Cykling nr. 2 2020

redaktioncykling

PROFILEN

MÅNS MÖLLER TRIVS

BÄST I UPPFÖRSBACKAR

I FOKUS

NU AVGÖRS FRÅGAN

OM CYKEL PÅ TÅG

KOMMUNVELOMETERN

BÄSTA OCH SÄMSTA

STÄDERNA ATT CYKLA I

Cykelfrämjandets medlemstidning. Nr. 2-2020

Resetipset

Upplev Gotland

från sadeln


2020

CYKLA

I VÄRMLAND

08

KOMMUNVELOMETERN

Kommunerna som satsar mest

på cyklisterna.

12

CYKEL PÅ TÅG

Nu avgörs frågan om vi ska få ta

med cykeln på tåget i EU.

INNEHÅLL

Är det i år jag blir

vuxen på riktigt?

220 KM

CYKELÄVENTYR

VÄNTAR PÅ DIG!

90 KM BILFRI CYKELLED

Från vänerhav i söder till

vildmarken i norr

18

KOMIKERN MÅNS MÖLLER

Finner stor njutning

i kraftigt motlut.

20

CYKLA PÅ GOTLAND

26

ETT MEDVETET VAL

Den här sommaren kommer av en massa

olika skäl inte bli som andra somrar. Den

stora utlandsturismen torde utebli och

om restriktionerna för längre inrikesresor

kvarstår – vad återstår väl då? Jo, att

utforska sina egna omgivningar!

Jag kan villigt erkänna att jag aldrig

har varit någon friluftsmänniska. Men jag

tror att det har börjat hända något med

mig. Jag har börjat längta ut, ut till skog

och mark. Jag vill bada i blanka sjöar. Jag

vill laga mat på stormkök. Jag vill sova i

tält. (Skrev jag verkligen det där?!) Under

mina levnadsår har jag hittills aldrig sovit

i tält annat än på musikfestival i tonåren,

och det räknas ju inte riktig. Men nu är

det kanske dags. Vuxenhet kan komma

i många olika former och mätas i olika

skalor. Jag tror att det här är min mätskala.

I detta somriga nummer bjuder vi på

en massa inspiration för dig som kanske

inte är den mest vana långdistans cyklisten

men vill testa vingarna – med eller utan

övernattning. Vi tipsar om hur du med

lite förberedelser hemma kan skapa

gastronomiska storverk väl ute i naturen

(sida 20–25). Och vår husmekare Fabienne

Roux tipsar om vad som är bra att packa

ner i cykelväskan inför ett kortare eller

längre cykeläventyr (sida 28–29) .

120 KM VILDMARK

Från Uddeholm till Sysslebäck

18-20 SEP

Anmäl dig till Klarälvsloppet!

Sveriges längsta rullskidlopp

Unikt cykellopp

Emilias och Fridas

bästa semestertips.

Företaget vars medarbetare är

ute och cyklar.

30

IKONEN

Kunglig cykelklassiker

från 1937.

Ha en fin sommar!

Fanny Westin, Chefredaktör

Tel: +46 (0)563-54 10 81 www.klaralvsbanan.se info@klaralvsbanan.se

2 Cykling nummer 2-2020 3



LEDARE

”Efter sommaren lämnar jag

stafettpinnen vidare”

Den tredje generationen

airbag för cyklister

NYHETER

edan 2014 har jag varit ordförande för

Cykelfrämjandet, men efter sommaren

är det dags för mig att lämna stafettpinnen

vidare. Jag kommer fortsätta att

driva frågan om hållbara transporter även i framtiden,

men nu i rollen som vd för Samhällsbyggarna.

Panta rei eller ”allting flyter” lär den grekiska

filosofen Herakleitos ha sagt i betydelsen att

man inte kan stiga ner i samma flod två gånger. I

Cykelfrämjandets fall skulle man kunna översätta det

till allting rullar. Det Cykelfrämjandet som jag i april

2014 blev ordförande för är en annan organisation än

den jag nu kommer att lämna efter mig. Även om jag

alltid kommer att förbi en stolt medlem.

Cykling har under de senaste åren gått från

att vara en allt mer undanskuffad parentes i

samhället till ett verkligt allmänintresse. Allt fler

– privatpersoner, politiker och företag – inser att

cykeln är en nyckelkomponent för att lösa många av

de stora utmaningar som vi och våra samhällen står

inför: klimatet, hälsan, stadsmiljön, den levande

landsbygden.

Cykelfrågan har rullat vidare och intresset från

politiker och allmänhet har ökat. Intresset för Cykelfrämjandet

har också ökat och i den förening som

för några år sedan bara hade ideellt engagerade

styrelsemedlemmar och volontärer finns det nu ett

kansli med ett antal projektledare och medarbetare.

Det stora genombrottet för cykelfrågan som jag har

brunnit för, med ökade resurser från staten och

kommuner, kämpar vi ännu för. Men det finns nu

ett betydligt större gensvar och en större grupp

människor som kan fortsätta driva frågan.

Tiden som ordförande i Cykelfrämjandet har

varit otrolig på alla sätt och vis. Jag är glad över att

ha fått dela glöden för cyklingen med likasinnade,

särskilt eftersom kampen stundtals är tuff och

ibland kan kännas tröstlös. Men nu är det dags för

andra att ta ledarskapet i Cykelfrämjandet.

Nu gäller det att vi inte tappar den rörelseenergi

som vi tillsammans har byggt upp. Kampen för ett

bättre cykelsamhälle måste fortsätta – och trappas

upp.

Lars Strömgren, riksordförande

Smartphoneanslutning

Justerbar

passform

Skyddar upp

till 8x bättre

än traditionella

cykelhjälmar

Cykling är Cykelfrämjandets medlemstidning

som kommer ut fyra gånger per år.

E-post: redaktion@cykelframjandet.se

Chefredaktör: Fanny Westin,

chefredaktor@cykelframjandet.se

Ansvarig utgivare: Lars Strömgren

Grafisk formgivare: Jonatan Sahlin

Omslagsfoto: Frida Bulukin Wilén

Annonser: Svenska Huvudmedia KB,

08-55 66 77 50, svenska.huvudmedia@telia.com

Tryck: Trydells tryckeri

ISSN: 0280-3038.

Tidningen är miljömärkt och distributionen

klimatekonomisk. Cykling går även att läsa

online.

Medlemskap i Cykelfrämjandet:

Huvudmedlem 275 kronor, Familjemedlem 75

kronor, Ungdom & student 100 kronor.

Webb: www.cykelframjandet.se

Kansli: Cykelfrämjandet Box 3,

101 20 Stockholm (besök: Celsiusgatan 8)

Telefon: 08-16 00 17. Säkrast dagtid vardagar

E-post: info@cykelframjandet.se

4 Cykling nummer 2-2020 Cykling nummer 2-2020 5



NYHETER

NYHETER

Gekko fx HP Velotechnik

Cykelglädje

på tre hjul

specialcyklar

ww w . ja r y . s e 04 7 0 - 2 7 2 35

Cykla i vacker

miljö på södra öland

www.jary.se • 0709-70 60 46

Christiania • Bullitt • Birdy • Nihola • Brompton

VÄLKOMMEN TILL

GRÖNHÖGENS

STUGBY

Prisvärt boende på södra Öland!

10 stugor i vacker omgivning i samhället

Grönhögen på södra Öland. Stugorna har

3–5 bäddar på 26 m 2 och är utrustade för

självhushåll.

För mer information och bokning

www.gronhogensstugby.se

070-387 62 62

Regeringen tillsätter

samordnare för

fysisk aktivitet

För att vända utvecklingen med övervikt och fetma

och för att främja ökad fysisk aktivitet har regeringen

utsett en nationell samordnare. Uppdraget går till

idrottsledaren och entreprenören Johan Holmsäter

och innebär att mobilisera och engagera relevanta

aktörer i samhället. Samordnaren ska knyta till

sig en eller flera referensgrupper med bland annat

representanter från regioner, kommuner, civilsamhället,

idrottsrörelsen och friluftsorganisationer.

Cykelfrämjandet har tagit kontakt med Holmsäter i

syfte att initiera ett samarbete. Uppdraget ska redovisas

2023.

29%

Så mycket skulle energianvändningen och utsläppen

från persontransporter i Sverige minska om alla

reste som kvinnor och om ”kvinnliga” normer dessutom

inkluderades i högre grad för beslut som påverkar

transportsystemet. Det visar ny forskning från

konsultbolaget Trivector. Det är i reslängd och val av

färdmedel det skiljer mest. Män färdas i genomsnitt

33 kilometer med bil per dag medan kvinnor färdas

23 kilometer. Motsvarande siffra för cykling är 0,7

respektive 0,5 kilometer.

– Om alla reste som kvinnor gör idag skulle

användning av bil som färdmedel redan vara i nivå

med vad som skattas som hållbart för 2050, säger

Lena Smidfelt Rosqvist, forskningschef på Trivector.

