Kriminella nätverk och grupperingar

Brå rapport 2016:12
olika aktörer bidrar till att det kommer in vapen till Sverige. Man
anser att det både finns en omfattande ”myrtrafik” där personer
tar in enstaka vapen åt gången och en mer organiserad smuggling
där ett fåtal personer i flera olika nätverk, med kontakter i
forna Jugoslavien och Mellanöstern, har kapacitet att ta in större
partier vapen. Vapensmugglingen och vapenhandeln är med
andra ord snarare utspridd på ett stort antal enskilda individer än
kontrollerad av någon specifik grupp. Man bedömer att de flesta
vapen förs in i Sverige i samband med resor och semester i forna
Jugoslavien med omnejd. Det är en myrtrafik där personer tar in
enstaka vapen i bilar. Den storskaliga vapensmugglingen antas
ske med buss, tåg eller personbil.
En samlad bedömning av de uppgifter som förmedlas i intervjuerna
och underrättelsematerialet är att det är ovanligt med
personer som enbart är inriktade på vapensmuggling utan den
sker vid sidan av annan brottslighet. Enligt polisen återkommer
vissa namn. Vapnen säljs sedan genom kontakter.
Att sälja vapen innebär bara att man gör andra starkare, så det
är inte organisationerna intresserade av. Det är inte så stora
pengar man tjänar på det heller. Då sysslar man hellre med
narkotika, utpressning eller bedrägeri.
(Intervjuperson vid polisen i Malmö)
En relevant fråga är hur stor efterfrågan på insmugglade vapen
egentligen är i Sverige. Vapen är inte en konsumtionsvara på
samma sätt som till exempel narkotika, och om det finns ett omfattande
inflöde av vapen finns en risk för att marknaden mättas.
Om man jämför narkotikasmuggling med vapensmuggling
så har narkotikan en konsumtion. Den tar slut. Om man har
smugglat tvåhundra vapen så finns de kvar ett bra tag. Det
tror jag är ett av problemen med att man inte kommer åt vapensmugglingen.
De smugglar inte så ofta för det behövs inte.
Och om de inte skjuter, så kan man sälja dem vidare.
(Intervjuperson vid polisen i Malmö)
Rån
Sett över tid har Sverige drabbats av en del spektakulära rån.
Bank- och värdetransportrånen har emellertid haft en minskande
trend sedan nittiotalet (Brå 2012:13). Post- och bankrån hör i
princip till historien och värdetransportrånen har blivit svårare
att utföra till följd av ökad säkerhet. Några intervjupersoner
menar att kriminellt belastade personer tenderar att välja utpressning
eller grova stölder som brottsinriktning i stället för rån.
När det gäller värderån där man drog ihop en 20–30 personer
för att genomföra rånen så har de nästan försvunnit härifrån.
97