Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
CYKELFRÄMJANDETS MEDLEMSTIDNING TILL<br />
DIG SOM STÖDJER CYKLING. NUMMER 3 <strong>2017</strong><br />
<strong>Cykling</strong>MED<br />
Turism<br />
MASSA<br />
VINSTER!<br />
CYKELNYTTA PÅ RESAN<br />
Bilnormen<br />
SJÄLVKÖRANDE TRAFIK<br />
Bikepacking<br />
TRENDEN I SKOGEN<br />
Cykelpolitik<br />
DEN NYA MINISTERN<br />
MILJÖMÄKTIG<br />
Mattias Goldmann påverkar transporterna
INNEHÅLL<br />
<strong>Cykling</strong> NR 3 <strong>2017</strong><br />
4. LEDARE Ordföranden har ordet<br />
22<br />
YOUTUBER<br />
Charlie med hussen<br />
Gustav Lorenz. Foto:<br />
Hanna Mi Jakobson<br />
6. NYHETER Nytt i cykelpolitiken<br />
8. AKTUELLT De självkörande bilarna<br />
14. PORTRÄTT Möt Mattias Goldmann<br />
16. REPORTAGE Cykelturism för samhället<br />
22. KULTUR Konstuttryck i cykelvärlden<br />
24. RESOR Bikepacking i Bergslagen<br />
32. PRODUKTER Begagnade marknaden<br />
34. FÖRENING Cykelfrämjarsverige<br />
36. KRETSEN På besök på Gotland<br />
40. KALENDARIUM Höstaktiviteter<br />
43. KRÖNIKA av Jenny Fürstenbach<br />
CYKELTURISM Ingrid Bindekrans<br />
16 på årets cykelturistvecka. Foto:<br />
Hanna Mi Jakobson<br />
2
14<br />
OMSLAGSCYKLIST Mattias<br />
Goldmann framför en vägg av<br />
solceller. Foto: Hanna Mi Jakobson<br />
24<br />
SKOGSTUR<br />
Magnus Lagher<br />
lär ut allt han<br />
kan om bikepacking.<br />
Foto:<br />
Hanna Mi<br />
Jakobson<br />
CHEFREDAKTÖR HANNA MI JAKOBSON<br />
Cykeln som ger vinst<br />
Till synes finns det ingenting som<br />
kan stoppa cyklarnas framfart, när<br />
alla ser vilken win-win-win-situation<br />
cykeln är. I retoriken från beslutsfattare<br />
är ökad cykling lösningen på så mycket.<br />
Det är som att framtidens trafikljus lyser<br />
helgrönt när det pratas om cykelåtgärder<br />
i partiledartal eller när de skrivs ner<br />
i cykelstrategier. Samtidigt lyser det<br />
grönt i hela den korsning som är trafikdebatten.<br />
Alla transportslag ska fram<br />
trots att en av dem tränger undan så<br />
många andra. Vad vår nya infrastrukturminister,<br />
Tomas Eneroth (S), anser om<br />
cykelpolitiken står på våra nyhetssidor.<br />
Även om cyklingen hyllas är den<br />
sällan något som prioriteras. Trafikrummen<br />
är fortfarande utformade för<br />
bilismen och merparten av satsningarna<br />
går fortfarande till bilen. Regeringen<br />
har gett grönt ljus för testkörningar av<br />
självkörande bilar. När de nu släpps ut i<br />
trafiken kan den nya bilismen, återigen,<br />
kräva en total omvandling av hela<br />
trafiksystemet. I artikeln från sidan 8<br />
hörs flera röster om vad de självkörande<br />
bilarna kan innebära för cyklingen.<br />
Den nya tekniken har potential att<br />
skapa utveckling såväl som inveckling.<br />
Miljölobbyisten Mattias Goldmann ger<br />
”<br />
Alla<br />
transportslag<br />
ska fram, trots<br />
att en av dem<br />
tränger ut så<br />
många andra.<br />
sin syn på smarta bilar, och ett ännu<br />
smartare transportsamhälle, i ett porträtt<br />
på sidorna 14 och 15.<br />
I det här numret möter vi också de<br />
som lämnar det uppkopplade för det<br />
avkopplande. Magnus Lagher väljer<br />
lätt packning och tät terräng för sina<br />
mikroäventyr i vardagen. På sidorna 24<br />
till 31 skriver han om trenden bikepacking,<br />
där man inte behöver ta sig<br />
långt för att komma bort från all trafik.<br />
Han väljer sina egna stigar trots att de<br />
inte är gjorda för cykelhjul. I reportaget<br />
från sidan 16 skriver vi om den mer tillrättalagda<br />
cykelturismen, där investeringarna<br />
börjar ge utdelning. Texten<br />
utgår från sommarens cykelturistvecka,<br />
som har trampat på i alla år oavsett om<br />
det har funnits ett vinstintresse eller inte.<br />
Tips för att bli en riktig återvinnare<br />
på en privatekonomisk nivå finns på<br />
sidan 32. De ekonomiska fördelarna<br />
med cykel uppmärksammas även i<br />
gästkrönikan i slutet av tidningen. Den<br />
är skriven av Jenny Fürstenbach och<br />
handlar om det bilfria livet för henne<br />
och familjen. När de bytte ut sin bil<br />
mot en lastcykel tog de sina steg till<br />
transportomställningen, som är en<br />
vinst för oss alla.<br />
3
LEDARE<br />
”<br />
Sommaren är över och vi välkomnar er till en ny och rafflande säsong av<br />
följetongen: Gör Sverige till en verklig cykelnation. Cykelfrämjandet jobbar<br />
oförtrutet för att flytta fram positionerna och föra fram vårt budskap.<br />
Förra säsongen bjöd på en hel del<br />
cykelnyheter. Infrastrukturminister<br />
Anna Johansson (S) presenterade<br />
slutligen den efterlängtade nationella<br />
cykelstrategin och initierade ett antal<br />
regeringsuppdrag. Syftet var att<br />
stödja ideella föreningar, kartlägga<br />
best practise på cykelområdet samt<br />
samla kunskap om cykelturism,<br />
cykelplanering och åtgärder för att<br />
få fler barn och unga att cykla.<br />
Cykelfrämjandets kommunvelometer<br />
presenterades på den nationella<br />
cykelkonferensen. Vi arrangerade<br />
träffar med riksdagens cykelnätverk<br />
och deltog i debatter i Almedalen.<br />
Men under följetångens sommaravsnitt<br />
har det hänt en del förändringar<br />
och nya utmaningar, med såväl<br />
cliffhangers som totalvändningar.<br />
Efter Transportstyrelsens haveri fick<br />
Sverige en ny infrastrukturminister,<br />
Tomas Eneroth (S). Och ytterligare<br />
turer väntar under hösten kring dieselskandalens<br />
följdverkningar samt<br />
utvecklingen av självkörande fordon.<br />
Allt fler inser vilka negativa konsekvenser<br />
som massbilismen har för<br />
vårt samhälle och vår hälsa. Det<br />
viktiga för oss är att rätt slutsatser<br />
dras. Ett stort ansvar vilar på den<br />
nya ministern för att fullfölja regeringens<br />
påbörjade arbete för att bygga<br />
en cykelnation. Vi i Cykelfrämjandet<br />
har en viktig uppgift, med våra krav<br />
på mer resurser, bättre infrastruktur<br />
samt fler och nöjdare cyklister. Oavsett<br />
vad som sker i den politiska och<br />
tekniska följetongen fortsätter vi att<br />
försöka påverka historien.<br />
Foto: Hanna Mi Jakobson<br />
RIKSORDFÖRANDE<br />
LARS STRÖMGREN<br />
TIDNING<br />
<strong>Cykling</strong> är Cykelfrämjandets medlemstidning<br />
som kommer ut fyra gånger per<br />
år. Vi skriver om cykling och föreningen<br />
arbetar för det cykelvänliga samhället.<br />
Nästa nummer ges ut i december <strong>2017</strong>.<br />
redaktion@cykelframjandet.se<br />
Chefredaktör och ansvarig utgivare,<br />
Hanna Mi Jakobson<br />
0728-51 36 61<br />
chefredaktor@cykelframjandet.se<br />
4<br />
STYRELSE<br />
Lars Strömgren, Stockholm<br />
Arijana Marjanovic, Stockholm<br />
Göran Smith, Göteborg<br />
Christine Nelsen-Thuresson, Stockholm<br />
Kent Larsson, Alingsås<br />
Jöran Fagerlund, Göteborg<br />
Gustaf Lindqvist, Sundsvall<br />
Vera Chudnikova, Malmö<br />
Allan Hedlund, Malmö<br />
Carl Målberg, Västerås<br />
styrelsen@cykelframjandet.se<br />
MEDLEMSKAP<br />
Huvudmedlem 275 kronor<br />
Familjemedlem 75 kronor<br />
Ungdom & student 100 kronor<br />
cykelframjandet.se<br />
KANSLI<br />
Cykelfrämjandet, c/o Föreningshuset<br />
Virkesvägen 26, 120 30 Stockholm<br />
08-121 513 31<br />
Telefontid måndag–torsdag 08.30–12.00<br />
Telefontid fredag 08.30–10.45<br />
info@cykelframjandet.se<br />
ANNONSER<br />
Svenska Huvudmedia KB 08-55 66 77 50<br />
svenska.huvudmedia@telia.com<br />
TRYCK<br />
Trydells tryckeri,<br />
ISSN 0280-3038<br />
Tidningen är miljömärkt och<br />
distributionen klimatekonomisk.<br />
<strong>Cykling</strong> går även att läsa online.
VILL DU BLI<br />
2016<br />
VÅR NYA<br />
CHEFREDAKTÖR?<br />
<strong>Cykling</strong> är det engagerade cykelmagasinet i Sverige som skriver om och för alla<br />
slags cyklister. Våra läsare pendlar från säkerhetstänkande barnfamiljer och<br />
trendkänsliga cykelnördar till miljömedvetna aktivister och föreningstrogna<br />
pensionärer. Cykelfrämjandet söker en chefredaktör för 2018 som är strukturerad,<br />
stilistisk, självgående och som även har god samarbetsförmåga. Mer information<br />
om uppdraget och ansökan finns på: cykelframjandet.se/chefredaktor<br />
ANSÖK<br />
VIA<br />
WEBBEN!<br />
5
NYHETER<br />
Ny minister tar över<br />
cykelfrågor i Sverige<br />
SVERIGE Tomas Eneroth (S)<br />
är ny infrastrukturminister<br />
som ska driva cykelpolitiken.<br />
Han är insatt i cykelfrågor och<br />
intresserad av bilar. Hemifrån<br />
Växjö tar han sig oftast med bil<br />
mellan städerna, veckopendlar<br />
med tåg, och ibland flyg, till<br />
Stockholm och cykeln använder<br />
han främst som träning.<br />
– Då cyklar jag en hel del ute<br />
på de småländska vägarna på<br />
min racer. Jag gillar att cykla,<br />
säger Tomas Eneroth, som senast<br />
cyklade det skånska loppet<br />
Ringsjön runt på 12,5 mil.<br />
Han uppskattar de nya cykellederna<br />
i södra Sverige, som<br />
delvis gör det möjligt att undvika<br />
två-plus-ett-vägar i Småland och<br />
Skåne. För att kunna förbättra<br />
cykelvägnätet lyfter han fram<br />
regeringsuppdraget till Tillväxtverket,<br />
som ska genomföra en<br />
nationell kartläggning av det<br />
pågående arbetet inom turismoch<br />
rekreationscykling.<br />
– Det är ett spännande område,<br />
men i grunden är uppgiften att få<br />
fler att cykla i alla olika skeden,<br />
säger Tomas Eneroth.<br />
Främst uttrycker han en oro<br />
över att cyklingen minskar bland<br />
ungdomar.<br />
– Vi måste se till att vi bygger<br />
infrastruktur så att det blir<br />
tryggt att cykla till skolan eller<br />
pendla till jobbet. För mig är det<br />
back to basic, säger han.<br />
Anledningarna till att driva en<br />
cykelpolitik är flera, enligt honom,<br />
MINISTER<br />
Tomas<br />
Eneroth<br />
(S) har<br />
tagit över<br />
posten som<br />
infrastrukturminister.<br />
Foto: Björn<br />
Nordqvist<br />
EVERESTING<br />
Cykelbegrepp och träningstrend, vilket<br />
går ut på att cykla upp och ner för en backe<br />
för att samla på sig höjdmeter motsvarande<br />
Mount Everests höjd. Världens olika typer<br />
av backar kan därmed bli lika höga som<br />
världens högsta berg, på 8 848 meter.<br />
6<br />
Krav på cykelparkering<br />
KARLSKRONA I juni togs<br />
ett historiskt beslut i Karlskrona<br />
kommun. Sveriges Radio<br />
rapporterar att det för första<br />
gången finns krav på en cykelparkering<br />
när man bygger<br />
nya hus, affärer och liknande<br />
i kommunen. De tidigare<br />
riktlinjerna gällde bara<br />
bilparkeringar, men nu har<br />
kommunfullmäktige klubbat<br />
igenom riktlinjer för cykel.<br />
6<br />
MALMÖS PLATS PÅ<br />
TOPPLISTAN ÖVER<br />
CYKELVÄNLIGASTE<br />
STÄDER I VÄRLDEN.
