03.09.2017 Views

Cykling nr 3 2017

Cykelfrämjandets medlemstidning

Cykelfrämjandets medlemstidning

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

CYKELFRÄMJANDETS MEDLEMSTIDNING TILL

DIG SOM STÖDJER CYKLING. NUMMER 3 2017

CyklingMED

Turism

MASSA

VINSTER!

CYKELNYTTA PÅ RESAN

Bilnormen

SJÄLVKÖRANDE TRAFIK

Bikepacking

TRENDEN I SKOGEN

Cykelpolitik

DEN NYA MINISTERN

MILJÖMÄKTIG

Mattias Goldmann påverkar transporterna


INNEHÅLL

Cykling NR 3 2017

4. LEDARE Ordföranden har ordet

22

YOUTUBER

Charlie med hussen

Gustav Lorenz. Foto:

Hanna Mi Jakobson

6. NYHETER Nytt i cykelpolitiken

8. AKTUELLT De självkörande bilarna

14. PORTRÄTT Möt Mattias Goldmann

16. REPORTAGE Cykelturism för samhället

22. KULTUR Konstuttryck i cykelvärlden

24. RESOR Bikepacking i Bergslagen

32. PRODUKTER Begagnade marknaden

34. FÖRENING Cykelfrämjarsverige

36. KRETSEN På besök på Gotland

40. KALENDARIUM Höstaktiviteter

43. KRÖNIKA av Jenny Fürstenbach

CYKELTURISM Ingrid Bindekrans

16 på årets cykelturistvecka. Foto:

Hanna Mi Jakobson

2


14

OMSLAGSCYKLIST Mattias

Goldmann framför en vägg av

solceller. Foto: Hanna Mi Jakobson

24

SKOGSTUR

Magnus Lagher

lär ut allt han

kan om bikepacking.

Foto:

Hanna Mi

Jakobson

CHEFREDAKTÖR HANNA MI JAKOBSON

Cykeln som ger vinst

Till synes finns det ingenting som

kan stoppa cyklarnas framfart, när

alla ser vilken win-win-win-situation

cykeln är. I retoriken från beslutsfattare

är ökad cykling lösningen på så mycket.

Det är som att framtidens trafikljus lyser

helgrönt när det pratas om cykelåtgärder

i partiledartal eller när de skrivs ner

i cykelstrategier. Samtidigt lyser det

grönt i hela den korsning som är trafikdebatten.

Alla transportslag ska fram

trots att en av dem tränger undan så

många andra. Vad vår nya infrastrukturminister,

Tomas Eneroth (S), anser om

cykelpolitiken står på våra nyhetssidor.

Även om cyklingen hyllas är den

sällan något som prioriteras. Trafikrummen

är fortfarande utformade för

bilismen och merparten av satsningarna

går fortfarande till bilen. Regeringen

har gett grönt ljus för testkörningar av

självkörande bilar. När de nu släpps ut i

trafiken kan den nya bilismen, återigen,

kräva en total omvandling av hela

trafiksystemet. I artikeln från sidan 8

hörs flera röster om vad de självkörande

bilarna kan innebära för cyklingen.

Den nya tekniken har potential att

skapa utveckling såväl som inveckling.

Miljölobbyisten Mattias Goldmann ger


Alla

transportslag

ska fram, trots

att en av dem

tränger ut så

många andra.

sin syn på smarta bilar, och ett ännu

smartare transportsamhälle, i ett porträtt

på sidorna 14 och 15.

I det här numret möter vi också de

som lämnar det uppkopplade för det

avkopplande. Magnus Lagher väljer

lätt packning och tät terräng för sina

mikroäventyr i vardagen. På sidorna 24

till 31 skriver han om trenden bikepacking,

där man inte behöver ta sig

långt för att komma bort från all trafik.

Han väljer sina egna stigar trots att de

inte är gjorda för cykelhjul. I reportaget

från sidan 16 skriver vi om den mer tillrättalagda

cykelturismen, där investeringarna

börjar ge utdelning. Texten

utgår från sommarens cykelturistvecka,

som har trampat på i alla år oavsett om

det har funnits ett vinstintresse eller inte.

Tips för att bli en riktig återvinnare

på en privatekonomisk nivå finns på

sidan 32. De ekonomiska fördelarna

med cykel uppmärksammas även i

gästkrönikan i slutet av tidningen. Den

är skriven av Jenny Fürstenbach och

handlar om det bilfria livet för henne

och familjen. När de bytte ut sin bil

mot en lastcykel tog de sina steg till

transportomställningen, som är en

vinst för oss alla.

3


LEDARE


Sommaren är över och vi välkomnar er till en ny och rafflande säsong av

följetongen: Gör Sverige till en verklig cykelnation. Cykelfrämjandet jobbar

oförtrutet för att flytta fram positionerna och föra fram vårt budskap.

Förra säsongen bjöd på en hel del

cykelnyheter. Infrastrukturminister

Anna Johansson (S) presenterade

slutligen den efterlängtade nationella

cykelstrategin och initierade ett antal

regeringsuppdrag. Syftet var att

stödja ideella föreningar, kartlägga

best practise på cykelområdet samt

samla kunskap om cykelturism,

cykelplanering och åtgärder för att

få fler barn och unga att cykla.

Cykelfrämjandets kommunvelometer

presenterades på den nationella

cykelkonferensen. Vi arrangerade

träffar med riksdagens cykelnätverk

och deltog i debatter i Almedalen.

Men under följetångens sommaravsnitt

har det hänt en del förändringar

och nya utmaningar, med såväl

cliffhangers som totalvändningar.

Efter Transportstyrelsens haveri fick

Sverige en ny infrastrukturminister,

Tomas Eneroth (S). Och ytterligare

turer väntar under hösten kring dieselskandalens

följdverkningar samt

utvecklingen av självkörande fordon.

Allt fler inser vilka negativa konsekvenser

som massbilismen har för

vårt samhälle och vår hälsa. Det

viktiga för oss är att rätt slutsatser

dras. Ett stort ansvar vilar på den

nya ministern för att fullfölja regeringens

påbörjade arbete för att bygga

en cykelnation. Vi i Cykelfrämjandet

har en viktig uppgift, med våra krav

på mer resurser, bättre infrastruktur

samt fler och nöjdare cyklister. Oavsett

vad som sker i den politiska och

tekniska följetongen fortsätter vi att

försöka påverka historien.

Foto: Hanna Mi Jakobson

RIKSORDFÖRANDE

LARS STRÖMGREN

TIDNING

Cykling är Cykelfrämjandets medlemstidning

som kommer ut fyra gånger per

år. Vi skriver om cykling och föreningen

arbetar för det cykelvänliga samhället.

Nästa nummer ges ut i december 2017.

redaktion@cykelframjandet.se

Chefredaktör och ansvarig utgivare,

Hanna Mi Jakobson

0728-51 36 61

chefredaktor@cykelframjandet.se

4

STYRELSE

Lars Strömgren, Stockholm

Arijana Marjanovic, Stockholm

Göran Smith, Göteborg

Christine Nelsen-Thuresson, Stockholm

Kent Larsson, Alingsås

Jöran Fagerlund, Göteborg

Gustaf Lindqvist, Sundsvall

Vera Chudnikova, Malmö

Allan Hedlund, Malmö

Carl Målberg, Västerås

styrelsen@cykelframjandet.se

MEDLEMSKAP

Huvudmedlem 275 kronor

Familjemedlem 75 kronor

Ungdom & student 100 kronor

cykelframjandet.se

KANSLI

Cykelfrämjandet, c/o Föreningshuset

Virkesvägen 26, 120 30 Stockholm

08-121 513 31

Telefontid måndag–torsdag 08.30–12.00

Telefontid fredag 08.30–10.45

info@cykelframjandet.se

ANNONSER

Svenska Huvudmedia KB 08-55 66 77 50

svenska.huvudmedia@telia.com

TRYCK

Trydells tryckeri,

ISSN 0280-3038

Tidningen är miljömärkt och

distributionen klimatekonomisk.

Cykling går även att läsa online.


VILL DU BLI

2016

VÅR NYA

CHEFREDAKTÖR?

Cykling är det engagerade cykelmagasinet i Sverige som skriver om och för alla

slags cyklister. Våra läsare pendlar från säkerhetstänkande barnfamiljer och

trendkänsliga cykelnördar till miljömedvetna aktivister och föreningstrogna

pensionärer. Cykelfrämjandet söker en chefredaktör för 2018 som är strukturerad,

stilistisk, självgående och som även har god samarbetsförmåga. Mer information

om uppdraget och ansökan finns på: cykelframjandet.se/chefredaktor

ANSÖK

VIA

WEBBEN!

5


NYHETER

Ny minister tar över

cykelfrågor i Sverige

SVERIGE Tomas Eneroth (S)

är ny infrastrukturminister

som ska driva cykelpolitiken.

Han är insatt i cykelfrågor och

intresserad av bilar. Hemifrån

Växjö tar han sig oftast med bil

mellan städerna, veckopendlar

med tåg, och ibland flyg, till

Stockholm och cykeln använder

han främst som träning.

– Då cyklar jag en hel del ute

på de småländska vägarna på

min racer. Jag gillar att cykla,

säger Tomas Eneroth, som senast

cyklade det skånska loppet

Ringsjön runt på 12,5 mil.

Han uppskattar de nya cykellederna

i södra Sverige, som

delvis gör det möjligt att undvika

två-plus-ett-vägar i Småland och

Skåne. För att kunna förbättra

cykelvägnätet lyfter han fram

regeringsuppdraget till Tillväxtverket,

som ska genomföra en

nationell kartläggning av det

pågående arbetet inom turismoch

rekreationscykling.

– Det är ett spännande område,

men i grunden är uppgiften att få

fler att cykla i alla olika skeden,

säger Tomas Eneroth.

Främst uttrycker han en oro

över att cyklingen minskar bland

ungdomar.

– Vi måste se till att vi bygger

infrastruktur så att det blir

tryggt att cykla till skolan eller

pendla till jobbet. För mig är det

back to basic, säger han.

Anledningarna till att driva en

cykelpolitik är flera, enligt honom,

MINISTER

Tomas

Eneroth

(S) har

tagit över

posten som

infrastrukturminister.

Foto: Björn

Nordqvist

EVERESTING

Cykelbegrepp och träningstrend, vilket

går ut på att cykla upp och ner för en backe

för att samla på sig höjdmeter motsvarande

Mount Everests höjd. Världens olika typer

av backar kan därmed bli lika höga som

världens högsta berg, på 8 848 meter.

6

Krav på cykelparkering

KARLSKRONA I juni togs

ett historiskt beslut i Karlskrona

kommun. Sveriges Radio

rapporterar att det för första

gången finns krav på en cykelparkering

när man bygger

nya hus, affärer och liknande

i kommunen. De tidigare

riktlinjerna gällde bara

bilparkeringar, men nu har

kommunfullmäktige klubbat

igenom riktlinjer för cykel.

6

MALMÖS PLATS PÅ

TOPPLISTAN ÖVER

CYKELVÄNLIGASTE

STÄDER I VÄRLDEN.


som folkhälsan, klimatsituationen

och trafikträngseln. Förutom att

han gillar att cykla gillar han även

att köra bil, men anser att bilismen

kan behöva begränsas i storstadsregioner.

Främst genom satsningar

på cykling och kollektivtrafik,

men han vill även gynna bilindustrins

tekniska framsteg för att

förbättra trafiksäkerheten.

– I storstäder måste vi hitta sätt

att komma ifrån den trängsel som

finns. På landsbygden har bilen en

mer given roll, säger han.

Som minister kommer Tomas

Eneroth att fortsätta föregångaren

Anna Johanssons (S) arbete med

den nationella cykelstrategin.

– Som plattform och arena är

cykelstrategin bra, men jag tror att

vi måste höja ambitionsnivån och

vi måste få fler att cykla, säger han.


Som plattform

och arena är cykelstrategin

bra, men

jag tror att vi måste

höja ambitionsnivån.

– Det är en utmärkt plattform

och jag tror att det är viktigt att

samla aktörer och se vilka utgångspunkter

vi har, fortsätter Tomas

Eneroth och nämner speciellt samarbetet

med det civila samhället.

Som nytillträdd på posten har han

ännu inte träffat Cykelfrämjandet.

– Det är en av de organisationer

jag vill träffa, det står på min lista,

säger infrastrukturministern.

Hanna Mi Jakobson

Cykelstrategi ger

vinster för Europa

EUROPA Efter den nationella

cykelstrategin kom den europeiska,

som ska bidra till EU:s ekonomi.

– Redan idag bidrar cykling med

513 miljarder euro per år och genom

den europeiska strategin kan EU tjäna

ännu mer, säger Lars Strömgren, ordförande

för Cykelfrämjandet och vice

ordförande för paraplyorganisationen

ECF, European Cyclists' Federation.

Enligt cykelstrategin beräknas de

ekonomiska vinsterna att öka med en

tredjedel, till 760 miljarder år 2030.

CYKELEFFEKTER FÖR EUROPA

EKONOMISKA VINSTER 2017 2030

– De stora ekonomiska effekterna av

cykling på EU-nivå handlar om hälsovinster

och jobbskapande, påpekar Lars

Strömgren.

Samtidigt harmoniserar miljövinsterna

i cykelstrategin med de minskade

utsläppen i enlighet med Parisavtalet.

Cykelinvesteringarna planeras även

att öka när den nya strategin verkställs.

