You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
PROFILEN
MÅNS MÖLLER TRIVS
BÄST I UPPFÖRSBACKAR
I FOKUS
NU AVGÖRS FRÅGAN
OM CYKEL PÅ TÅG
KOMMUNVELOMETERN
BÄSTA OCH SÄMSTA
STÄDERNA ATT CYKLA I
Cykelfrämjandets medlemstidning. Nr. 2-2020
Resetipset
Upplev Gotland
från sadeln
2020
CYKLA
I VÄRMLAND
08
KOMMUNVELOMETERN
Kommunerna som satsar mest
på cyklisterna.
12
CYKEL PÅ TÅG
Nu avgörs frågan om vi ska få ta
med cykeln på tåget i EU.
INNEHÅLL
Är det i år jag blir
vuxen på riktigt?
220 KM
CYKELÄVENTYR
VÄNTAR PÅ DIG!
90 KM BILFRI CYKELLED
Från vänerhav i söder till
vildmarken i norr
18
KOMIKERN MÅNS MÖLLER
Finner stor njutning
i kraftigt motlut.
20
CYKLA PÅ GOTLAND
26
ETT MEDVETET VAL
Den här sommaren kommer av en massa
olika skäl inte bli som andra somrar. Den
stora utlandsturismen torde utebli och
om restriktionerna för längre inrikesresor
kvarstår – vad återstår väl då? Jo, att
utforska sina egna omgivningar!
Jag kan villigt erkänna att jag aldrig
har varit någon friluftsmänniska. Men jag
tror att det har börjat hända något med
mig. Jag har börjat längta ut, ut till skog
och mark. Jag vill bada i blanka sjöar. Jag
vill laga mat på stormkök. Jag vill sova i
tält. (Skrev jag verkligen det där?!) Under
mina levnadsår har jag hittills aldrig sovit
i tält annat än på musikfestival i tonåren,
och det räknas ju inte riktig. Men nu är
det kanske dags. Vuxenhet kan komma
i många olika former och mätas i olika
skalor. Jag tror att det här är min mätskala.
I detta somriga nummer bjuder vi på
en massa inspiration för dig som kanske
inte är den mest vana långdistans cyklisten
men vill testa vingarna – med eller utan
övernattning. Vi tipsar om hur du med
lite förberedelser hemma kan skapa
gastronomiska storverk väl ute i naturen
(sida 20–25). Och vår husmekare Fabienne
Roux tipsar om vad som är bra att packa
ner i cykelväskan inför ett kortare eller
längre cykeläventyr (sida 28–29) .
120 KM VILDMARK
Från Uddeholm till Sysslebäck
18-20 SEP
Anmäl dig till Klarälvsloppet!
Sveriges längsta rullskidlopp
Unikt cykellopp
Emilias och Fridas
bästa semestertips.
Företaget vars medarbetare är
ute och cyklar.
30
IKONEN
Kunglig cykelklassiker
från 1937.
Ha en fin sommar!
Fanny Westin, Chefredaktör
Tel: +46 (0)563-54 10 81 www.klaralvsbanan.se info@klaralvsbanan.se
2 Cykling nummer 2-2020 3
LEDARE
”Efter sommaren lämnar jag
stafettpinnen vidare”
Den tredje generationen
airbag för cyklister
NYHETER
edan 2014 har jag varit ordförande för
Cykelfrämjandet, men efter sommaren
är det dags för mig att lämna stafettpinnen
vidare. Jag kommer fortsätta att
driva frågan om hållbara transporter även i framtiden,
men nu i rollen som vd för Samhällsbyggarna.
Panta rei eller ”allting flyter” lär den grekiska
filosofen Herakleitos ha sagt i betydelsen att
man inte kan stiga ner i samma flod två gånger. I
Cykelfrämjandets fall skulle man kunna översätta det
till allting rullar. Det Cykelfrämjandet som jag i april
2014 blev ordförande för är en annan organisation än
den jag nu kommer att lämna efter mig. Även om jag
alltid kommer att förbi en stolt medlem.