Cykling blir

universitets ämne

i Tyskland

Sju universitet i Tyskland får professurer inom cykling.

Syftet är att förankra cykeltrafik i forskning

och undervisning – från infrastrukturplanering till

mobilitetshantering och cykelvänlig lagstiftning.

Förbundsministeriet för transport och digital infrastruktur

har avsatt 8,3 miljoner euro specifikt för

ändamålet. Tyskland fortsätter med andra ord att

visa att de tar cykling på allvar.

Cyklister tar över

Stockholms gator

20 september

Den 20 september planeras den sjunde upplagan av Stockholms

Cykelkarneval gå av stapeln, om rådande restriktioner tillåter det.

(Håll dig uppdaterad via webbplatsen.) Det blir en lustfylld manifestation

med fullt fokus på gemenskap och cykelglädje.

”Bicycles are the

new toilet paper”

Det säger Grant Kaplan, chef för en cykelbutik i Sydney i Australien.

Efterfrågan på cyklar har nämligen skjutit i höjden (på samma

sätt som toapapper har gjort i delar av världen) i och med de nya

reserestriktionerna för kollektivtrafiken till följd av pandemin.

Tyck till om cyklingen

i din kommun!

TIPS!

Är cykelvägarna tillräckligt breda? Är belysningen bra? Skulle du

rekommendera andra att cykla i din kommun? Delta i Cykelfrämjandets

webbaserade enkätundersökning Cyklistvelometern 2020.

Resultatet presenteras den 8 oktober.

Du hittar enkäten på Cykelfrämjandets webbplats:

www.cykelframjandet.se/cyklistvelometern/

Cykelsatsningar

i pandemins

kölvatten

Pandemin har påverkat våra resvanor till förmån

för cykling och runt om i världen anpassar man

nu trafiken för att skapa mer yta för grön hållbar

mobilitet – och mindre för bilar.

I flera länder har även staten skjutit till medel för

att främja cykling för privatpersoner genom olika

typer av skattelättnader och reparationspremier. I

Sverige låter dock motsvarande satsningar sig dröja.

Här är några av satsningarna:

FRANKRIKE Här satsar man hårt på cykling och

regeringen har infört ett dedikerat cykelprogram med

en budget på drygt 600 miljoner kronor. Bland annat kan

privatpersoner som lämnar in cykeln på reparation få ett

bidrag på motsvarande 500 kronor. (300 000 reparationer

har finansiering.) Staten ska också täcka resekostnader på

uppemot 4 300 kronor för anställda som cyklar till jobbet.

I Paris står 650 kilometer temporära och permanenta

cykelbanor färdiga när staden lättar på restriktionerna.

Många av dem följer tunnelbanelinjerna för att erbjuda

ett alternativ till kollektivtrafiken och här finns även en

expressväg för elcyklar.

ITALIEN Hårt drabbade Milano ligger bakom en ambitiös

satsning på grön och hållbarbar mobilitet. Över 35

kilometer före detta bilväg omvandlas till gång- och cykelbana.

I centrum få bilar köra i max 30 kilometer i timmen.

BELGIEN I Bryssel har 40 kilometer bilväg och

parkerings platser utlovats att omvandlas till cykelväg.

I centrum får bilar köra max 20 kilometer i timmen.

STORBRITANNIEN Den brittiska regeringen har annonserat

att de ska investera drygt 25 miljarder kronor för att

öka cykel- och gångtrafiken under och efter krisen. Initialt

ska satsningen gå till tillfälliga gång- och cykelvägar.

SVERIGE Göteborg ökar framkomligheten för cyklister

genom tillfälliga cykelstråk, bland annat i före detta

bilkörfält.

COLOMBIA I Bogotá ska det vägnätverk om över 100

kilometer som tidigare har varit bilfritt en dag i veckan

nu ställas om och bli helt bilfritt. Ytterligare 75 kilometer

temporär cykelväg ska också öppnas.

USA I New York planeras dryga 150 kilometer temporär

gång- och cykelbana, som eventuellt bitvis också kommer

att bli permanent. I Oakland stängs 10 procent av

bilvägnätet av för att omvandlas till gång- och cykelbanor.

MEXIKO 130 kilometer tillfälliga cykelbanor planeras i

Mexico City.

6 Cykling nummer 2-2020 Cykling nummer 2-2020 7



NYHETER

NYHETER

Årets cykelfrämjarkommun korad.

Uppsala behåller förstaplatsen

Grattis Uppsalacyklister, ni bor i staden som toppar Kommunvelometern – för

tredje året i rad. På andra plats kommer Linköping (igen) och tredjeplatsen delas

mellan Malmö och Umeå. Text: Fanny Westin Foto: Klapp

ommunvelometern är Cykelfrämjandets

stora nationella granskning av

kommuners arbete med cykelfrågor.

Granskningen är ett uppskattat verktyg

av bland annat lokala politiker och trafikplanerare

för att kunna se hur deras kommun står sig i jämförelse

med andra kommuner. Men också för att kunna

se utveckling och förändring över tid. 40 av landets

kommuner har deltagit i årets Kommunvelometer,

som bygger på självrapportering av kontrollerbara

uppgifter från kommunerna som deltar.

För tredje året i rad är det alltså Uppsala som

utses till Sveriges bästa cykelfrämjarkommun. Ett

ökat antal stationära cykelmätare, flitig insamling av

data och en stor resvaneundersökning var femte år

är några av de verktyg som har varit viktiga i arbetet

med att förbättra för stadens cyklister.

– Resvaneundersökningen är en ovärderlig

mätstation som visar hur vi lyckats med helheten i

vår strävan att öka andelen som cyklar i kommunen.

En ökande andel cykeltransporter är ett kvitto på att

våra prioriteringar och insatser är de rätta, berättar

kommunalrådet Rickard Malmström.

Stockholm har i år placerat sig på plats nummer 9

(delas med Växjö) medan Göteborg seglar in på plats

nummer 14.

Vinnare 2020

STORA KOMMUNER (över 100 000 invånare)

1. Uppsala 2. Linköping 3. Malmö och Umeå

MELLANSTORA KOMMUNER (50 000 till 100 000 invånare)

1. Karlstad 2. Växjö 3. Trollhättan

SMÅ KOMMUNER (färre än 50 000 invånare)

1. Finspång 2. Lidköping 3. Danderyd och Håbo

1. Uppsala (82p)

2. Linköping (80p)

3. Malmö (76,5p)

3. Umeå (76,5p)

5. Helsingborg (74,5p)

6. Lund (73,5p)

7. Nacka (72,5p)

8. Karlstad (68,5p)

9. Stockholm (68p)

9. Växjö (68p)

SAMTLIGA DELTAGANDE KOMMUNER 2020

Rankning och poäng samman ställning (Maxpoäng: 90)

11. Trollhättan (67p)

12. Sundbyberg (66,5p)

13. Örebro (65,5p)

14. Göteborg (64p)

15. Finspång (63p)

15. Sundsvall (63p)

17. Jönköping (62,5p)

18. Mölndal (62p)

19. Lidköping (60,5p)

19. Östersund (60,5p)

21. Täby (60p)

22. Borås (59p)

23. Gävle (57p)

24. Västerås (56,5p)

25. Danderyd (56p)

25. Håbo (56p)

27. Ystad (55,5p)

28. Ludvika (54,5p)

28. Varberg (54,5p)

30. Sollentuna (54p)

31. Karlskrona (52,5p)

32. Falun (50,5p)

33. Katrineholm (46p)

33. Tyresö (46p)

35. Skövde (44,5p)

36. Eslöv (39,5p)

37. Kristianstad (39p)

38. Nässjö (33p)

39. Enköping (31,5p)

40. Falkenberg (30p)

8 Cykling nummer 2-2020 Cykling nummer 2-2020 9



NYHETER

NYHETER

”Det behövs förändringar i trafikmiljön.

Att det exempelvis kommer upp bullerplank

mellan gång-och cykelväg och

bilar på hårt trafikerade vägar. Eller att

cykelvägen leds om helt.”

Fanny Vestling (mitten)

tillsammans med Petter

Wanjura (t.v) och Hampus

Bergström (t.h.), två av

deltagarna i studien.

väg, där avgaser och buller har bytts ut mot fågelkvitter.

Utifrån trafiksäkerhetssynpunkt är mätpunkterna

relativt likvärdiga. Men bara för att en plats är

någorlunda säker utifrån ett trafikperspektiv innebär

det inte att den upplevs som varken säker eller attraktiv

av den som cyklar där, vilket är viktiga faktorer för

att öka andelen cykling i samhället.

– Vi ville undersöka cyklisternas upplevelser av

platserna för att se vad som motverkar respektive

stimulerar till cykling. Det berättar hälsopedagogstudenterna

Fanny Vestling och Emma Eriksson

som ligger bakom studien, som nu har publicerats

i form av en C-uppsats vid Gymnastik- och idrottshögskolan

i Stockholm.

