Kriminella nätverk och grupperingar

Brå rapport 2016:12
Inledning
Vad är organiserad brottslighet?
När ”organiserad brottslighet” kommer på tal är det knappast
någon hejd på flödet av associationer. En del tänker på maffiaorganisationer,
ofta av italienskt, ryskt eller amerikanskt snitt. Andra
ser mc-gäng framför sig, där medlemmarna bär västar med
ryggmärken. De senaste årens skjutningar och sprängningar gör
att åtskilliga tänker på förortsgäng. I stället för grupperingar kan
organiserad brottslighet också förknippas med vad som uppfattas
som typisk kriminalitet för sådana konstellationer: utpressning,
beskydd eller storskalig smuggling (jfr Vesterhav 2003).
Oklarheten kring begreppet organiserad brottslighet finns även
hos dem som ordentligt satt sig in i frågan. Det finns ett hundratal
definitioner, och ingen av dessa är gripen ur luften (jfr von
Lampe 2009). På ett internationellt plan har diskussionen om vad
som är organiserad brottslighet pågått i decennier. I Sverige blev
frågan knappast mindre förvirrande när polisen omkring år 2005
satte ”grov” före organiserad brottslighet. När regeringen några
år senare kraftsamlade mot den ”grova organiserade brottsligheten”
skedde det utan att det närmare specificerades vad ”mobiliseringen”
riktades mot (Ds 2008:38).
Med andra ord har vi framför oss en begreppsmässig snårskog,
en uppsjö av definitioner utan en sammanhängande teoretisk
plattform att ta avstamp från (van Duyne och van Dijck 2007,
van Duyne 2003, van Duyne 2010, von Lampe m fl. 2006, se
även von Lampe 2009).
En ny begreppsapparat
Mot denna bakgrund kan det uppfattas som mycket svårt att ta
fram en begreppsapparat för organiserad brottslighet. Eftersom
syftet med denna rapport är att beskriva organiserad brottslighet
i Sveriges tre största städer är det dock nödvändigt att med
22