Cykling har under de senaste åren gått från
att vara en allt mer undanskuffad parentes i
samhället till ett verkligt allmänintresse. Allt fler
– privatpersoner, politiker och företag – inser att
cykeln är en nyckelkomponent för att lösa många av
de stora utmaningar som vi och våra samhällen står
inför: klimatet, hälsan, stadsmiljön, den levande
landsbygden.
Cykelfrågan har rullat vidare och intresset från
politiker och allmänhet har ökat. Intresset för Cykelfrämjandet
har också ökat och i den förening som
för några år sedan bara hade ideellt engagerade
styrelsemedlemmar och volontärer finns det nu ett
kansli med ett antal projektledare och medarbetare.
Det stora genombrottet för cykelfrågan som jag har
brunnit för, med ökade resurser från staten och
kommuner, kämpar vi ännu för. Men det finns nu
ett betydligt större gensvar och en större grupp
människor som kan fortsätta driva frågan.
Tiden som ordförande i Cykelfrämjandet har
varit otrolig på alla sätt och vis. Jag är glad över att
ha fått dela glöden för cyklingen med likasinnade,
särskilt eftersom kampen stundtals är tuff och
ibland kan kännas tröstlös. Men nu är det dags för
andra att ta ledarskapet i Cykelfrämjandet.
Nu gäller det att vi inte tappar den rörelseenergi
som vi tillsammans har byggt upp. Kampen för ett
bättre cykelsamhälle måste fortsätta – och trappas
upp.
Lars Strömgren, riksordförande
Smartphoneanslutning
Justerbar
passform
Skyddar upp
till 8x bättre
än traditionella
cykelhjälmar
Cykling är Cykelfrämjandets medlemstidning
som kommer ut fyra gånger per år.
E-post: redaktion@cykelframjandet.se
Chefredaktör: Fanny Westin,
chefredaktor@cykelframjandet.se
Ansvarig utgivare: Lars Strömgren
Grafisk formgivare: Jonatan Sahlin
Omslagsfoto: Frida Bulukin Wilén
Annonser: Svenska Huvudmedia KB,
08-55 66 77 50, svenska.huvudmedia@telia.com
Tryck: Trydells tryckeri
ISSN: 0280-3038.
Tidningen är miljömärkt och distributionen
klimatekonomisk. Cykling går även att läsa
online.
Medlemskap i Cykelfrämjandet:
Huvudmedlem 275 kronor, Familjemedlem 75
kronor, Ungdom & student 100 kronor.
Webb: www.cykelframjandet.se
Kansli: Cykelfrämjandet Box 3,
101 20 Stockholm (besök: Celsiusgatan 8)
Telefon: 08-16 00 17. Säkrast dagtid vardagar
E-post: info@cykelframjandet.se
4 Cykling nummer 2-2020 Cykling nummer 2-2020 5
NYHETER
NYHETER
Gekko fx HP Velotechnik
Cykelglädje
på tre hjul
specialcyklar
ww w . ja r y . s e 04 7 0 - 2 7 2 35
Cykla i vacker
miljö på södra öland
www.jary.se • 0709-70 60 46
Christiania • Bullitt • Birdy • Nihola • Brompton
VÄLKOMMEN TILL
GRÖNHÖGENS
STUGBY
Prisvärt boende på södra Öland!
10 stugor i vacker omgivning i samhället
Grönhögen på södra Öland. Stugorna har
3–5 bäddar på 26 m 2 och är utrustade för
självhushåll.
För mer information och bokning
www.gronhogensstugby.se
070-387 62 62
Regeringen tillsätter
samordnare för
fysisk aktivitet
För att vända utvecklingen med övervikt och fetma
och för att främja ökad fysisk aktivitet har regeringen
utsett en nationell samordnare. Uppdraget går till
idrottsledaren och entreprenören Johan Holmsäter
och innebär att mobilisera och engagera relevanta
aktörer i samhället. Samordnaren ska knyta till
sig en eller flera referensgrupper med bland annat
representanter från regioner, kommuner, civilsamhället,
idrottsrörelsen och friluftsorganisationer.