Resultaten från studien visar på att miljön runt

omkring cykelbanan spelar en avsevärd roll för

välbefinnandet och stimulans till fortsatt cykling,

vilket ligger i linje med tidigare forskning. Peter

Schantz, professor inom humanbiologi – har tillsammans

med psykologiforskaren Ruggero Ceci –

varit handledare för uppsatsen. Peter Schantz har

em mätpunkter har markerats på den

minst sagt omväxlande sträckan Stocksund–Lill-Jansskogen

i norra Stockholm.

Sträckan som är föremål för undersökningen

startar på en stillsam gata i ett villaområde

och går sedan förbi bullriga och tungt trafikerade

E18/Roslagsvägen för att avslutas på en lugn skogssjälv

tidigare intresserat sig just för hur färdvägsmiljön

påverkar oss. Och utgångspunkten har – i

första hand inte varit cykelbanans bredd eller kvaliteten

på vägunderlaget – utan den kringliggande

miljön utifrån ett vidare perspektiv. Resultatet visar

att ”vackra” och gröna färdvägsmiljöer stimulerar

till ökad cykling medan ”fula” miljöer med höga

avgas- och bullernivåer och låg tillgång till ”naturliga

miljöer” (natur) korrelerar med motsatsen och

motverkar cykling.

Peter Schantz har också visat på att om det längs

en sträcka finns flera platser med många negativa

miljöfaktorer kan detta hindra cyklister att cykla

även om sträckan överlag har positiva miljöfaktorer,

vilket är viktiga insikter när det kommer

till planering och utveckling av infrastruktur. Det

finns ett stort behov av att skapa en ökad förståelse

för vilka miljöfaktorer som främjar cykelpendling.

Ökad insikt skulle underlätta arbetet med planering

av cykelbanor, vilket skulle leda till att miljön

för aktiva transporter blir mer attraktiv och därmed

nyttjas av fler. I förlängningen är detta av stor betydelse

för att Sverige ska nå en ökad folkhälsa och

skapa ett hållbart transportsystem.

Fanny Vestling ger exempel på konkreta åtgärder:

– Det behövs förändringar i trafikmiljön. Att det

exempelvis kommer upp bullerplank mellan gångoch

cykelväg och bilar på hårt trafikerade vägar.

Eller att cykelvägen leds om helt. Som det är nu

fokuserar man som cyklist eller fotgängare längs

med E18/Roslagsvägen på bilarna i stället för på

den fina utsikten åt andra hållet. Så skulle det inte

vara om den tunga motortrafiken avskildes bättre

från intilliggande gång- och cykelväg.

27 personer har deltagit i studien ”Hur kan svaga länkar

i cyklisters färdvägsmiljöer förbättras?”. Deltagarna fick

en enkät med frågor om bl.a. miljö, upplevd bullernivå

och trygghet som de vid fem förbestämda stopp under

sträckan svarade på.

Ny studie: attraktiva miljöer

väsentliga för ökad cykling

Hur påverkar negativa miljöfaktorer som tung motortrafik och buller upplevelsen av cykling?

Och hur kan attraktiva miljöer stimulera till ökad cykling? Det har GIH-studenterna Fanny Vestling

och Emma Eriksson undersökt i en ny studie. Text och foto: Fanny Westin

Exempel på åtgärder för att få ett högre

välbefinnande hos cyklister:

● Omledning av cykelbanor längs med hårt

trafikerade vägar (bland annat för att minska

cyklisters utsatthet för avgaser).

● Bullerplank mot tung motortrafik.

● Prioritera naturliga miljöer (grönska och natur)

runt omkring cykelbanan.

● Breda cykelbanor som tillåter möte av andra

cyklister och gående.

10 Cykling nummer 2-2020 Cykling nummer 2-2020 11



Text: Per Cornell Illustration: Hanna Eliasson

Har cykelrörelsen fått med

tågoperatörerna på tåget?

Det saknas inte goda argument. Men bristen på samsyn är oroväckande när det

gäller framtiden för cykel på tåg, i synnerhet gällande de nationella sträckorna. ➲



I FOKUS

I FOKUS

”I tider av reserestriktioner är det ännu viktigare att

kunna turista småskaligt och utan att behöva resa så långt.”

”Vi kan inte ha en fragmenterad karta där man inte får ta

med cykeln på vissa sträckor eller genom vissa länder.”

en här våren var det tänkt att EU skulle

klubba igenom den nya tågpassagerarförordningen

som varit på gång under

flera år. Nu var förhoppningen att vi

skulle få ett tydligare ställningstagande för bättre

möjligheter att ta med cykeln på tåget. I Europa och

därmed i Sverige.

Ur cykelrörelsens perspektiv är det en så kallad

”no brainer”. Det finns flera uppenbara vinster med

att kunna ta med sig cykeln på tåget – både ur klimatoch

hälsosynpunkt och för turistnäringen. Det är

därför den europeiska cyklistorganisationen ECF

under lång tid har drivit frågan på EU-nivå.

– Vi har arbetat med detta i många år. Det vi vill

är att det ska bli lättare att ta med sig cykeln även på

längre tågresor och även mellan länder. För att ge ett

exempel, snabbtåget mellan Bryssel där jag jobbar

och Paris tar en timme. Vill jag ta med mig cykeln

tar resan tre timmar och jag får göra flera byten. Alla

förstår ju att det inte gynnar att fler reser med cykeln

och då reser de på mindre hållbara sätt i stället, säger

Ed Lancaster, expert på ECF.

Ed Lancaster framhåller att det stora problemet

i nästan alla europeiska länder är de längre resorna.

Inom kollektivtrafiken och regionaltrafiken tenderar

situationen att vara lite bättre. Men när det gäller

de nationella tåglinjerna finns det mycket som

behöver göras.

– Bäst i klassen är Österrike och Schweiz, skulle

jag säga. Det är inget sammanträffande eftersom

detta är två länder som överlag har satsat mycket

på tågtrafik, där många reser med tåg och där de är

cykelvänliga. Deras grundinställning är att tågresande

och cykling är något positivt.

– Jag vill också lyfta fram Tyskland. Deutsche

Bahn har börjat att anpassa sina tåg efter det vi har

förslagit – det vill säga ett minimum av åtta cykelplatser

per tåg, säger han.

Infrastrukturkonsultbolaget WSP i Sverige

genomförde nyligen en studie kring just cyklar på

tåg i Europa. Studien går igenom hur det ser ut i

olika länder, vilka som är de största utmaningarna

och vad som väntas hända framöver. Även WSP

pekar på att situationen är bättre

regionalt men sämre för längre resor.

Skillnaderna inom länder och mellan

länder består bland annat av att vissa

operatörer tillåter cyklar under vissa

tider eller på vissa sträckor. Det finns

också skillnader kring hur många

cyklar som tillåts samt möjligheten

att reservera plats för cykeln på tåget.

Just detta är en viktig fråga för cyklister

då det är ohållbart att aldrig veta

om man får åka med eller inte.

Det som gör frågan komplex är att

olika länder har olika förutsättningar.

Det kan vara årstidsskillnader, skillnader

i hur tågvagnarna är utformade

och även hur utrymmet för cyklar på

tågstationerna ser ut. Därför tändes

ett visst hopp när EU-parlamentet i ett

tillägg till EU-kommissionens förslag

till ny tågpassagerarförordning, klubbade

igenom en skrivning. Den går ut

på att alla nya eller nyrenoverade tåg

ska ha plats för minst åtta cyklar. Det

är just detta som både ECF och Cykelfrämjandet

har stridit för.

FOTO: DIDRIK TÅNGEBERG

Emil Frodlund är talesperson för

Resenärsforum och styrelsemedlem

av European Passengers’ Federation.

Han ser stora fördelar med en ny tågpassagerarförordning

på EU-nivå.

– Det är det bästa sättet att lösa frågan

på. Om kombinationsresor med

cykel och tåg ska fungera behöver

hela systemet hänga ihop. Vi

kan inte ha en fragmenterad

karta där man inte får ta

med cykeln på vissa

sträckor eller genom

vissa länder. Det är ingen hjälp för

de som reser på det här sättet.

Men även om det alltså finns

ett förslag som har passerat

två instanser inom EU återstår

det allra viktigaste och svåraste

steget innan något beslut kan

fattas. EU:s ministerråd har inte

gjort tummen upp. Förhandlingarna

om den nya förordningen påbörjades

under våren och planeras nu att komma igång

igen efter några månaders avbrott på grund av

virusutbrottet.

Ur SJ:s egen kampanj från 1940-talet. Då var bolaget mer cykelvänligt.

Ur Järnvägsmuseets samlingar.

– Det som väntar är en så kallad trialog mellan de

tre instanserna och vi får räkna med en kompromisslösning.

I värsta fall får ministerrådet igenom en mer

konservativ linje där tågoperatörerna fortfarande

kan hitta kryphål för att inte behöva erbjuda plats

för cyklar. Men jag hoppas och tror ändå att Europaparlamentets

ställning är så stark att de får gehör för

sitt förslag, säger han.