– Men det är fortfarande väldigt lite

som satsas på cykling. Det är bara

0,7 procent av EU:s samfinansieringsbudget

för transporter som går till

cykelinfrastruktur, säger Strömgren.

513 760 miljarder

ANTAL CYKELRESOR / DAG 2017 2030

160 240 miljoner

JOBB I CYKELEKONOMIN 2017 2030

650 875 tusen

Källa: EU:s cykelstrategi. Rekommendationer för att leverera grön tillväxt och

ett effektivt mobilitetsystem till 2030, från juni 2017.

400 000 cyklister får betalt

BELGIEN Cykelpendlare

har fått milersättning för att

de har transporterat sig till

jobbet. Totalt har 93 miljoner

euro betalats ut i Belgien, enligt

nyhetssidan Cycling today.

Cykelpendlandet ökar bland

belgare och möjligheten att dra

av cykeltransport på skatten

är en av frågorna som landet

och cyklistorganisationer har

drivit för att främja cykling.


Motståndet från bilindustrin har varit

massivt och det är klart att en bransch som

säljer sina varor med drömmar om hög fart

inte vill strypa sina dyra hästkrafter.

EXPRESSENKRÖNIKÖREN PATRIK KRONQVIST SKRIVER OM BIL-

BRANSCHEN OCH AUTOMATISK HASTIGHETSBEGRÄNSNING

7


AKTUELLT

NÄR BILARNA

SKA KÖRA SJÄLVA

Bilister som sover, arbetar eller surfar samtidigt som de kör. Det

kan bli verklighet när bilar utan ratt och pedaler rullar ut på

vägarna. I Sverige och Danmark har regeringar redan öppnat för

kontrollerade försök med självkörande bilar. Fyra danska aktörer,

en trafikpsykolog, en robotforskare, en vägingenjör och en

cykelföreträdare förklarar vad dessa bilar för med sig. Vi frågar

även svenska aktörer, vad utvecklingen innebär för cyklister här.

ILLUSTRATION: ANASTASIA SAVINOVA

8


Robotbil. Ordet påminner om science fiction, men

inom loppet av ett år kör de första små självkörande

bussarna i Danmark. I första fasen har politikerna

endast gett grönt ljus för regler under prövotiden.

När de tar det lagstiftningsmässiga steget fullt ut är det bara en

tidsfråga innan de självkörande fordonen rullar ut i den vanliga

trafiken. Förespråkarna menar att de självkörande bilarna

kommer ge en praktisk, billig, miljövänlig och trafiksäker

mobilitet till oss alla, oavsett var vi bor, hur gamla vi är eller

om vi kan köra bil. Skeptikerna ser däremot stora frågetecken

vad gäller säkerheten för cyklister och andra oskyddade trafikanter.

Och om fler bilar och mer trafik överhuvudtaget är

attraktiv teknik för framtidens städer.

En av förespråkarna är den danska robotforskaren Henrik

Schärfe. Han är administrativ direktör i fonden Autonomous

och går i spetsen för ett försök med självkörande bilar och

bussar, som snart lanseras i kommunen Vesthimmerland.

– Den självkörande bilen kommer att vara långt mer uppmärksam

på cyklister och fotgängare än en manuell förare,

säger Henrik Schärfe.

Han tänker sig att cyklister, fotgängare och bilar på sikt

kommer att bli sammankopplade med hjälp av tekniken.

– För förskolepedagoger eller skolbarn kan det finnas en

speciell app, som meddelar den självkörande bilen att de är i

närheten. Så kan bilen automatiskt anpassa sin hastighet efter

en mer säker profil, för att den ska ta hänsyn till dem, förklarar

robotforskaren.

Enligt Mette Möller, psykolog och seniorforskare vid Danmarks

tekniska universitet, DTU, kan övergången från den

nuvarande teknologin till den fullständigt självkörande bilen

visa sig vara ganska farlig. Hon pekar särskilt på psykologiska

faktorer som spelar in när vi börjar förlita oss på tekniken.

– Det finns en fara med att vi lägger över för mycket ansvar

på teknologin på en gång, när den ständigt kräver att vi är

uppmärksamma. Hur säkra kan vi vara på att föraren är i

stånd till att ta över om hen är upptagen av något annat?

säger hon frågande.

Mette Möller pekar också på att de förarlösa bilarna kommer

kräva att vi ändrar det sätt som vi navigerar i tät och komplex

stadstrafik.

– Människor är uppfinningsrika, gränssökande och riskobenägna.

Vi vill fram och idag gör vi det genom att läsa

varandras intentioner, få ögonkontakt, visa hänsyn, värdera

risker och så vidare. Så när vi introducerar en självkörande bil

måste vi också lära oss att orientera oss på ett annat sätt än vi

gör idag, säger psykologen.

Det kan vara svårt att programmera sig ut ur problemen och

Mette Möller ser också andra stora utmaningar. Bland annat

frågan om den självkörande bilen överhuvudtaget kommer att

kunna ta sig fram i städerna.

– Man kan föreställa sig att andra trafikanter kommer att

utveckla nya rörelsemönster, om de upplever att de självkörande

bilarna alltid sätter säkerheten först och stannar för korsande

trafik. Det kan andra trafikanter utnyttja för att korsa vägen

efter eget behov. Konsekvensen kan bli att de självkörande

bilarna så att säga inte kan röra sig ur fläcken, resonerar hon

och fortsätter.

– Då skulle vi behöva bygga upp en långt mer regelrätt och

hänsynsfull atmosfär eller på annat sätt säkra att folk i närheten

av de självkörande bilarna uppför sig hedervärt, och det är

lustigt nog något som vi har kämpat med i åratal. Något som

har visat sig vara svårt att ändra.

9


AKTUELLT

Robotforskaren Henrik Schärfe håller med om att de självkörande

bilarna kräver en ny typ av etikett i trafiken.

– Det ligger ett stort ansvar och arbete i att anpassa lagstiftningen

och komma fram till hur vi ska sanktionera och

uppträda inom det här området, erkänner han.

– Men inne i de självkörande bilarna sitter också människor

som ska fram, så helt opersonligt är det inte. Och de flesta av

oss är inte bara cyklister eller bara bilister. Vi är trafikanter.

Kanske kan det den vägen uppstå en förståelse för samexistens,

fortsätter Henrik Schärfe.

Det ställer sig dock trafikpsykologen Mette Möller skeptisk

till. Enligt henne sätter vi som människor våra egna behov

framför kollektivets i flera sammanhang, även i trafiken.

– Trafiken är faktiskt en dålig läromästare, eftersom vi där

sällan upplever konsekvenserna när vi gör något som är farligt

eller ohederligt, säger Mette Möller och fortsätter.

– Trots att vi kan få en överblick på de gemensamma fördelarna

med självkörande bilar, kommer hänsynen till kollektivet

och de stora samhällsfrågorna inte att räcka till när vi reser.

Exempelvis kommer några att välja en mer riskbetonad färd.

På det danska Trafikverket, Vejdirektoratet, har avdelningschefen

Andreas Egense behövt förhålla sig till många och

varierade prognoser inför de självkörande bilarnas entré.

– Men i första fasen kommer vi förmodligen att se de självkörande

fordonen på motorvägen, där trafikmiljön är mer

enkel och förutsägbar än i städerna, säger han.

Enligt Andreas Egense kan de självkörande bilarnas genombrott

få stor betydelse för vår mobilitet. Det innebär bland

annat att vi kan bosätta oss på andra sätt än i dag.

–Vi kommer bli mer villiga till att pendla längre, när vi kan

utnyttja tiden i bilen bättre. Vi kommer kunna arbeta i bilen

på ett liknande sätt som man gör på tåg i dag. Vi kan även

sova och därmed få den vila som vi annars skulle ha på andra

tidpunkter, säger vägingenjören.

Avstånd och transporttid kommer att omvärderas enligt det

danska Trafikverkets, uppfattning. En linje som även robotforskaren

Henrik Schärfe följer.

– Vi lever i ett samhälle där vi använder enorma mängder tid

på att transportera oss. De självkörande bilarna kan konvertera

det tidsfördrivet till aktivitet. Det ökar mobiliteten och

stärker samhällsekonomin. Samtidigt kommer målgrupper

som idag inte kan köra bil att få en möjlighet till det. Vi kommer

att uppleva bättre transportmöjligheter i landområden där kollektivtrafiken

har stora utmaningar. De självkörande tjänsterna

kommer att bli billigare i drift och långt mer flexibla, säger han.

I en tid där världens städer blir trängre finns även frågan

om de självkörande bilarna kan minska trängseln och ta oss

snabbare mellan punkt A och B. Det har Henrik Schärfe och

Andreas Egense var sitt svar på.

– Något av det som kan reducera antalet bilar och ge bättre

framkomlighet är att man ökar andelen bilpooler och samåkning,

säger Henrik Schärfe och nämner att en genomsnittsbil i

dag står still 95 procent av tiden.

Den tiden kan, enligt honom, utnyttjas bättre om vi i framtiden

abonnerar på en gemensam flotta av bilar som har service

dygnet runt.

– Det kan också innebära långt färre bilister som cirkulerar

för att hitta en parkeringsplats, vilket utgör en stor del av

stadstrafiken, säger Henrik Schärfe och påminner om att de

självkörande bilarna kan köra tätare än andra bilar genom att

kommunicera med olika hinder.

Ur robotforskarens perspektiv ger det därmed mindre köbildning

och en smidigare avveckling av trafiken.

Andreas Egense instämmer delvis, men han poängterar att

färre bilar inte nödvändigtvis ger mindre trafik.

– Om vi har i åtanke att folk kommer att transportera sig

längre och att fler får möjlighet att köra bil, och att de självkörande

bilarna kan bli ett attraktivt alternativ till kollektivtrafiken,

så kommer det att innebära mer trafik.

Med andra ord räknar landets trafikmyndighet med att

danskarna kommer att köra fler kilometer på vägarna. Andreas

Egense är även skeptisk till att bilpooler är lösningen.

– Som våra arbetsmönster ser ut idag ska vi alla till jobbet

och hem igen ungefär samtidigt. En gemensam bilpool måste

därmed dimensioneras efter den punktbelastningen och det

kommer ständigt att vara rusningstid och trängsel, säger han.

– Det som kan ge mindre trafik är samåkning, där vi ökar

antalet personer i varje bil. Hittills är det inte den tendens

10


vi ser, sammanfattar Andreas Egense.

Henrik Schärfe menar dock att det går att reglera med ekonomiska

incitament för samåkning. Antingen genom att göra

det dyrt att använda bilarna ensam, eller genom att införa

road pricing eller trängselavgifter. Då blir det rimligare att dela

på utgifterna. Han konstaterar att vi på ett eller annat sätt

behöver ställa in oss på att göra upp med de individuella och

sedvanliga transporterna.

– Man ska komma ihåg att även om bilarna kan köra själva

har de en begränsad intelligens. De kör efter inprogrammerade

rutter och en fast karta, som de inte kan avvika från. På den

punkten inskränker den självkörande bilen de friheter som vi

förknippar personbilen med.

I en av Vejdirektoratets undersökningar, där myndigheten

har frågat 3 000 danskar om deras förväntningar på självkörande

bilar, svarar var fjärde att de räknar med att de ska ge

dem såväl mer lust som möjligheter att köra mer bil. Speciellt

förväntar sig cyklister, fotgängare och kollektivtrafikanter att

de kommer att använda självkörande bilar mer, än de i dag

använder konventionella bilar.

Ingen vet hur trafikbilden ser ut i Danmark om 50 år.

Psykologen Mette Möller menar att vi lika gärna kan prata om

hur vi vill som hur vi tror att det ska bli.

– I många år har våra städer i hög grad varit uppbyggda på

privatbilismens premisser. Om man verkligen vill diskutera

fördelar och nackdelar med självkörande bilar behöver vi också

kunna föreställa oss att grundpremissen som vi tänker trafik

på, förändrar sig, säger hon.

Om en ny grund ska läggas för trafiksystemet och framtidens

städer anser hon inte att fokus ska ligga på teknik.

– Det riktigt intressanta, när vi talar om samexistensen

mellan cyklister, bilister, fotgängare, värdetransportförare,

kollektivtrafikschaufförer och så vidare, handlar om val och

prioriteringar vi gör för framtiden. Vart vill vi någonstans med

utvecklingen, oavsett hur många vinster som de självkörande

bilarna för med sig eller inte? Hur vill vi organisera våra städer?

Är det alls gynnsamt med tekniska lösningar som leder

till att trafiken ökar ännu mer? Kommer våra transportbehov i

stället att ändra sig med nya möjligheter att arbeta hemifrån?

Om vi inte aktivt tar ställning till vad vi önskar oss i framtiden,

är verkligheten den att utvecklingen kommer att gå av

sig själv. Precis som en självkörande bil. Att främja de positiva

effekterna kräver genomtänkta visioner och en politisk vilja,

säger Mette Möller.

– De självkörande bilarna är på väg, det finns det inget

tvivel om. Snart ser vi de första förarlösa bussarna och lastbilarna

på våra vägar, säger Jette Gotsche, ordförande för danska

Cyklistförbundet.

Hon avfärdar inte självkörande bilar i sig. Hennes resonemang

är i linje med trafikpsykologens, men även med robotforskarens

och vägingenjörens. Med en modern teknologi,

genomtänkt planering och politiska prioriteringar kan det ge

en ökad trafiksäkerhet, bättre stadsrum och en mer flexibel

mobilitet.