Cykelfrämjandet har tagit kontakt med Holmsäter i
syfte att initiera ett samarbete. Uppdraget ska redovisas
2023.
29%
Så mycket skulle energianvändningen och utsläppen
från persontransporter i Sverige minska om alla
reste som kvinnor och om ”kvinnliga” normer dessutom
inkluderades i högre grad för beslut som påverkar
transportsystemet. Det visar ny forskning från
konsultbolaget Trivector. Det är i reslängd och val av
färdmedel det skiljer mest. Män färdas i genomsnitt
33 kilometer med bil per dag medan kvinnor färdas
23 kilometer. Motsvarande siffra för cykling är 0,7
respektive 0,5 kilometer.
– Om alla reste som kvinnor gör idag skulle
användning av bil som färdmedel redan vara i nivå
med vad som skattas som hållbart för 2050, säger
Lena Smidfelt Rosqvist, forskningschef på Trivector.
Cykling blir
universitets ämne
i Tyskland
Sju universitet i Tyskland får professurer inom cykling.
Syftet är att förankra cykeltrafik i forskning
och undervisning – från infrastrukturplanering till
mobilitetshantering och cykelvänlig lagstiftning.
Förbundsministeriet för transport och digital infrastruktur
har avsatt 8,3 miljoner euro specifikt för
ändamålet. Tyskland fortsätter med andra ord att
visa att de tar cykling på allvar.
Cyklister tar över
Stockholms gator
20 september
Den 20 september planeras den sjunde upplagan av Stockholms
Cykelkarneval gå av stapeln, om rådande restriktioner tillåter det.
(Håll dig uppdaterad via webbplatsen.) Det blir en lustfylld manifestation
med fullt fokus på gemenskap och cykelglädje.
”Bicycles are the
new toilet paper”
Det säger Grant Kaplan, chef för en cykelbutik i Sydney i Australien.
Efterfrågan på cyklar har nämligen skjutit i höjden (på samma
sätt som toapapper har gjort i delar av världen) i och med de nya
reserestriktionerna för kollektivtrafiken till följd av pandemin.
Tyck till om cyklingen
i din kommun!
TIPS!
Är cykelvägarna tillräckligt breda? Är belysningen bra? Skulle du
rekommendera andra att cykla i din kommun? Delta i Cykelfrämjandets
webbaserade enkätundersökning Cyklistvelometern 2020.
Resultatet presenteras den 8 oktober.
Du hittar enkäten på Cykelfrämjandets webbplats:
www.cykelframjandet.se/cyklistvelometern/
Cykelsatsningar
i pandemins
kölvatten
Pandemin har påverkat våra resvanor till förmån
för cykling och runt om i världen anpassar man
nu trafiken för att skapa mer yta för grön hållbar
mobilitet – och mindre för bilar.
I flera länder har även staten skjutit till medel för
att främja cykling för privatpersoner genom olika
typer av skattelättnader och reparationspremier. I
Sverige låter dock motsvarande satsningar sig dröja.
Här är några av satsningarna:
FRANKRIKE Här satsar man hårt på cykling och
regeringen har infört ett dedikerat cykelprogram med
en budget på drygt 600 miljoner kronor. Bland annat kan
privatpersoner som lämnar in cykeln på reparation få ett
bidrag på motsvarande 500 kronor. (300 000 reparationer
har finansiering.) Staten ska också täcka resekostnader på
uppemot 4 300 kronor för anställda som cyklar till jobbet.
I Paris står 650 kilometer temporära och permanenta
cykelbanor färdiga när staden lättar på restriktionerna.
Många av dem följer tunnelbanelinjerna för att erbjuda
ett alternativ till kollektivtrafiken och här finns även en
expressväg för elcyklar.
ITALIEN Hårt drabbade Milano ligger bakom en ambitiös
satsning på grön och hållbarbar mobilitet. Över 35
kilometer före detta bilväg omvandlas till gång- och cykelbana.
I centrum få bilar köra i max 30 kilometer i timmen.