Emil Frodlund på Resenärsforum menar att en

avgörande fråga framöver kommer vara hur resenärerna

vill att möjligheterna ska se ut.

– Jag tror att operatörerna kommer att anpassa sig

efter vad konsumenterna önskar. När fler vill detta

14 Cykling nummer 2-2020 Cykling nummer 2-2020 15



I FOKUS

CYKEL PÅ REGIONALA TÅG

Skåne

skanetrafiken.se

6 cyklar på Pågatåg, 9 på Öresundståg

Gratis inom Skåne. Tät trafik

Småland

krosatagen.se

2 cyklar på dieseltåg, 10 st på elektiska tåg

Kostar som för ungdom. Cirka 10 turer/dag

och vill betala för tjänsten kommer det finnas aktörer

som erbjuder det, säger han.

Det som oroar cykelrörelsen är att branschorganisationen

för nationella tågbolag, CER, har Ministerrådets

öra. Och tågbolagen är inte alls med på

tåget kring cyklar på tåg. Det gäller exempelvis SJ

i Sverige som tidigare har uttalat sig kring frågan i

denna tidning:

– Skulle vi tillåta vanliga cyklar får vi ansenliga

utmaningar med på- och avstigning och därmed

punktlighet, framkomligheten ombord, samt inte

minst den säkerhet som vi bedömer måste vara tillräcklig,

har Jonas Nilsson, ansvarig för samhällskontakter

på SJ, sagt.

Just säkerheten är ett argument som tågbolagen

ofta hänvisar till eftersom det är en aspekt som ger

dem rätt att neka cykelfrakt enligt nuvarande regler.

En annan är lönsamhetskravet.

– Våra kundundersökningar visar att efterfrågan

på cykel är liten. Samtidigt har vi i dagsläget svårt

att möta efterfrågan på sittplatser. Sammantaget gör

dessa fakta det svårt att prioritera cykelplatser, hur

trevligt det än är att cykla, sa Jonas Nilsson också i

den tidigare intervjun.

När vi når honom i dag är det inte mycket i synen

som har förändrats:

”Jag har inget nytt att tillföra denna fråga. I början

av 2020 inledde Ministerrådet förhandlingar med

Europaparlamentet och Kommissionen i försöken

att hitta fungerande lösningar. Man kan förstå att

det är en utmaning. Det kan inte uteslutas att lösningar

diskuteras fram under det pågående kroatiska

ordförandeskapet men ju längre tiden går desto

mer osannolikt blir det förstås. Frågorna är lagstiftningsmässigt

tekniskt komplicerade när hänsyn ska

tas till gammalt, gammalt och ombyggt respektive

nytt tågmaterial. Och inte minst med tanke på att

situationen ser så oerhört olika ut i medlemsländerna”,

skriver han i ett mejl.

Lars Strömgren, ordförande för Cykelfrämjandet,

beklagar att tågbolagen i allmänhet och SJ i synnerhet

är så ointresserade av frågan.

– Tidigare var det här en självklarhet för SJ. Vi

har hittat reklamkampanjer för att ta med cykeln

på tåget från 40-talet. Men sedan över 20 år är det

inte möjligt. Vi är övertygade om att det går att leva

upp både till säkerhetskrav och lönsamhetskrav

samtidigt som en viss mängd cyklar kan föras med

på tågen, säger han.

Varför är frågan viktig?

– Det finns många anledningar. Det skulle möjliggöra

cykelturism på ett annat sätt, det vore ett sätt

att leva upp till de transportpolitiska målen och det

finns hälsoskäl till att underlätta för cykling, för att

nämna några exempel.

Lars Strömgren får medhåll av Ed Lancaster på

ECF, som också lyfter fram fördelarna ur ett regionalt/lokalt

perspektiv.

– Cykelsemestrande gynnar det lokala näringslivet

utanför storstäderna. Mindre verksamheter i

mindre samhällen. I tider av reserestriktioner är det

ännu viktigare att kunna turista småskaligt men

utan att behöva resa så långt.

TIPS! För dig som vill veta mer och ta del av debatten

finns Facebookforumet ”Vakna SJ – Sverige cyklar.”

”Inom Europa finns det stora skillnader kring hur många

cyklar som tillåts samt möjligheten att reservera plats för

cykeln på tåget. Just detta är en viktig fråga då det som cyklist

är ohållbart att aldrig veta om man får åka med eller inte.”

Halland

hallandstrafiken.se

Se Öresundståg, Krösatåg, Västtåg

Kostar som för ungdom. Tät trafik längs västkusten

Västra Götaland

vasttrafik.se

6 cyklar på pendeltåg, 2 st på övriga tåg

Gratis. Tät pendeltrafik; Regionaltåg varannan timme

Östergötland

ostgotatrafiken.se

6 cyklar per tåg

Gratis. Varje halvtimme

Bergslagen

tagibergslagen.se

2 cyklar per tåg

Gratis. Från några till 10–15 turer/dag

Värmland

varmlandstrafik.se

2 cyklar på dieseltåg, 10 st på elektiska tåg

20 kronor. Cirka 10 turer/dag

Tågab

tagab.se

2 cyklar per tåg

60 kronor betalas ombord. Några turer per vecka

Mälardalen

malartag.se

6 cyklar i Flexvagnen

Gratis. Fler än 10 turer per dag

Uppland

ul.se

2 cyklar, Endast lågtrafik

Gratis. Tät trafik

Stockholm

sl.se

Endast lågtrafik

Gratis. Mycket tät trafik

Hälsingland/Gästrikland

xtrafik.se

2 cyklar per tåg

30 kronor. Några turer/dag

De fyra nordligaste länen

norrtag.se

4 cyklar per tåg

Endast Sundsvall–Umeå/Storlien

Gratis. Några turer per dag

Källa: Naturskyddsföreningen Lund.

Mer info finns på deras webbplats.

CYKEL PÅ SJ-TÅG

Du kan ta med din cykel om du monterar ner eller fäller ihop den

och förvarar den i lämplig cykelväska (maxmått 140 x 85 x 30 cm,

maxvikt 25 kg för både cykel och väska).

Men observera att du endast får ta ombord din cykelväska i mån

av plats.

16 Cykling nummer 2-2020 17



PROFILEN

PROFILEN

Han har cyklat genom länder och tvärsöver kontinenter. Ändå är det att lära barn att cykla

som är det finaste han vet.

– Det där ögonblicket när man släpper dem och de först inte fattar att de cyklar själva. Det

går inte att beskriva, säger komikern Måns Möller som brinner för allas möjlighet att cykla.

Text: Elisabet Wahl

”Inget slår känslan av att

hjälpa barn att lära sig cykla”

tt Måns Möller skulle bli en långcyklare

var otippat. Inte minst för honom själv.

Efter att ha gjort en svensk klassiker

visade det sig – som han själv beskriver

det – att cyklandet var det han var minst dålig på av

de fyra delmomenten.

– Jag vet att man låter flåshurtig när man säger

det, men kroppen är fantastisk. Den anpassar sig. I

början visste jag inte att man kunde motionera så

många timmar, om jag ska vara ärlig.

Tillsammans med kompisen Christer Skog

har han sedan den där klassikern radat upp några

imponerande bedrifter. Cyklat genom hela Sverige.

Trampat 420 mil för att korsa USA på 30 dagar. Slagit

hastighetsrekord genom Europa när de cyklade från

Uralbergen i Ryssland till Cabo da Roca i Portugal

på 29 dagar.

Det har också blivit en hel del andra utflykter,

både i Sverige och utomlands. Bästa cykellandet

hittills? Lite otippat kanske, men Måns Möller svarar

Tjeckien utan allt för lång betänketid.

– Jag hade aldrig hört talas om att det skulle vara

ett cykelland, men det är det verkligen. De har en

stark cykelkultur, man möter hela familjer som är

ute och cyklar och alla är väldigt trevliga.

Finns det något land du inte återvänder till?

– Då får jag nog säga Ryssland. Det fanns nästan

inga cykelvägar och jag fick cykla långa sträckor

på motorvägar utan vägren. Där var jag rädd flera

gånger. När vi stannade var det en del som trodde vi

var från Tyskland och då var de inte så hjälpsamma,

men det blev bättre när jag hämtade den svenska

flagga jag hade på cykeln.

De här strapatserna görs inte främst för hans eget

nöjes utan för att samla in pengar till fonden Viggo

Foundation. Fonden är döpt efter sonen Viggo som

har autism och pengarna som samlas in delas ut till

familjer som har barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

(NPF) för att kunna ge barnen en

möjlighet att idrotta.

– Att få röra på sig och uppleva rörelseglädje är så

viktigt. Jag blir nästan tårögd när jag tänker på det –

det finaste som finns är de gånger jag hjälpt barn att

lära sig att cykla. Det finns inget som slår det.

Just viljan att fler ska få komma igång och röra på

sig har gjort att Måns Möller nu har hakat på Cykelfrämjandets

satsning på barn och unga med NPFdiagnoser.

