att polisen gjort ett ingripande.
Vid sidan av de upploppsliknande situationerna förekommer det
även mer avgränsade fall av otillåten påverkan. I en del förorter
och stadsdelar finns det ett förhöjt hotklimat mot polispersonal
i yttre tjänst, och vissa poliser och poliskontor i dessa områden
blir galjonsfigurer för specifik polisverksamhet.
Flera intervjupersoner ger en beskrivning av att många personer i
de förorts- och stadsdelsbaserade nätverken har svårt för auktoriteter,
är lättprovocerade och har en överlägsen attityd. Dessa faktorer
bidrar till en ökad risk för att otillåten påverkan kan uppstå
vid möten med polisen. Dessa och liknande faktorer har poliser
och gärningspersoner själva betonat i en tidigare undersökning.
Även de boende i vissa stadsdelar och områden kan utsättas för
otillåten påverkan av förorts- och stadsdelsbaserade nätverk.
Även här bedömer intervjupersonerna att självcensur är vanlig.
Självdefinierade grupper
I en tidigare enkätundersökning om otillåten påverkan mot poliser
uppgavs mc-gäng ha stått för 28 procent av negativ otillåten
påverkan (Brå 2009:7). Det är emellertid inte endast poliser och
personal på andra brottsbekämpande myndigheter som är utsatta
för otillåten påverkan av mc-gäng och andra självdefinierade
18