– Vi står i dessa dagar med en enastående möjlighet att

tänka igenom själva premissen för trafik och mobilitet, säger

Jette Gotsche.

Som cyklistföreträdare kräver hon att fem procent av investeringarna

i infrastruktur, som ska tillgodose de självkörande

bilarna, ska gå till cyklister och fotgängare.

Enligt henne är det långt ifrån säkert att självstyrande bilar

är säkrare i alla sammanhang. Samtidigt tar hon upp ansvarsfrågan

och avvägningar vid eventuella olyckor.

– Det finns uppenbara utmaningar med den nya teknologin.

Exempelvis kräver trafiklagarna i dag att motorfordon ska

framföras av en fysisk person, som har körkort. Så vem

har ansvaret om en undanmanöver tvingar elektroniken i en

förarlös bil att välja mellan att beskydda bilens passagerare

och de mer sårbara trafikanterna såsom cyklister, frågar Jette

Gotsche.

Hon tillägger att det är extra viktigt för Danmark, med sin

höga cykelandel, att programmera och planera för cyklisters

säkerhet när trafikrummet ska uppdateras.

– Om vi tar tillvara på möjligheten, kan självkörande bilar

ge vinst. Om vi försummar möjligheten och blint accepterar

att den enda vägen fram är fler bilar och tätare trafik, blir det

mycket svårt. För att inte säga omöjligt, att se vinsterna.

Morten Bracker Rasmussen

11


AKTUELLT

ISverige har de självkörande bilarna växlat upp snabbt.

– De här bilarna har redan körts ett antal år av tränade

ingenjörer, men nu är det vanligt folk som ska kunna

köra dem, berättar Hamid Zarghampour, projektledare

inom Trafikverket för pilotprojektet Drive me.

2013 startades ett gemensamt initiativ i Göteborg av Volvo,

Trafikverket, Transportstyrelsen, Lindholmen science park och

Göteborgs stad. Deras syfte är att studera samhällsfördelarna

med autonom körning och att Sverige med sin bilindustri ska

bli ledande inom hållbar mobilitet. Efter kundundersökningar,

teknikutveckling och provkörningar är det dags för utvalda

familjer att använda bilarna. I höst kommer 25 självkörande

bilar att trafikera Göteborgs vägar.

– Det är testkörning inom kontrollerade former för att

kunna säkerställa basfunktionerna. Det är på motorvägen och

på 50 kilometer väg runt Göteborg de kör, så de kommer inte

in i staden eller city, förklarar Hamid Zarghampour.

En ny förordning ger möjligheter men ställer även krav för

självkörande bilar i Sverige.

– Från och med juli i år kan de transporter som vill köra i

Sverige ansöka om tillstånd från Transportstyrelsen, säger

Hamid Zarghampour.

Förordningen gäller fram till 1 juli 2022 och tillsynsmyndigheten

sätter villkor som pilotfamiljerna ska förhålla sig till.

– För att de ska köra på allmänna vägar behöver vi hålla

oss till ett antal kriterier. Därför valde vi att de inte ska köra

i höga hastigheter eller där det finns oskyddade trafikanter,

som cyklister, säger Hamid Zarghampour.

Enligt förordningen får bilarna inte vara helt automatiserade,

utan det krävs att en person finns i eller utanför fordonet

som ansvarig förare. Det beror delvis på att det inte finns

någon lagstiftning om ansvarsfrågan vid en krasch.

– En utredare tittar på en ny uppsättning av regelverk som

tillåter körning av självkörande bilar på allmän väg. Den ska

presenteras i slutet av året, berättar Hamid Zarghampour.

Även om teknikutvecklingen och testprojekten i Sverige och

Danmark ligger i framkant, finns det liknande satsningar i

exempelvis USA och Tyskland. Programmering och regelverk

behöver även samverka med aktörer i andra länder.

– Det är avhängt vad som händer på EU-nivå och den internationella

arenan, om vilket regelverk vi ska ha, säger han.

Frågan om självkörande bilar är komplex även när det kommer

till hanteringen av trafiksituationer, krav på infrastruktur

och relationen till andra trafikslag.

– Vår vision är noll skadade eller dödade i trafiken och då

kan vi inte bygga ett system som är sämre, det ska vara bättre.

Det ska absolut inte bli sämre, då får de inte vara på våra

vägar, säger Trafikverkets Hamid Zarghampour.

I interaktionen mellan självkörande bilar och cyklister

framhåller han en ökad säkerhet.

– Nio av tio olyckor handlar om förare som inte är uppmärksamma.

De här bilarna är väldigt intelligenta, försiktiga och

laglydiga och tar absolut inga risker, säger Hamid Zarghampour.

Enligt honom kan testbilarna känna igen cyklister och

metoder utvecklas för att kunna tyda cyklandet mer precist

med de kameror, sensorer och radar som används. En

självkörande bil ska vara förprogrammerad att vara försiktig

och hålla avstånd, snarare än att försöka vinna tid genom att

snika förbi en cyklist.

– En sådan bil ska inte ta den typen av risker. Den går alltid

till lägre hastighet eller bromsar in. I många tänkbara situationer

kommer en självkörande bil att vara mer skonsam mot

oskyddade trafikanter och däribland cyklister, säger han.

Cykelfrämjandets ordförande, Lars Strömgren, håller med om

12


att det finns funktioner som kan göra bilar säkrare för cyklister.

– Det finns teknik som hindrar att bilar kör för fort eller

kameror på taket för att se när man ska svänga höger. Vi kan

använda ny teknik till att öka säkerheten. Det är precis det

man vill med nollvisionen. En av de farligaste situationerna

i trafiken är att bilister kör för fort, och kan tekniken bidra

till att skapa ett säkrare transportsystem är det bra. Men om

tekniken i stället bidrar till att vi kör mer och längre, kanske vi

behöver vara vaksamma så att vi inte låter tekniken förföra oss

och skapar ett samhälle vi inte vill ha, säger Lars Strömgren.

Trafikverkets och Hamid Zarghampours tanke är att

de nya bilarna ska generera nya affärsmodeller i den delande

ekonomin. En effektivare användning ska även minska antalet

bilar och därmed de problem som massbilismen bär med sig.

– Där måste vi acceptera en övergångsperiod och sättet att

komma runt det är att kunna dela bilar med andra, säger han.

Både Hamid Zarghampour och Lars Strömgren vill ha ett

trafiksystem och infrastruktur som utgår ifrån människors

behov snarare än en bilnorm. Men de har olika utgångspunkter.

– Det jag tycker är viktigt med all teknik är att man inte blir

så förblindad av teknikens möjligheter att man glömmer hur

man vill att framtiden ska se ut. Det finns ju andra problem

med bilar än vem som kör dem, negativa effekter som utsläpp,

buller, trängsel och trafikvåld, påpekar Lars Strömgren.

Han vill därför lyfta andra moderna teknikutvecklingar som

har en mindre påverkan än smarta bilar.

– Samtidigt som det pratas om elbilar och självkörande bilar

säljs det fler elcyklar än någonsin och där kombinerar man ny

teknik med att hantera miljöutmaningar och hälsoutmaningar.

Jag tror att jag i framtidens städer, hellre än förarlösa bilar ser

billösa förare, säger Lars Strömgren.

Hanna Mi Jakobson







SJÄLVKÖRANDE BILAR

En självkörande bil är ett fordon som, helt

eller delvis, kan köra utan assistans från en

förare. Graden av självkörning delas upp i

sex olika nivåer.

NIVÅ 0

Föraren styr fordonet som vanligt.

NIVÅ 1

Semiautomatisk. Föraren styr de flesta funktioner

förutom vissa, som exempelvis bromsen.

NIVÅ 2

Bilen har automatiska funktioner, som farthållare

och val av vägbana. Föraren behöver inte

styra bilen hela tiden, men ska hålla ett öga på

trafiken och kunna gripa in.

NIVÅ 3

Bilen kan ha full kontroll över körningen. Föraren

måste vara i kabinen, men behöver inte överblicka

situationen och säkerheten hela tiden.

NIVÅ 4

En fullständigt självkörande bil. Kan fungera

under alla tänkta säkerhetssituationer och kan

köra helt utan hjälp från personer i bilen.

NIVÅ 5

Föraren kan inte kontrollera bilen. Den har

ingen ratt, pedaler eller annat som gör det

möjligt att ta över.

Källa: Danska cyklistförbundets medlemstidning

13


MATTIAS GOLDMANN

SÄTTER MILJÖFRÅGAN I RÖRELSE

YRKE: MILJÖLOBBYIST

HEM: SOLNA

CYKEL: STRIDA VIKCYKEL,

ECO2BIKE, BATAVUS ELCYKEL,

OMNI BAMBUCYKEL OCH

EN GAMMAL LANTCYKEL

VÄGVAL: TREFILIGA CYKEL-

BANOR I KÖPENHAMN

14


Det var på bilutställningarna i Genève som

intresset började. Hans pappa var entreprenör

från Schweiz och hans mamma var grönavågare

i Skåne. På bilutställningarna tjänade

Mattias Goldmann sina första pengar genom

att skriva om bilindustrin.

– Det är världens största industri och när jag var tonåring var

bilen något snart sagt alla identifierade sig med, berättar han.

Årtionden senare blev han talesperson för föreningen Gröna

Bilister och sen ett par år är han vd för den liberalt gröna

tankesmedjan Fores. I den förra drev han på användningen av

förnyelsebara drivmedel och i den senare driver han en bredare

omställning av samhället. I fokus finns transporterna.

– Det är det enskilt viktigaste för oss i Sverige, det är den

sektor där klimatutsläppen fortfarande ökar, med privatbilismen

och de tunga lastbilarna, säger Mattias Goldmann.

Samtidigt anser han att landet har bra förutsättningar att

vara ledande med vår industri och politik.

– Sverige står för 0,2 procent av världens klimatpåverkan. Det

är så lite att det inte märks med koldioxidindikationer i ppm. Vi

är bara relevanta om vi gör något som andra tar efter och det

har vi tjatat om i Gröna Bilister och i Fores. En fossiloberoende

fordonsflotta och att sju respektabla partier står för samma

tuffa klimatmål är unikt. Sverige är det första landet som tar ett

helhetsgrepp, förut har det antingen varit elbil, biogas eller cykel.

Han har rankats som mäktigast i Hållbarhetssverige och

årets opinionsbildare, i några av sina roller. Från journalistrollen

under tonåren gick han över till att arbeta politiskt.

Först på kommunal nivå och därefter på riksdagsnivå. Mellan

de politiska uppdragen åkte han till Chile, där han anslöt sig

till den urbana cykelrörelsen i huvudstaden Santiago.

– I början försökte bilarna preja oss när vi cyklade på en

halv fil och polisen slog oss, men det blev bra tv med värnlösa

cyklister som fick stryk. Från att vi var 30 cyklister första

gångerna var vi snart 500 och polisen började skydda oss mot

bilisterna, berättar Mattias Goldmann.

Under tiden som kommunikationsansvarig på ett miljöinstitut

fick den chilenska staden sina första cykelbanor och

så småningom flyttade Mattias Goldmann till Kenya, som

miljökonsult med biogasprojekt och soldriven vattenrening.

– Jag cyklade själv i Nairobi, men det var bara jag. Vi

försökte göra ett cykelprojekt i Kenya och fick till ett antal

cykelbanor, men där torkades ris, hängdes tvätt och parkerades

bilar, berättar han och beskriver det som ett misslyckande.

För befolkningen var det stigmatiserande att ta cykeln och

billigt att ta bussen. För att öka cyklingen behövdes troligen

åtgärder för att påverka fler faktorer, som status och ekonomi.

PORTRÄTT

Mattias Goldmann har alltid uppmärksammat bilismen, som

skribent, politiker, konsult, aktivist och slutligen lobbyist. I sina

roller jobbar han för hållbara transporter och kommunikationer.

Mattias Goldmann tog med sig erfarenheterna hem och jobbade

vidare inom Miljöpartiet. Efter ett tag ville han påverka

fler partier och bytte bana till lobbyist. Under sin tid på Gröna

Bilister arbetade han med parollen bilen, bränslet och beteendet.

– Även på el är bilen ett ineffektivt, dyrt, utrymmeskrävande

och miljömässigt dåligt sätt att transportera sig. Vi är bäst i

världen i Sverige på att ställa om från fossil till förnyelsebart.

I transportsektorn däremot är vi inte lika bra på att låta bilen

stå. Vi har längre körsträckor och fler bilar på vägarna. Nu är

beteendeskiftet den största utmaningen, säger han.


Det är ekonomiska incitament

som trycker ner en i förarsätet.

Mattias Goldmann cykelpendlar dagligen till Foreskontoret

nära Stockholms central, 20 minuter från bostaden i Solna. Han

väljer elbilen när han behöver, från bilpoolen med laddstation i

bostadsrättsföreningen. Han vill inte äga en egen bil och anser

att bilsubventioner, som avdrag vid tjänsteresor, borde upphöra.

– Det enskilt viktigaste är inte att stimulera cykling eller underlätta

för andra trafikslag, utan det måste svida att ta bilen.

Om man tar bil får man 18 kronor och 50 öre i milersättning

och för cykeln finns det i realiteten ingenting. Det gör att

18,50 blir en bra affär, då cashar man in, säger han.

När bilarna blir bränslesnålare, bensinen billigare och bilsubventionerna

består kör många på som vanligt.