Projektet går ut på att skapa förutsättningar

för den här gruppen att komma ut i skogen

och cykla mountainbike.

– Det kryllar inte direkt av projekt för de här barnen

så jag är jätteglad över kontakten. Cykelfrämjandet

känns som en folkrörelse, så det här ska bli kul.

Förutom att cykla långt och samla

in pengar, vad har du för relation till

cykling i övrigt?

– Det är frihet för mig. Jag definierar mig

själv som äventyrscyklist. Jag gillar att

cykla upp för berg och inte veta vad som

kommer sedan. Det är något med att cykla

på ställen man aldrig tidigare har varit på.

Uppförsbacke eller nedförsbacke?

– Uppför är roligare! Gör man det på rätt sätt

och har rätt utväxling på grejerna är det riktigt

kul.

Vilket är ditt bästa cykeltips?

– Nu ska jag vara lite krånglig. Mitt ultimata

tips är att cykla till Nynäshamn och sedan

ta båten till Gdansk. Då vaknar man upp i

Polen och sedan ställer man bara in kompassen

rakt söderut. Allting finns, man behöver

inte ha med sig reservdelar och man har alltid

täckning på mobilen. Så det räcker att ha

med sig en liten ryggsäck. Jag har gjort den

här utflykten och det är den enklaste och roligaste

hittills, det finns så många bra cykelländer

där omkring.

MÅNS MÖLLER

Ålder: 45 år.

Familj: Sambon Sophie

och sonen Viggo.

Min första cykel: Den allra

första ärvde jag från syrran.

Sedan fick jag en killcykel,

en med limpa. Det var en

illgrön Skeppshult som

hade sådana där borstar i

regnbågsfärger på ekrarna.

18 Cykling nummer 2-2020 Cykling nummer 2-2020 19



Med målet att erövra Gotland på cykel hoppade Emilia Sternberg

och Frida Bulukin Wilén på färjan med cykelväskorna fulla av

egenpreppade (torkade) vegomåltider. Det blev en semestervecka

späckad av fantastisk natur, god mat och 56 mil cykelglädje. ➲

Text och foto: Emilia Sternberg och Frida Bulukin Wilén



RESOR

RESOR

Fårö

Gotlandsleden är dryga 500 kilometer lång och sträcker sig runt Gotlands kust, från Fårö i norr till

Hoburg i söder. Eftersom skyltningen ibland är dålig rekommenderas en bra cykelkarta.

VISBY

Katthammarsvik

Klintehamn

Ljugarn

Hoburg

Gotlandsledens skyltning är

ibland bristfällig. En bra och

uppdaterad cykelkarta är därför

en stark rekommendation.

Magiska tältplatser på Gotland råder det knappast brist på. Under varm högsommar

kan du ofta sova utan yttertält, nästan som att sova under bar himmel – minus mygg.

Raukar, sol, cykelglädje och ett omväxlande landskap med obegränsade badmöjligheter.

Så kan Emilia Sternbergs och Frida Bulukin Wiléns Gotlandstur sammanfattas.

et är inte första gången

Emilia Sternberg och

Frida Bulukin Wilén

äventyrar ihop men det

här är första gemensamma långcyklingen.

Eftersom planen var att tälta

och fixa en stor del av måltiderna på

stormkök (även om en och annan

måltid också intogs på charmiga

caféer och crêperier längs vägen)

föll valet på proviant i torkad form.

Visst finns det frystorkade varianter i

outdoorbutiker som mättar helt okej,

men ärligt talat lämnar de ofta en

del övrigt att önska när det kommer

till den kulinariska upplevelsen.

Därför satsade Emilia och Frida på

egenpreppade måltider, vilket inte

är komplicerat – men de kräver lite

planering. Men genom att lägga lite

tid på förberedelser hemma innebär

det att du väl på plats bara behöver

Stormkök på en sandstrand

efter en härlig dag med bad på

Fårö. Kan det bli bättre än så?

tillsätta en skvätt vatten, lite fett och

värme för att få avnjuta hemlagad

pad thai, medelhavspasta eller ett

kokoskryddris i solnedgången efter

en dags cykling. Inspiration och

recept kommer från kokboken Vegohajk

med växtbaserad friluftsmat för

stormkök och lägereld.

Här följer Emilias och Fridas resedagbok

från deras 56 mil långa tur

längs Gotlands kust sommaren 2019.

Dag 1

Vi kommer fram till Visby på

förmiddagen och sätter direkt

av söderut längs kusten mot

Klintehamn. Till skillnad från

tidigare fjällturer har vi inför

denna resa sett fram emot att

varva våra förpreppade måltider

med långluncher på mysiga caféer

och många fika- och glasspauser.

Redan första dagen levereras en

fantastisk lunch och mysigt samtal

med den shetländska ägaren på

Klintegårds café. Kvällen bjuder på

Vegohajks mac’n’cheese med tofu

jerky i solnedgången på stranden

vid Näs.

Dag 2

Efter en frukost bestående av havregrynsgröt

med hemtorkat lingonläder

trampar vi söderut mot något som

enligt kartan kallas Hoburgsgubben.

Detta visar sig vara en av öns mest

kända raukar och påstås se ut som

en gubbe. Vi ser dock ingen gubbe,

men fina raukar och gott om (andra)

turister. Raskt trampar vi vidare i jakt

på påfyllning av kaloridepåerna, som

börjar bli riktigt låga. Efter en drömmig

buffélunch på Körsbärsgården i

Sundre cyklar vi norrut och slår läger

vid ett gäng gamla fiskebodar för att

sedan slänga ihop kvällens middag:

pad thai. Lyxigt!

Dag 3

Vi har inte kommit långt förrän vi är

tvungna att stanna för ett dopp och

en glass i hamnen i den lilla strandsocknen

När. På eftermiddagen

tappar vi sedan bort oss lite och vi får

leda cyklarna genom snår och skog.

Vi snubblar till slut ut i närheten av

Hammars fiskeläge och kan till vår

stora förvåning bekräfta att en genväg

faktiskt kan vara en genväg – vi

har kommit längre än vad vi trodde!

Vi hittar en prima tältplats med

badbrygga och fixar snabbt ihop en

medelhavspasta med pesto, soltorkade

tomater och oliver på burk som

vi har köpt tidigare under dagen.

22 Cykling nummer 2-2020 Cykling nummer 2-2020 23



RESOR

RESOR

KOKOSKRYDDRIS

Lite bredare däck på cykeln är att föredra eftersom

Gotlandsleden till stor del utgörs av av grusvägar.

2 portioner

Torrvikt 400 g

Energi ca 1640 kcal

Ingredienser:

Att torka:

3 dl gröna ärtor (frysta)

Torrt:

3 ½ dl snabbris

1 dl kokosflingor

1 dl russin

1 dl pumpafrön

½ dl hackade soltorkade tomater

1 msk buljongpulver

1 tsk kanel

1 tsk kardemumma

1 tsk ingefära

1 tsk gurkmeja

½ tsk chiliflakes

½ tsk nejlika

½ krm askorbinsyra

Ta med:

2 msk olja

3 dl vatten

En av de färdigpreppade måltider som

Emilia och Frida hade med sig. Bara att

hälla på vatten och tillaga på spritköket.

Gör så här:

Hemma

Torka ärtorna. Blanda alla torra

ingredienser i en påse.

Dag 4

Det här är vår sista långcyklingsdag.

Vi hade bestämt oss för att satsa på

att cykla 100 kilometer om dagen

den första halvan av veckan för att

sedan kunna njuta av en efterlängtad

stranddag på Fårö och lite lugnare

cykling på hemvägen. Vi hoppar på

Färjan till Fårö och äter vår andra

omgång mac’n’cheese. Sedan sover vi

passande nog omringade av får (och

mygg) på en äng vid kusten. Älskar

allemansrätten!

Allemansrätten ändå va?

Dag 5

En efterlängtad baddag där vi

mest njuter av Fårös fantastiska

strandliv med pizzapaus i skuggan.

Mot kvällen cyklar vi upp mot

Aurudden på öns norra spets och

leder cyklarna på en stig längs med

stranden. Där hittar vi den perfekta

middagsplatsen. Vi kokar ihop

ett kokoskryddris som doftar och

smakar underbart trots att vi råkar

bränna riset lite i kastrullen.

Dag 6

På förmiddagen glidcyklar vi utefter

rauklandskapet i Digerhuvuds

naturreservat. Svettiga och glada

poserar vi vid raukarna och beger

oss sedan vidare. På Lauters café

hittar vi äntligen Gotlands paradrätt,

saffranspannkakan. Glidcyklandet

fortsätter efter lunchen med ett

längre stopp vid Blå lagunen, där

vi får bada i sötvatten. Vi unnar oss

sedan en eftermiddagsfika för att

orka dagens sista etapp.

Dag 7

Emilia pustar ut efter en dags intensiv cykling.