som folkhälsan, klimatsituationen<br />
och trafikträngseln. Förutom att<br />
han gillar att cykla gillar han även<br />
att köra bil, men anser att bilismen<br />
kan behöva begränsas i storstadsregioner.<br />
Främst genom satsningar<br />
på cykling och kollektivtrafik,<br />
men han vill även gynna bilindustrins<br />
tekniska framsteg för att<br />
förbättra trafiksäkerheten.<br />
– I storstäder måste vi hitta sätt<br />
att komma ifrån den trängsel som<br />
finns. På landsbygden har bilen en<br />
mer given roll, säger han.<br />
Som minister kommer Tomas<br />
Eneroth att fortsätta föregångaren<br />
Anna Johanssons (S) arbete med<br />
den nationella cykelstrategin.<br />
– Som plattform och arena är<br />
cykelstrategin bra, men jag tror att<br />
vi måste höja ambitionsnivån och<br />
vi måste få fler att cykla, säger han.<br />
”<br />
Som plattform<br />
och arena är cykelstrategin<br />
bra, men<br />
jag tror att vi måste<br />
höja ambitionsnivån.<br />
– Det är en utmärkt plattform<br />
och jag tror att det är viktigt att<br />
samla aktörer och se vilka utgångspunkter<br />
vi har, fortsätter Tomas<br />
Eneroth och nämner speciellt samarbetet<br />
med det civila samhället.<br />
Som nytillträdd på posten har han<br />
ännu inte träffat Cykelfrämjandet.<br />
– Det är en av de organisationer<br />
jag vill träffa, det står på min lista,<br />
säger infrastrukturministern.<br />
Hanna Mi Jakobson<br />
Cykelstrategi ger<br />
vinster för Europa<br />
EUROPA Efter den nationella<br />
cykelstrategin kom den europeiska,<br />
som ska bidra till EU:s ekonomi.<br />
– Redan idag bidrar cykling med<br />
513 miljarder euro per år och genom<br />
den europeiska strategin kan EU tjäna<br />
ännu mer, säger Lars Strömgren, ordförande<br />
för Cykelfrämjandet och vice<br />
ordförande för paraplyorganisationen<br />
ECF, European Cyclists' Federation.<br />
Enligt cykelstrategin beräknas de<br />
ekonomiska vinsterna att öka med en<br />
tredjedel, till 760 miljarder år 2030.<br />
CYKELEFFEKTER FÖR EUROPA<br />
EKONOMISKA VINSTER <strong>2017</strong> 2030<br />
– De stora ekonomiska effekterna av<br />
cykling på EU-nivå handlar om hälsovinster<br />
och jobbskapande, påpekar Lars<br />
Strömgren.<br />
Samtidigt harmoniserar miljövinsterna<br />
i cykelstrategin med de minskade<br />
utsläppen i enlighet med Parisavtalet.<br />
Cykelinvesteringarna planeras även<br />
att öka när den nya strategin verkställs.<br />
– Men det är fortfarande väldigt lite<br />
som satsas på cykling. Det är bara<br />
0,7 procent av EU:s samfinansieringsbudget<br />
för transporter som går till<br />
cykelinfrastruktur, säger Strömgren.<br />
513 760 miljarder<br />
ANTAL CYKELRESOR / DAG <strong>2017</strong> 2030<br />
160 240 miljoner<br />
JOBB I CYKELEKONOMIN <strong>2017</strong> 2030<br />
650 875 tusen<br />
Källa: EU:s cykelstrategi. Rekommendationer för att leverera grön tillväxt och<br />
ett effektivt mobilitetsystem till 2030, från juni <strong>2017</strong>.<br />
400 000 cyklister får betalt<br />
BELGIEN Cykelpendlare<br />
har fått milersättning för att<br />
de har transporterat sig till<br />
jobbet. Totalt har 93 miljoner<br />
euro betalats ut i Belgien, enligt<br />
nyhetssidan Cycling today.<br />
Cykelpendlandet ökar bland<br />
belgare och möjligheten att dra<br />
av cykeltransport på skatten<br />
är en av frågorna som landet<br />
och cyklistorganisationer har<br />
drivit för att främja cykling.<br />
”<br />
Motståndet från bilindustrin har varit<br />
massivt och det är klart att en bransch som<br />
säljer sina varor med drömmar om hög fart<br />
inte vill strypa sina dyra hästkrafter.<br />
EXPRESSENKRÖNIKÖREN PATRIK KRONQVIST SKRIVER OM BIL-<br />
BRANSCHEN OCH AUTOMATISK HASTIGHETSBEGRÄNSNING<br />
7
AKTUELLT<br />
NÄR BILARNA<br />
SKA KÖRA SJÄLVA<br />
Bilister som sover, arbetar eller surfar samtidigt som de kör. Det<br />
kan bli verklighet när bilar utan ratt och pedaler rullar ut på<br />
vägarna. I Sverige och Danmark har regeringar redan öppnat för<br />
kontrollerade försök med självkörande bilar. Fyra danska aktörer,<br />
en trafikpsykolog, en robotforskare, en vägingenjör och en<br />
cykelföreträdare förklarar vad dessa bilar för med sig. Vi frågar<br />
även svenska aktörer, vad utvecklingen innebär för cyklister här.<br />
ILLUSTRATION: ANASTASIA SAVINOVA<br />
8
Robotbil. Ordet påminner om science fiction, men<br />
inom loppet av ett år kör de första små självkörande<br />
bussarna i Danmark. I första fasen har politikerna<br />
endast gett grönt ljus för regler under prövotiden.<br />
När de tar det lagstiftningsmässiga steget fullt ut är det bara en<br />
tidsfråga innan de självkörande fordonen rullar ut i den vanliga<br />
trafiken. Förespråkarna menar att de självkörande bilarna<br />
kommer ge en praktisk, billig, miljövänlig och trafiksäker<br />
mobilitet till oss alla, oavsett var vi bor, hur gamla vi är eller<br />
om vi kan köra bil. Skeptikerna ser däremot stora frågetecken<br />
vad gäller säkerheten för cyklister och andra oskyddade trafikanter.<br />
Och om fler bilar och mer trafik överhuvudtaget är<br />
attraktiv teknik för framtidens städer.<br />
En av förespråkarna är den danska robotforskaren He<strong>nr</strong>ik<br />
Schärfe. Han är administrativ direktör i fonden Autonomous<br />
och går i spetsen för ett försök med självkörande bilar och<br />
bussar, som snart lanseras i kommunen Vesthimmerland.<br />
– Den självkörande bilen kommer att vara långt mer uppmärksam<br />
på cyklister och fotgängare än en manuell förare,<br />
säger He<strong>nr</strong>ik Schärfe.<br />
Han tänker sig att cyklister, fotgängare och bilar på sikt<br />
kommer att bli sammankopplade med hjälp av tekniken.<br />
– För förskolepedagoger eller skolbarn kan det finnas en<br />
speciell app, som meddelar den självkörande bilen att de är i<br />
närheten. Så kan bilen automatiskt anpassa sin hastighet efter<br />
en mer säker profil, för att den ska ta hänsyn till dem, förklarar<br />
robotforskaren.<br />
Enligt Mette Möller, psykolog och seniorforskare vid Danmarks<br />
tekniska universitet, DTU, kan övergången från den<br />
nuvarande teknologin till den fullständigt självkörande bilen<br />
visa sig vara ganska farlig. Hon pekar särskilt på psykologiska<br />
faktorer som spelar in när vi börjar förlita oss på tekniken.<br />
– Det finns en fara med att vi lägger över för mycket ansvar<br />
på teknologin på en gång, när den ständigt kräver att vi är<br />
uppmärksamma. Hur säkra kan vi vara på att föraren är i<br />
stånd till att ta över om hen är upptagen av något annat?<br />
säger hon frågande.<br />
Mette Möller pekar också på att de förarlösa bilarna kommer<br />
kräva att vi ändrar det sätt som vi navigerar i tät och komplex<br />
stadstrafik.<br />
– Människor är uppfinningsrika, gränssökande och riskobenägna.<br />
Vi vill fram och idag gör vi det genom att läsa<br />
varandras intentioner, få ögonkontakt, visa hänsyn, värdera<br />
risker och så vidare. Så när vi introducerar en självkörande bil<br />
måste vi också lära oss att orientera oss på ett annat sätt än vi<br />
gör idag, säger psykologen.<br />
Det kan vara svårt att programmera sig ut ur problemen och<br />
Mette Möller ser också andra stora utmaningar. Bland annat<br />
frågan om den självkörande bilen överhuvudtaget kommer att<br />
kunna ta sig fram i städerna.<br />
– Man kan föreställa sig att andra trafikanter kommer att<br />
utveckla nya rörelsemönster, om de upplever att de självkörande<br />
bilarna alltid sätter säkerheten först och stannar för korsande<br />
trafik. Det kan andra trafikanter utnyttja för att korsa vägen<br />
efter eget behov. Konsekvensen kan bli att de självkörande<br />
bilarna så att säga inte kan röra sig ur fläcken, resonerar hon<br />
och fortsätter.<br />
– Då skulle vi behöva bygga upp en långt mer regelrätt och<br />
hänsynsfull atmosfär eller på annat sätt säkra att folk i närheten<br />
av de självkörande bilarna uppför sig hedervärt, och det är<br />
lustigt nog något som vi har kämpat med i åratal. Något som<br />
har visat sig vara svårt att ändra.<br />
9
AKTUELLT<br />
Robotforskaren He<strong>nr</strong>ik Schärfe håller med om att de självkörande<br />
bilarna kräver en ny typ av etikett i trafiken.<br />
– Det ligger ett stort ansvar och arbete i att anpassa lagstiftningen<br />
och komma fram till hur vi ska sanktionera och<br />
uppträda inom det här området, erkänner han.<br />
– Men inne i de självkörande bilarna sitter också människor<br />
som ska fram, så helt opersonligt är det inte. Och de flesta av<br />
oss är inte bara cyklister eller bara bilister. Vi är trafikanter.<br />
Kanske kan det den vägen uppstå en förståelse för samexistens,<br />
fortsätter He<strong>nr</strong>ik Schärfe.<br />
Det ställer sig dock trafikpsykologen Mette Möller skeptisk<br />
till. Enligt henne sätter vi som människor våra egna behov<br />
framför kollektivets i flera sammanhang, även i trafiken.<br />
– Trafiken är faktiskt en dålig läromästare, eftersom vi där<br />
sällan upplever konsekvenserna när vi gör något som är farligt<br />
eller ohederligt, säger Mette Möller och fortsätter.<br />
– Trots att vi kan få en överblick på de gemensamma fördelarna<br />
med självkörande bilar, kommer hänsynen till kollektivet<br />
och de stora samhällsfrågorna inte att räcka till när vi reser.<br />
Exempelvis kommer några att välja en mer riskbetonad färd.<br />
På det danska Trafikverket, Vejdirektoratet, har avdelningschefen<br />
Andreas Egense behövt förhålla sig till många och<br />
varierade prognoser inför de självkörande bilarnas entré.<br />
– Men i första fasen kommer vi förmodligen att se de självkörande<br />
fordonen på motorvägen, där trafikmiljön är mer<br />
enkel och förutsägbar än i städerna, säger han.<br />
Enligt Andreas Egense kan de självkörande bilarnas genombrott<br />
få stor betydelse för vår mobilitet. Det innebär bland<br />
annat att vi kan bosätta oss på andra sätt än i dag.<br />
–Vi kommer bli mer villiga till att pendla längre, när vi kan<br />
utnyttja tiden i bilen bättre. Vi kommer kunna arbeta i bilen<br />
på ett liknande sätt som man gör på tåg i dag. Vi kan även<br />
sova och därmed få den vila som vi annars skulle ha på andra<br />
tidpunkter, säger vägingenjören.<br />
Avstånd och transporttid kommer att omvärderas enligt det<br />
danska Trafikverkets, uppfattning. En linje som även robotforskaren<br />
He<strong>nr</strong>ik Schärfe följer.<br />
– Vi lever i ett samhälle där vi använder enorma mängder tid<br />
på att transportera oss. De självkörande bilarna kan konvertera<br />
det tidsfördrivet till aktivitet. Det ökar mobiliteten och<br />
stärker samhällsekonomin. Samtidigt kommer målgrupper<br />
som idag inte kan köra bil att få en möjlighet till det. Vi kommer<br />
att uppleva bättre transportmöjligheter i landområden där kollektivtrafiken<br />
har stora utmaningar. De självkörande tjänsterna<br />
kommer att bli billigare i drift och långt mer flexibla, säger han.<br />
I en tid där världens städer blir trängre finns även frågan<br />
om de självkörande bilarna kan minska trängseln och ta oss<br />
snabbare mellan punkt A och B. Det har He<strong>nr</strong>ik Schärfe och<br />
Andreas Egense var sitt svar på.<br />
– Något av det som kan reducera antalet bilar och ge bättre<br />
framkomlighet är att man ökar andelen bilpooler och samåkning,<br />
säger He<strong>nr</strong>ik Schärfe och nämner att en genomsnittsbil i<br />
dag står still 95 procent av tiden.<br />
Den tiden kan, enligt honom, utnyttjas bättre om vi i framtiden<br />
abonnerar på en gemensam flotta av bilar som har service<br />
dygnet runt.<br />
– Det kan också innebära långt färre bilister som cirkulerar<br />
för att hitta en parkeringsplats, vilket utgör en stor del av<br />
stadstrafiken, säger He<strong>nr</strong>ik Schärfe och påminner om att de<br />
självkörande bilarna kan köra tätare än andra bilar genom att<br />
kommunicera med olika hinder.<br />
Ur robotforskarens perspektiv ger det därmed mindre köbildning<br />
och en smidigare avveckling av trafiken.<br />
Andreas Egense instämmer delvis, men han poängterar att<br />
färre bilar inte nödvändigtvis ger mindre trafik.<br />
– Om vi har i åtanke att folk kommer att transportera sig<br />
längre och att fler får möjlighet att köra bil, och att de självkörande<br />
bilarna kan bli ett attraktivt alternativ till kollektivtrafiken,<br />
så kommer det att innebära mer trafik.<br />
Med andra ord räknar landets trafikmyndighet med att<br />
danskarna kommer att köra fler kilometer på vägarna. Andreas<br />
Egense är även skeptisk till att bilpooler är lösningen.<br />
– Som våra arbetsmönster ser ut idag ska vi alla till jobbet<br />
och hem igen ungefär samtidigt. En gemensam bilpool måste<br />
därmed dimensioneras efter den punktbelastningen och det<br />
kommer ständigt att vara rusningstid och trängsel, säger han.<br />
– Det som kan ge mindre trafik är samåkning, där vi ökar<br />
antalet personer i varje bil. Hittills är det inte den tendens<br />
10
vi ser, sammanfattar Andreas Egense.<br />
He<strong>nr</strong>ik Schärfe menar dock att det går att reglera med ekonomiska<br />
incitament för samåkning. Antingen genom att göra<br />
det dyrt att använda bilarna ensam, eller genom att införa<br />
road pricing eller trängselavgifter. Då blir det rimligare att dela<br />
på utgifterna. Han konstaterar att vi på ett eller annat sätt<br />
behöver ställa in oss på att göra upp med de individuella och<br />
sedvanliga transporterna.<br />
– Man ska komma ihåg att även om bilarna kan köra själva<br />
har de en begränsad intelligens. De kör efter inprogrammerade<br />
rutter och en fast karta, som de inte kan avvika från. På den<br />
punkten inskränker den självkörande bilen de friheter som vi<br />