– Det är ekonomiska incitament som trycker ner en i

förarsätet, säger Mattias Goldmann.

För att fler ska välja cykeln behövs enligt honom inte bara

en slopad milersätting utan även en förändrad mentalitet.

– Avstånden har blivit så stora och det är väldigt få som

problematiserar regionförstoringen och arbetsmarknaden.

Oftast är det inte många som håller en landsbygd levande genom

att det blir allt längre mellan hemmet och arbetsplatsen.

Det gör att cykeln inte blir ett alternativ, förklarar han.

Mattias Goldmann tror inte att tekniken med smarta bilar

är en lösning. Han har själv lobbat för bilens miljöutveckling,

från att bli bränslesnålare till att drivas på etanol, biogas och el.

– Men vi måste besinna oss när det gäller de självkörande

bilarna. Utsläppen minskar inte för att de är självkörande,

påpekar Mattias Goldmann, som jobbar och lobbar vidare för

att nå målet med en fossilfri fordonsflotta.

– Cykeln är jätteviktig. För några år sen hade vi en miljard

bilar i världen och i den här takten har vi två miljarder bilar i

rörelse kring 2030. Det håller inte, även om vi låtsas att alla de

skulle vara elbilar så är det för mycket, konstaterar han.

Text och foto: Hanna Mi Jakobson

15


16


REPORTAGE

Cykelturisterna

som spenderar

Cykelturismen genererar vinster för besöksnäringen och de

ekonomiska kalkylerna har resulterat i allt fler satsningar.

Nationella cykelleder, nischade reseföretag och nyetablerade

verksamheter. Före dessa satsningar fanns en föreningsdriven

medlemsträff där de bästa cykelrutterna valdes ut runt en ny

stad varje sommar. Cykelturistveckan är nu inne på sitt 35:e

år och genomförs fortfarande med ideella krafter.

TEXT OCH FOTO: HANNA MI JAKOBSON

CYKELTURISTVECKAN Längs

strandsträckan söder om Halmstad.

17


REPORTAGE

På kansliet för Cykelturistveckan,

i Halmstads

arenahall, sitter Lars

Green som är ordförande

i Cykelfrämjandets lokalkrets.

Han är sliten men nöjd.

– Vilken fin runda, säger en av deltagarna

till honom när hon kommer in med

regnjackans luva tajt hopdragen runt

ansiktet.

Det har hällregnat under dagen, men

tidigare i veckan har solen lyst över de

250 deltagarna. Såväl under de individuella

turerna, där deltagarna följer

dagsrutter på kartor och en pilad led

runt Halmstad, som den gemensamma

cyklingen som traditionsenligt genomförs

mitt i veckan.

– Det är roligt med allt beröm. Man

blir uppiggad när deltagarna kommer

tillbaka och är glada. När de är glada blir

vi glada, det blir som en glädjespiral,

säger Lars Green, en av de ideellt

arbetande i kretsen som har gjort årets

CTV till verklighet.


När man kommer

till nya ställen ser man

allt det fina.

LARS GREEN, KRETSORDFÖRANDE

Precis som kretsarrangörerna åren

innan, känner även han en glädje över

att visa upp sin stad.

– När man kommer till nya ställen

ser man allt det fina. Jag är stolt över

Halmstad som cykelstad, vi har fina

cykelvägar, säger Lars Green.

Kretsen har sen tidigare ritat upp rekommenderade

cykelrundor i staden för

turister. Han visar turistbroschyren.

– Den här korta rundan gjorde vi

redan 2012. De finns i varje väderstreck

i Halmstad. CTV går ofta utanför

staden. Det jag hoppas med de här

turerna i staden, och fyra längre turer,

är att de som kommer som turister kan

stanna i staden. Att cykla leder kräver

ganska mycket engagemang med massa

packning, boenden bokade i förväg och

kunskapen om hur man lever på två

hjul. Men om man har en semestervecka

i Halmstad kan man bara ta olika rundor

på fyra eller sex timmar. Det kan vem

som helst göra, men cykelturismen tycks

bara gå ut på leder, säger Lars Green.

En nationell cykelturistled går genom

staden sen ett par år tillbaka. Den lockar

inte bara CTV-deltagare utan även ytterligare

cykelturister till trakten.

– Jag ser allt fler. Så fort det är sommar

och jag är inne i staden och vid leden

ser jag cyklister med packväskor, säger

Lars Green.

Förutom turistcykelleder kan evenemang

som Cykelturistveckan ge effekt.

– Möjligtvis har deltagarna här uppskattat

våra rundor och kommer tillbaka.

Vi har fått respons på att det har varit

väldigt fina turer, påminner Lars Green.

Från kommunalt håll finns politiska

förhoppningar på cykelturismen.

– CTV betyder jättemycket. Dels att

det blir uppmärksammat, dels att det

handlar om cykling som vi tror mycket

på. Vi hoppas att de som är här och

cyklar en vecka kan bli ambassadörer,

säger Henrik Oretorp (C).

Han gjorde sitt sista uppdrag som

kommunalråd i Halmstad när han invigningstalade

på Cykelturistveckan.

– Jag kopplade den här aktiviteten med

en av visionerna vi har med upplevelsestad

Halmstad och att det är perfekt att

uppleva Halmstad från cykelsadeln. Vi

har 30 mil cykelbanor, Sveriges största

nationella cykelled i Kattegattleden och

vi satsar kontinuerligt på cykel med

kampanjer och annat för att få fler att

cykla, återberättar Henrik Oretorp.

Sen cykelleden invigdes har han sett

dess effekter på besöksnäringen.

– Främst den vanliga turistcyklingen

men även cyklingen med mountainbike

och racercykling. Vi ser att aktiviteterna

ökar successivt och att många vill cykla.

Kattegattleden har bidragit till det. Vi

ser att koncept utvecklas, att caféer

öppnas och att vandrarhem börjar hyra

ut cyklar. Vi har bara sett början på det

här, säger Henrik Oretorp.

Cykelturister spenderar inte bara tid i de

omgivningar de passerar, de spenderar

även pengar där. Jämfört med bilister

spenderar cyklister mer på plats och

anses bidra till ekonomisk utveckling

på regional nivå, vilket främst gynnar

landsbygden. Enligt en studie, beställd av

Europaparlamentet 2012, uppskattades

att 2,2 miljarder cykelturistturer och

20 miljoner övernattningsturer till cykel

årligen görs i Europa. Den ekonomiska

påverkan beräknades till 44 miljarder

euro per år. På nationell nivå visar en

publikation från VTI, Statens väg- och

transportforskningsinstitut, 2012 att en

cykelturist genererar mellan 466 och

1 233 kronor varje gästnatt, beroende på

vilken typ av cykelturist som besöker

destinationerna.

En av de växande grupperna som

cykelturistbranschen satsar på är yngre

aktiva pensionärer, som är hälsosamma

och köpstarka kundgrupper. Ett sätt

att målgruppsanpassa är att erbjuda

paketcykelresor för dem, med passande

boendeformer, aktiviteter och bagagetransport.

Enligt cykelresearrangörssajten

Cycle tours global, står åldersgruppen

46–55 och 56–65 för över hälften av deras

organiserade cykelturer. Därefter kommer

åldersgrupperna 36–45 och 66-plus.

På Cykelturistveckan finns gott om

aktiva pensionärer, en av dem som tillhör

gruppen 66-plus är Ingrid Bindekrans.

Hon är 93 år.


Vi är flera kompisar

här och de har inte blivit

äldre utan är pigga.

INGRID BINDEKRANS, CYKELFRÄMJARE

–Det är så spännande allting här. Det

gör att jag ständigt cyklar, för att jag ser

fram emot att kunna cykla nästa sommar,

säger hon.

Ingrid Bindekrans har börjat morgonen

med gymnastik och fortsätter dagen

med att cykla en tur, som hon brukar.

– Jag cyklar hemma så fort jag ska

någonstans. Ja, alltid. Dagar och kvällar,

vinter och sommar. Jag har varit i stort

sett över hela världen på cykelresor.

På kambodjanska cyklar som knappt

fungerade och en gång vann jag en

amerikaresa på cykel, berättar hon.

18


VETERAN

93-åriga Ingrid

Bindekrans har

varit med på

CTV sen 1985.

FAMILJ

Jöran Fagerlund

med Cecilia

Dahlberg och

barnen Gertrud

och Tage Dahlberg.

19


REPORTAGE

Förutom utlandsresorna har hon även

cyklat inrikes, främst på CTV.

– Jag åker ju på cykelveckan varje

sommar. Vänersborg förra året och Karlstad

året innan, säger hon och minns

tillbaka till sin första CTV-sommar i

hemstaden Norrköping 1985.

– Då var jag med, men då var det

mycket mindre, säger Ingrid Bindekrans,

som har sett CTV växa sig stor och på

senare år börja minska igen.

Totalt har hon upplevt 18 cykelturistveckor

med stadsomgivningar. Förutom

alla cykelveckor har det även blivit flera

Vätternrundor under åren. Enligt Ingrid

Bindekrans har motionsloppet förändrats,

men medlemsveckan är fortfarande densamma

med gott om tid att umgås under

och mellan cykeletapperna.

– Goda vänner får träffas och cykla

tillsammans. Vi är flera kompisar här

och de har inte blivit äldre utan är pigga,

säger Ingrid Bindekrans som är äldst.

När hälsofrågor och även hållbarhetsfrågor

är aktuella har cyklingen lyfts

fram som en av flera angelägna åtgärder

eller aktiviteter. Flera städer och regioner

ser över sina cykelvägar i glesbygd och i

tätort, både för pendling men även för

rekreation. Det tidigare kommunalrådet

Henrik Oretorp har inte bara välkomnat

cykelturister till Halmstad, han är även

ordförande i Svenska cykelstäder där

stadspolitiker delar erfarenheter och

kunskaper för att göra sina kommuner

mer cykelvänliga. Hans pappa, Claes

Tagesson, är projektledare för årets

Cykelturistvecka och tillsammans med

Sven-Ove Jacobsson, Lars Green och

flera frivilliga har de genomfört årets

cykelevenemang. Även om antalet deltagare

har minskat de senaste åren, är

stämningen fortsatt god och flera deltagare

återkommer år efter år.

– Varför CTV hade sådant gehör i

början var för att det inte fanns något

liknande då. Idag finns det mycket annat

och yngre vill göra det själva, säger Lars

Green och syftar på cykelturistutbudet

på marknaden. Ändå är det hundratals

cykelfrämjare som kommer tillbaka till

samma koncept.

– CTV är Cykelfrämjandets gemensamma

samling. De andra träffarna är

det mer vi i styrelserna som träffas,

här är det medlemmarna som träffas,

påpekar Lars Green.

Några cykelfrämjare som kommer

för första gången är styrelseledamoten

Jöran Fagerlund med familjemedlemmarna,

Cecilia, Tage och Gertrud Dahlberg,

Åttaåriga Gertrud är den yngsta

deltagaren i år och därefter kommer

15-åringen Tage. Tidigare har de cyklat

med familjen i Danmark, från Legoland

till Fredrikshamn, och i Sverige, på

Kattegattleden till Varberg och hem till

Göteborg med tåg.

– Det är ett fantastiskt sätt att resa

och det ger även en bredd i stödet att

upprätthålla näringslivet. Vissa bor på

hotell som ger arbetstillfällen och vi som

bor i tält och handlar i närbutiker kanske

kan göra det lättare för ortsbefolkningen

20


att behålla butiken och själva kunna ta

sig dit på cykel, säger Jöran Fagerlund.

Han föredrar egentligen att turista på

egen hand med familjen, men uppskattar

de snitslade och dagliga rutterna på CTV.

– Det krävs ett antal kloka Halmstadsbor

som har cyklat här, säger han och

fortsätter sitt resonemang.

– Cykeln är en frihetsmaskin, den är

gjord för att kunna resa runt individuellt.

Det finns en inneboende självständig

drivkraft som inte är förenlig med föreningsliv,

men när det finns några som

spårar eller gör leder så är det smidigare.

Då tycker jag att det är spännande att få

jobba med det i en förening.

Även om förvaltning och företag också

arbetar för att främja cykelturismen

vill han särskilja det från föreningens

arbete.

– Kretsen här i Halmstad har gjort

ett jättejobb. Det fina är att vi gör det

tillsammans, att vi bara är här tillsammans

och inte pratar om cykelturismen

som sådan. När vi annars räknar på hur

mycket kommuner tjänar och att man

spenderar mer pengar som cyklist än

bilist, säger Jöran Fagerlund.


Det krävs ett antal

kloka Halmstadsbor som

har cyklat här.

JÖRAN FAGERLUND, RIKSLEDAMOT

Samtidigt är han positiv till den utveckling

som sker inom cykelturismen.

– Jag tycker att det är fantastiskt att

allt det här finns och om man kan göra

ett reseföretag och det finns en betalningsvilja

ska vi som förening uppmuntra

det. Då kan vi också fokusera på det som

andra inte gör och att alla kommuner

och turistbyråer gör sitt. När de utvecklar

sina turistkoncept är det viktigt att

det finns leder, campingar eller transporter.

Vi ska se till att vi fortsätter att

göra det vi gör med utflykter och CTV.

Det handlar inte bara om cykelturismen

utan om resandet i helhet, där cyklingen

kanske är den turistlösning som passar

in i ett hållbart samhälle, säger han.