Med bara några få mil till Visby och en

temperatur som närmar sig 30-strecket

lägger vi nästan mer tid på bad än på

cykling. Vi äter en tidig lunch i Stenkyrka,

på Gotlands troligtvis gulligaste matställe

med namnet Ett litet crêperie. Vi glider

sedan in i Visby och kröner vår episka

matturné Gotland runt med en flerrätters

middag som vi sköljer ner med drinkar för

att fira att vi nått vårt mål! Trötta, glada

och framförallt mätta rullar vi in våra

cyklar på färjan mot Stockholm.

TÄVLA!

I naturen

Hetta upp oljan i en kastrull. Häll

på torrvarorna och låt fräsa under

omrörning några sekunder. Häll

sedan på vattnet och koka under

omrörning tills ris och ärtor är

mjuka.

Variation: Lägg till andra torkade

grönsaker, exempelvis broccoli,

morot eller majs. Toppa med

jordnötter för mer energi.

TÄVLA OM VEGOHAJK!

Varför vill du ha denna kokbok? Mejla din motivering

+ namn och postadress till: chefredaktor@cykelframjandet.se

så utser vi en vinnare. Senast 30 juni vill vi ha ditt svar.

Hoppa torkning: Ärtorna kan

bytas mot linser med kort koktid.

24 Cykling nummer 2-2020 Cykling nummer 2-2020 25



ETT MEDVETET VAL

Reseersättning för cykelresor i tjänsten, miljöbonus och ”klimatledighet” – som

företagsledare är det en självklarhet att skapa förutsättningar för den som vill dra

ner på flyg- och bilresor till förmån för cykelresor. Det menar Jeanette Nilsson på

arkitekt- och ingenjörsbyrån Edge i Malmö. Text: Fanny Westin Foto: Torbjörn Lagerwall

”Det ska vara lätt att

vara klimatsmart”

Tre tips för en mer cykelvänlig

arbetsplats:

• Gör det förmånligt att cykla –

inför cykelförmåner.

• Gör det enkelt att cykelpendla!

Se till att det finns goda möjligheter

att parkera cykeln säkert,

samt att det finns möjlighet

att duscha och byta om på

kontoret.

• Investera i tjänstecyklar.

änk om man skulle få ersättning för

cykelresor på samma sätt som för bilresor

i tjänsten? Så spann två medarbetare

på Edge loss när de cyklade till ett jobbmöte.

Och ja – varför inte? tänkte ledningen. Sedan

snart ett år tillbaka kan de omkring 20 medarbetarna

på företaget få ersättning för cykelresor på samma

sätt som för tjänsteresor med bil. Utöver rättviseaspekten

och nöjda och friska medarbetare är det en

ekonomisk vinst för företaget eftersom tjänsteresor

med bil även genererar höga kostnader för parkering.

– Vi tar vårt ansvar för klimatfrågan och vi hoppas

inspirera andra företag. Det ska vara lätt att vara klimatsmart.

Vi vill premiera miljövänligt resande och

göra det attraktivt och enkelt att använda cykel som

färdmedel, berättar Jeanette Nilsson som i rollerna

som hållbarhetsansvarig och företagsledare har

varit med och initierat cykelsatsningarna.

Ju bättre förutsättningar det finns desto större

sannolikhet är det att den enskilda individen agerar

klimatsmart. Utöver ovan nämnda reseersättning

och tillgång till tjänstecyklar har medarbetarna

på Edge förmåner som miljöbonus och klimatledigt.

Miljöbonusen går ut på att medarbetare som

reser miljövänligt till jobbet ersätts med en bonus

på lönen vid årsskiftet. Klimatledigt innebär att

den som väljer bort flyget, privat och i tjänsten, får

två dagars extra ledighet per år för att möjliggöra

exempelvis en långväga semesterresa med tåg till

södra Europa.

Varifrån har ni hämtat inspirationen?

– Reseersättningen är helt vår egen idé och samma

sak med miljöbonusen. Men klimatledigheten fick

jag idén till när jag läste en artikel om ett företag i

Berlin som hade det. MTR express var först i Sverige

med att införa det men det var vi som myntade

begreppet ”klimatledigt”. Nu har även ETC-företagen

hakat på, vilket är kul.

Hur har detta påverkat

medarbetarnas sätt att resa på?

– Vi har inte så många långväga tjänsteresor, det är

mest till andra svenska städer vi reser och då åker vi

oftast tåg. Vi gör också en studieresa per år hela kontoret.

Tidigare har vi varit betydligt längre bort men

senaste åren har vi varit i Oslo och Aarhus, där vi

faktiskt hade fokus på cykling

och infrastruktur. På det stora

hela ser vi också att sedan vi

införde ersättning för tjänsteresa

med cykel är det betydligt

fler som cyklar till möten.

Vilka regelverksändringar

skulle du önska för att

gynna dem som vill skapa

cykelvänliga arbetsplatser?

– Slopa skatten på förmånscyklar.

Vi har haft frågan om

förmåns cyklar uppe men i

nuläget är det inte så förmånligt

utan ganska mycket jobb

för liten effekt. Men blir det

mer förmånligt kommer vi

definitivt införa det. Jag tycker

också att cykling kan ingå i

friskvårdsbidraget, det är träning

som vilken träning som

helst.

PÅ EDGE

Ersättning för tjänsteresa

med cykel: Fungerar precis

som motsvarande ersättning för

tjänsteresa med bil men resa med

cykel ersätts med drygt dubbelt så

mycket som bilresa.

Miljöbonus: Medarbetare som

reser miljövänligt till jobbet

ersätts med en bonus på lönen vid

årsskiftet, som mest 4 000 kronor.

Klimatledighet: Den som helt

väljer bort flyget under ett

kalenderår får två dagars extra

ledighet. Syftet är att skapa

tidsmässiga förutsättningar för en

längre resa utan flyg.

26 27



ILLUSTRATION: JONATAN SAHLIN

MEKA MED FABIENNE

Planera, packa, cykla!

Förbereder du dig inför en sommar på hemmaplan? Passa på att upptäcka ditt

närområde från cykelsadeln! Fabienne Roux ger här lite tips och inspiration

för endagsturen – eller den lite längre.

Packade du insexnyckeln?

Är du ovan vid att cykla längre turer

kan det vara bra att starta smått, kanske

en halvdag ute kan räcka, för att

sedan öka upp. Genom att börja smått

kan du också känna in om din cykel är

bekväm för längre turer, en heldagscykling

är ju inte riktigt jämförbart

med att pendla till jobbet. Nu får du

chansen att göra eventuella justeringar.

Här kommer en liten checklista

inför avfärd:

PLANERING

Sverige har superfina cykelleder. Ett

tips är att följa någon av dem så slipper

du hamna på en hårt trafikerad bilväg

mellan två orter. Papperskarta och/

eller kartapp i mobilen fungerar fint

att navigera efter så länge du har möjlighet

att ladda den. Cykel-GPS kan

vara en toppeninvestering för längre

turer.

PACKNING

Pakethållare med en eller fler cykelväskor

är oftast det skönaste. En lättare

ryggsäck är också ett alternativ

men kom ihåg att det inte är så kul att

ha en tyngd på ryggen en hel dag. Positionen

på cykeln är oftast inte heller

anpassad efter det.

KLÄDER

Anpassa kläder efter väder. Flera

tunna lager som du kan ta av eller på

är att rekommendera. Och gärna vadderade

cykelbyxor! Ett tips är också att

ha ombyte om du cyklar fler dagar, så

kan du ha ”cykelkläder” och byta om

till rena kläder när det är dags att vila

på kvällen.

PROVIANT

Anpassa mat (och vatten) till antalet

dagar du är ute och till hur lätt det är

att hitta på vägen. Finns det affärer

eller lanthandel? I kyrkor brukar du

kunna fylla på vattenflaskan. Se till

att alltid ha gott om vatten, både för

att dricka och för att kunna laga mat

med. Ett lättare spritkök är praktiskt

för en flerdagstur.

OM NÅGOT GÅR SÖNDER

Ta med ett litet verktygskit, en pump,

ett punkakit med däckavdragare och

en extra slang. Så kan du byta slang

med en gång om du får punka. Sedan

kan du laga slangen under en paus och

ha den som reserv. Det finns många

olika typer av lättare verktygssatser

och pumpar, det viktigaste är att du

har testat att de passar till alla skruvar,

muttrar och ventiler på din cykel.

ÖVERNATTNING

Vill du övernatta? Ta med ett lätt tält,

liggunderlag, sovsäck och ficklampa.

Vill du slippa kånka runt på tält kan du

undersöka om det finns vindskydd

i närheten av din rutt, eller varför

inte testa warmshowers.org,

som hjälper dig att hitta privatpersoner

som erbjuder husrum!

Om du är ute i flera dagar kan

även poddar vara fina

resekompisar.

Passa också på att ge

din cykel lite extra kärlek

innan du rullar iväg:

olja kedjan, pumpa

däcken och kolla och

bromsklossarna.

