Blockhögar och annan Kultursten i Storvretabygden Del 2 Sven-Inge Windahl 2018

För en tidig datering av bortröjningen och iordningsställandet av ersättningsplatsen talar den omständigheten
att inget av de ingående hundratals blocken uppvisar spår av borrteknik i form av borrhål eller borrännor. Om
block flyttats under det senaste århundradet så skulle vi antagligen ha sett många block (åtminstone de större)
som varit försedda med grunda borrade dubbhål . Om blockmaterialet skulle ha tillskapats genom
sönderstyckning av större block, som antingen stått ute på fältet eller här i skogspartiet, under senaste
århundradena så skulle de sannolikt haft ett stort inslag av borrännor och borrhål. Eftersom det finns ett stort
inslag av huggna block i materialet så måste man nog räkna med att blockstyckningen genomförts innan
borrtekniken togs i användning. Kanske blocken styckades redan under bronsåldern, när de skulle ställas ut på
fälten för att ingå i olika profana och sakrala anläggningar. Slarvigheten vad gäller att exakt återskapa den
ursprungliga blockstrukturen kommer sig kanske av att motivationen var otillräcklig eller att man inte längre
riktigt förstod att tolka de gamla blockstrukturerna – eller att blockmaterialet varit så storskaligt att man för
att flytta det var tvungen att stycka det i mindre bitar, som sedan inte pusslats ihop. Vid återutläggningen av
blocken har man tagit hänsyn till det existerande stigsystemet i skogspartiet. Det ligger exempelvis
blockmaterial på båda sidor om den övre stigen (nära fältkanten). Men inga block har lagts direkt på stigen.
Hänsynsfullheten mot det befintliga stigsystemet säger antagligen inte särskilt mycket om när blocken
transporterades till den nya uppläggningsplatsen. Stigarna här har säkert funnits ända sedan bronsåldern och
blocken kan ha placerats i anknytning till stigarna redan då eller långt senare. Respekten för de befintliga
stigsystemet tyder möjligen på en tidig datering, när framkomligheten på stigarna var betydligt viktigare än
vad den kanske varit under senare århundraden.
Blockansamlingen i skogspartiet skulle således kunna utgöra resultatet av en mycket tidig stenröjningsinsats.
Röjningsarbetet har varit förknippat med en återskapning på ett nytt ställe av de ursprungliga blockanläggningarna
ute på fältet, som antagligen varit förknippade med kulten. Blockens ganska småskaliga
dimensioner kan bero på en ursprunglig styckning innan anläggningarna fordom byggdes upp på fälten eller
en senare styckning för att underlätta transporten till skogspartiet. Platsen har rimligtvis inte skapats genom
någon sentida röjningsinsats. Sentida röjningsarbetare lägger blocken i högar eller vallar längs fältkanterna.
Utläggningen av block i ett lågt lager över en stor yta är mycket ovanligt och måste rimligtvis antyda att
röjningen gjorts mycket tidigt och varit kopplad till en flyttning av en begravningsplats eller kultplats.”
Citat från min presentation Röjsten och annan sten på Åkerholmar och Fältkanter i Storvretabygden, 2016, xx- xx (finns för
gratis läsning som e-bok på yumpu.com.)