BELGIEN I Bryssel har 40 kilometer bilväg och
parkerings platser utlovats att omvandlas till cykelväg.
I centrum får bilar köra max 20 kilometer i timmen.
STORBRITANNIEN Den brittiska regeringen har annonserat
att de ska investera drygt 25 miljarder kronor för att
öka cykel- och gångtrafiken under och efter krisen. Initialt
ska satsningen gå till tillfälliga gång- och cykelvägar.
SVERIGE Göteborg ökar framkomligheten för cyklister
genom tillfälliga cykelstråk, bland annat i före detta
bilkörfält.
COLOMBIA I Bogotá ska det vägnätverk om över 100
kilometer som tidigare har varit bilfritt en dag i veckan
nu ställas om och bli helt bilfritt. Ytterligare 75 kilometer
temporär cykelväg ska också öppnas.
USA I New York planeras dryga 150 kilometer temporär
gång- och cykelbana, som eventuellt bitvis också kommer
att bli permanent. I Oakland stängs 10 procent av
bilvägnätet av för att omvandlas till gång- och cykelbanor.
MEXIKO 130 kilometer tillfälliga cykelbanor planeras i
Mexico City.
6 Cykling nummer 2-2020 Cykling nummer 2-2020 7
NYHETER
NYHETER
Årets cykelfrämjarkommun korad.
Uppsala behåller förstaplatsen
Grattis Uppsalacyklister, ni bor i staden som toppar Kommunvelometern – för
tredje året i rad. På andra plats kommer Linköping (igen) och tredjeplatsen delas
mellan Malmö och Umeå. Text: Fanny Westin Foto: Klapp
ommunvelometern är Cykelfrämjandets
stora nationella granskning av
kommuners arbete med cykelfrågor.
Granskningen är ett uppskattat verktyg
av bland annat lokala politiker och trafikplanerare
för att kunna se hur deras kommun står sig i jämförelse
med andra kommuner. Men också för att kunna
se utveckling och förändring över tid. 40 av landets
kommuner har deltagit i årets Kommunvelometer,
som bygger på självrapportering av kontrollerbara
uppgifter från kommunerna som deltar.
För tredje året i rad är det alltså Uppsala som
utses till Sveriges bästa cykelfrämjarkommun. Ett
ökat antal stationära cykelmätare, flitig insamling av
data och en stor resvaneundersökning var femte år
är några av de verktyg som har varit viktiga i arbetet
med att förbättra för stadens cyklister.
– Resvaneundersökningen är en ovärderlig
mätstation som visar hur vi lyckats med helheten i
vår strävan att öka andelen som cyklar i kommunen.
En ökande andel cykeltransporter är ett kvitto på att
våra prioriteringar och insatser är de rätta, berättar
kommunalrådet Rickard Malmström.
Stockholm har i år placerat sig på plats nummer 9
(delas med Växjö) medan Göteborg seglar in på plats
nummer 14.
Vinnare 2020
STORA KOMMUNER (över 100 000 invånare)
1. Uppsala 2. Linköping 3. Malmö och Umeå
MELLANSTORA KOMMUNER (50 000 till 100 000 invånare)
1. Karlstad 2. Växjö 3. Trollhättan
SMÅ KOMMUNER (färre än 50 000 invånare)
1. Finspång 2. Lidköping 3. Danderyd och Håbo
1. Uppsala (82p)
2. Linköping (80p)
3. Malmö (76,5p)
3. Umeå (76,5p)
5. Helsingborg (74,5p)
6. Lund (73,5p)
7. Nacka (72,5p)
8. Karlstad (68,5p)
9. Stockholm (68p)
9. Växjö (68p)
SAMTLIGA DELTAGANDE KOMMUNER 2020
Rankning och poäng samman ställning (Maxpoäng: 90)
11. Trollhättan (67p)
12. Sundbyberg (66,5p)
13. Örebro (65,5p)
14. Göteborg (64p)
15. Finspång (63p)
15. Sundsvall (63p)
17. Jönköping (62,5p)
18. Mölndal (62p)
19. Lidköping (60,5p)
19. Östersund (60,5p)
21. Täby (60p)
22. Borås (59p)
23. Gävle (57p)
24. Västerås (56,5p)
25. Danderyd (56p)
25. Håbo (56p)
27. Ystad (55,5p)
28. Ludvika (54,5p)
28. Varberg (54,5p)
30. Sollentuna (54p)
31. Karlskrona (52,5p)
32. Falun (50,5p)
33. Katrineholm (46p)
33. Tyresö (46p)
35. Skövde (44,5p)
36. Eslöv (39,5p)
37. Kristianstad (39p)
38. Nässjö (33p)
39. Enköping (31,5p)
40. Falkenberg (30p)
8 Cykling nummer 2-2020 Cykling nummer 2-2020 9
NYHETER
NYHETER
”Det behövs förändringar i trafikmiljön.