För en dagstur:

• Bekväma kläder och

ombyte

• Pump, punkakit, extra

slang och verktygskit

• Vatten

• Mat och snacks

• Navigeringshjälpmedel

• Litet första hjälpen-kit

För en lite längre tur:

• Tält, liggunderlag och

sovsäck

• Ficklampa

• Möjlighet att ladda

elektronik (powerbank)

• Spritkök, t-röd, kniv,

bestick och mugg

• Disksvamp och

naturvänligt diskmedel

• Badkläder, tvål och

handduk

• Solskydd, solglasögon

och myggmedel

Läs mer på webben:

cykelkartan.se

warmshowers.org

folkhälsa.com

Cykling nummer 2-2020 29



IKONEN

KURIOSA

Rex Duplex 1937

Kungacykeln med design i tiden

Text och urval: Henrik Rex Jakobsson, Cykelhistoriska Föreningen

Foto: Andreas Timfält

Text och foto: Jonatan Sahlin

Excusez-moi! Avez-vous des rustines?

– Ursäkta mig! Har ni lagningslappar?

En bra fras att kunna när man får

punktering på den franska lands bygden.

Det franska ordet för lagnings lappar,

rustines, är synonymt med den man som

uppfann dem för nära hundra år sedan.

I början av nittonhundratalet fullkomligen

exploderade cyklingen i Frankrike. Gemene

man började kunna ta ut semester och

cykeln var ett relativt billigt sätt att ta sig

runt i landet. År 1900 fanns 975 878 cyklar

registrerade och till 1908 hade antalet stigit

till 2,5 miljoner. Men vägarna var ofta i dåligt

skick och punkteringarna blev många.

Louis Désiré Auguste Rustin (1880–1954)

var en entusiastisk amatörcyklist som tröttnade

på de eviga slangbytena. ”Det måste

finnas ett bättre sätt.”

1903 öppnar han tillsammans med vännen

Jean Larroque en gummiverkstad i

Paris 17:e arrondissemang. De experimenterar

med olika metoder och 1922 kan Louis

registrera patent på den moderna lagningslappen

som snabbt blir en försäljningssuccé.

Sedan dess har företaget flyttat från

Paris och utökat sin produktion men lagningslapparna

tillverkas fortfarande och

firman drivs idag av Louis Rustin, sonson

till grundaren.

Man ska ha

husvagn …

Duplex var en nyhet i Halmstadsbaserade cykeltillverkaren Rex

katalog 1937. Duplex som betyder dubbel på latin syftar på ramens

dubbla övre ramrör medan rex på samma språk betyder kung.

Inspirationen kom troligtvis från amerikanska pojkcyklar, så kallade

cruisers, som var inne under denna tid och motivet måste anses som

rent estetiskt. Duplexmodellen kom att bli en populär modell med tiden

och kom också att användas till tandem-, barn- och dammodeller. Även

andra tillverkare, exempelvis Monark, hängde senare på med liknande

konstruktioner.

De dubbla övre ramrören leder förbi sadelröret i en böj och bildar

en vacker strömlinje. Den fastsvetsade pakethållaren som lades

till på 40-talet svängs också snyggt in i de ”snabba” formerna.

Det tyckte i alla fall Louise Tellmo och

Mario Andrade och snickrade helt enkelt

ihop en – för cykeln. Med sin dryga meter

på bredden och 185 centimeter på längden

är det compact living på två hjul. Än har de

inte övernattat i husvagnen men planerar

att göra det i sommar.

Invändigt finns det sovplats, hyllor och

ett ”kök” med butangasdriven spis. Planer

finns också på att skaffa solceller samt

bygga om en av deras cyklar till elcykel för

att kunna ge sig ut på längre turer.

Allt material bortsett från skruv och lack är

återbruk. En relativt prisvärd liten husvagn

med andra ord.

30 Cykling nummer 2-2020 Cykling nummer 2-2020 31



MEDLEM

MEDLEM

Upplevd risk får många

att välja bort cykeln

KTH-studenten Johan Egeskog tilldelas Cykelfrämjandets uppsatsstipendium på 10 000

kronor för sin masteruppsats om cykelbanors bredd och hur det påverkar cyklister.

Kalendarium

Här hittar du ett urval av Cykelfrämjandets cykelturer –

fler hittar du på webben.

Följ Folkhälsomyndighetens rekommendationer och

stanna hemma vid minsta symtom.

Upplands Väsby. Ca 20 km.

Ledare: Elna Andréasson 073-629 52 27.

23 juni – Hemligt mål

Kl. 19. Start: Gamla Apoteket/Picchus café,

Upplands Väsby. Ca 20 km.

Ledare: Kristina Forsell 070-565 9761

26 juni – Lidingö (ca 20 km).

Start: Samling kl. 18.30 vid Gamla Lidingöbron,

på Lidingösidan.

Ledare: Catharina Skote 070-152 38 39.

UPPSALA

Text: Fanny Westin

Du har undersökt cykelbanors

bredd och hur detta påverkar

cyklisters beteende – hur kom du

fram till ämnet?

– Det är grundat i mina egna erfarenheter

av att vara cyklist i Stockholm.

Jag upplevde att cykelbanornas bredd

hade stor påverkan på framkomligheten

och ville skriva något om det.

Tillsammans med min handledare Per

Strömgren hade jag långa diskussioner

om hur en lämplig frågeställning

skulle kunna se ut och vi kom fram till

att det saknades grundläggande empiriska

studier på hur cykelbanors bredd

påverkar cyklisters agerande. Per

framhöll att de nuvarande riktlinjerna

var framtagna enligt principen ”ingenjörsmässiga

uppskattningar”. Därför

kändes det viktigt att ta fram en empirisk

metod för att bedöma om dessa

bredder påverkar cyklisten.

”Nuvarande riktlinjer

för cykelbanors bredd

är framtagna enligt

principen ’ingenjörsmässiga

uppskattningar’.”

Sammanfattningsvis, vad krävs för

att öka den upplevda tryggheten

och säkerheten när det kommer till

cykelbanors utformning?

– På en säker cykelbana behöver man

inte justera sitt körsätt för att kompensera

för olika yttre riskfaktorer. I

studien tittade jag på riskfaktorer i

form av möten och en allt smalare

cykelbana men i verkligheten skulle

det lika väl kunna vara en riskabelt

placerad stolpe eller fotgängare på en

delad gång- och cykelbana. Det jag såg

var att när en dubbelriktad cykelbana

blev smalare än 2,4 meter uppmättes

riskkompenserande beteenden i förhållande

till mötande cyklister. Alltså

att den mötande cyklisten då utgjorde

en tillräckligt stor risk för att vilja placera

sig närmare kanten. Men att cykla

nära kanten också utgör en risk, vilket

i så fall höjer den totala upplevda risknivån.

Den förhöjda upplevelsen av

risk i skulle mycket väl kunna vara en

del i att många ser cykling som farligt

och väljer bort cykeln som färdmedel.

Vilka är de största utmaningarna

gällande detta?

– Platsbrist, politik och pengar. Den

största potentialen till ökad cykling

finns i städerna där det bor flest

människor inom cykelavstånd till sina

resmål. Men det är också i städerna vi

har minst plats över till cykelbanor. Där

finns också fler människor som kan

klaga på förändringar. Tyvärr är det

ju så att nästan all utveckling av cykelinfrastruktur

idag sker på bekostnad

av de som redan använder ytan sedan

tidigare. Vare sig det är ett grönområde

eller parkeringsyta är det alltid någon

som motsätter sig förändringen, vilket

kan vara jobbigt för politiken att

hantera. Till sist, sett ur ett folkhälsoperspektiv,

borde satsningar på cykelinfrastruktur

inte vara en pengafråga.

Mångas stillasittande livsstil skapar

enorma kostnader för samhället och

cykling är ett utmärkt sätt att få in

rörelse i vardagen.

Du skriver i uppsatsen att många

svenska kommuner har valt att

utveckla egna standarder och riktlinjer

för cykelinfrastrukturen?

– Det finns väldigt få krav på utformningen

av cykelinfrastruktur och det

är i praktiken upp till varje enskild

Uppsatsstipendiaten Johan Egeskog.

väghållare att sätta sina egna riktlinjer.

Merparten av alla cykelbanor förvaltas

på kommunal nivå. I praktiken

innebär det att om de ansvariga i din

kommun inte har ambitiösa tankar om

att erbjuda en trygg och säker cykelinfrastruktur

finns det heller inga lagar

och regler som hindrar dem från detta.

På ett personligt plan –

vad betyder cykeln för dig?

– Ju äldre jag blir desto mer inser jag att

cykling är förknippat med frihet. Från

det att jag var sju år och själv kunde

cykla till kompisar flera kilometer bort,

till nu när jag susar förbi bilköerna på

väg till jobbet eller slipper trängas med

tusentals andra i kollektivtrafiken i

Stockholm. Det är få saker som ger mig

samma glädje och energi som när jag

fått upp farten på min gamla 80-tals-

Crescent som jag ärvt av min morfar.