Jöran Fagerlund skulle gärna vilja

utveckla verksamheten för turismen.

– Genom att göra många fler cykelturistevenemang

på olika orter eller

Cykelfrämjandets bästa turisttips. Nätverk

för campingar är ofta uppbyggda

efter resesträckor för bil, vi kan se till

att underlätta för människor att cykla

mellan orter, föreslår han.

Framförallt tar han upp en av föreningens

fokusfrågor, som exempelvis möjliggör

för honom och familjen att kunna ta

sig till Cykelturistveckan nästa år.

– Jag tror att vi kan ta tåget till Rättvik

också och ta med cyklarna. Det är lite

dumt att behöva ta bilen för att kunna

cykla. Det är väl högsta prioritet att

kunna ta med cykel på tåg, säger han.

2018 kommer CTV att genomföras från

3 till 11 augusti i Dalarna och arrangeras

av Rättviks kommun.

CYKELTURISM Ett par medlemmar cyklar förbi en blomsteräng på väg tillbaka från fredagens och årets sista sträcka på Cykelturistveckan 2017.

21


KULTUR

ETT HUNDLIV TILL

STOCKHOLM Ett par och två hundsyskon,

tillsammans har de cyklat ut

i Sverige och in i sociala medier.

När Gustav Lorenz hund somnade på

hans axel under en pendlartur tog hans

fru Kajsa Bosta Lorenz kort och la upp

på Instagram. Det var bara början.

– Ett halvår senare vaknade vi av flera

sms om att vi var överallt på internet,

på Reddit och 9gag med en miljon likes,

berättar Gustav Lorenz.

– Det var då vi kände att vi kan göra

vad som helst med det här. Vi är stora

och fick in tusentals nya likes på Instagram,

tillägger Kajsa Bosta Lorenz.

Därefter började de lägga ut fler och

rörliga bilder på sina Shibahundar, tiken

22

Charlie och hanhunden Victor.

– Eftersom jag håller på med film ville

jag göra mer med snygg filmning och

snygga klipp och startade en Youtubekanal.

Eftersom vi gillar cykling kan vi

nischa oss mer på cykelhundar, förklarar

Gustav Lorenz.

I sociala medier ger bilder på hundar

och cyklar många klick och delningar.

Som den svartvita valpen i en babysele

som gör tramprörelser i luften precis

som den cyklande matten. Även på Instagramkontot

med Charlie och Victor syns

det hur hundarna reagerar under färden.

– När vi har filmat ser man hur de

spejar och är aktiva och upplever det vi

gör, säger Gustav Lorenz.

Hundarna delar ibland en Bullitt

lastcykel ihop och sitter ibland i varsin

ryggsäck.

– Det är inte bara tio kilo väska utan

det är tio kilo levande varelse som rör

sig. De tycker att det är roligt, ända sen

de har varit valpar har vi cyklat med

dem. Vi har tältat i Ramundberget,

vandrat i fjällen och cyklat på Gotland.

Om de får springa fritt ibland så är de

nöjda, säger Gustav Lorenz.

För paret är det viktigt att kunna

behålla sin cykellivsstil med sina hundar

och deras följare kan se hur de cykelpendlar

och cykelsemestrar tillsammans.

– Hundarna tillför något till cyklingen

också, säger Kajsa Bosta Lorenz.

Text och foto: Hanna Mi Jakobson


CYKEL Cykelleder

blir konst

HUNDVÄSKA

Gustav Lorenz

med en av

sina hundar,

Charlie, i

ryggsäcken.

SÖDRA SVERIGE Kattegattleden

och Sjuhäradsrundan har smyckats med

utomhuskonst. 30 konstnärer har utfört

sina uppdrag att göra platsspecifik

konst längs turistcykellederna.

– Det som jag tycker är kul med

projektet är att få den konstintresserade

publiken att börja cykla. Folk

som annars kanske inte skulle hitta

leden får samtidigt upp ögonen för

cykelturism, och vice versa, säger Anna

Asplind som är en av konstnärerna.

KUNGSBACKA

VARBERG

FALKENBERG

ULRICEHAMN

TRANEMO

SVENLJUNGA

HALMSTAD

BÅSTAD

ÄNGELHOLM

landart.se

HÖGANÄS

HELSINGBORG


Det kändes klockrent när jag såg det här

uppdraget, platsspecifik konst längs en cykelled.

ANNA ASPLIND, KONSTNÄR OCH CYKELFRÄMJARE



PÅ INTERNET

•RESEHUNDAR

instagram.com/charlieandvictor/

Charlie och Victor på Instagram

haultrekkers.com

Äventyrscyklister runt jorden med hund

thiswildidea.com

USA-fotograf som reser med sin hund

KONSTNÄR Anna Asplind med sitt verk Mirage utanför Ängelholm. Foto: Lars Strömgren

23


RESOR

Mikroäventyren

finns i närheten

Bikepacking är det smidiga sättet att ta sig ut i naturen

med en cykel. Med lätt packning, nära destinationer och

enkla medel kan man ge sig ut i terrängen för en längre

stund. Följ med på en tur i Bergslagen och få tips om hur

man kan göra dagliga turer i flera svenska närområden.

TEXT: MAGNUS LAGHER FOTO: HANNA MI JAKOBSON

FRILUFTSMÄNNISKA Magnus Lagher är aktiv i Cykelfrämjandets

Östergötlandskrets och har sen länge varit

ungdomsledare inom Friluftsfrämjandet. Han föreläser och

bloggar även om fenomenet bikepacking.

24


25


RESOR

BIKEPACKING Cykelturen börjar i norra Västmanland, nära gränsen till Dalarna. Landsvägen leder till den utvalda vandringsleden.

Jag är övertygad om att

många med mig längtar

efter det stora cykeläventyret.

Ett äventyr, inte

sällan till fjärran destinationer.

Vi får i sökandet

efter dessa exotiska resmål inte glömma

de närliggande. För något år sen visade

min vän Leif Hallingfors en löparblogg,

där skribenten hade sprungit den nära 30

mil långa Bergslagsleden från Tiveden i

söder till Kloten i norr. Vi sa att vi skulle

vilja prova att cykla den någon gång. När

jag ett år senare föreslog att vi skulle

göra det i sommar var han lättövertalad.

26

Bikepacking kan enklast beskrivas som

cykelcamping med minimal utrustning

på, och framför allt vid sidan av, landsvägen.

På stigar och skogsvägar av blandad

kvalitet, oftast på en mountainbike

som är anpassad för terräng. Bikepacking,

som begrepp och företeelse kommer från

Nordamerika. Gränsen mellan bikepacking

och naturnära cykelsemester eller

traditionell långfärdscykling är dock

svårdragen. När jag växte upp var

cykelsemester med ryggåstält och maten

i en unikabox ett vanligt sätt att resa.

Sen kom långfärdscyklingen som tar

mer tid, utrustning och förberedelser i

anspråk. Bikepackingturer lämpar sig för

improviserade utflykter med kort varsel

och närliggande destinationer. Även flerdagarsturer

är fullt möjliga för den här

typen av cykling. Äventyraren Mattias

Skantz cyklade exempelvis genom hela

Sveriges bergskedja på en lättpackad

mountainbike under 18 dagar 2014. För

ännu längre turer befinner man sig i den

där otydliga gränsen mellan bikepacking

och biketouring. 2006 tog till exempel

tre långfärdscyklister från USA sina

mountainbikes genom hela Nord- och

Sydamerika på stigar i stället för vägar

i cykelexpeditionen Riding the spine. På


andra sidan Atlanten går dessutom flera

lopp av typen bikepacking, som det 440

mil långa The Great Divide. Tävlingarna

sker offroad och utan support.

Själv har jag under flera år tagit min

gamla mountainbike på övernattningsturer

i skogarna runt Norrköping där jag

bor. Nätterna har tillbringats i vindskydd,

tält, kojor eller hängmatta. Det har varit

ett sätt att komma ut, komma ifrån,

komma bort. För att rensa tankar och

ladda batterierna. Jag kan cykla på ett

mikroäventyr över en helg, i ett dygn

eller ibland bara för några timmar.

Den här sommaren skulle jag cykla

längre och tillsammans med en vän.


Bikepacking kan

enklast beskrivas som

cykelcamping med

minimal utrustning.

Under våren gör Leif Hallingfors och jag

vår research om Bergslagen i allmänhet

och Bergslagsleden i synnerhet. Vi har

all logistik färdig och följer början på vår

plan första veckan i juni. Vi kan ta med

oss all utrustning på regionaltågen, först

Östgötapendeln och sen Tåg i Bergslagen.

Tågen tar oss och cyklarna till Kopparberg,

som ligger ett par mil från starten i

Kloten. Därifrån kan man följa Bergslagsleden

från norr till söder. Planen är att

cykla på den orangemarkerade leden

och sova i några av vindskydden utmed

den, men vi har inte mer än startat då vi

möter vårt första hinder. Ett stigavsnitt

med stenig terräng och svåra klättringar.

Med en opackad cykel skulle det ha varit

utmanande, men i alla fall möjligt att

cykla, men som bikepackare blir leden

oöverstiglig.

27


RESOR

DAGSETAPP Cykelbar del av Bergslagsleden.

KVÄLLSBRASA Eld som värmer i junikylan.

NATURDISK Leif Hallingfors vid Lilla Kroktjärn.

Med trötta kroppar och stukat självförtroende

når vi vårt första kvällsläger

vid Lilla Kroktjärn. Efter en skymning

vid vattnet och gökens sång som vaggar

oss till sömns vaknar vi stärkta av nattvilan.

Vi väljer att fortsätta den uppsatta

planen, men otaliga vindfällen, träspänger

och stenpartier senare bestämmer vi

oss för att revidera ursprungsplanen.

Sittandes med vår lunch vid Gillersklack

har vi precis nått det första etappmålet,

men härifrån ändrar vi rutten. Med

vacker utsikt över de skogsklädda nejderna

och med flera gruvtorn synliga studerar

vi kartan. Väljer ut partier av Bergslagsleden

som skulle kunna erbjuda fin

stigcykling men i övrigt kommer vi att

ta parallella skogsvägar.

28

Initialt svider det att frångå leden, men

våra omvägar ger möjlighet att inte bara

se natur utan även kultur- och naturhistoriskt

intressanta vyer. Leden går allt

som oftast genom tät blandbarrskog

som är rik på skogsfågel. Det är som att

cykla i en grönfärgad tunnel byggd av

växtlighet. Längs leden ligger två av

Sveriges 29 nationalparker. Garphyttans

nationalpark har rika blomsterängar och

många sångfåglar. Tivedens nationalpark

är vacker och omväxlande.

Vid ett par tillfällen ligger vår rutt

i anslutning till Bergslagen Cyclings

stigsystem och vi tar givetvis chansen

att också prova dem. Det är tydligt att

det regionala samarbetet har krävt en

hel del arbete med att göra mountainbikelederna

både attraktiva för en bred

publik och utmanande för de vana

stigcyklisterna. Vi möter flera cyklister,

speciellt från Pershyttan och söderut.

Överlag blir dessutom Bergslagsleden

mer cykelbar längre söderut och vi följer

den allt mer ju närmare målet vid Stenkällegården

vi kommer.

Det är en speciell känsla att vara ute

flera dagar i sträck. När korta övernattningsturer

erbjuder andningshål i

vardagen, tar den längre turen mig på en

annan resa. Jag kommer in i ett lugn, en

zon, en tillvaro bestående av det basala.

Måltider, cykling och vila. Där tankarna

får vandra när stubbar och byar passerar.


TERRÄNG

Vandringsleden

har flera vindfällen

som ligger i vägen.

BERGSLAGEN

CYKELATTITYD

"Det blev inte som

vi tänkt oss men det

blev bra ändå", säger

Magnus Lagher.



BERGSLAGEN

BERGSLAGSLEDEN

Bergslagsleden är en 280 kilometer lång vandringsled

genom den trakt som historiskt sett har varit starkt

förknippad med gruvdrift. Leden består av 17 etapper

mellan 7 och 23 kilometer långa. Det finns både

kartor och översiktsblad att hämta på hemsidan, eller

vid de olika etappmålen längs turen. Dessutom finns

en användbar app att ladda ner.

bergslagsleden.se

BERGSLAGEN CYCLING

Är ursprungligen ett nätverk av mountainbikeleder

kring åtta platser i Örebro län, men omfattar numera

även landsvägsleder och leisureleder. På hemsidan

finns kartor, GPS-filer och turistinformation.

bergslagencycling.com

KLOTEN

STENKÄLLE-

GÅRDEN

CYKELRUTT

Startplatsen vid Kloten följs

av Gillersklack, Stjärnfors,

Nyberget, Uskavi, Hammarby,

Digerberget, Mogetorp,

Blankhult, Ånnaboda, Suttarboda,

Leken, Sixtorp, Svartå herrgård,

Ramundeboda, Gråmon, Tivedstorp

och Stenkällegården.

29


RESOR

Cykeltips om

bikepacking

1

NÄRHET &

TILLGÄNGLIGHET

Bikepacking eller

cykelcamping ska

vara enkelt. Ett mikroäventyr

i närområdet. De flesta har

fantastisk natur mer eller

mindre runt hörnet, oavsett

om man bor i städer eller på

landsbygden. Med cykeln som

redskap går det att upptäcka

naturen på ett enklare sätt än

med andra transportsätt. Bikepacking

är ett sätt att stanna

upp och njuta av lugnet och

tystnaden, utan att behöva ta

sig så långt. Äventyret kan

rymmas på en helg och inte

kosta mer än en vanlig vardag.