Att det exempelvis kommer upp bullerplank
mellan gång-och cykelväg och
bilar på hårt trafikerade vägar. Eller att
cykelvägen leds om helt.”
Fanny Vestling (mitten)
tillsammans med Petter
Wanjura (t.v) och Hampus
Bergström (t.h.), två av
deltagarna i studien.
väg, där avgaser och buller har bytts ut mot fågelkvitter.
Utifrån trafiksäkerhetssynpunkt är mätpunkterna
relativt likvärdiga. Men bara för att en plats är
någorlunda säker utifrån ett trafikperspektiv innebär
det inte att den upplevs som varken säker eller attraktiv
av den som cyklar där, vilket är viktiga faktorer för
att öka andelen cykling i samhället.
– Vi ville undersöka cyklisternas upplevelser av
platserna för att se vad som motverkar respektive
stimulerar till cykling. Det berättar hälsopedagogstudenterna
Fanny Vestling och Emma Eriksson
som ligger bakom studien, som nu har publicerats
i form av en C-uppsats vid Gymnastik- och idrottshögskolan
i Stockholm.
Resultaten från studien visar på att miljön runt
omkring cykelbanan spelar en avsevärd roll för
välbefinnandet och stimulans till fortsatt cykling,
vilket ligger i linje med tidigare forskning. Peter
Schantz, professor inom humanbiologi – har tillsammans
med psykologiforskaren Ruggero Ceci –
varit handledare för uppsatsen. Peter Schantz har
em mätpunkter har markerats på den
minst sagt omväxlande sträckan Stocksund–Lill-Jansskogen
i norra Stockholm.
Sträckan som är föremål för undersökningen
startar på en stillsam gata i ett villaområde
och går sedan förbi bullriga och tungt trafikerade
E18/Roslagsvägen för att avslutas på en lugn skogssjälv
tidigare intresserat sig just för hur färdvägsmiljön
påverkar oss. Och utgångspunkten har – i
första hand inte varit cykelbanans bredd eller kvaliteten
på vägunderlaget – utan den kringliggande
miljön utifrån ett vidare perspektiv. Resultatet visar
att ”vackra” och gröna färdvägsmiljöer stimulerar
till ökad cykling medan ”fula” miljöer med höga
avgas- och bullernivåer och låg tillgång till ”naturliga
miljöer” (natur) korrelerar med motsatsen och
motverkar cykling.
Peter Schantz har också visat på att om det längs
en sträcka finns flera platser med många negativa
miljöfaktorer kan detta hindra cyklister att cykla
även om sträckan överlag har positiva miljöfaktorer,
vilket är viktiga insikter när det kommer
till planering och utveckling av infrastruktur. Det
finns ett stort behov av att skapa en ökad förståelse
för vilka miljöfaktorer som främjar cykelpendling.
Ökad insikt skulle underlätta arbetet med planering
av cykelbanor, vilket skulle leda till att miljön
för aktiva transporter blir mer attraktiv och därmed
nyttjas av fler. I förlängningen är detta av stor betydelse
för att Sverige ska nå en ökad folkhälsa och
skapa ett hållbart transportsystem.
Fanny Vestling ger exempel på konkreta åtgärder:
– Det behövs förändringar i trafikmiljön. Att det
exempelvis kommer upp bullerplank mellan gångoch
cykelväg och bilar på hårt trafikerade vägar.