förknippar personbilen med.<br />
I en av Vejdirektoratets undersökningar, där myndigheten<br />
har frågat 3 000 danskar om deras förväntningar på självkörande<br />
bilar, svarar var fjärde att de räknar med att de ska ge<br />
dem såväl mer lust som möjligheter att köra mer bil. Speciellt<br />
förväntar sig cyklister, fotgängare och kollektivtrafikanter att<br />
de kommer att använda självkörande bilar mer, än de i dag<br />
använder konventionella bilar.<br />
Ingen vet hur trafikbilden ser ut i Danmark om 50 år.<br />
Psykologen Mette Möller menar att vi lika gärna kan prata om<br />
hur vi vill som hur vi tror att det ska bli.<br />
– I många år har våra städer i hög grad varit uppbyggda på<br />
privatbilismens premisser. Om man verkligen vill diskutera<br />
fördelar och nackdelar med självkörande bilar behöver vi också<br />
kunna föreställa oss att grundpremissen som vi tänker trafik<br />
på, förändrar sig, säger hon.<br />
Om en ny grund ska läggas för trafiksystemet och framtidens<br />
städer anser hon inte att fokus ska ligga på teknik.<br />
– Det riktigt intressanta, när vi talar om samexistensen<br />
mellan cyklister, bilister, fotgängare, värdetransportförare,<br />
kollektivtrafikschaufförer och så vidare, handlar om val och<br />
prioriteringar vi gör för framtiden. Vart vill vi någonstans med<br />
utvecklingen, oavsett hur många vinster som de självkörande<br />
bilarna för med sig eller inte? Hur vill vi organisera våra städer?<br />
Är det alls gynnsamt med tekniska lösningar som leder<br />
till att trafiken ökar ännu mer? Kommer våra transportbehov i<br />
stället att ändra sig med nya möjligheter att arbeta hemifrån?<br />
Om vi inte aktivt tar ställning till vad vi önskar oss i framtiden,<br />
är verkligheten den att utvecklingen kommer att gå av<br />
sig själv. Precis som en självkörande bil. Att främja de positiva<br />
effekterna kräver genomtänkta visioner och en politisk vilja,<br />
säger Mette Möller.<br />
– De självkörande bilarna är på väg, det finns det inget<br />
tvivel om. Snart ser vi de första förarlösa bussarna och lastbilarna<br />
på våra vägar, säger Jette Gotsche, ordförande för danska<br />
Cyklistförbundet.<br />
Hon avfärdar inte självkörande bilar i sig. Hennes resonemang<br />
är i linje med trafikpsykologens, men även med robotforskarens<br />
och vägingenjörens. Med en modern teknologi,<br />
genomtänkt planering och politiska prioriteringar kan det ge<br />
en ökad trafiksäkerhet, bättre stadsrum och en mer flexibel<br />
mobilitet.<br />
– Vi står i dessa dagar med en enastående möjlighet att<br />
tänka igenom själva premissen för trafik och mobilitet, säger<br />
Jette Gotsche.<br />
Som cyklistföreträdare kräver hon att fem procent av investeringarna<br />
i infrastruktur, som ska tillgodose de självkörande<br />
bilarna, ska gå till cyklister och fotgängare.<br />
Enligt henne är det långt ifrån säkert att självstyrande bilar<br />
är säkrare i alla sammanhang. Samtidigt tar hon upp ansvarsfrågan<br />
och avvägningar vid eventuella olyckor.<br />
– Det finns uppenbara utmaningar med den nya teknologin.<br />
Exempelvis kräver trafiklagarna i dag att motorfordon ska<br />
framföras av en fysisk person, som har körkort. Så vem<br />
har ansvaret om en undanmanöver tvingar elektroniken i en<br />
förarlös bil att välja mellan att beskydda bilens passagerare<br />
och de mer sårbara trafikanterna såsom cyklister, frågar Jette<br />
Gotsche.<br />
Hon tillägger att det är extra viktigt för Danmark, med sin<br />
höga cykelandel, att programmera och planera för cyklisters<br />
säkerhet när trafikrummet ska uppdateras.<br />
– Om vi tar tillvara på möjligheten, kan självkörande bilar<br />
ge vinst. Om vi försummar möjligheten och blint accepterar<br />
att den enda vägen fram är fler bilar och tätare trafik, blir det<br />
mycket svårt. För att inte säga omöjligt, att se vinsterna.<br />
Morten Bracker Rasmussen<br />
11
AKTUELLT<br />
ISverige har de självkörande bilarna växlat upp snabbt.<br />
– De här bilarna har redan körts ett antal år av tränade<br />
ingenjörer, men nu är det vanligt folk som ska kunna<br />
köra dem, berättar Hamid Zarghampour, projektledare<br />
inom Trafikverket för pilotprojektet Drive me.<br />
2013 startades ett gemensamt initiativ i Göteborg av Volvo,<br />
Trafikverket, Transportstyrelsen, Lindholmen science park och<br />
Göteborgs stad. Deras syfte är att studera samhällsfördelarna<br />
med autonom körning och att Sverige med sin bilindustri ska<br />
bli ledande inom hållbar mobilitet. Efter kundundersökningar,<br />
teknikutveckling och provkörningar är det dags för utvalda<br />
familjer att använda bilarna. I höst kommer 25 självkörande<br />
bilar att trafikera Göteborgs vägar.<br />
– Det är testkörning inom kontrollerade former för att<br />
kunna säkerställa basfunktionerna. Det är på motorvägen och<br />
på 50 kilometer väg runt Göteborg de kör, så de kommer inte<br />
in i staden eller city, förklarar Hamid Zarghampour.<br />
En ny förordning ger möjligheter men ställer även krav för<br />
självkörande bilar i Sverige.<br />
– Från och med juli i år kan de transporter som vill köra i<br />
Sverige ansöka om tillstånd från Transportstyrelsen, säger<br />
Hamid Zarghampour.<br />
Förordningen gäller fram till 1 juli 2022 och tillsynsmyndigheten<br />
sätter villkor som pilotfamiljerna ska förhålla sig till.<br />
– För att de ska köra på allmänna vägar behöver vi hålla<br />
oss till ett antal kriterier. Därför valde vi att de inte ska köra<br />
i höga hastigheter eller där det finns oskyddade trafikanter,<br />
som cyklister, säger Hamid Zarghampour.<br />
Enligt förordningen får bilarna inte vara helt automatiserade,<br />
utan det krävs att en person finns i eller utanför fordonet<br />
som ansvarig förare. Det beror delvis på att det inte finns<br />
någon lagstiftning om ansvarsfrågan vid en krasch.<br />
– En utredare tittar på en ny uppsättning av regelverk som<br />
tillåter körning av självkörande bilar på allmän väg. Den ska<br />
presenteras i slutet av året, berättar Hamid Zarghampour.<br />
Även om teknikutvecklingen och testprojekten i Sverige och<br />
Danmark ligger i framkant, finns det liknande satsningar i<br />
exempelvis USA och Tyskland. Programmering och regelverk<br />
behöver även samverka med aktörer i andra länder.<br />
– Det är avhängt vad som händer på EU-nivå och den internationella<br />
arenan, om vilket regelverk vi ska ha, säger han.<br />
Frågan om självkörande bilar är komplex även när det kommer<br />
till hanteringen av trafiksituationer, krav på infrastruktur<br />
och relationen till andra trafikslag.<br />
– Vår vision är noll skadade eller dödade i trafiken och då<br />
kan vi inte bygga ett system som är sämre, det ska vara bättre.<br />
Det ska absolut inte bli sämre, då får de inte vara på våra<br />
vägar, säger Trafikverkets Hamid Zarghampour.<br />
I interaktionen mellan självkörande bilar och cyklister<br />
framhåller han en ökad säkerhet.<br />
– Nio av tio olyckor handlar om förare som inte är uppmärksamma.<br />
De här bilarna är väldigt intelligenta, försiktiga och<br />
laglydiga och tar absolut inga risker, säger Hamid Zarghampour.<br />
Enligt honom kan testbilarna känna igen cyklister och<br />
metoder utvecklas för att kunna tyda cyklandet mer precist<br />
med de kameror, sensorer och radar som används. En<br />
självkörande bil ska vara förprogrammerad att vara försiktig<br />
och hålla avstånd, snarare än att försöka vinna tid genom att<br />
snika förbi en cyklist.<br />
– En sådan bil ska inte ta den typen av risker. Den går alltid<br />
till lägre hastighet eller bromsar in. I många tänkbara situationer<br />
kommer en självkörande bil att vara mer skonsam mot<br />
oskyddade trafikanter och däribland cyklister, säger han.<br />
Cykelfrämjandets ordförande, Lars Strömgren, håller med om<br />
12
att det finns funktioner som kan göra bilar säkrare för cyklister.<br />
– Det finns teknik som hindrar att bilar kör för fort eller<br />
kameror på taket för att se när man ska svänga höger. Vi kan<br />
använda ny teknik till att öka säkerheten. Det är precis det<br />
man vill med nollvisionen. En av de farligaste situationerna<br />
i trafiken är att bilister kör för fort, och kan tekniken bidra<br />
till att skapa ett säkrare transportsystem är det bra. Men om<br />
tekniken i stället bidrar till att vi kör mer och längre, kanske vi<br />
behöver vara vaksamma så att vi inte låter tekniken förföra oss<br />
och skapar ett samhälle vi inte vill ha, säger Lars Strömgren.<br />
Trafikverkets och Hamid Zarghampours tanke är att<br />
de nya bilarna ska generera nya affärsmodeller i den delande<br />
ekonomin. En effektivare användning ska även minska antalet<br />
bilar och därmed de problem som massbilismen bär med sig.<br />
– Där måste vi acceptera en övergångsperiod och sättet att<br />
komma runt det är att kunna dela bilar med andra, säger han.<br />
Både Hamid Zarghampour och Lars Strömgren vill ha ett<br />
trafiksystem och infrastruktur som utgår ifrån människors<br />
behov snarare än en bilnorm. Men de har olika utgångspunkter.<br />
– Det jag tycker är viktigt med all teknik är att man inte blir<br />
så förblindad av teknikens möjligheter att man glömmer hur<br />
man vill att framtiden ska se ut. Det finns ju andra problem<br />
med bilar än vem som kör dem, negativa effekter som utsläpp,<br />
buller, trängsel och trafikvåld, påpekar Lars Strömgren.<br />
Han vill därför lyfta andra moderna teknikutvecklingar som<br />
har en mindre påverkan än smarta bilar.<br />
– Samtidigt som det pratas om elbilar och självkörande bilar<br />
säljs det fler elcyklar än någonsin och där kombinerar man ny<br />
teknik med att hantera miljöutmaningar och hälsoutmaningar.<br />
Jag tror att jag i framtidens städer, hellre än förarlösa bilar ser<br />
billösa förare, säger Lars Strömgren.<br />
Hanna Mi Jakobson<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
SJÄLVKÖRANDE BILAR<br />
En självkörande bil är ett fordon som, helt<br />
eller delvis, kan köra utan assistans från en<br />
förare. Graden av självkörning delas upp i<br />
sex olika nivåer.<br />
NIVÅ 0<br />
Föraren styr fordonet som vanligt.<br />
NIVÅ 1<br />
Semiautomatisk. Föraren styr de flesta funktioner<br />
förutom vissa, som exempelvis bromsen.<br />
NIVÅ 2<br />
Bilen har automatiska funktioner, som farthållare<br />
och val av vägbana. Föraren behöver inte<br />
styra bilen hela tiden, men ska hålla ett öga på<br />
trafiken och kunna gripa in.<br />
NIVÅ 3<br />
Bilen kan ha full kontroll över körningen. Föraren<br />
måste vara i kabinen, men behöver inte överblicka<br />
situationen och säkerheten hela tiden.<br />
NIVÅ 4<br />
En fullständigt självkörande bil. Kan fungera<br />
under alla tänkta säkerhetssituationer och kan<br />
köra helt utan hjälp från personer i bilen.<br />
NIVÅ 5<br />
Föraren kan inte kontrollera bilen. Den har<br />
ingen ratt, pedaler eller annat som gör det<br />
möjligt att ta över.<br />
Källa: Danska cyklistförbundets medlemstidning<br />
13
MATTIAS GOLDMANN<br />
SÄTTER MILJÖFRÅGAN I RÖRELSE<br />
YRKE: MILJÖLOBBYIST<br />
HEM: SOLNA<br />
CYKEL: STRIDA VIKCYKEL,<br />
ECO2BIKE, BATAVUS ELCYKEL,<br />
OMNI BAMBUCYKEL OCH<br />
EN GAMMAL LANTCYKEL<br />
VÄGVAL: TREFILIGA CYKEL-<br />
BANOR I KÖPENHAMN<br />
14
Det var på bilutställningarna i Genève som<br />
intresset började. Hans pappa var entreprenör<br />
från Schweiz och hans mamma var grönavågare<br />
i Skåne. På bilutställningarna tjänade<br />
Mattias Goldmann sina första pengar genom<br />
att skriva om bilindustrin.<br />
– Det är världens största industri och när jag var tonåring var<br />
bilen något snart sagt alla identifierade sig med, berättar han.<br />
Årtionden senare blev han talesperson för föreningen Gröna<br />
Bilister och sen ett par år är han vd för den liberalt gröna<br />
tankesmedjan Fores. I den förra drev han på användningen av<br />
förnyelsebara drivmedel och i den senare driver han en bredare<br />
omställning av samhället. I fokus finns transporterna.<br />
– Det är det enskilt viktigaste för oss i Sverige, det är den<br />
sektor där klimatutsläppen fortfarande ökar, med privatbilismen<br />
och de tunga lastbilarna, säger Mattias Goldmann.<br />
Samtidigt anser han att landet har bra förutsättningar att<br />
vara ledande med vår industri och politik.<br />
– Sverige står för 0,2 procent av världens klimatpåverkan. Det<br />
är så lite att det inte märks med koldioxidindikationer i ppm. Vi<br />
är bara relevanta om vi gör något som andra tar efter och det<br />
har vi tjatat om i Gröna Bilister och i Fores. En fossiloberoende<br />
fordonsflotta och att sju respektabla partier står för samma<br />
tuffa klimatmål är unikt. Sverige är det första landet som tar ett<br />
helhetsgrepp, förut har det antingen varit elbil, biogas eller cykel.<br />
Han har rankats som mäktigast i Hållbarhetssverige och<br />
årets opinionsbildare, i några av sina roller. Från journalistrollen<br />
under tonåren gick han över till att arbeta politiskt.<br />
Först på kommunal nivå och därefter på riksdagsnivå. Mellan<br />
de politiska uppdragen åkte han till Chile, där han anslöt sig<br />
till den urbana cykelrörelsen i huvudstaden Santiago.<br />
– I början försökte bilarna preja oss när vi cyklade på en<br />
halv fil och polisen slog oss, men det blev bra tv med värnlösa<br />
cyklister som fick stryk. Från att vi var 30 cyklister första<br />
gångerna var vi snart 500 och polisen började skydda oss mot<br />
bilisterna, berättar Mattias Goldmann.<br />
Under tiden som kommunikationsansvarig på ett miljöinstitut<br />
fick den chilenska staden sina första cykelbanor och<br />
så småningom flyttade Mattias Goldmann till Kenya, som<br />