2

PACKNING &

UTRUSTNING

Bikepacking bygger

på minimalism och

packningen består endast av

det nödvändigaste. Beskrivet

på svengelsk cykelterminologi

ska det vara minimal packning

off- och ibland on-road. I stället

för packväskor med låg

30

tyngdpunkt, som används under

långfärdscykling, ska man

tänka kortfärdscykling. Då

kommer man långt med ett

par bagageremmar. Spänn

fast sovsäcken på styret, sätt

bränsleflaskan i en hållare under

ramen, fäst något bakom

sadeln och komplettera med

en ryggsäck. Gör det enkelt.

Fäst campingutrustningen

tajt på olika delar av cykeln.

Lättare grejer högt, som

liggunderlag och sovset med

kläder, och tyngre grejer, som

cykelverktyg och campingkök,

intill cykeln. Ju längre

tur man tänker sig, desto

mer utrustning krävs. Då kan

pakethållare med packväskor

behövas eller helst den nya

sortens väskor för stigcykling,

med trekantsväskor i ramen,

en rullväska vid styret och

lång, uppåtriktad väska fäst

under sadeln. Tanken är att

det ska sitta högt, tätt och

kompakt för att lätt kunna

manövrera cykeln och kunna

ta sig fram på stigarna ute i

naturen.

3CYKEL &

KOMPONENTER

När man ska välja

cykel för att prova

på bikepacking behöver man

inte köpa en ny. Men som

alltid när det gäller cykling

blir det roligare med bra

grejer. Fundera över underlaget,

om det är stig eller

väg. Välj cykel därefter. I

USA är bikepacking stort och

det kommer allt fler specifika

cykelmodeller med namn som

Rocky Mountain, Seqouia

Elite och Giant Toughroad.

Ofta helstela cyklar, i stål,

med plats för fetare däck och

anpassade för pakethållare.

2

PACKAT

Allt är så lätt

och placerat

så högt som

möjligt.

BOSTAD

Vindskydd är enkla och

stabila sovplatser.

7

Hybridcyklar eller MTB-cyklar

som har raka styren, diskbromsar

och någon form av dämpning

är också passande. Men

med de nya smarta väskorna

fungerar i princip alla cyklar.

Spontanvarianten kan vara

en vanlig brukscykel eller

vikcykel, med packning i en

korg, på pakethållaren eller

fastsurrad runt sadelstolpen.

4OMRÅDE &

DESTINATION

Det är bra att börja

så nära som möjligt.

Prova gärna favoritskogen,

den där man annars tränar

mountainbike på stigarna

eller tar sig fram på motionsspåret.

Som boende i Norrköping

finns ofta trevliga

övernattningsturer i Kolmårdens

riktning. Om man i stället

bor i Jönköping, finns Stora

Mosse nationalpark söder om

staden. Oavsett var man bor

är det oftast fint i närmaste

naturreservat. I Skåne finns

till exempel Söderåsen och i

landskap som Jämtland och

Dalarna finns flera val i skogarna.

För lite längre campingäventyr

finns det anpassade

leder, som i Bergslagens

snitslade stigcykelområde.

I Norrbotten finns gamla

skogshuggarstigar, så kallade

svältsnören, som har börjat


märkas upp. Sök specifika

tips hos den egna kommunens

turistinformation. Annars är

internetsidan naturkartan

ett användbart verktyg. Den

täcker ännu inte hela Sverige,

men det finns mer information

i grupper på sociala medier

och hemsidor.

naturkartan.se

5

FLEXIBEL

Det går att

skapa egna

lösningar,

med en vikcykel,

ryggsäck

och

spännband.

5MAT & MÅSTEN

Det finns en stor

variation med bra

och god friluftsmat

som är färdigpaketerad. Ofta

är den dock ganska dyr och

det går lätt att göra egen i

stället. Blanda till exempel

havregryn och mjölkpulver

med torkad frukt, för en sund

och billig gröt. Eller mixa

ihop rawfoodbollar eller

kokosbollar till energirika

snacks. Krångla inte till det.

Smörgåsar och en termos

varmt att dricka räcker långt.

Ibland går det att proviantera

eller äta ute längs leden. Rent

vatten kan ofta fyllas på i

naturliga vattendrag. Bikepacking

ska vara en njutning,

så ta gärna med det som kan

avnjutas. För många är kaffe

det första man packar och en

bit choklad är inte dumt heller.

För andra kan det vara extra

kläder eller en god bok.

3

MOUNTAINBIKE

Anpassat till terrängen för

att kunna ta sig över

stockar, sten och spänger.

6SÄKERHET

& SÄLLSKAP

Innan man beger

sig ut är det bra att

ha koll på hur utrustningen

fungerar, både cykeln och

den övriga. Så prova hemma.

Om skogen skulle kännas

mörk och enslig kan man

alltid bjuda med en vän.

7

VÄRME &

VINDSKYDD

Det allra enklaste

är att leta upp ett

vindskydd för natten. Det ger

tak över huvudet och innebär

även att man inte behöver

släpa med sig ett tält. Vindskydden

ligger ofta både

naturskönt och tillgängligt i

rekreationsområden i städernas

utkanter. Inte sällan finns

det en eldstad att samlas

kring och kanske ved och ett

dass i närheten. Vindskydden

står väl emot elementen och

ger en ombonad känsla.

Tänk på att underlaget kyler.

En varm sovsäck kan bli kall

om man ligger på dåligt underlag.

Ett liggunderlag kan

behövas och när det blir

varmare väder kan en hängmatta

passa fint mellan träden.

För att hitta vindskydden finns

flera sajter. På Facebook

kan man gå med i gruppen

"vindskydd i Norden" eller

kolla den digitala sovplatslistan

med exempelvis 90

plaster i Södermanland.

sovplats.se










MAGNUS PACKLISTA

Cykel, Salsa Bandito.

Sovsäck, Snugpak jungle

bag, och liggunderlag, Exped.

Gasolkök, Eta solo och

tändstål.

Barndomens emaljmugg,

spork och kniv.

Flaskor, Klean kanteen.

Mat från Outmeals.

Kaffe, med Cafflano, Aeropress

eller droppfilter.

Toalettprylar med handsprit,

handduk, toarulle,

myggmedel och första

förband.

Miniverktyg med pump,

slang, laglappar och kedjelås.

Regnjacka, Haglöfs L.I.M,

och byxor, Norröna Falketind.

Shorts, Norröna fjörå, byxor,

Klättermusen mithril och

fleecetröja, Norröna.

Cykelbyxa, dhb innerbyxa,

och kortärmad skjorta, Fjällräven.

Buff, kort- och långfingrade

handskar samt ullstrumpor.

Sov- och badkläder.

Solcellsladdare, Powerbank.

bicycling.se/blogs/

velonavia

31


PRODUKTER

SÅ BLIR DU

EN ÅTERVINNARE

Säljtorg, cykelloppis, hittegodsavdelning, cykelkök eller kompiskretsen. Det

finns flera forum för att hitta begagnade cyklar. Det är billigare, fyndigare och

miljövänligare att köpa gamla grejer i stället för nya.

Den blomstrande marknaden för

begagnade cyklar visar att individen,

samhället, mångfalden, föreningslivet,

företagsamheten och inte minst världen

gagnas av återcykling. Det finns många

sätt att hitta en begagnad tvåhjuling. På

nätet, loppis eller via en som känner en.

På säljsajter som Blocket och Begcykel

kan allt från enklare hojar till sällsynta

fynd och prisvärda kap hittas. Flera Facebookgrupper,

rikstäckande och regionspecifika,

kan letas fram med sökorden

"cyklar", "köp" och "sälj".

Även traditionella cykelbutiker har

börjat sälja begagnade cyklar. Till exempel

Älvängens Cykel utanför Göteborg

och Cykelaffären på Öland. En och annan

cykel hamnar på polisens hittegodsavdelningar,

därifrån skickas de till auktionsnätverk

för försäljning. Genom att

söka på polisens hemsida, går det ofta

att hitta en auktion i närheten.

Några av Cykelfrämjandets kretsar

arrangerar cykelloppisar eller cykelbytardagar,

som exempelvis i Malmö och

Varberg. Förutom i föreningslivet finns

cykelåtervinning även i företagsvärlden.

Företag som Irecycle och Easy recycling

räddar årligen tusentals cyklar från

en säker skrot, efter devisen att det är

både dyrt och dumt att slänga det som

fungerar eller enkelt kan repareras.

” ARIJANA MARJANOVIC

På nätet, loppis eller

via en som känner en.

Easy recycling anordnar tredagars

megaloppisar under sommarsäsongen

i Spånga. Loppisarna fungerar som ett

smörgåsbord av cyklar där först till

kvarn kan hitta cyklar, från 400 kronor

och uppåt, som det bara är att pumpa

upp och rulla hem på. Irecycle köper upp

partier av begagnade cyklar från polisen,

kommuner och auktionshallar. Genom

att vara ett socialt företag ger det även

samhällets utstötta en chans tillbaka till

arbetsmarknaden. I kretsloppsparken

Alelyckan i norra Göteborg finns även

det samhällsnyttiga Returhuset, en

återvinningsverkstad som bidrar till en

stadsekologisk utveckling genom att

renovera och sälja cyklar. Cykeluthyrare

brukar även ha utförsäljning i slutet av

säsongen, på turistmål som Gotland.

Runt om i landet poppar även så kallade

cykelkök upp för att sköta om det som

en gång har slängts. Göteborg, Alingsås,

Lund, Malmö, Borås, Linköping och Solna

kan alla stoltsera med sina gör-detsjälv-cykelverkstäder.

Umeå har till och

med en cykeljunta.

Ett cykelkök är en kollektiv verkstad

och återvinningscentral för skrotcyklar

där de putsas, renoveras eller demonteras

för att bli reservdelar till nya cyklar

som säljs eller ges bort. Köken drivs ofta

demokratiskt som en ideell förening

och fungerar som mötesplats lika väl

som verkstadsgolv och kunskapsnav. I

Stockholm Söderort tar Bagarmossens

cykelkök inte bara hand om klimat

och cyklar, utan är även en motkraft

mot mansdominansen i cykelsfären.

Köksmästarna har separatistiska mekarkvällar

för kvinnor och transpersoner.

För att alla ska kunna se cykelkök och

cykelverkstäder som sitt Mekka.

Text: Arijana Marjanovic

Foto: Hanna Mi Jakobson


SÄKERT BEGAGNAT

•HANDLA

Kontrollera cykelns ramnummer, cykelns unika ID, hos polisen.

Ring 114 14 och fråga om cykeln är anmäld stulen.

Se om cykeln har ISR-märkning. En ackrediterad internationell

databas håller reda på cykelns ägare. Oavsett vilket land

cykeln hittas i, går det att spåra ägaren. Registreringen hos ISR,

International Security Register, är kostnadsfri.

32


Om säljaren är en privatperson är det bra att fråga hur länge

hen har haft cykeln och varför den säljs. Be att få se ID-kort,

skriv upp namn och personnummer. Granska originalkvittot

noga. Upprätta även ett ordentligt kvitto för det begagnade

köpet med säljarens namn, namnteckning och personnummer.

På kvittot ska även datum, pris och beskrivning av cykeln,

inklusive dess ramnummer, skrivas.


SKRIBENTEN

Arijana Marjanovic, Cykelfrämjandets

vice ordförande,

har yrkeserfarenhet från

second hand-branschen och

har köpt cyklar på såväl

säljsajter som cykelkök.

33


FÖRENING

Cykeln sätter avtryck i

NÄTVERK

Riksdagens

cykelnätverk

gör sig redo för

en cykeltur för

att kolla infrastruktur.

Till

höger om cykeluthyraren

och

Lars Strömgren

och står Jonas

Thörnqvist,

trafikborgarrådssekreterare

och Johan

Andersson (S),

riksdagsledamot,

som

är sammankallande

tillsammans

med

riksdagsledamoten

Boriana

Åberg (M)

utanför bild.

SVERIGE Cyklingen har inte bara

haft högsäsong på marken, utan den

har även lyfts upp på andra arenor.

Under året har Cykelfrämjandet officiellt

deltagit på den nationella cykelkonferensen,

Transportforum, Cykelmässan,

Sveriges cykelriksdag och Almedalsveckan.

Allt för att försöka påverka politiken i en

cykelvänlig riktning. Under sommarens

politikervecka diskuterades bland annat

framtidens cykelpolitik under en paneldebatt

med inflytelserika aktörer.

– Om vi ska kunna öka cyklingen måste

vi täcka in det från början i bostadsbyggen,

infrastruktur och samhällsplanering,

sa dåvarande infrastrukturminister

Anna Johansson (S).

– Vill man bygga för ett transportslag,

och inte bara för något man gör på helgerna,

behövs det mycket mer pengar, sa

Cykelfrämjandets Lars Strömgren.

– Vi funderar på hur vi ska få mer infrastruktur

för pengarna, tillade Svante

Hagman på byggbolaget NCC.

Vid sidan av Almedalen har det även

anordnats dialogträffar, studiebesök och

cykelseminarium med beslutsfattare.

Ett frukostmöte med riksdagens cykelnätverk

har bland annat bidragit till


Livet går vidare om du bara trampar

på, du kan inte sluta trampa för då stannar

du, både i livet och på din cykeltur. Du möter

både uppförsbackar och nedförsbackar.

