Kriminella nätverk och grupperingar

Brå rapport 2016:12
Externa konflikter kopplade till
nätverk baserade på tidigare ursprung
Det är svårt att tala i generella termer när det handlar om de
nätverk som baseras på tidigare ursprung. Även om benämningar
som Balkan- och Mellanösterngruppen används är dessa mycket
segmenterade och består av flera olika grupper.
Några intervjupersoner berättar emellertid om vissa nätverk
baserade på tidigare ursprung som bedöms ha lagt ut kontrakt på
andra för att genomföra mord. Denna typ av kontraktsmord är
emellertid svåra att leda i bevis, och uppfattningarna vilar därför
ofta på antaganden.
Det här blir ju mycket utifrån en känsla jag har. De har en tendens
att hantera konflikter på ett mer genomtänkt och långsiktigt
sätt genom att man planerar det noga, och kanske tar hit
någon från sitt hemland som inte har sin hemvist här, för att
göra ett grovt brott. Man är duktigare på att sopa undan spåren
efter sig. De är extremt välorganiserade och de har hållit
på länge, de är svåra att komma åt. Som en motpol till det har
jag en känsla av att det är mer spontant när ett ganska färskt
gäng gör någonting. Mindre planering och mer oorganiserat.
(Intervjuperson vid polisen i Göteborg)
Otillåten påverkan
Otillåten påverkan följer i spåren av att myndigheterna ökar aktiviteten
mot kriminellt belastade individer. En tidigare genomförd
enkätundersökning (Brå 2009:7) riktad till poliser visar att sju
procent av de tillfrågade under en 18 månaders period hade utsatts
för en eller flera former av negativ påverkan 7 från personer
med koppling till någon form av organiserad brottslighet i syfte
att påverka tjänsteutövningen. (Brå 2009:7). De flesta av dessa
situationer hade uppstått vid olika former av ingripanden.
Flera intervjupersoner i föreliggande studie menar att otillåten
påverkan mot myndighetspersoner som inte uppstår i ”stridens
hetta” är förhållandevis ovanlig. ”De förstår spelets regler”,
förklarar en polis och menar att problem med otillåten påverkan
främst uppstår när kriminellt belastade personer upplever sig ha
blivit kränkta (jfr Brå 2009:7).
Vi har haft några fall där syftet varit att få igenom ett beslut,
men jag tror att majoriteten av hoten som framförs är i kränkande
syfte; att man själv känner sig kränkt och påhoppad och
kränker tillbaka. Det är nog mycket för stunden också.
(Intervjuperson vid polisen i Stockholm)
7
En sammanslagning av trakasserier, hot, våld och skadegörelse.
79