miljökonsult med biogasprojekt och soldriven vatte<strong>nr</strong>ening.<br />
– Jag cyklade själv i Nairobi, men det var bara jag. Vi<br />
försökte göra ett cykelprojekt i Kenya och fick till ett antal<br />
cykelbanor, men där torkades ris, hängdes tvätt och parkerades<br />
bilar, berättar han och beskriver det som ett misslyckande.<br />
För befolkningen var det stigmatiserande att ta cykeln och<br />
billigt att ta bussen. För att öka cyklingen behövdes troligen<br />
åtgärder för att påverka fler faktorer, som status och ekonomi.<br />
PORTRÄTT<br />
Mattias Goldmann har alltid uppmärksammat bilismen, som<br />
skribent, politiker, konsult, aktivist och slutligen lobbyist. I sina<br />
roller jobbar han för hållbara transporter och kommunikationer.<br />
Mattias Goldmann tog med sig erfarenheterna hem och jobbade<br />
vidare inom Miljöpartiet. Efter ett tag ville han påverka<br />
fler partier och bytte bana till lobbyist. Under sin tid på Gröna<br />
Bilister arbetade han med parollen bilen, bränslet och beteendet.<br />
– Även på el är bilen ett ineffektivt, dyrt, utrymmeskrävande<br />
och miljömässigt dåligt sätt att transportera sig. Vi är bäst i<br />
världen i Sverige på att ställa om från fossil till förnyelsebart.<br />
I transportsektorn däremot är vi inte lika bra på att låta bilen<br />
stå. Vi har längre körsträckor och fler bilar på vägarna. Nu är<br />
beteendeskiftet den största utmaningen, säger han.<br />
”<br />
Det är ekonomiska incitament<br />
som trycker ner en i förarsätet.<br />
Mattias Goldmann cykelpendlar dagligen till Foreskontoret<br />
nära Stockholms central, 20 minuter från bostaden i Solna. Han<br />
väljer elbilen när han behöver, från bilpoolen med laddstation i<br />
bostadsrättsföreningen. Han vill inte äga en egen bil och anser<br />
att bilsubventioner, som avdrag vid tjänsteresor, borde upphöra.<br />
– Det enskilt viktigaste är inte att stimulera cykling eller underlätta<br />
för andra trafikslag, utan det måste svida att ta bilen.<br />
Om man tar bil får man 18 kronor och 50 öre i milersättning<br />
och för cykeln finns det i realiteten ingenting. Det gör att<br />
18,50 blir en bra affär, då cashar man in, säger han.<br />
När bilarna blir bränslesnålare, bensinen billigare och bilsubventionerna<br />
består kör många på som vanligt.<br />
– Det är ekonomiska incitament som trycker ner en i<br />
förarsätet, säger Mattias Goldmann.<br />
För att fler ska välja cykeln behövs enligt honom inte bara<br />
en slopad milersätting utan även en förändrad mentalitet.<br />
– Avstånden har blivit så stora och det är väldigt få som<br />
problematiserar regionförstoringen och arbetsmarknaden.<br />
Oftast är det inte många som håller en landsbygd levande genom<br />
att det blir allt längre mellan hemmet och arbetsplatsen.<br />
Det gör att cykeln inte blir ett alternativ, förklarar han.<br />
Mattias Goldmann tror inte att tekniken med smarta bilar<br />
är en lösning. Han har själv lobbat för bilens miljöutveckling,<br />
från att bli bränslesnålare till att drivas på etanol, biogas och el.<br />
– Men vi måste besinna oss när det gäller de självkörande<br />
bilarna. Utsläppen minskar inte för att de är självkörande,<br />
påpekar Mattias Goldmann, som jobbar och lobbar vidare för<br />
att nå målet med en fossilfri fordonsflotta.<br />
– Cykeln är jätteviktig. För några år sen hade vi en miljard<br />
bilar i världen och i den här takten har vi två miljarder bilar i<br />
rörelse kring 2030. Det håller inte, även om vi låtsas att alla de<br />
skulle vara elbilar så är det för mycket, konstaterar han.<br />
Text och foto: Hanna Mi Jakobson<br />
15
16
REPORTAGE<br />
Cykelturisterna<br />
som spenderar<br />
Cykelturismen genererar vinster för besöksnäringen och de<br />
ekonomiska kalkylerna har resulterat i allt fler satsningar.<br />
Nationella cykelleder, nischade reseföretag och nyetablerade<br />
verksamheter. Före dessa satsningar fanns en föreningsdriven<br />
medlemsträff där de bästa cykelrutterna valdes ut runt en ny<br />
stad varje sommar. Cykelturistveckan är nu inne på sitt 35:e<br />
år och genomförs fortfarande med ideella krafter.<br />
TEXT OCH FOTO: HANNA MI JAKOBSON<br />
CYKELTURISTVECKAN Längs<br />
strandsträckan söder om Halmstad.<br />
17
REPORTAGE<br />
På kansliet för Cykelturistveckan,<br />
i Halmstads<br />
arenahall, sitter Lars<br />
Green som är ordförande<br />
i Cykelfrämjandets lokalkrets.<br />
Han är sliten men nöjd.<br />
– Vilken fin runda, säger en av deltagarna<br />
till honom när hon kommer in med<br />
regnjackans luva tajt hopdragen runt<br />
ansiktet.<br />
Det har hällregnat under dagen, men<br />
tidigare i veckan har solen lyst över de<br />
250 deltagarna. Såväl under de individuella<br />
turerna, där deltagarna följer<br />
dagsrutter på kartor och en pilad led<br />
runt Halmstad, som den gemensamma<br />
cyklingen som traditionsenligt genomförs<br />
mitt i veckan.<br />
– Det är roligt med allt beröm. Man<br />
blir uppiggad när deltagarna kommer<br />
tillbaka och är glada. När de är glada blir<br />
vi glada, det blir som en glädjespiral,<br />
säger Lars Green, en av de ideellt<br />
arbetande i kretsen som har gjort årets<br />
CTV till verklighet.<br />
”<br />
När man kommer<br />
till nya ställen ser man<br />
allt det fina.<br />
LARS GREEN, KRETSORDFÖRANDE<br />
Precis som kretsarrangörerna åren<br />
innan, känner även han en glädje över<br />
att visa upp sin stad.<br />
– När man kommer till nya ställen<br />
ser man allt det fina. Jag är stolt över<br />
Halmstad som cykelstad, vi har fina<br />
cykelvägar, säger Lars Green.<br />
Kretsen har sen tidigare ritat upp rekommenderade<br />
cykelrundor i staden för<br />
turister. Han visar turistbroschyren.<br />
– Den här korta rundan gjorde vi<br />
redan 2012. De finns i varje väderstreck<br />
i Halmstad. CTV går ofta utanför<br />
staden. Det jag hoppas med de här<br />
turerna i staden, och fyra längre turer,<br />
är att de som kommer som turister kan<br />
stanna i staden. Att cykla leder kräver<br />
ganska mycket engagemang med massa<br />
packning, boenden bokade i förväg och<br />
kunskapen om hur man lever på två<br />
hjul. Men om man har en semestervecka<br />
i Halmstad kan man bara ta olika rundor<br />
på fyra eller sex timmar. Det kan vem<br />
som helst göra, men cykelturismen tycks<br />
bara gå ut på leder, säger Lars Green.<br />
En nationell cykelturistled går genom<br />
staden sen ett par år tillbaka. Den lockar<br />
inte bara CTV-deltagare utan även ytterligare<br />
cykelturister till trakten.<br />
– Jag ser allt fler. Så fort det är sommar<br />
och jag är inne i staden och vid leden<br />
ser jag cyklister med packväskor, säger<br />
Lars Green.<br />
Förutom turistcykelleder kan evenemang<br />
som Cykelturistveckan ge effekt.<br />
– Möjligtvis har deltagarna här uppskattat<br />
våra rundor och kommer tillbaka.<br />
Vi har fått respons på att det har varit<br />
väldigt fina turer, påminner Lars Green.<br />
Från kommunalt håll finns politiska<br />
förhoppningar på cykelturismen.<br />
– CTV betyder jättemycket. Dels att<br />
det blir uppmärksammat, dels att det<br />
handlar om cykling som vi tror mycket<br />
på. Vi hoppas att de som är här och<br />
cyklar en vecka kan bli ambassadörer,<br />
säger He<strong>nr</strong>ik Oretorp (C).<br />
Han gjorde sitt sista uppdrag som<br />
kommunalråd i Halmstad när han invigningstalade<br />
på Cykelturistveckan.<br />
– Jag kopplade den här aktiviteten med<br />
en av visionerna vi har med upplevelsestad<br />
Halmstad och att det är perfekt att<br />
uppleva Halmstad från cykelsadeln. Vi<br />
har 30 mil cykelbanor, Sveriges största<br />
nationella cykelled i Kattegattleden och<br />
vi satsar kontinuerligt på cykel med<br />
kampanjer och annat för att få fler att<br />
cykla, återberättar He<strong>nr</strong>ik Oretorp.<br />
Sen cykelleden invigdes har han sett<br />
dess effekter på besöksnäringen.<br />
– Främst den vanliga turistcyklingen<br />
men även cyklingen med mountainbike<br />
och racercykling. Vi ser att aktiviteterna<br />
ökar successivt och att många vill cykla.<br />
Kattegattleden har bidragit till det. Vi<br />
ser att koncept utvecklas, att caféer<br />
öppnas och att vandrarhem börjar hyra<br />
ut cyklar. Vi har bara sett början på det<br />
här, säger He<strong>nr</strong>ik Oretorp.<br />
Cykelturister spenderar inte bara tid i de<br />
omgivningar de passerar, de spenderar<br />
även pengar där. Jämfört med bilister<br />
spenderar cyklister mer på plats och<br />
anses bidra till ekonomisk utveckling<br />
på regional nivå, vilket främst gynnar<br />
landsbygden. Enligt en studie, beställd av<br />
Europaparlamentet 2012, uppskattades<br />
att 2,2 miljarder cykelturistturer och<br />
20 miljoner övernattningsturer till cykel<br />
årligen görs i Europa. Den ekonomiska<br />
påverkan beräknades till 44 miljarder<br />
euro per år. På nationell nivå visar en<br />
publikation från VTI, Statens väg- och<br />
transportforskningsinstitut, 2012 att en<br />
cykelturist genererar mellan 466 och<br />
1 233 kronor varje gästnatt, beroende på<br />
vilken typ av cykelturist som besöker<br />
destinationerna.<br />
En av de växande grupperna som<br />
cykelturistbranschen satsar på är yngre<br />
aktiva pensionärer, som är hälsosamma<br />
och köpstarka kundgrupper. Ett sätt<br />
att målgruppsanpassa är att erbjuda<br />
paketcykelresor för dem, med passande<br />
boendeformer, aktiviteter och bagagetransport.<br />
Enligt cykelresearrangörssajten<br />
Cycle tours global, står åldersgruppen<br />
46–55 och 56–65 för över hälften av deras<br />
organiserade cykelturer. Därefter kommer<br />
åldersgrupperna 36–45 och 66-plus.<br />
På Cykelturistveckan finns gott om<br />
aktiva pensionärer, en av dem som tillhör<br />
gruppen 66-plus är Ingrid Bindekrans.<br />
Hon är 93 år.<br />
”<br />
Vi är flera kompisar<br />
här och de har inte blivit<br />
äldre utan är pigga.<br />
INGRID BINDEKRANS, CYKELFRÄMJARE<br />
–Det är så spännande allting här. Det<br />
gör att jag ständigt cyklar, för att jag ser<br />
fram emot att kunna cykla nästa sommar,<br />
säger hon.<br />
Ingrid Bindekrans har börjat morgonen<br />
med gymnastik och fortsätter dagen<br />
med att cykla en tur, som hon brukar.<br />
– Jag cyklar hemma så fort jag ska<br />
någonstans. Ja, alltid. Dagar och kvällar,<br />
vinter och sommar. Jag har varit i stort<br />
sett över hela världen på cykelresor.<br />
På kambodjanska cyklar som knappt<br />
fungerade och en gång vann jag en<br />
amerikaresa på cykel, berättar hon.<br />
18
VETERAN<br />
93-åriga Ingrid<br />
Bindekrans har<br />
varit med på<br />
CTV sen 1985.<br />
FAMILJ<br />
Jöran Fagerlund<br />
med Cecilia<br />
Dahlberg och<br />
barnen Gertrud<br />
och Tage Dahlberg.<br />
19
REPORTAGE<br />
Förutom utlandsresorna har hon även<br />
cyklat i<strong>nr</strong>ikes, främst på CTV.<br />
– Jag åker ju på cykelveckan varje<br />
sommar. Vänersborg förra året och Karlstad<br />
året innan, säger hon och minns<br />
tillbaka till sin första CTV-sommar i<br />
hemstaden Norrköping 1985.<br />
– Då var jag med, men då var det<br />
mycket mindre, säger Ingrid Bindekrans,<br />
som har sett CTV växa sig stor och på<br />
senare år börja minska igen.<br />
Totalt har hon upplevt 18 cykelturistveckor<br />
med stadsomgivningar. Förutom<br />
alla cykelveckor har det även blivit flera<br />
Vätter<strong>nr</strong>undor under åren. Enligt Ingrid<br />
Bindekrans har motionsloppet förändrats,<br />
men medlemsveckan är fortfarande densamma<br />
med gott om tid att umgås under<br />
och mellan cykeletapperna.<br />
– Goda vänner får träffas och cykla<br />
tillsammans. Vi är flera kompisar här<br />
och de har inte blivit äldre utan är pigga,<br />
säger Ingrid Bindekrans som är äldst.<br />
När hälsofrågor och även hållbarhetsfrågor<br />
är aktuella har cyklingen lyfts<br />
fram som en av flera angelägna åtgärder<br />
eller aktiviteter. Flera städer och regioner<br />
ser över sina cykelvägar i glesbygd och i<br />
tätort, både för pendling men även för<br />
rekreation. Det tidigare kommunalrådet<br />
He<strong>nr</strong>ik Oretorp har inte bara välkomnat<br />
cykelturister till Halmstad, han är även<br />
ordförande i Svenska cykelstäder där<br />
stadspolitiker delar erfarenheter och<br />
kunskaper för att göra sina kommuner<br />
mer cykelvänliga. Hans pappa, Claes<br />
Tagesson, är projektledare för årets<br />
Cykelturistvecka och tillsammans med<br />
Sven-Ove Jacobsson, Lars Green och<br />
flera frivilliga har de genomfört årets<br />
cykelevenemang. Även om antalet deltagare<br />
har minskat de senaste åren, är<br />
stämningen fortsatt god och flera deltagare<br />
återkommer år efter år.<br />
– Varför CTV hade sådant gehör i<br />
början var för att det inte fanns något<br />
liknande då. Idag finns det mycket annat<br />
och yngre vill göra det själva, säger Lars<br />
Green och syftar på cykelturistutbudet<br />
på marknaden. Ändå är det hundratals<br />
cykelfrämjare som kommer tillbaka till<br />
samma koncept.<br />
– CTV är Cykelfrämjandets gemensamma<br />
samling. De andra träffarna är<br />
det mer vi i styrelserna som träffas,<br />
här är det medlemmarna som träffas,<br />
påpekar Lars Green.<br />
Några cykelfrämjare som kommer<br />
för första gången är styrelseledamoten<br />
Jöran Fagerlund med familjemedlemmarna,<br />
Cecilia, Tage och Gertrud Dahlberg,<br />
Åttaåriga Gertrud är den yngsta<br />
deltagaren i år och därefter kommer<br />
15-åringen Tage. Tidigare har de cyklat<br />
med familjen i Danmark, från Legoland<br />
till Fredrikshamn, och i Sverige, på<br />
Kattegattleden till Varberg och hem till<br />
Göteborg med tåg.<br />
– Det är ett fantastiskt sätt att resa<br />
och det ger även en bredd i stödet att<br />