LARS GUNNAR RUBNE, CYKELFRÄMJARE I BORÅS

34

Cykelprojekt får hjältepris

SVERIGE Hjälmtillverkaren

Hövding har delat ut pris för

årets cykelhjälte 2017 till

Frihet på cykel. Enligt motiveringen

innehåller Cykelfrämjandets

projekt flera

hjältar som arbetar för social

hålllbarhet genom cykling.

"För förmågan att se vad

cykling kan göra för att skapa

möjligheter för att utveckla

samhällen och individer."


politiken och opinionen

BILLOBBYN

Under Almedalsveckan är

även bilbranschen på plats

för att driva sina frågor.

• •


POLITISKA PÅVERKANSSAMARBETEN

Paraplyorganisationen Svensk Cykling

Trafiksäkerhetsrådet för aktiv och hållbar

mobilitet

Riksdagens cykelnätverk

NTF, Nationalföreningen

för trafiksäkerhetens främjande

European Cyclists' Federation

Miljöpartiets förslag att ta bort förmånsskatten

på cyklar och införa möjligheten

att använda friskvårdsbidraget för

cykelköp. Det presenterades också under

Almedalsveckan i partiledartalet.

Inofficiellt pågår även möten med

politiker, tjänstemän och näringsliv.

– Under våren firade vi en seger nämligen

att den nationella cykelstrategin,

PANELDEBATT

Dåvarande infrastrukturminister

Anna Johansson

(S) diskuterar

cykelpolitik med

Cykelfrämjandets

Lars Strömgren

och NCC:s

Svante Hagman.

som vi var initiativtagare till, blev färdig.

Att regeringen nu på en övergripande

nivå har konstaterat att ökad cykling är

viktigt och vilka fokusområden de har är

en bra start. Men det är naturligtvis inte

tillräckligt, så det vi jobbar med nu är att

identifiera konkreta hinder för cyklingen,

säger Lars Strömgren.

Han ser det som föreningens uppgift

att erbjuda lösningar på cykelfrågorna,

som att cyklar kan klassas som tjänstefordon

eller hur anläggningslagen kan

möjliggöra utbyggnaden av cykelnätet.

– På ett ytligt plan är alla för cykling,

men det krävs politiska beslut för att

underlätta. Cykelfrämjandet har en unik

roll som trovärdig avsändare och då kan

vi tala som en röst direkt med dem som

bestämmer, säger Lars Strömgren.

Text och foto: Hanna Mi Jakobson

Cykelfrämjandet får ny föreningslokal

STOCKHOLM Styrelsen har

hittat en ny föreningslokal i

enlighet med beslut på senaste

årsmötet. Det är en lokal med

förrådsutrymme på markplan,

Celsiusgatan 8, Kungsholmen.

– Det är ett viktigt steg för

oss, att det är tio minuters

cykelväg från Stockholms

stadshus, riksdag och regering.

Att komma närmare

politiken och att cykeln får

mer plats, säger ordförande

Lars Strömgren.

De 30 kvadratmetrarna

ska främst fungera som en

mötesplats och arbetsplats

för projektanställda, arbetsgrupper,

styrelseledamöter

och andra aktiva i föreningen.

I förlängningen är planen att

lokalen ska bli ett kansli som

successivt byggs upp med

anställd personal.

35


KRETSEN

Gotland satsar på turer

Cykelön Gotland fick sin första lokalkrets för Cykelfrämjandet

2009. Sen dess har kretsen anordnat Cykelturistveckan och

medlemmarna upptäcker sina hemtrakter ihop varje sommar.

– Vad vi har kämpat med den här turen. Vi har

varit här flera gånger och det är en svår trakt att

cykla i. Det är ett militärområde och det är många

vägar som inte finns på kartan, säger Gun Wallier

inför en tur vid norra kusten på ön.

Kuststigen går genom sank mark och över steniga

stränder, men de 17 cyklisterna som finns på

plats vill hellre cykla vackra vägar än bekväma

vägar.

– Det är ett modigt gäng det här, skrattar Gun

Wallier och tillägger att de flesta är i 80-årsåldern.

Flera av dem har varit med sen Gotlandskretsen

bildades, ett fåtal har bytt till elcyklar men hänger

fortfarande med. Gun Wallier tar täten, som hon

brukar göra i kretsen.

– Jag har varit med sen starten och jag tror att

jag initierade det här, berättar hon.

Gun Wallier och hennes man Bo flyttade till

Gotland för ungefär tio år sen, när de bland annat

ville lära känna ön på cykel.

– Jag ringde till Cykelfrämjandet och frågade om

det fanns någon lokalavdelning på Gotland. Jag

fick nej till svar, men att jag kunde få ett namn på

en person som ville samma sak. Jag fick numret

till Robert Hall, som är en riktig igångsättare, och

Gun Hägglund var här också och kom på vår andra

tur, berättar Gun Wallier.

TV- och träningsprofilen Gun Hägglund hade

tidigare varit generalsekreterare och ordförande

för Cykelfrämjandet. Hon blev medlem i den nya

kretsen, som startades av Robert Hall. Han valdes

också in i riksstyrelsen där han introducerade

föreningen i projektansökningar som har format

flera rikstäckande verksamheter. Gun Wallier

ansvarade för att arrangera cykelturer på Gotland

och det är den verksamheten som är mest livskraftig

i kretsen.

Samordningen av turerna hanteras idag av

styrelseledamoten Sören Grytting, som bor delar

av vinterhalvåret i Göteborg och resten på Gotland.

Han har varit med i föreningen sen länge.

– Jag gick med i Göteborg. De är nog mer aktiva

vad gäller cykelpolitiken och har haft styrelserepresentanter

på riksplanet rätt så länge. De har också

cykelutflykter, men de är inte så långa, säger han.

Både Sören Grytting och Gun Wallier föredrar

att göra cykelturer på ön hellre än på fastlandet.

– De är ofta mer intressanta, man kommer ut

väldigt snabbt till havet, säger hon.

– Här kan man få se lite havsörn och kungsörn

när man cyklar längs stranden. Sen är det alltid

bra väder, till skillnad från Göteborg, säger han.

Bägge pratar om turerna i termer av friskvård och

gillar att cykla länge och ofta. Detsamma gäller för

de medlemmar som följer deras tuffa cykelturer.

Text och foto: Hanna Mi Jakobson

GOTLANDSKRETSEN

• •


Kretsen består av styrelseledamöterna

Sören Grytting, Björn Hammarström och

Allan Ahlbin och 51 medlemmar. Kretsen

antog ett 9-punktsprogram från starten.

Några av punkterna handlar om att dela

med sig av cykelglädjen under utflykter,

genomföra olika arrangemang, delta i

cykelpolitiken och främja cykelturismen.

36

Cykelutflykterna utgör stommen av

Gotlandskretsens verksamhet under

sommaren. Flera sommargotlänningar

har valt kretsen för turerna som genomförs

varannan lördag under säsongen.

Sommaren 2017 har även varit testperiod

för så kallad cykelorientering, som är

inspirerad från Göteborgskretsen.

Cykelpolitik har periodvis bedrivits av

kretsen på Gotland. Från aktiviteter med

klimatdemonstrationer och cyklande

seminarium på Almedalsveckan till filmvisningar

av dokumentären Bikes vs Cars

och politiska möten samt remissvar till

Region Gotland, för att påverka opinionen

och politikerna.


och turism

CYKELGÄNG

Gun Wallier längst fram

och därefter Bo Wallier,

Bengt Gutenberg, Hans

Ove Söderström och

Sören Grytting sist i ledet.

2009

Cykelfrämjandets lokalkrets

bildas med Robert Hall som

ordförande och Gun Wallier

som turansvarig.

Kretsen anordnar CTV på norra

delen av ön, med utgångspunkt

i Lärbro. Evenemanget

drar 325 besökare.

2010 2011 2016

Gotland är med i Kommunvelometern

första gången efter

kretsens anmälan. Regionen

förbättrar sitt resultat 2016.

Kretsen arrangerar en intensivkurs

på ett av öns flykting

boenden, med cykelutdelning,

cykelkurser och cykelkök.

37


Facebook “f” Logo CMYK / .eps Facebook “f” Logo CMYK / .eps

Åsnen runt i Småland

Vill du uppleva äventyr

och unikt naturliv runt en

av Sveriges vackraste sjöar?

Vi erbjuder cykelpaket

runt sjön Åsnen 2017:

Halvpensionspaket (4 dagar): cykel,

övernattning, frukost & lunchpaket

Campingpaket (2-7dagar): cykel,

cykelkärra och komplett campingkit

inklusive 3-mannatält.

Bokning & frågor: Alvesta turistbyrå

0472 – 152 55, turistbyra@alvesta.se

www.visitalvesta.se

Visit

Alvesta

Längs hela floden sträcker sig en antastiskt

fin cykelväg. Vi ordnar trevliga hotell,

mat, bagagetransport mellan

Cykelgruppen

& hotell, & båt

hotellen, båttur på floden, cyklar.

– 2018 års resor ute nu!

Våra övriga cykelturer

• Vinvägen Cykel & hotell, i Alsace bagagetransport

ingår och alltid! Camargue Boka redan nu för

Cykel & båt.

• Provence

Flera alternativ, från 3

• Slott och vin i Loiredalen

2018 – platserna tar

dagar och uppåt.

fort slut.

• Salzkammergut i Österrike

• Boden‐sjön

• Moseldalen, vår specialitet! • Moselfloden, Rhen

• Toscana • Alsace – vinvägen • Mallorca • Hollands kanaler och

Cykel

• Bodensjön

& båt

runt

en populär

sjöar

kombination

• Salzkammergut

• Donau

• Moselfloden

• Mallorca

• Elbe och Moldau

• Holland • Toscana - Venedig-regionen

• Donau • Kroatiska övärlden

• Kroatiska • Donau cykelväg övärlden • Po-dalen i Italien

• Grekiska • Holland – cykelparadiset öar

• Provence & Camargue

Gå in på vår hemsida

www.queentravel.com Gå in på vår hemsida eller

ring www.queentravel.se

0503‐21900

eller ring 0503-21900

Gekko fx HP Velotechnik

Cykelglädje

på tre hjul

specialcyklar

ww w . ja r y . s e 04 7 0 - 2 7 2 35

www.jary.se • 0709-70 60 46

Christiania • Bullitt • Birdy • Nihola • Brompton

38 Bo bekvämt på cykelvänligt B&B i vackra Rättvik, nära vandringsoch

cykelleder. Några elcyklar och MTB finns för uthyrning. Vi har

även en cykelverkstad och låsbart utrymme för din cykel.

0248-10039 www.lustigsgarden.se


Läs inte tidningen

medan du cyklar!

Lyssna på Sveriges främsta cykelpodd i stället.

Så skapar vi

hållbara

cykelstigar!

WORKSHOP I STOCKHOLM 23–24 SEPTEMBER

Anmälan till hans.stoops@cykelframjandet.se




Reportage från hela världen

Aktuella diskussioner

Vassa analyser

soundcloud.com/encyklopedin eller där poddar finns

Piemonte -ett paradis för vinälskare

Hyra av cykel, övernattning i dubbelrum,

frukost, transport av bagage mellan

hotell och vägbeskrivningar på engelska.

Pris per person i dubbelrum

7 dagar från 7 700 kr

www.locafrance.se tel. 0340-653920

Vandring och cykling på Sardinien

Välkomna till Sardinien och Medelhavet

Sardinien, när Italien är som bäst!

Cykelresor i grupp

Cykelresor på egen hand med GPS

MTB Cykelresor, Vandringsresor och Vinresor

Cykel

gruppen

Boka resan på www.mittimedelhavet.se 073-9677381 info@mittimedelhavet.se


KALENDARIUM

Instruktörskurs i höst

STOCKHOLM

6 september 17.00–20.00

Instruktörsutbildning i Nacka stad.

Instruktörer kan därefter engagera sig

i Cykelfrämjandets kurser som hålls i

Malmö, Norrköping, Uppsala, Varberg,

Jönköping, Vänersborg, Upplands Bro,

Sundbyberg, Bagarmossen, Farsta, Järfälla,

Akalla, Solna, Lidingö, Sollentuna,

Nacka, Rinkeby, Tyresö, Skärholmen och

Falköping. Mer information finns via mejl,

anna.asplind@cykelframjandet.se.

Konferens om mobilitet

STOCKHOLM

11–12 september

KTH och Trafikutredningsbyrån bjuder

in till Sveriges första konferens om

bostäder, parkeringstal och mobilitetstjänster.

Internationella stadsbyggnadsprojekt

presenteras med samtal om hur

invånare, byggherrar, myndigheter och

forskare ser på att parkeringsnormer

ersätts med mobilitet för hållbart resande.

Anmälan och program finns på hemsidan.

innpark.se

European mobility week

EUROPA

16 och 22 september

Europeiska trafikantveckan är ett initiativ

för att underlätta och uppmuntra

till hållbara resor och transporter. Varje

kommun utformar sina egna aktiviteter

inom kollektivtrafik, gång och cykel,

exempelvis resfria möten, samåkning,

bilpooler, sparsam körning och trafikplanering

för attraktiva tätorter. Trafikverket

har samordningsansvar i Sverige.

mobilityweek.eu

KRETSARNA Mer aktiviteter, information och uppdateringar finns på kretsarnas hemsidor

cykelframjandet.se/kretsar

GÖTEBORG

3 september, 11.00

Söndagstur på cirka 3 mil

nära spåret längs 7:ans

linje till Bergsjön. Där finns

ett delvis nedmonterat och

uppfräschat miljonprogram,

men också gröna experiment

och en stadslantgård. Turen

avslutas med medhavd picknick

vid sjön. Samling vid

Wavrinskys plats med turledaren

Camilla, 0708-831815.