GOTLAND

13 juni – Skåror, brott och heliga män

Kl. 10. Start: Hellvi kyrka

Ledare: Lars 076-141 28 78/Sören 076-767 96 76

27 juni – Blåhäll/Tofta

Kl. 10. Start: Tofta kyrka

Ledare: Ingvar/Tina 070-669 12 44

25 juli – Riddare, munkar och

farmannaättlingar

Kl. 10. Start: Dalhem kyrka

Ledare: Lars 076-141 28 78/Sören 076-767 96 76

8 augusti – Etelhem skogstur

Kl. 10. Start: Sigvalde träsk

Ledare: Ann-Mari 076-213 12 32 /

Berit 070-418 20 95

HALMSTAD-LAHOLM

16 juni – Strandhaga koloniförening

Kl. 18. Start: slottet. 10 km.

Ledare: Ingvar och Margaretha Stentoft

073-048 37 72.

23 juni – Fylleåleden med fågeldammar

Kl. 18. Start: Slottet. 15 km.

Guidning av ornitologen Per Magnus Ehde.

Ledare: Göran Sidén 076-363 71 00.

25 aug – sommarfinal på Lizzies Café, Holm

Caféet serverar en kvällsmåltid med hembakat

matbröd och något gott till kaffet för 75 kr. 20 km

Ledare: Claes Tagesson 073 438 31 73.

JÖNKÖPING

Måndagsturer med start kl. 10. Turernas längd

bestäms av ledaren. Start: Piren.

Cykelorientering i

Stockholm norrort

15 juni

Kretsen bjuder på Fika.

Ledare: Irene och Roland Roman 0761-075674.

10 aug

Ledare: Eiron Boqvist 070-223 89 25.

17 aug

Ledare: Arne Sandell 076-230 07 27.

24 aug

Ledare: Sven-Olof Ydreborg 070-314 10 88.

KARLSTAD

Cykelturer under hela sommaren med undantag

för juli månad. Samling vid museet kl. 18. Ta med

fika och badkläder! Se webbsida för mer info.

MALMÖ-LUND

16 juni – Elcykeltur

Kl. 10:00. Ledare: Janne Andersson.

11 augusti – Tisdagstur i Lund

Kl. 18. Start: Västra stationstorget vid Lund C.

Turledare: Stig Svensson

25 augusti – Elcykeltur

Kl. 10. Endast elcyklar.

Ledare: Janne Andersson.

NÄSSJÖ

Turerna fram inställda t o m sista juni men drar

enligt planen igång igen i augusti. Se webbsida

för mer info.

STOCKHOLM

16 juni – Rosersbergs slott

Kl. 19. Start: Gamla Apoteket/Picchus café,

Missa inte Cykelkulturtrim som pågår till 15 september. 30

kontroller är utsatta i området från Hagaparken till Vallentuna.

Dessutom lottas ett antal presentkort ut – högsta vinsten kan

räcka till en ny cykel. Finns att köpa på de vanliga ställena.

Mer info: cykelframjandet.se/storstockholmskretsen eller kontakta

Bengt Kjällström: bengt.kjallstrom@gmail.com. Tel: 070-471 50 09.

9 aug – Örbyhus och Vendelsjön runt

Färden går via varggropens fågeltorn.

Ta med kikare och matsäck. Cirka 40 km.

Kl. 10. Start: Örbyhus station.

Ledare: Björn Engström 070-25 11 388.

VETLANDA

Måndagsturer med start från torget kl. 18.

3 aug – Grumlan runt

10 aug – Flugeby med studiebesök

17 aug – Alarps göl

Torsdagsturer med start från torget kl. 10.

6 aug – Lammåsa

20 aug – Anne-Maries tur

ÖREBRO

29 juni – Tur i nybyggnation.

Kl 17. Start: Grenadjärvallen. Ca 12 km.

Turledare: Åsa

13 juli – Dagstur Hemfjärden Runt.

Kl 10. Start: Slussen (USÖ-sidan). Ca 40 km.

Turledare: Inger och Inge

20 juli – Dagstur till Ekeby Almby och

Munkatorp.

Kl 11. Start: Ronnie Peterson-statyn. Ca 15 km.

Turledare: Inger och Marianne

19 oktober – Medlemsmöte

Kl 17. Föreningarnas Hus, Slottsgatan 13.

OBS!

Anmälan senast 12 oktober:

svensson_inge@yahoo.se

Cykelturveckan i

Ulricehamn skjuts upp

På grund av rådande omständigheter kommer

Cykelturveckan i Ulricehamn att skjutas upp till

2021. Kontakta kansliet för att får anmälningsavgiften

återbetalad.

Epost: medlem@cykelframjandet.se

Tel: 08–16 00 17

32 Cykling nummer 1-2020

Cykling nummer 2-2020 33



KRÖNIKA

Åklagarmyndighetens ”cykel-PM”

– ett stort steg i rätt riktning

FOTO: MARTIN SPAAK

et är tydligen inte bara vi

cyklister som tycker att

trafikreglerna är ett moras

av rörighet, nu har också

Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum

gjort som Cyklistbloggen,

alltså en ansats att försöka reda ut saker

och ting. Det gör de i sitt PM, koncist

kallat ”Cyklar”.

Vi börjar direkt med det relevanta.

Författaren är uppenbarligen cyklist.

Resonemangen bortom det rent juridiska

är, håll i er, helt rimliga. Det mest

lysande exemplet:

”Det är också naturligt att bilisten

har en väjningsplikt mot bakgrund av

att cyklisten är den mest oskyddade

trafikanten.”

Det här är ju i det närmaste en revolution,

och det säger vi helt utan ironi,

när det gäller myndigheters inställning

till vem som ska ta ansvaret för

trafiksäkerheten. Vi på Cyklistbloggen

har tidigare skrivit mycket om att

inställningen brukar vara tvärtom i

Sverige; är du oskyddad så är det du

som ska ta ansvar. Argumentet brukar

vara något i stil med att ”det spelar

ingen roll om du har rätt om du är död”.

Då är det intressant att se att Åklagarmyndigheten

börjar lyfta det andra

perspektivet. I PM:et skriver författaren

också att Svea hovrätt i en dom från

2017 gett uttryck för att:

”Hovrätten lägger härvid särskild

vikt vid de höga krav som ställs på

bilister att agera aktsamt i förhållande

till mer oskyddade trafikanter.”

Detta, menar vi, är nytt. Och det

är stort. PM:et resonerar också kring

svårigheterna med att avgöra vad som

är en ”cykelbana”, något vi också varit

inne på flera gånger. Skälet är att enda

definitionen är ”en väg eller en del av

en väg som är avsedd för cykeltrafik

och även trafik med moped kl II (2 §

FDEF)”. Åklagarmyndigheten noterar

precis som vi att det idag inte finns

något krav att faktiskt skylta:

”Något författningskrav att en cykelbana

ska märkas ut för att den faktiskt

ska vara en cykelbana finns inte.”

Vad som är en cykelbana är viktigt

för cyklister, eftersom det dels påverkar

var de får cykla, dels påverkar när

och hur väjningsplikt råder. Men en

cykelbana kan alltså se ut som vilken

trottoar som helst.

Sedan saknar vi några saker i detta

PM, men på det stora hela är det detaljer

som kan komma med till nästa gång.

Så för första gången sedan vi började

blogga kan vi rekommendera ett

PM från Åklagarmyndigheten. Det är

spännande tider att vara cyklist i.

Jeroen Wolfers driver

sedan 2010 tillsammans

med Christian Gillinger

Cyklistbloggen.se.

De skriver om vardagscykling,

trafik, politik

och utrustning. De driver

även grupperna ”Cyklistbubblan”

och ”Vi som

cyklar i Stockholm” med

sammanlagt över 13 000

medlemmar.

Läs hela PM:et på:

www.aklagare.se/

globalassets/dokument/

rattspromemorior/

rattspm-2020-3-cyklar.pdf

eller via QR-koden.

”Jag vill se cyklister

överallt! Det var därför

jag lärde mig, och nu

hjälper andra att lära sig”

HUSSEIN, INSTRUKTÖR

LÄRDE SIG CYKLA 2019

34

”PM:et är i det närmaste en revolution, och det säger vi helt

utan ironi, när det gäller myndigheters inställning till vem

som ska ta ansvaret för trafiksäkerheten.”

Cykling nummer 2-2020

Vill du stötta verksamheten?

Swisha valfritt belopp till 123 607 02 62 och märk det med ”FPC”.

Alla bidrag räknas – stora som små.

Vill du hjälpa till?

Vi är alltid i behov av nya instruktörer.

Läs mer på: www.cykelframjandet.se/cykelkursinstruktor

Cykling nummer 2-2020 35



RETURADRESS:

Cykelfrämjandet

Box 3

101 20 Stockholm

More magazines by this user
Similar magazines