upprätthålla näringslivet. Vissa bor på<br />
hotell som ger arbetstillfällen och vi som<br />
bor i tält och handlar i närbutiker kanske<br />
kan göra det lättare för ortsbefolkningen<br />
20
att behålla butiken och själva kunna ta<br />
sig dit på cykel, säger Jöran Fagerlund.<br />
Han föredrar egentligen att turista på<br />
egen hand med familjen, men uppskattar<br />
de snitslade och dagliga rutterna på CTV.<br />
– Det krävs ett antal kloka Halmstadsbor<br />
som har cyklat här, säger han och<br />
fortsätter sitt resonemang.<br />
– Cykeln är en frihetsmaskin, den är<br />
gjord för att kunna resa runt individuellt.<br />
Det finns en inneboende självständig<br />
drivkraft som inte är förenlig med föreningsliv,<br />
men när det finns några som<br />
spårar eller gör leder så är det smidigare.<br />
Då tycker jag att det är spännande att få<br />
jobba med det i en förening.<br />
Även om förvaltning och företag också<br />
arbetar för att främja cykelturismen<br />
vill han särskilja det från föreningens<br />
arbete.<br />
– Kretsen här i Halmstad har gjort<br />
ett jättejobb. Det fina är att vi gör det<br />
tillsammans, att vi bara är här tillsammans<br />
och inte pratar om cykelturismen<br />
som sådan. När vi annars räknar på hur<br />
mycket kommuner tjänar och att man<br />
spenderar mer pengar som cyklist än<br />
bilist, säger Jöran Fagerlund.<br />
”<br />
Det krävs ett antal<br />
kloka Halmstadsbor som<br />
har cyklat här.<br />
JÖRAN FAGERLUND, RIKSLEDAMOT<br />
Samtidigt är han positiv till den utveckling<br />
som sker inom cykelturismen.<br />
– Jag tycker att det är fantastiskt att<br />
allt det här finns och om man kan göra<br />
ett reseföretag och det finns en betalningsvilja<br />
ska vi som förening uppmuntra<br />
det. Då kan vi också fokusera på det som<br />
andra inte gör och att alla kommuner<br />
och turistbyråer gör sitt. När de utvecklar<br />
sina turistkoncept är det viktigt att<br />
det finns leder, campingar eller transporter.<br />
Vi ska se till att vi fortsätter att<br />
göra det vi gör med utflykter och CTV.<br />
Det handlar inte bara om cykelturismen<br />
utan om resandet i helhet, där cyklingen<br />
kanske är den turistlösning som passar<br />
in i ett hållbart samhälle, säger han.<br />
Jöran Fagerlund skulle gärna vilja<br />
utveckla verksamheten för turismen.<br />
– Genom att göra många fler cykelturistevenemang<br />
på olika orter eller<br />
Cykelfrämjandets bästa turisttips. Nätverk<br />
för campingar är ofta uppbyggda<br />
efter resesträckor för bil, vi kan se till<br />
att underlätta för människor att cykla<br />
mellan orter, föreslår han.<br />
Framförallt tar han upp en av föreningens<br />
fokusfrågor, som exempelvis möjliggör<br />
för honom och familjen att kunna ta<br />
sig till Cykelturistveckan nästa år.<br />
– Jag tror att vi kan ta tåget till Rättvik<br />
också och ta med cyklarna. Det är lite<br />
dumt att behöva ta bilen för att kunna<br />
cykla. Det är väl högsta prioritet att<br />
kunna ta med cykel på tåg, säger han.<br />
2018 kommer CTV att genomföras från<br />
3 till 11 augusti i Dalarna och arrangeras<br />
av Rättviks kommun.<br />
CYKELTURISM Ett par medlemmar cyklar förbi en blomsteräng på väg tillbaka från fredagens och årets sista sträcka på Cykelturistveckan <strong>2017</strong>.<br />
21
KULTUR<br />
ETT HUNDLIV TILL<br />
STOCKHOLM Ett par och två hundsyskon,<br />
tillsammans har de cyklat ut<br />
i Sverige och in i sociala medier.<br />
När Gustav Lorenz hund somnade på<br />
hans axel under en pendlartur tog hans<br />
fru Kajsa Bosta Lorenz kort och la upp<br />
på Instagram. Det var bara början.<br />
– Ett halvår senare vaknade vi av flera<br />
sms om att vi var överallt på internet,<br />
på Reddit och 9gag med en miljon likes,<br />
berättar Gustav Lorenz.<br />
– Det var då vi kände att vi kan göra<br />
vad som helst med det här. Vi är stora<br />
och fick in tusentals nya likes på Instagram,<br />
tillägger Kajsa Bosta Lorenz.<br />
Därefter började de lägga ut fler och<br />
rörliga bilder på sina Shibahundar, tiken<br />
22<br />
Charlie och hanhunden Victor.<br />
– Eftersom jag håller på med film ville<br />
jag göra mer med snygg filmning och<br />
snygga klipp och startade en Youtubekanal.<br />
Eftersom vi gillar cykling kan vi<br />
nischa oss mer på cykelhundar, förklarar<br />
Gustav Lorenz.<br />
I sociala medier ger bilder på hundar<br />
och cyklar många klick och delningar.<br />
Som den svartvita valpen i en babysele<br />
som gör tramprörelser i luften precis<br />
som den cyklande matten. Även på Instagramkontot<br />
med Charlie och Victor syns<br />
det hur hundarna reagerar under färden.<br />
– När vi har filmat ser man hur de<br />
spejar och är aktiva och upplever det vi<br />
gör, säger Gustav Lorenz.<br />
Hundarna delar ibland en Bullitt<br />
lastcykel ihop och sitter ibland i varsin<br />
ryggsäck.<br />
– Det är inte bara tio kilo väska utan<br />
det är tio kilo levande varelse som rör<br />
sig. De tycker att det är roligt, ända sen<br />
de har varit valpar har vi cyklat med<br />
dem. Vi har tältat i Ramundberget,<br />
vandrat i fjällen och cyklat på Gotland.<br />
Om de får springa fritt ibland så är de<br />
nöjda, säger Gustav Lorenz.<br />
För paret är det viktigt att kunna<br />
behålla sin cykellivsstil med sina hundar<br />
och deras följare kan se hur de cykelpendlar<br />
och cykelsemestrar tillsammans.<br />
– Hundarna tillför något till cyklingen<br />
också, säger Kajsa Bosta Lorenz.<br />
Text och foto: Hanna Mi Jakobson
CYKEL Cykelleder<br />
blir konst<br />
HUNDVÄSKA<br />
Gustav Lorenz<br />
med en av<br />
sina hundar,<br />
Charlie, i<br />
ryggsäcken.<br />
SÖDRA SVERIGE Kattegattleden<br />
och Sjuhäradsrundan har smyckats med<br />
utomhuskonst. 30 konstnärer har utfört<br />
sina uppdrag att göra platsspecifik<br />
konst längs turistcykellederna.<br />
– Det som jag tycker är kul med<br />
projektet är att få den konstintresserade<br />
publiken att börja cykla. Folk<br />
som annars kanske inte skulle hitta<br />
leden får samtidigt upp ögonen för<br />
cykelturism, och vice versa, säger Anna<br />
Asplind som är en av konstnärerna.<br />
KUNGSBACKA<br />
VARBERG<br />
FALKENBERG<br />
ULRICEHAMN<br />
TRANEMO<br />
SVENLJUNGA<br />
HALMSTAD<br />
BÅSTAD<br />
ÄNGELHOLM<br />
landart.se<br />
HÖGANÄS<br />
HELSINGBORG<br />
”<br />
Det kändes klockrent när jag såg det här<br />
uppdraget, platsspecifik konst längs en cykelled.<br />
ANNA ASPLIND, KONSTNÄR OCH CYKELFRÄMJARE<br />
•<br />
•<br />
PÅ INTERNET<br />
•RESEHUNDAR<br />
instagram.com/charlieandvictor/<br />
Charlie och Victor på Instagram<br />
haultrekkers.com<br />
Äventyrscyklister runt jorden med hund<br />
thiswildidea.com<br />
USA-fotograf som reser med sin hund<br />
KONSTNÄR Anna Asplind med sitt verk Mirage utanför Ängelholm. Foto: Lars Strömgren<br />
23
RESOR<br />
Mikroäventyren<br />
finns i närheten<br />
Bikepacking är det smidiga sättet att ta sig ut i naturen<br />
med en cykel. Med lätt packning, nära destinationer och<br />
enkla medel kan man ge sig ut i terrängen för en längre<br />
stund. Följ med på en tur i Bergslagen och få tips om hur<br />
man kan göra dagliga turer i flera svenska närområden.<br />
TEXT: MAGNUS LAGHER FOTO: HANNA MI JAKOBSON<br />
FRILUFTSMÄNNISKA Magnus Lagher är aktiv i Cykelfrämjandets<br />
Östergötlandskrets och har sen länge varit<br />
ungdomsledare inom Friluftsfrämjandet. Han föreläser och<br />
bloggar även om fenomenet bikepacking.<br />
24
25
RESOR<br />
BIKEPACKING Cykelturen börjar i norra Västmanland, nära gränsen till Dalarna. Landsvägen leder till den utvalda vandringsleden.<br />
Jag är övertygad om att<br />
många med mig längtar<br />
efter det stora cykeläventyret.<br />
Ett äventyr, inte<br />
sällan till fjärran destinationer.<br />
Vi får i sökandet<br />
efter dessa exotiska resmål inte glömma<br />
de närliggande. För något år sen visade<br />
min vän Leif Hallingfors en löparblogg,<br />
där skribenten hade sprungit den nära 30<br />
mil långa Bergslagsleden från Tiveden i<br />
söder till Kloten i norr. Vi sa att vi skulle<br />
vilja prova att cykla den någon gång. När<br />
jag ett år senare föreslog att vi skulle<br />
göra det i sommar var han lättövertalad.<br />
26<br />
Bikepacking kan enklast beskrivas som<br />
cykelcamping med minimal utrustning<br />
på, och framför allt vid sidan av, landsvägen.<br />
På stigar och skogsvägar av blandad<br />
kvalitet, oftast på en mountainbike<br />
som är anpassad för terräng. Bikepacking,<br />
som begrepp och företeelse kommer från<br />
Nordamerika. Gränsen mellan bikepacking<br />
och naturnära cykelsemester eller<br />
traditionell långfärdscykling är dock<br />
svårdragen. När jag växte upp var<br />
cykelsemester med ryggåstält och maten<br />
i en unikabox ett vanligt sätt att resa.<br />
Sen kom långfärdscyklingen som tar<br />
mer tid, utrustning och förberedelser i<br />
anspråk. Bikepackingturer lämpar sig för<br />
improviserade utflykter med kort varsel<br />
och närliggande destinationer. Även flerdagarsturer<br />
är fullt möjliga för den här<br />
typen av cykling. Äventyraren Mattias<br />
Skantz cyklade exempelvis genom hela<br />
Sveriges bergskedja på en lättpackad<br />
mountainbike under 18 dagar 2014. För<br />
ännu längre turer befinner man sig i den<br />
där otydliga gränsen mellan bikepacking<br />
och biketouring. 2006 tog till exempel<br />
tre långfärdscyklister från USA sina<br />
mountainbikes genom hela Nord- och<br />
Sydamerika på stigar i stället för vägar<br />
i cykelexpeditionen Riding the spine. På
andra sidan Atlanten går dessutom flera<br />
lopp av typen bikepacking, som det 440<br />
mil långa The Great Divide. Tävlingarna<br />
sker offroad och utan support.<br />
Själv har jag under flera år tagit min<br />
gamla mountainbike på övernattningsturer<br />
i skogarna runt Norrköping där jag<br />
bor. Nätterna har tillbringats i vindskydd,<br />
tält, kojor eller hängmatta. Det har varit<br />
ett sätt att komma ut, komma ifrån,<br />
komma bort. För att rensa tankar och<br />
ladda batterierna. Jag kan cykla på ett<br />
mikroäventyr över en helg, i ett dygn<br />
eller ibland bara för några timmar.<br />
Den här sommaren skulle jag cykla<br />
längre och tillsammans med en vän.<br />
”<br />
Bikepacking kan<br />
enklast beskrivas som<br />
cykelcamping med<br />
minimal utrustning.<br />
Under våren gör Leif Hallingfors och jag<br />
vår research om Bergslagen i allmänhet<br />
och Bergslagsleden i synnerhet. Vi har<br />
all logistik färdig och följer början på vår<br />
plan första veckan i juni. Vi kan ta med<br />
oss all utrustning på regionaltågen, först<br />
Östgötapendeln och sen Tåg i Bergslagen.<br />
Tågen tar oss och cyklarna till Kopparberg,<br />
som ligger ett par mil från starten i<br />
Kloten. Därifrån kan man följa Bergslagsleden<br />
från norr till söder. Planen är att<br />
cykla på den orangemarkerade leden<br />
och sova i några av vindskydden utmed<br />
den, men vi har inte mer än startat då vi<br />
möter vårt första hinder. Ett stigavsnitt<br />
med stenig terräng och svåra klättringar.<br />
Med en opackad cykel skulle det ha varit<br />
utmanande, men i alla fall möjligt att<br />
cykla, men som bikepackare blir leden<br />
oöverstiglig.<br />
27
RESOR<br />
DAGSETAPP Cykelbar del av Bergslagsleden.<br />
KVÄLLSBRASA Eld som värmer i junikylan.<br />
NATURDISK Leif Hallingfors vid Lilla Kroktjärn.<br />
Med trötta kroppar och stukat självförtroende<br />
når vi vårt första kvällsläger<br />
vid Lilla Kroktjärn. Efter en skymning<br />
vid vattnet och gökens sång som vaggar<br />
oss till sömns vaknar vi stärkta av nattvilan.<br />
Vi väljer att fortsätta den uppsatta<br />
planen, men otaliga vindfällen, träspänger<br />
och stenpartier senare bestämmer vi<br />
oss för att revidera ursprungsplanen.<br />
Sittandes med vår lunch vid Gillersklack<br />
har vi precis nått det första etappmålet,<br />
men härifrån ändrar vi rutten. Med<br />
vacker utsikt över de skogsklädda nejderna<br />
och med flera gruvtorn synliga studerar<br />
vi kartan. Väljer ut partier av Bergslagsleden<br />
som skulle kunna erbjuda fin<br />
stigcykling men i övrigt kommer vi att<br />
ta parallella skogsvägar.<br />
28<br />
Initialt svider det att frångå leden, men<br />
våra omvägar ger möjlighet att inte bara<br />
se natur utan även kultur- och naturhistoriskt<br />
intressanta vyer. Leden går allt<br />
som oftast genom tät blandbarrskog<br />
som är rik på skogsfågel. Det är som att<br />
cykla i en grönfärgad tunnel byggd av<br />
växtlighet. Längs leden ligger två av<br />
Sveriges 29 nationalparker. Garphyttans<br />
nationalpark har rika blomsterängar och<br />
många sångfåglar. Tivedens nationalpark<br />
är vacker och omväxlande.<br />
Vid ett par tillfällen ligger vår rutt<br />
i anslutning till Bergslagen Cyclings<br />
stigsystem och vi tar givetvis chansen<br />
att också prova dem. Det är tydligt att<br />
det regionala samarbetet har krävt en<br />
hel del arbete med att göra mountainbikelederna<br />
både attraktiva för en bred<br />
publik och utmanande för de vana<br />
stigcyklisterna. Vi möter flera cyklister,<br />
speciellt från Pershyttan och söderut.<br />
Överlag blir dessutom Bergslagsleden<br />
mer cykelbar längre söderut och vi följer<br />
den allt mer ju närmare målet vid Stenkällegården<br />
vi kommer.<br />
Det är en speciell känsla att vara ute<br />
flera dagar i sträck. När korta övernattningsturer<br />
erbjuder andningshål i<br />
vardagen, tar den längre turen mig på en<br />
annan resa. Jag kommer in i ett lugn, en<br />
zon, en tillvaro bestående av det basala.<br />
Måltider, cykling och vila. Där tankarna<br />
får vandra när stubbar och byar passerar.