10 september, 18.00

Rektur för funktionärer inför

motionsloppet Säröleden.

Alla som cyklar turen på

5 mil, och hjälper till under

motionsloppet, får medalj.

Samling vid Linnéplatsen 11

med Ove, 0702-896721.

24 september, 12.00

Söndagstur till platser med

problem ur ett infrastrukturperspektiv.

Samling vid Linnéplatsen

för att cykla cirka 15

kilometer med Anders,

0767-699893.

1 oktober, 11.00

Söndagstur i Delsjöterrängen,

till Västra Långvattnet. Turen

går från Härlanda Tjärn och

är cirka 2 mil. Samling vid

Ullevibollen med turledaren

Ralf, 0706-997509.

40

8 oktober, 11.00

Söndagstur till platser och

byggnader i staden med

en mörk historia. Samling

vid Gustav Adolfs torg med

Lisbeth, 0705-563269.

10 oktober, 12.00

Avslutning för Cykelorienteringen

med prisutdelning.

Kretsen bjuder på kaffe, te,

kakor och bullar. Samling vid

Lilla Munkebäcksgatan 11A.

HALMSTAD

24 oktober, 18.00

Medlemsmöte i Alla Hjärtans

hus, Kyrkogatan 3, med

en tillbakablick på det gångna

året med medlemmarnas

egna bilder och berättelser.

Kretsen bjuder på fika. De

som vill bidra till kretsen på

något sätt kan anmäla det till

styrelsen i förväg.

JÖNKÖPING

4 september, 10.00.

Cykeltur för daglediga från

vandrarhemmet vid Rocksjön.

Turens sträckning bestäms av

Sven-Olof, 0703-141088.

7 september, 16.30

Torsdagstur från piren till

polishuset med visning av

oäkta konst. Eiron är turledare,

0702-238925.

11 september, 10.00

Cykeltur för daglediga från

vandrarhemmet vid Rocksjön.

Turens sträckning bestäms av

Arne, 0762-300727.

14 september, 16.30

Torsdagstur från Röde Påle

Råslätt till Rosenborg

Norrahammar, med turledaren

Arne 0762-300727.

18 september, 10.00

Cykeltur för daglediga från

vandrarhemmet vid Rocksjön.

Turens sträckning bestäms av

Bernt, 036-377959.

25 september, 18.00

Traditionsenlig cykelavslutning

hos Hasse på Sjökanten.

MALMÖ

2–3 september, 10.00

Faellestur under en helg med

danska Cyklistforbundet.

Start från Helsingborg central

för 6 mils lördagscykling till

guidning på Beredskapsmuseet

med försvarets klassiska

ärtsoppa och pannkakor.

Eftermiddagskaffe på gårdscaféet

Maison française i

Ingelsträde. Övernattning på

Vejbystrands vandrarhem och

därefter 7 mils söndagscykling

över slätten via Munka--Ljungby

och tillbaka till Helsingborg.

5 september, 18.00

Tisdagstur, 3 mil, till Tygelsjö

med turledare Leif, 0702-

554514.

16-22 september

Kretsen deltar i den Europeiska

trafikantveckan som arrangeras

för att motivera människor

att cykla, gå och åka

kollektivt. De som vill göra en

insats i kretsen kan kontakta

David, 0705-603434, senast

2 september.

18 november, 15.00

Planeringsträff i PRO:s lokal,

Augustenborgsgatan 23 E.

Kretsen bjuder på ärtsoppa

med tillbehör och pannkakor.

Dragning av aktivitetslotteri.

Föranmälan och förslag på

turer, aktiviteter eller aktioner

skickas före 4 november till

Leif, 0702-554514.

MÖRARP

22 oktober, 18.00

Årsmöte i Billesholm. Mer

information skickas ut från

kretsen till medlemmarna.

NORRBOTTEN

16 september, 11.00–15.00

Kretsen deltar i Luleå kommuns

evenemang i Södra

hamnen, som går under

namnet På stan utan vår bil.


Säröleden motionslopp

GÖTEBORG

17 september, 9.30

För 43:e gången cyklas Säröleden, ett

motionslopp för hela familjen på 5 mil.

Gemensam start sker inne på Slottsskogsvallen

alternativt i Särö mellan 9.00

och 10.00. Startavgiften ska betalas in

före 10 september. Föranmälan görs via

Korpen Göteborg, 031-7266084, mer

information finns på Göteborgskretsens

hemsida.

cykelframjandet.se/goteborg

Cykelkarnevalen 2017

STOCKHOLM

17 september, 14.00

Den tredje cykelkarnevalen kommer att

starta från Norrbro, utanför riksdagshuset.

Från 10.00 pågår bland annat cykelmek,

cykelpimpning och cykelutställning.

Paraden startar 14.00 och avslutas cirka

15.30 på startplatsen. Därefter är det

trickcykelshow, livemusik och man kan ta

med sig egen mat att grilla på cykelgrillen.

Naturskyddsföreningen är arrangör.

cykelkarneval.com

Helgkurs i stigbyggande

STOCKHOLM

23–24 september

Cykelfrämjandet arrangerar återigen

en gratis workshop med internationella

MTB-experterna Gary Hampson och

Mark McClure för att bygga hållbara

cykelstigar. Tvådagarskursen lär ut

hur man skapar attraktiva och hållbara

cykelstigar för mountainbike. Från planering

med teori till alla spadtag i marken.

Anmälan och mer information via mejl,

hans.stoops@cykelframjandet.se.

STORSTOCKHOLM

3 september, 10.00

Nackarunda på cirka 35 kilometer.

Samling vid Värmdöleden

nedanför Nacka kyrka

med Jane, 0762-176868.

10 september

Studenttur med Johanna, mer

information kommer senare.

24 september, 10.00

Säsongsavslutning på cykel

till Drottningholm, cirka 2 mil.

Samling vid Karlbergs slott

med Anita, 0707-137080,

som är turledare.

SÖRMLAND

24 september, 11.00

Tur på cirka 22 kilometer.

Samling vid Pin Point i Eskilstuna,

för cykling på banvallsleden

till Ärla, där kretsen

bjuder på förtäring. Anmälan

till Kristina, 0706-233698,

före 20 september.

September

Kursstarter för kretsens cykelkurser

för unga och vuxna

i Stockholmsområdet, med

startdatum för respektive

stadsdel.

4 sept. 18.00 Bagarmossen

4 sept. 18.00 Sollentuna

6 sept. 18.00 Skärholmen

7 sept. 17.00 Rinkeby

11 sept. 16.00 Farsta

11 sept. 18.00 Nacka

Anmälan och information

finns hos elisabeth.kempe@

cykelframjandet.se.

TROLLHÄTTAN-VÄNERSBORG

9 september, till 18.00

Under Kulturnatten finns

Cykelfrämjandets lokalkrets

på Nybron i centrum för att

diskutera trafikfrågor under

lördagseftermiddagen.

24 september, 16.00

Prisutdelning för årets

cykelorienteringen på Torpa

vårdcentral i Vänersborg.

UPPSALA

21 september, 18.00

Kretsen ordnar ett föredrag

under Trafikantveckan med

den bokaktuella stadsbyggnadsforskaren

från KTH,

Alexander Ståhle, som har

skrivit boken "Alla behöver

närhet". Diskussion efteråt om

Uppsalas möjligheter som

cykelstad på Stadsbiblioteket,

i Mallas sal.

24 och 31 augusti, 7, 14, 21

och 28 september, 18.30

Studiecirkel om cykeltrafik

för att göra Uppsala till en

trygg, snabb och attraktiv

stad. Träffar på torsdagar

hos Studiefrämjandet, rum

Terra, Portalgatan 2, tre trappor

upp. Deltagarna kommer

på cykel och varje tillfälle

avslutas med en cykeltur eller

platsbesök. Anmälan via mejl,

uppsala@cykelframjandet.se,

och information finns hos

Torbjörn, 0709-245617.

VARBERG

5 september, 15.00

Hemlig cykeltur som startar

vid Gamlebyskolan. Även

medlemsmöte om utvecklingen

av kretsen på kvällen efter

turen. Mötet sker i samarbete

med Studiefrämjandet.

VETLANDA

4 september, 18.00

Måndagstur med samling vid

torget för Ekerdarundan med

turledaren Carina, 0383-

51116.

11 september, 18.00

Måndagstur från torget för

cykling, säsongsavslutning

och allsång vid Östanå.

Kretsen bjuder på förtäring

och årets cykelfrämjare utses.

VÄSTERÅS

28 september, 18.00–20.00

Medlemsmöte på Café Bianchi,

sista torsdagen i månaden,

denna gång i september.

26 oktober, 18.00–20.00

Medlemsmöte på Café Bianchi,

sista torsdagen i oktober.

30 november, 18.00–20.00

Medlemsmöte på Café

Bianchi, sista torsdagen i

november.

ÖREBRO

4 september, 16.00

Tur till tranorna i Kvismaren,

cirka 32 kilometer. Start från

Ronnie Peterson-statyn med

Inge, 019-250782.

11 september, 17.00

Grillning vid badplatsen i

Snavlunda. Kretsen bjuder på

korv med bröd. Cirka 1 mils

cykling från Vasatorget med

Inge, Kerstin, 0705-489316,

och Marianne, 0762-441072.

ÖSTERSUND

17 September, 12.00

Cykling till Fröjas Kafé

och växthus i Ås. Samling

vid Västra station med Jonas,

0703-529319.

VINTERKALENDARIET

Nästa nummer av Cykling

kommer ut i början på december

och planerade vinteraktiviteter

kan skickas före

10 november till chefredaktor@

cykelframjandet.se.

41


42



R

esten av våra liv utan bil

FRÅN DEN INNOVATIVA KONSULTEN SOM LÄR ANDRA ATT TÄNKA NYTT OCH GÖR DETSAMMA

KRÖNIKA

Frihet och närvaro. Det är något många eftersträvar,

och det jag tror att lastcykeln gett vår

familj mest av allt. Konstigt egentligen, för vårt

mål när vi skaffade den genom att delta i KTH:s

forskningsprojekt, Ett bilfritt år, var bara att kunna

leva bilfritt. För vår familj som bor i Stockholms

innerstad borde det vara lätt, men sommarstugan

hade dittills hindrat oss från att ta steget då vi inte

såg något alternativ till bilen där. Nu när projektet

är slut, bilen såld och permanent ersatt av två lastcyklar

med eldrift, samt ett gäng vanliga cyklar i

olika storlekar till den växande familjen, är det inte

bilfriheten vi tänker på i första hand. Utan friheten.

Cyklarna i kombination med buss fyller våra

transportbehov och har gett oss en annan frihet.

Parkering är gratis och lätt att hitta. På sträckor

upp till en mil är vi ofta snabbare än kommunaltrafiken,

då vi slipper byten och väntetider. Cykeln

är redo att lämna hemmet med barn på väg till

skolan precis när vi är redo, utan tidtabell. Vi

transporterar mest barn med cyklarna, men postpaket,

båtmotor, strandgrejer, veckohandlingen

Jenny Fürstenbach

LASTCYKLIST

MED FAMILJ

ettbilfrittar.se

nyfikenheten.com

eller Blocketfynd går också bra. Ingen besiktning

behövs. Försäkringen är billig och tankar gör vi i

eluttaget. Och att cykla med vinden i håret är väl

ändå sinnebilden av frihet?

Att inte längre ha någon glasruta mellan

oss och omvärlden innebär också att allt

har kommit närmare. Vi pratar mycket

med barnen medan vi cyklar tillsammans,

och barnens lokalsinne är bättre. Livet vid sommarstugan

har blivit lugnare. Vi har mindre packning

med oss och när vi väl är framme, då är vi framme.

Saker vi glömt får vänta till nästa gång. På väg till

mataffären stannar vi ofta för att hälsa på hästar

och grisar längs med vägen och vi känner doften av

naturen på väg till badplatsen dit vi förr körde bil.

Barnen har älskat lastcyklarna från dag ett.

De är kloka. De inser att staden skulle bli mycket

trevligare om bara de som verkligen behövde åkte

bil. Med fartvinden i håret sjunger de ofta högt

när vi cyklar till skolan. Så mycket finare betyg kan

lastcykeln inte få.

FOTO: VIKTOR

GÅRDSÄTER

43


RETURADRESS:

Cykelfrämjandet

c/o Föreningshuset

Virkesvägen 26

120 30 Stockholm

CTV ÄR ÖVER

BOKA

3-11/8

2018!

LÄNGE LEVE CTV!

Cykelfrämjandet Halmstad arrangerade

nyligen en fantastisk cykelturistvecka

2017. Nästa år, 3-11 augusti 2018 är det

dags för CTV i Rättvik. Vi anordnar varierande

turer i djupa dalaskogar och öppna

kulturlandskap. Upplev centralort, fäbodar

och gamla dalabyar. Cykelturistveckan

börjar när Classic Car Week slutar och

slutar när Cykelvasan börjar. Håll utkik på

cykelframjandet.se efter mer information

och möjlighet att anmäla dig inom kort.

Välkommen!

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!