TERRÄNG<br />
Vandringsleden<br />
har flera vindfällen<br />
som ligger i vägen.<br />
BERGSLAGEN<br />
CYKELATTITYD<br />
"Det blev inte som<br />
vi tänkt oss men det<br />
blev bra ändå", säger<br />
Magnus Lagher.<br />
•<br />
•<br />
BERGSLAGEN<br />
BERGSLAGSLEDEN<br />
Bergslagsleden är en 280 kilometer lång vandringsled<br />
genom den trakt som historiskt sett har varit starkt<br />
förknippad med gruvdrift. Leden består av 17 etapper<br />
mellan 7 och 23 kilometer långa. Det finns både<br />
kartor och översiktsblad att hämta på hemsidan, eller<br />
vid de olika etappmålen längs turen. Dessutom finns<br />
en användbar app att ladda ner.<br />
bergslagsleden.se<br />
BERGSLAGEN CYCLING<br />
Är ursprungligen ett nätverk av mountainbikeleder<br />
kring åtta platser i Örebro län, men omfattar numera<br />
även landsvägsleder och leisureleder. På hemsidan<br />
finns kartor, GPS-filer och turistinformation.<br />
bergslagencycling.com<br />
KLOTEN<br />
STENKÄLLE-<br />
GÅRDEN<br />
CYKELRUTT<br />
Startplatsen vid Kloten följs<br />
av Gillersklack, Stjärnfors,<br />
Nyberget, Uskavi, Hammarby,<br />
Digerberget, Mogetorp,<br />
Blankhult, Ånnaboda, Suttarboda,<br />
Leken, Sixtorp, Svartå herrgård,<br />
Ramundeboda, Gråmon, Tivedstorp<br />
och Stenkällegården.<br />
29
RESOR<br />
Cykeltips om<br />
bikepacking<br />
1<br />
NÄRHET &<br />
TILLGÄNGLIGHET<br />
Bikepacking eller<br />
cykelcamping ska<br />
vara enkelt. Ett mikroäventyr<br />
i närområdet. De flesta har<br />
fantastisk natur mer eller<br />
mindre runt hörnet, oavsett<br />
om man bor i städer eller på<br />
landsbygden. Med cykeln som<br />
redskap går det att upptäcka<br />
naturen på ett enklare sätt än<br />
med andra transportsätt. Bikepacking<br />
är ett sätt att stanna<br />
upp och njuta av lugnet och<br />
tystnaden, utan att behöva ta<br />
sig så långt. Äventyret kan<br />
rymmas på en helg och inte<br />
kosta mer än en vanlig vardag.<br />
2<br />
PACKNING &<br />
UTRUSTNING<br />
Bikepacking bygger<br />
på minimalism och<br />
packningen består endast av<br />
det nödvändigaste. Beskrivet<br />
på svengelsk cykelterminologi<br />
ska det vara minimal packning<br />
off- och ibland on-road. I stället<br />
för packväskor med låg<br />
30<br />
tyngdpunkt, som används under<br />
långfärdscykling, ska man<br />
tänka kortfärdscykling. Då<br />
kommer man långt med ett<br />
par bagageremmar. Spänn<br />
fast sovsäcken på styret, sätt<br />
bränsleflaskan i en hållare under<br />
ramen, fäst något bakom<br />
sadeln och komplettera med<br />
en ryggsäck. Gör det enkelt.<br />
Fäst campingutrustningen<br />
tajt på olika delar av cykeln.<br />
Lättare grejer högt, som<br />
liggunderlag och sovset med<br />
kläder, och tyngre grejer, som<br />
cykelverktyg och campingkök,<br />
intill cykeln. Ju längre<br />
tur man tänker sig, desto<br />
mer utrustning krävs. Då kan<br />
pakethållare med packväskor<br />
behövas eller helst den nya<br />
sortens väskor för stigcykling,<br />
med trekantsväskor i ramen,<br />
en rullväska vid styret och<br />
lång, uppåtriktad väska fäst<br />
under sadeln. Tanken är att<br />
det ska sitta högt, tätt och<br />
kompakt för att lätt kunna<br />
manövrera cykeln och kunna<br />
ta sig fram på stigarna ute i<br />
naturen.<br />
3CYKEL &<br />
KOMPONENTER<br />
När man ska välja<br />
cykel för att prova<br />
på bikepacking behöver man<br />
inte köpa en ny. Men som<br />
alltid när det gäller cykling<br />
blir det roligare med bra<br />
grejer. Fundera över underlaget,<br />
om det är stig eller<br />
väg. Välj cykel därefter. I<br />
USA är bikepacking stort och<br />
det kommer allt fler specifika<br />
cykelmodeller med namn som<br />
Rocky Mountain, Seqouia<br />
Elite och Giant Toughroad.<br />
Ofta helstela cyklar, i stål,<br />
med plats för fetare däck och<br />
anpassade för pakethållare.<br />
2<br />
PACKAT<br />
Allt är så lätt<br />
och placerat<br />
så högt som<br />
möjligt.<br />
BOSTAD<br />
Vindskydd är enkla och<br />
stabila sovplatser.<br />
7<br />
Hybridcyklar eller MTB-cyklar<br />
som har raka styren, diskbromsar<br />
och någon form av dämpning<br />
är också passande. Men<br />
med de nya smarta väskorna<br />
fungerar i princip alla cyklar.<br />
Spontanvarianten kan vara<br />
en vanlig brukscykel eller<br />
vikcykel, med packning i en<br />
korg, på pakethållaren eller<br />
fastsurrad runt sadelstolpen.<br />
4OMRÅDE &<br />
DESTINATION<br />
Det är bra att börja<br />
så nära som möjligt.<br />
Prova gärna favoritskogen,<br />
den där man annars tränar<br />
mountainbike på stigarna<br />
eller tar sig fram på motionsspåret.<br />
Som boende i Norrköping<br />
finns ofta trevliga<br />
övernattningsturer i Kolmårdens<br />
riktning. Om man i stället<br />
bor i Jönköping, finns Stora<br />
Mosse nationalpark söder om<br />
staden. Oavsett var man bor<br />
är det oftast fint i närmaste<br />
naturreservat. I Skåne finns<br />
till exempel Söderåsen och i<br />
landskap som Jämtland och<br />
Dalarna finns flera val i skogarna.<br />
För lite längre campingäventyr<br />
finns det anpassade<br />
leder, som i Bergslagens<br />
snitslade stigcykelområde.<br />
I Norrbotten finns gamla<br />
skogshuggarstigar, så kallade<br />
svältsnören, som har börjat
märkas upp. Sök specifika<br />
tips hos den egna kommunens<br />
turistinformation. Annars är<br />
internetsidan naturkartan<br />
ett användbart verktyg. Den<br />
täcker ännu inte hela Sverige,<br />
men det finns mer information<br />
i grupper på sociala medier<br />
och hemsidor.<br />
naturkartan.se<br />
5<br />
FLEXIBEL<br />
Det går att<br />
skapa egna<br />
lösningar,<br />
med en vikcykel,<br />
ryggsäck<br />
och<br />
spännband.<br />
5MAT & MÅSTEN<br />
Det finns en stor<br />
variation med bra<br />
och god friluftsmat<br />
som är färdigpaketerad. Ofta<br />
är den dock ganska dyr och<br />
det går lätt att göra egen i<br />
stället. Blanda till exempel<br />
havregryn och mjölkpulver<br />
med torkad frukt, för en sund<br />
och billig gröt. Eller mixa<br />
ihop rawfoodbollar eller<br />
kokosbollar till energirika<br />
snacks. Krångla inte till det.<br />
Smörgåsar och en termos<br />
varmt att dricka räcker långt.<br />
Ibland går det att proviantera<br />
eller äta ute längs leden. Rent<br />
vatten kan ofta fyllas på i<br />
naturliga vattendrag. Bikepacking<br />
ska vara en njutning,<br />
så ta gärna med det som kan<br />
avnjutas. För många är kaffe<br />
det första man packar och en<br />
bit choklad är inte dumt heller.<br />
För andra kan det vara extra<br />
kläder eller en god bok.<br />
3<br />
MOUNTAINBIKE<br />
Anpassat till terrängen för<br />
att kunna ta sig över<br />
stockar, sten och spänger.<br />
6SÄKERHET<br />
& SÄLLSKAP<br />
Innan man beger<br />
sig ut är det bra att<br />
ha koll på hur utrustningen<br />
fungerar, både cykeln och<br />
den övriga. Så prova hemma.<br />
Om skogen skulle kännas<br />
mörk och enslig kan man<br />
alltid bjuda med en vän.<br />
7<br />
VÄRME &<br />
VINDSKYDD<br />
Det allra enklaste<br />
är att leta upp ett<br />
vindskydd för natten. Det ger<br />
tak över huvudet och innebär<br />
även att man inte behöver<br />
släpa med sig ett tält. Vindskydden<br />
ligger ofta både<br />
naturskönt och tillgängligt i<br />
rekreationsområden i städernas<br />
utkanter. Inte sällan finns<br />
det en eldstad att samlas<br />
kring och kanske ved och ett<br />
dass i närheten. Vindskydden<br />
står väl emot elementen och<br />
ger en ombonad känsla.<br />
Tänk på att underlaget kyler.<br />
En varm sovsäck kan bli kall<br />
om man ligger på dåligt underlag.<br />
Ett liggunderlag kan<br />
behövas och när det blir<br />
varmare väder kan en hängmatta<br />
passa fint mellan träden.<br />
För att hitta vindskydden finns<br />
flera sajter. På Facebook<br />
kan man gå med i gruppen<br />
"vindskydd i Norden" eller<br />
kolla den digitala sovplatslistan<br />
med exempelvis 90<br />
plaster i Södermanland.<br />
sovplats.se<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
•<br />
MAGNUS PACKLISTA<br />
Cykel, Salsa Bandito.<br />
Sovsäck, Snugpak jungle<br />
bag, och liggunderlag, Exped.<br />
Gasolkök, Eta solo och<br />
tändstål.<br />
Barndomens emaljmugg,<br />
spork och kniv.<br />
Flaskor, Klean kanteen.<br />
Mat från Outmeals.<br />
Kaffe, med Cafflano, Aeropress<br />
eller droppfilter.<br />
Toalettprylar med handsprit,<br />
handduk, toarulle,<br />
myggmedel och första<br />
förband.<br />
Miniverktyg med pump,<br />
slang, laglappar och kedjelås.<br />
Regnjacka, Haglöfs L.I.M,<br />
och byxor, Norröna Falketind.<br />
Shorts, Norröna fjörå, byxor,<br />
Klättermusen mithril och<br />
fleecetröja, Norröna.<br />
Cykelbyxa, dhb innerbyxa,<br />
och kortärmad skjorta, Fjällräven.<br />
Buff, kort- och långfingrade<br />
handskar samt ullstrumpor.<br />
Sov- och badkläder.<br />
Solcellsladdare, Powerbank.<br />
bicycling.se/blogs/<br />
velonavia<br />
31
PRODUKTER<br />
SÅ BLIR DU<br />
EN ÅTERVINNARE<br />
Säljtorg, cykelloppis, hittegodsavdelning, cykelkök eller kompiskretsen. Det<br />
finns flera forum för att hitta begagnade cyklar. Det är billigare, fyndigare och<br />
miljövänligare att köpa gamla grejer i stället för nya.<br />
Den blomstrande marknaden för<br />
begagnade cyklar visar att individen,<br />
samhället, mångfalden, föreningslivet,<br />
företagsamheten och inte minst världen<br />
gagnas av återcykling. Det finns många<br />
sätt att hitta en begagnad tvåhjuling. På<br />
nätet, loppis eller via en som känner en.<br />
På säljsajter som Blocket och Begcykel<br />
kan allt från enklare hojar till sällsynta<br />
fynd och prisvärda kap hittas. Flera Facebookgrupper,<br />
rikstäckande och regionspecifika,<br />
kan letas fram med sökorden<br />
"cyklar", "köp" och "sälj".<br />
Även traditionella cykelbutiker har<br />
börjat sälja begagnade cyklar. Till exempel<br />
Älvängens Cykel utanför Göteborg<br />
och Cykelaffären på Öland. En och annan<br />
cykel hamnar på polisens hittegodsavdelningar,<br />
därifrån skickas de till auktionsnätverk<br />
för försäljning. Genom att<br />
söka på polisens hemsida, går det ofta<br />
att hitta en auktion i närheten.<br />
Några av Cykelfrämjandets kretsar<br />
arrangerar cykelloppisar eller cykelbytardagar,<br />
som exempelvis i Malmö och<br />
Varberg. Förutom i föreningslivet finns<br />
cykelåtervinning även i företagsvärlden.<br />
Företag som Irecycle och Easy recycling<br />
räddar årligen tusentals cyklar från<br />
en säker skrot, efter devisen att det är<br />
både dyrt och dumt att slänga det som<br />
fungerar eller enkelt kan repareras.<br />
” ARIJANA MARJANOVIC<br />
På nätet, loppis eller<br />
via en som känner en.<br />
Easy recycling anordnar tredagars<br />
megaloppisar under sommarsäsongen<br />
i Spånga. Loppisarna fungerar som ett<br />
smörgåsbord av cyklar där först till<br />
kvarn kan hitta cyklar, från 400 kronor<br />
och uppåt, som det bara är att pumpa<br />
upp och rulla hem på. Irecycle köper upp<br />
partier av begagnade cyklar från polisen,<br />
kommuner och auktionshallar. Genom<br />
att vara ett socialt företag ger det även<br />
samhällets utstötta en chans tillbaka till<br />
arbetsmarknaden. I kretsloppsparken<br />
Alelyckan i norra Göteborg finns även<br />
det samhällsnyttiga Returhuset, en<br />
återvinningsverkstad som bidrar till en<br />
stadsekologisk utveckling genom att<br />
renovera och sälja cyklar. Cykeluthyrare<br />
brukar även ha utförsäljning i slutet av<br />
säsongen, på turistmål som Gotland.<br />
Runt om i landet poppar även så kallade<br />
cykelkök upp för att sköta om det som<br />
en gång har slängts. Göteborg, Alingsås,<br />
Lund, Malmö, Borås, Linköping och Solna<br />
kan alla stoltsera med sina gör-detsjälv-cykelverkstäder.<br />
Umeå har till och<br />
med en cykeljunta.<br />
Ett cykelkök är en kollektiv verkstad<br />
och återvinningscentral för skrotcyklar<br />
där de putsas, renoveras eller demonteras<br />
för att bli reservdelar till nya cyklar<br />
som säljs eller ges bort. Köken drivs ofta<br />
demokratiskt som en ideell förening<br />
och fungerar som mötesplats lika väl<br />
som verkstadsgolv och kunskapsnav. I<br />
Stockholm Söderort tar Bagarmossens<br />
cykelkök inte bara hand om klimat<br />
och cyklar, utan är även en motkraft<br />
mot mansdominansen i cykelsfären.<br />
Köksmästarna har separatistiska mekarkvällar<br />
för kvinnor och transpersoner.<br />
För att alla ska kunna se cykelkök och<br />
cykelverkstäder som sitt Mekka.<br />
Text: Arijana Marjanovic<br />
Foto: Hanna Mi Jakobson<br />
•<br />
SÄKERT BEGAGNAT<br />
•HANDLA<br />
Kontrollera cykelns ramnummer, cykelns unika ID, hos polisen.<br />
Ring 114 14 och fråga om cykeln är anmäld stulen.<br />
Se om cykeln har ISR-märkning. En ackrediterad internationell<br />
databas håller reda på cykelns ägare. Oavsett vilket land<br />
cykeln hittas i, går det att spåra ägaren. Registreringen hos ISR,<br />
International Security Register, är kostnadsfri.<br />
32<br />
•<br />
Om säljaren är en privatperson är det bra att fråga hur länge<br />
hen har haft cykeln och varför den säljs. Be att få se ID-kort,<br />
skriv upp namn och personnummer. Granska originalkvittot<br />
noga. Upprätta även ett ordentligt kvitto för det begagnade<br />
köpet med säljarens namn, namnteckning och personnummer.<br />
På kvittot ska även datum, pris och beskrivning av cykeln,<br />
inklusive dess ramnummer, skrivas.
SKRIBENTEN<br />
Arijana Marjanovic, Cykelfrämjandets<br />
vice ordförande,<br />
har yrkeserfarenhet från<br />
second hand-branschen och<br />
har köpt cyklar på såväl<br />
säljsajter som cykelkök.<br />
33
FÖRENING<br />
Cykeln sätter avtryck i<br />
NÄTVERK<br />
Riksdagens<br />
cykelnätverk<br />
gör sig redo för<br />
en cykeltur för<br />
att kolla infrastruktur.<br />
Till<br />
höger om cykeluthyraren<br />
och<br />
Lars Strömgren<br />
och står Jonas<br />
Thörnqvist,<br />
trafikborgarrådssekreterare<br />
och Johan<br />
Andersson (S),<br />
riksdagsledamot,<br />
som<br />
är sammankallande<br />
tillsammans<br />
med<br />
riksdagsledamoten<br />
Boriana<br />
Åberg (M)<br />
utanför bild.<br />
SVERIGE <strong>Cykling</strong>en har inte bara<br />
haft högsäsong på marken, utan den<br />
har även lyfts upp på andra arenor.<br />
Under året har Cykelfrämjandet officiellt<br />
deltagit på den nationella cykelkonferensen,<br />
Transportforum, Cykelmässan,<br />
Sveriges cykelriksdag och Almedalsveckan.<br />
Allt för att försöka påverka politiken i en<br />
cykelvänlig riktning. Under sommarens<br />
politikervecka diskuterades bland annat<br />
framtidens cykelpolitik under en paneldebatt<br />
med inflytelserika aktörer.<br />
– Om vi ska kunna öka cyklingen måste<br />
vi täcka in det från början i bostadsbyggen,<br />
infrastruktur och samhällsplanering,<br />
sa dåvarande infrastrukturminister<br />
Anna Johansson (S).<br />
– Vill man bygga för ett transportslag,<br />
och inte bara för något man gör på helgerna,<br />
behövs det mycket mer pengar, sa<br />
Cykelfrämjandets Lars Strömgren.<br />
– Vi funderar på hur vi ska få mer infrastruktur<br />
för pengarna, tillade Svante<br />
Hagman på byggbolaget NCC.<br />
Vid sidan av Almedalen har det även<br />
anordnats dialogträffar, studiebesök och<br />
cykelseminarium med beslutsfattare.<br />
Ett frukostmöte med riksdagens cykelnätverk<br />
har bland annat bidragit till<br />
”<br />
Livet går vidare om du bara trampar<br />
på, du kan inte sluta trampa för då stannar<br />
du, både i livet och på din cykeltur. Du möter<br />
både uppförsbackar och nedförsbackar.<br />
LARS GUNNAR RUBNE, CYKELFRÄMJARE I BORÅS<br />
34<br />
Cykelprojekt får hjältepris<br />
SVERIGE Hjälmtillverkaren<br />
Hövding har delat ut pris för<br />
årets cykelhjälte <strong>2017</strong> till<br />
Frihet på cykel. Enligt motiveringen<br />
innehåller Cykelfrämjandets<br />
projekt flera<br />
hjältar som arbetar för social<br />
hålllbarhet genom cykling.<br />
"För förmågan att se vad<br />
cykling kan göra för att skapa<br />
möjligheter för att utveckla<br />
samhällen och individer."
politiken och opinionen<br />
BILLOBBYN<br />
Under Almedalsveckan är<br />
även bilbranschen på plats<br />
för att driva sina frågor.<br />
• •<br />
•<br />
POLITISKA PÅVERKANSSAMARBETEN<br />
Paraplyorganisationen Svensk <strong>Cykling</strong><br />
Trafiksäkerhetsrådet för aktiv och hållbar<br />
mobilitet<br />
Riksdagens cykelnätverk<br />
NTF, Nationalföreningen<br />
för trafiksäkerhetens främjande<br />
European Cyclists' Federation<br />
Miljöpartiets förslag att ta bort förmånsskatten<br />
på cyklar och införa möjligheten<br />
att använda friskvårdsbidraget för<br />
cykelköp. Det presenterades också under<br />
Almedalsveckan i partiledartalet.<br />
Inofficiellt pågår även möten med<br />
politiker, tjänstemän och näringsliv.<br />
– Under våren firade vi en seger nämligen<br />
att den nationella cykelstrategin,<br />
PANELDEBATT<br />
Dåvarande infrastrukturminister<br />
Anna Johansson<br />
(S) diskuterar<br />
cykelpolitik med<br />
Cykelfrämjandets<br />
Lars Strömgren<br />
och NCC:s<br />
Svante Hagman.<br />
som vi var initiativtagare till, blev färdig.<br />
Att regeringen nu på en övergripande<br />
nivå har konstaterat att ökad cykling är<br />
viktigt och vilka fokusområden de har är<br />
en bra start. Men det är naturligtvis inte<br />
tillräckligt, så det vi jobbar med nu är att<br />
identifiera konkreta hinder för cyklingen,<br />
säger Lars Strömgren.<br />
Han ser det som föreningens uppgift<br />
att erbjuda lösningar på cykelfrågorna,<br />
som att cyklar kan klassas som tjänstefordon<br />
eller hur anläggningslagen kan<br />
möjliggöra utbyggnaden av cykelnätet.<br />
– På ett ytligt plan är alla för cykling,<br />
men det krävs politiska beslut för att<br />
underlätta. Cykelfrämjandet har en unik<br />
roll som trovärdig avsändare och då kan<br />
vi tala som en röst direkt med dem som<br />
bestämmer, säger Lars Strömgren.<br />
Text och foto: Hanna Mi Jakobson<br />
Cykelfrämjandet får ny föreningslokal<br />
STOCKHOLM Styrelsen har<br />
hittat en ny föreningslokal i<br />
enlighet med beslut på senaste<br />
årsmötet. Det är en lokal med<br />
förrådsutrymme på markplan,<br />
Celsiusgatan 8, Kungsholmen.<br />
– Det är ett viktigt steg för<br />
oss, att det är tio minuters<br />
cykelväg från Stockholms<br />
stadshus, riksdag och regering.<br />
Att komma närmare<br />
politiken och att cykeln får<br />
mer plats, säger ordförande<br />
Lars Strömgren.<br />
De 30 kvadratmetrarna<br />
ska främst fungera som en<br />
mötesplats och arbetsplats<br />
för projektanställda, arbetsgrupper,<br />
styrelseledamöter<br />
och andra aktiva i föreningen.<br />
I förlängningen är planen att<br />
lokalen ska bli ett kansli som<br />
successivt byggs upp med<br />
anställd personal.<br />
35
KRETSEN<br />
Gotland satsar på turer<br />
Cykelön Gotland fick sin första lokalkrets för Cykelfrämjandet<br />
2009. Sen dess har kretsen anordnat Cykelturistveckan och<br />
medlemmarna upptäcker sina hemtrakter ihop varje sommar.<br />
– Vad vi har kämpat med den här turen. Vi har<br />
varit här flera gånger och det är en svår trakt att<br />
cykla i. Det är ett militärområde och det är många<br />
vägar som inte finns på kartan, säger Gun Wallier<br />
inför en tur vid norra kusten på ön.<br />
Kuststigen går genom sank mark och över steniga<br />
stränder, men de 17 cyklisterna som finns på<br />
plats vill hellre cykla vackra vägar än bekväma<br />
vägar.<br />
– Det är ett modigt gäng det här, skrattar Gun<br />
Wallier och tillägger att de flesta är i 80-årsåldern.<br />
Flera av dem har varit med sen Gotlandskretsen<br />
bildades, ett fåtal har bytt till elcyklar men hänger<br />
fortfarande med. Gun Wallier tar täten, som hon<br />
brukar göra i kretsen.<br />
– Jag har varit med sen starten och jag tror att<br />
jag initierade det här, berättar hon.<br />
Gun Wallier och hennes man Bo flyttade till<br />
Gotland för ungefär tio år sen, när de bland annat<br />
ville lära känna ön på cykel.<br />
– Jag ringde till Cykelfrämjandet och frågade om<br />
det fanns någon lokalavdelning på Gotland. Jag<br />
fick nej till svar, men att jag kunde få ett namn på<br />
en person som ville samma sak. Jag fick numret<br />
till Robert Hall, som är en riktig igångsättare, och<br />
Gun Hägglund var här också och kom på vår andra<br />
tur, berättar Gun Wallier.<br />
TV- och träningsprofilen Gun Hägglund hade<br />
tidigare varit generalsekreterare och ordförande<br />
för Cykelfrämjandet. Hon blev medlem i den nya<br />
kretsen, som startades av Robert Hall. Han valdes<br />
också in i riksstyrelsen där han introducerade<br />
föreningen i projektansökningar som har format<br />
flera rikstäckande verksamheter. Gun Wallier<br />
ansvarade för att arrangera cykelturer på Gotland<br />
och det är den verksamheten som är mest livskraftig<br />
i kretsen.<br />
Samordningen av turerna hanteras idag av<br />
styrelseledamoten Sören Grytting, som bor delar<br />
av vinterhalvåret i Göteborg och resten på Gotland.<br />
Han har varit med i föreningen sen länge.<br />
– Jag gick med i Göteborg. De är nog mer aktiva<br />
vad gäller cykelpolitiken och har haft styrelserepresentanter<br />
på riksplanet rätt så länge. De har också<br />
cykelutflykter, men de är inte så långa, säger han.<br />
Både Sören Grytting och Gun Wallier föredrar<br />
att göra cykelturer på ön hellre än på fastlandet.<br />
– De är ofta mer intressanta, man kommer ut<br />
väldigt snabbt till havet, säger hon.<br />
– Här kan man få se lite havsörn och kungsörn<br />
när man cyklar längs stranden. Sen är det alltid<br />
bra väder, till skillnad från Göteborg, säger han.<br />
Bägge pratar om turerna i termer av friskvård och<br />
gillar att cykla länge och ofta. Detsamma gäller för<br />
de medlemmar som följer deras tuffa cykelturer.<br />
Text och foto: Hanna Mi Jakobson<br />
GOTLANDSKRETSEN<br />
• •<br />
•<br />
Kretsen består av styrelseledamöterna<br />
Sören Grytting, Björn Hammarström och<br />
Allan Ahlbin och 51 medlemmar. Kretsen<br />
antog ett 9-punktsprogram från starten.<br />
Några av punkterna handlar om att dela<br />
med sig av cykelglädjen under utflykter,<br />
genomföra olika arrangemang, delta i<br />
cykelpolitiken och främja cykelturismen.<br />
36<br />
Cykelutflykterna utgör stommen av<br />
Gotlandskretsens verksamhet under<br />
sommaren. Flera sommargotlänningar<br />
har valt kretsen för turerna som genomförs<br />
varannan lördag under säsongen.<br />
Sommaren <strong>2017</strong> har även varit testperiod<br />
för så kallad cykelorientering, som är<br />
inspirerad från Göteborgskretsen.<br />
Cykelpolitik har periodvis bedrivits av<br />
kretsen på Gotland. Från aktiviteter med<br />
klimatdemonstrationer och cyklande<br />
seminarium på Almedalsveckan till filmvisningar<br />
av dokumentären Bikes vs Cars<br />
och politiska möten samt remissvar till<br />
Region Gotland, för att påverka opinionen<br />
och politikerna.
och turism<br />
CYKELGÄNG<br />
Gun Wallier längst fram<br />
och därefter Bo Wallier,<br />
Bengt Gutenberg, Hans<br />
Ove Söderström och<br />
Sören Grytting sist i ledet.<br />
2009<br />
Cykelfrämjandets lokalkrets<br />
bildas med Robert Hall som<br />
ordförande och Gun Wallier<br />
som turansvarig.<br />
Kretsen anordnar CTV på norra<br />
delen av ön, med utgångspunkt<br />
i Lärbro. Evenemanget<br />
drar 325 besökare.<br />
2010 2011 2016<br />
Gotland är med i Kommunvelometern<br />
första gången efter<br />
kretsens anmälan. Regionen<br />
förbättrar sitt resultat 2016.<br />
Kretsen arrangerar en intensivkurs<br />
på ett av öns flykting<br />
boenden, med cykelutdelning,<br />
cykelkurser och cykelkök.<br />
37
Facebook “f” Logo CMYK / .eps Facebook “f” Logo CMYK / .eps<br />
Åsnen runt i Småland<br />
Vill du uppleva äventyr<br />
och unikt naturliv runt en<br />
av Sveriges vackraste sjöar?<br />
Vi erbjuder cykelpaket<br />
runt sjön Åsnen <strong>2017</strong>:<br />
Halvpensionspaket (4 dagar): cykel,<br />
övernattning, frukost & lunchpaket<br />
Campingpaket (2-7dagar): cykel,<br />
cykelkärra och komplett campingkit<br />
inklusive 3-mannatält.<br />
Bokning & frågor: Alvesta turistbyrå<br />
0472 – 152 55, turistbyra@alvesta.se<br />
www.visitalvesta.se<br />
Visit<br />
Alvesta<br />
Längs hela floden sträcker sig en antastiskt<br />
fin cykelväg. Vi ordnar trevliga hotell,<br />
mat, bagagetransport mellan<br />
Cykelgruppen<br />
& hotell, & båt<br />
hotellen, båttur på floden, cyklar.<br />
– 2018 års resor ute nu!<br />
Våra övriga cykelturer<br />
• Vinvägen Cykel & hotell, i Alsace bagagetransport<br />
ingår och alltid! Camargue Boka redan nu för<br />
Cykel & båt.<br />
• Provence<br />
Flera alternativ, från 3<br />
• Slott och vin i Loiredalen<br />
2018 – platserna tar<br />
dagar och uppåt.<br />
fort slut.<br />
• Salzkammergut i Österrike<br />
• Boden‐sjön<br />
• Moseldalen, vår specialitet! • Moselfloden, Rhen<br />
• Toscana • Alsace – vinvägen • Mallorca • Hollands kanaler och<br />
Cykel<br />
• Bodensjön<br />
& båt<br />
runt<br />
en populär<br />
sjöar<br />
kombination<br />
• Salzkammergut<br />
• Donau<br />
• Moselfloden<br />
• Mallorca<br />
• Elbe och Moldau<br />
• Holland • Toscana - Venedig-regionen<br />
• Donau • Kroatiska övärlden<br />
• Kroatiska • Donau cykelväg övärlden • Po-dalen i Italien<br />
• Grekiska • Holland – cykelparadiset öar<br />
• Provence & Camargue<br />
Gå in på vår hemsida<br />
www.queentravel.com Gå in på vår hemsida eller<br />
ring www.queentravel.se<br />
0503‐21900<br />
eller ring 0503-21900<br />
Gekko fx HP Velotechnik<br />
Cykelglädje<br />
på tre hjul<br />
specialcyklar<br />
ww w . ja r y . s e 04 7 0 - 2 7 2 35<br />
www.jary.se • 0709-70 60 46<br />
Christiania • Bullitt • Birdy • Nihola • Brompton<br />
38 Bo bekvämt på cykelvänligt B&B i vackra Rättvik, nära vandringsoch<br />
cykelleder. Några elcyklar och MTB finns för uthyrning. Vi har<br />
även en cykelverkstad och låsbart utrymme för din cykel.<br />
0248-10039 www.lustigsgarden.se
Läs inte tidningen<br />
medan du cyklar!<br />
Lyssna på Sveriges främsta cykelpodd i stället.<br />
Så skapar vi<br />
hållbara<br />
cykelstigar!<br />
WORKSHOP I STOCKHOLM 23–24 SEPTEMBER<br />
Anmälan till hans.stoops@cykelframjandet.se<br />
•<br />
•<br />
•<br />
Reportage från hela världen<br />
Aktuella diskussioner<br />
Vassa analyser<br />
soundcloud.com/encyklopedin eller där poddar finns<br />
Piemonte -ett paradis för vinälskare<br />
Hyra av cykel, övernattning i dubbelrum,<br />
frukost, transport av bagage mellan<br />
hotell och vägbeskrivningar på engelska.<br />
Pris per person i dubbelrum<br />
7 dagar från 7 700 kr<br />
www.locafrance.se tel. 0340-653920<br />
Vandring och cykling på Sardinien<br />
Välkomna till Sardinien och Medelhavet<br />
Sardinien, när Italien är som bäst!<br />
Cykelresor i grupp<br />
Cykelresor på egen hand med GPS<br />
MTB Cykelresor, Vandringsresor och Vi<strong>nr</strong>esor<br />
Cykel<br />
gruppen<br />
Boka resan på www.mittimedelhavet.se 073-9677381 info@mittimedelhavet.se
KALENDARIUM<br />
Instruktörskurs i höst<br />
STOCKHOLM<br />
6 september 17.00–20.00<br />
Instruktörsutbildning i Nacka stad.<br />
Instruktörer kan därefter engagera sig<br />
i Cykelfrämjandets kurser som hålls i<br />
Malmö, Norrköping, Uppsala, Varberg,<br />
Jönköping, Vänersborg, Upplands Bro,<br />
Sundbyberg, Bagarmossen, Farsta, Järfälla,<br />
Akalla, Solna, Lidingö, Sollentuna,<br />
Nacka, Rinkeby, Tyresö, Skärholmen och<br />
Falköping. Mer information finns via mejl,<br />
anna.asplind@cykelframjandet.se.<br />
Konferens om mobilitet<br />
STOCKHOLM<br />
11–12 september<br />
KTH och Trafikutredningsbyrån bjuder<br />
in till Sveriges första konferens om<br />
bostäder, parkeringstal och mobilitetstjänster.<br />
Internationella stadsbyggnadsprojekt<br />
presenteras med samtal om hur<br />
invånare, byggherrar, myndigheter och<br />
forskare ser på att parkeringsnormer<br />
ersätts med mobilitet för hållbart resande.<br />
Anmälan och program finns på hemsidan.<br />
innpark.se<br />
European mobility week<br />
EUROPA<br />
16 och 22 september<br />
Europeiska trafikantveckan är ett initiativ<br />
för att underlätta och uppmuntra<br />
till hållbara resor och transporter. Varje<br />
kommun utformar sina egna aktiviteter<br />
inom kollektivtrafik, gång och cykel,<br />
exempelvis resfria möten, samåkning,<br />
bilpooler, sparsam körning och trafikplanering<br />
för attraktiva tätorter. Trafikverket<br />
har samordningsansvar i Sverige.<br />
mobilityweek.eu<br />
KRETSARNA Mer aktiviteter, information och uppdateringar finns på kretsarnas hemsidor<br />
cykelframjandet.se/kretsar<br />
GÖTEBORG<br />
3 september, 11.00<br />
Söndagstur på cirka 3 mil<br />
nära spåret längs 7:ans<br />
linje till Bergsjön. Där finns<br />
ett delvis nedmonterat och<br />
uppfräschat miljonprogram,<br />
men också gröna experiment<br />
och en stadslantgård. Turen<br />
avslutas med medhavd picknick<br />
vid sjön. Samling vid<br />
Wavrinskys plats med turledaren<br />
Camilla, 0708-831815.<br />
10 september, 18.00<br />
Rektur för funktionärer inför<br />
motionsloppet Säröleden.<br />
Alla som cyklar turen på<br />
5 mil, och hjälper till under<br />
motionsloppet, får medalj.<br />
Samling vid Linnéplatsen 11<br />
med Ove, 0702-896721.<br />
24 september, 12.00<br />
Söndagstur till platser med<br />
problem ur ett infrastrukturperspektiv.<br />
Samling vid Linnéplatsen<br />
för att cykla cirka 15<br />
kilometer med Anders,<br />
0767-699893.<br />
1 oktober, 11.00<br />
Söndagstur i Delsjöterrängen,<br />
till Västra Långvattnet. Turen<br />
går från Härlanda Tjärn och<br />
är cirka 2 mil. Samling vid<br />
Ullevibollen med turledaren<br />
Ralf, 0706-997509.<br />
40<br />
8 oktober, 11.00<br />
Söndagstur till platser och<br />
byggnader i staden med<br />
en mörk historia. Samling<br />
vid Gustav Adolfs torg med<br />
Lisbeth, 0705-563269.<br />
10 oktober, 12.00<br />
Avslutning för Cykelorienteringen<br />
med prisutdelning.<br />
Kretsen bjuder på kaffe, te,<br />
kakor och bullar. Samling vid<br />
Lilla Munkebäcksgatan 11A.<br />
HALMSTAD<br />
24 oktober, 18.00<br />
Medlemsmöte i Alla Hjärtans<br />
hus, Kyrkogatan 3, med<br />
en tillbakablick på det gångna<br />
året med medlemmarnas<br />
egna bilder och berättelser.<br />
Kretsen bjuder på fika. De<br />
som vill bidra till kretsen på<br />
något sätt kan anmäla det till<br />
styrelsen i förväg.<br />
JÖNKÖPING<br />
4 september, 10.00.<br />
Cykeltur för daglediga från<br />
vandrarhemmet vid Rocksjön.<br />
Turens sträckning bestäms av<br />
Sven-Olof, 0703-141088.<br />
7 september, 16.30<br />
Torsdagstur från piren till<br />
polishuset med visning av<br />
oäkta konst. Eiron är turledare,<br />
0702-238925.<br />
11 september, 10.00<br />
Cykeltur för daglediga från<br />
vandrarhemmet vid Rocksjön.<br />
Turens sträckning bestäms av<br />
Arne, 0762-300727.<br />
14 september, 16.30<br />
Torsdagstur från Röde Påle<br />
Råslätt till Rosenborg<br />
Norrahammar, med turledaren<br />
Arne 0762-300727.<br />
18 september, 10.00<br />
Cykeltur för daglediga från<br />
vandrarhemmet vid Rocksjön.<br />
Turens sträckning bestäms av<br />
Bernt, 036-377959.<br />
25 september, 18.00<br />
Traditionsenlig cykelavslutning<br />
hos Hasse på Sjökanten.<br />
MALMÖ<br />
2–3 september, 10.00<br />
Faellestur under en helg med<br />
danska Cyklistforbundet.<br />
Start från Helsingborg central<br />
för 6 mils lördagscykling till<br />
guidning på Beredskapsmuseet<br />
med försvarets klassiska<br />
ärtsoppa och pannkakor.<br />
Eftermiddagskaffe på gårdscaféet<br />
Maison française i<br />
Ingelsträde. Övernattning på<br />
Vejbystrands vandrarhem och<br />
därefter 7 mils söndagscykling<br />
över slätten via Munka--Ljungby<br />
och tillbaka till Helsingborg.<br />
5 september, 18.00<br />
Tisdagstur, 3 mil, till Tygelsjö<br />
med turledare Leif, 0702-<br />
554514.<br />
16-22 september<br />
Kretsen deltar i den Europeiska<br />
trafikantveckan som arrangeras<br />
för att motivera människor<br />
att cykla, gå och åka<br />
kollektivt. De som vill göra en<br />
insats i kretsen kan kontakta<br />
David, 0705-603434, senast<br />
2 september.<br />
18 november, 15.00<br />
Planeringsträff i PRO:s lokal,<br />
Augustenborgsgatan 23 E.<br />
Kretsen bjuder på ärtsoppa<br />
med tillbehör och pannkakor.<br />
Dragning av aktivitetslotteri.<br />
Föranmälan och förslag på<br />
turer, aktiviteter eller aktioner<br />
skickas före 4 november till<br />
Leif, 0702-554514.<br />
MÖRARP<br />
22 oktober, 18.00<br />
Årsmöte i Billesholm. Mer<br />
information skickas ut från<br />
kretsen till medlemmarna.<br />
NORRBOTTEN<br />
16 september, 11.00–15.00<br />
Kretsen deltar i Luleå kommuns<br />
evenemang i Södra<br />
hamnen, som går under<br />
namnet På stan utan vår bil.
Säröleden motionslopp<br />
GÖTEBORG<br />
17 september, 9.30<br />
För 43:e gången cyklas Säröleden, ett<br />
motionslopp för hela familjen på 5 mil.<br />
Gemensam start sker inne på Slottsskogsvallen<br />
alternativt i Särö mellan 9.00<br />
och 10.00. Startavgiften ska betalas in<br />
före 10 september. Föranmälan görs via<br />
Korpen Göteborg, 031-7266084, mer<br />
information finns på Göteborgskretsens<br />
hemsida.<br />
cykelframjandet.se/goteborg<br />
Cykelkarnevalen <strong>2017</strong><br />
STOCKHOLM<br />
17 september, 14.00<br />
Den tredje cykelkarnevalen kommer att<br />
starta från Norrbro, utanför riksdagshuset.<br />
Från 10.00 pågår bland annat cykelmek,<br />
cykelpimpning och cykelutställning.<br />
Paraden startar 14.00 och avslutas cirka<br />
15.30 på startplatsen. Därefter är det<br />
trickcykelshow, livemusik och man kan ta<br />
med sig egen mat att grilla på cykelgrillen.<br />
Naturskyddsföreningen är arrangör.<br />
cykelkarneval.com<br />
Helgkurs i stigbyggande<br />
STOCKHOLM<br />
23–24 september<br />
Cykelfrämjandet arrangerar återigen<br />
en gratis workshop med internationella<br />
MTB-experterna Gary Hampson och<br />
Mark McClure för att bygga hållbara<br />
cykelstigar. Tvådagarskursen lär ut<br />
hur man skapar attraktiva och hållbara<br />
cykelstigar för mountainbike. Från planering<br />
med teori till alla spadtag i marken.<br />
Anmälan och mer information via mejl,<br />
hans.stoops@cykelframjandet.se.<br />
STORSTOCKHOLM<br />
3 september, 10.00<br />
Nackarunda på cirka 35 kilometer.<br />
Samling vid Värmdöleden<br />
nedanför Nacka kyrka<br />
med Jane, 0762-176868.<br />
10 september<br />
Studenttur med Johanna, mer<br />
information kommer senare.<br />
24 september, 10.00<br />
Säsongsavslutning på cykel<br />
till Drottningholm, cirka 2 mil.<br />
Samling vid Karlbergs slott<br />
med Anita, 0707-137080,<br />
som är turledare.<br />
SÖRMLAND<br />
24 september, 11.00<br />
Tur på cirka 22 kilometer.<br />
Samling vid Pin Point i Eskilstuna,<br />
för cykling på banvallsleden<br />
till Ärla, där kretsen<br />
bjuder på förtäring. Anmälan<br />
till Kristina, 0706-233698,<br />
före 20 september.<br />
September<br />
Kursstarter för kretsens cykelkurser<br />
för unga och vuxna<br />
i Stockholmsområdet, med<br />
startdatum för respektive<br />
stadsdel.<br />
4 sept. 18.00 Bagarmossen<br />
4 sept. 18.00 Sollentuna<br />
6 sept. 18.00 Skärholmen<br />
7 sept. 17.00 Rinkeby<br />
11 sept. 16.00 Farsta<br />
11 sept. 18.00 Nacka<br />
Anmälan och information<br />
finns hos elisabeth.kempe@<br />
cykelframjandet.se.<br />
TROLLHÄTTAN-VÄNERSBORG<br />
9 september, till 18.00<br />
Under Kulturnatten finns<br />
Cykelfrämjandets lokalkrets<br />
på Nybron i centrum för att<br />
diskutera trafikfrågor under<br />
lördagseftermiddagen.<br />
24 september, 16.00<br />
Prisutdelning för årets<br />
cykelorienteringen på Torpa<br />
vårdcentral i Vänersborg.<br />
UPPSALA<br />
21 september, 18.00<br />
Kretsen ordnar ett föredrag<br />
under Trafikantveckan med<br />
den bokaktuella stadsbyggnadsforskaren<br />
från KTH,<br />
Alexander Ståhle, som har<br />
skrivit boken "Alla behöver<br />
närhet". Diskussion efteråt om<br />
Uppsalas möjligheter som<br />
cykelstad på Stadsbiblioteket,<br />
i Mallas sal.<br />
24 och 31 augusti, 7, 14, 21<br />
och 28 september, 18.30<br />
Studiecirkel om cykeltrafik<br />
för att göra Uppsala till en<br />
trygg, snabb och attraktiv<br />
stad. Träffar på torsdagar<br />
hos Studiefrämjandet, rum<br />
Terra, Portalgatan 2, tre trappor<br />
upp. Deltagarna kommer<br />
på cykel och varje tillfälle<br />
avslutas med en cykeltur eller<br />
platsbesök. Anmälan via mejl,<br />
uppsala@cykelframjandet.se,<br />
och information finns hos<br />
Torbjörn, 0709-245617.<br />
VARBERG<br />
5 september, 15.00<br />
Hemlig cykeltur som startar<br />
vid Gamlebyskolan. Även<br />
medlemsmöte om utvecklingen<br />
av kretsen på kvällen efter<br />
turen. Mötet sker i samarbete<br />
med Studiefrämjandet.<br />
VETLANDA<br />
4 september, 18.00<br />
Måndagstur med samling vid<br />
torget för Ekerdarundan med<br />
turledaren Carina, 0383-<br />
51116.<br />
11 september, 18.00<br />
Måndagstur från torget för<br />
cykling, säsongsavslutning<br />
och allsång vid Östanå.<br />
Kretsen bjuder på förtäring<br />
och årets cykelfrämjare utses.<br />
VÄSTERÅS<br />
28 september, 18.00–20.00<br />
Medlemsmöte på Café Bianchi,<br />
sista torsdagen i månaden,<br />
denna gång i september.<br />
26 oktober, 18.00–20.00<br />
Medlemsmöte på Café Bianchi,<br />
sista torsdagen i oktober.<br />
30 november, 18.00–20.00<br />
Medlemsmöte på Café<br />
Bianchi, sista torsdagen i<br />
november.<br />
ÖREBRO<br />
4 september, 16.00<br />
Tur till tranorna i Kvismaren,<br />
cirka 32 kilometer. Start från<br />
Ronnie Peterson-statyn med<br />
Inge, 019-250782.<br />
11 september, 17.00<br />
Grillning vid badplatsen i<br />
Snavlunda. Kretsen bjuder på<br />
korv med bröd. Cirka 1 mils<br />
cykling från Vasatorget med<br />
Inge, Kerstin, 0705-489316,<br />
och Marianne, 0762-441072.<br />
ÖSTERSUND<br />
17 September, 12.00<br />
<strong>Cykling</strong> till Fröjas Kafé<br />
och växthus i Ås. Samling<br />
vid Västra station med Jonas,<br />
0703-529319.<br />
VINTERKALENDARIET<br />
Nästa nummer av <strong>Cykling</strong><br />
kommer ut i början på december<br />
och planerade vinteraktiviteter<br />
kan skickas före<br />
10 november till chefredaktor@<br />
cykelframjandet.se.<br />
41
42
”<br />
R<br />
esten av våra liv utan bil<br />
FRÅN DEN INNOVATIVA KONSULTEN SOM LÄR ANDRA ATT TÄNKA NYTT OCH GÖR DETSAMMA<br />
KRÖNIKA<br />
Frihet och närvaro. Det är något många eftersträvar,<br />
och det jag tror att lastcykeln gett vår<br />
familj mest av allt. Konstigt egentligen, för vårt<br />
mål när vi skaffade den genom att delta i KTH:s<br />
forskningsprojekt, Ett bilfritt år, var bara att kunna<br />
leva bilfritt. För vår familj som bor i Stockholms<br />
innerstad borde det vara lätt, men sommarstugan<br />
hade dittills hindrat oss från att ta steget då vi inte<br />
såg något alternativ till bilen där. Nu när projektet<br />
är slut, bilen såld och permanent ersatt av två lastcyklar<br />
med eldrift, samt ett gäng vanliga cyklar i<br />
olika storlekar till den växande familjen, är det inte<br />
bilfriheten vi tänker på i första hand. Utan friheten.<br />
Cyklarna i kombination med buss fyller våra<br />
transportbehov och har gett oss en annan frihet.<br />
Parkering är gratis och lätt att hitta. På sträckor<br />
upp till en mil är vi ofta snabbare än kommunaltrafiken,<br />
då vi slipper byten och väntetider. Cykeln<br />
är redo att lämna hemmet med barn på väg till<br />
skolan precis när vi är redo, utan tidtabell. Vi<br />
transporterar mest barn med cyklarna, men postpaket,<br />
båtmotor, strandgrejer, veckohandlingen<br />
Jenny Fürstenbach<br />
LASTCYKLIST<br />
MED FAMILJ<br />
ettbilfrittar.se<br />
nyfikenheten.com<br />
eller Blocketfynd går också bra. Ingen besiktning<br />
behövs. Försäkringen är billig och tankar gör vi i<br />
eluttaget. Och att cykla med vinden i håret är väl<br />
ändå sinnebilden av frihet?<br />
Att inte längre ha någon glasruta mellan<br />
oss och omvärlden innebär också att allt<br />
har kommit närmare. Vi pratar mycket<br />
med barnen medan vi cyklar tillsammans,<br />
och barnens lokalsinne är bättre. Livet vid sommarstugan<br />
har blivit lugnare. Vi har mindre packning<br />
med oss och när vi väl är framme, då är vi framme.<br />
Saker vi glömt får vänta till nästa gång. På väg till<br />
mataffären stannar vi ofta för att hälsa på hästar<br />
och grisar längs med vägen och vi känner doften av<br />
naturen på väg till badplatsen dit vi förr körde bil.<br />
Barnen har älskat lastcyklarna från dag ett.<br />
De är kloka. De inser att staden skulle bli mycket<br />
trevligare om bara de som verkligen behövde åkte<br />
bil. Med fartvinden i håret sjunger de ofta högt<br />
när vi cyklar till skolan. Så mycket finare betyg kan<br />
lastcykeln inte få.<br />
FOTO: VIKTOR<br />
GÅRDSÄTER<br />
43
RETURADRESS:<br />
Cykelfrämjandet<br />
c/o Föreningshuset<br />
Virkesvägen 26<br />
120 30 Stockholm<br />
CTV ÄR ÖVER<br />
BOKA<br />
3-11/8<br />
2018!<br />
LÄNGE LEVE CTV!<br />
Cykelfrämjandet Halmstad arrangerade<br />
nyligen en fantastisk cykelturistvecka<br />
<strong>2017</strong>. Nästa år, 3-11 augusti 2018 är det<br />
dags för CTV i Rättvik. Vi anordnar varierande<br />
turer i djupa dalaskogar och öppna<br />
kulturlandskap. Upplev centralort, fäbodar<br />
och gamla dalabyar. Cykelturistveckan<br />
börjar när Classic Car Week slutar och<br />
slutar när Cykelvasan börjar. Håll utkik på<br />
cykelframjandet.se efter mer information<br />
och möjlighet att anmäla dig inom kort.<br />
Välkommen!