Eller att cykelvägen leds om helt. Som det är nu
fokuserar man som cyklist eller fotgängare längs
med E18/Roslagsvägen på bilarna i stället för på
den fina utsikten åt andra hållet. Så skulle det inte
vara om den tunga motortrafiken avskildes bättre
från intilliggande gång- och cykelväg.
27 personer har deltagit i studien ”Hur kan svaga länkar
i cyklisters färdvägsmiljöer förbättras?”. Deltagarna fick
en enkät med frågor om bl.a. miljö, upplevd bullernivå
och trygghet som de vid fem förbestämda stopp under
sträckan svarade på.
Ny studie: attraktiva miljöer
väsentliga för ökad cykling
Hur påverkar negativa miljöfaktorer som tung motortrafik och buller upplevelsen av cykling?
Och hur kan attraktiva miljöer stimulera till ökad cykling? Det har GIH-studenterna Fanny Vestling
och Emma Eriksson undersökt i en ny studie. Text och foto: Fanny Westin
Exempel på åtgärder för att få ett högre
välbefinnande hos cyklister:
● Omledning av cykelbanor längs med hårt
trafikerade vägar (bland annat för att minska
cyklisters utsatthet för avgaser).
● Bullerplank mot tung motortrafik.
● Prioritera naturliga miljöer (grönska och natur)
runt omkring cykelbanan.
● Breda cykelbanor som tillåter möte av andra
cyklister och gående.
10 Cykling nummer 2-2020 Cykling nummer 2-2020 11
Text: Per Cornell Illustration: Hanna Eliasson
Har cykelrörelsen fått med
tågoperatörerna på tåget?
Det saknas inte goda argument. Men bristen på samsyn är oroväckande när det
gäller framtiden för cykel på tåg, i synnerhet gällande de nationella sträckorna. ➲
I FOKUS
I FOKUS
”I tider av reserestriktioner är det ännu viktigare att
kunna turista småskaligt och utan att behöva resa så långt.”
”Vi kan inte ha en fragmenterad karta där man inte får ta
med cykeln på vissa sträckor eller genom vissa länder.”
en här våren var det tänkt att EU skulle
klubba igenom den nya tågpassagerarförordningen
som varit på gång under
flera år. Nu var förhoppningen att vi
skulle få ett tydligare ställningstagande för bättre
möjligheter att ta med cykeln på tåget. I Europa och
därmed i Sverige.
Ur cykelrörelsens perspektiv är det en så kallad
”no brainer”. Det finns flera uppenbara vinster med
att kunna ta med sig cykeln på tåget – både ur klimatoch
hälsosynpunkt och för turistnäringen. Det är
därför den europeiska cyklistorganisationen ECF
under lång tid har drivit frågan på EU-nivå.
– Vi har arbetat med detta i många år. Det vi vill
är att det ska bli lättare att ta med sig cykeln även på
längre tågresor och även mellan länder. För att ge ett
exempel, snabbtåget mellan Bryssel där jag jobbar
och Paris tar en timme. Vill jag ta med mig cykeln
tar resan tre timmar och jag får göra flera byten. Alla
förstår ju att det inte gynnar att fler reser med cykeln
och då reser de på mindre hållbara sätt i stället, säger
Ed Lancaster, expert på ECF.
Ed Lancaster framhåller att det stora problemet
i nästan alla europeiska länder är de längre resorna.
Inom kollektivtrafiken och regionaltrafiken tenderar
situationen att vara lite bättre. Men när det gäller
de nationella tåglinjerna finns det mycket som
behöver göras.
– Bäst i klassen är Österrike och Schweiz, skulle
jag säga. Det är inget sammanträffande eftersom
detta är två länder som överlag har satsat mycket
på tågtrafik, där många reser med tåg och där de är
cykelvänliga. Deras grundinställning är att tågresande
och cykling är något positivt.
– Jag vill också lyfta fram Tyskland. Deutsche
Bahn har börjat att anpassa sina tåg efter det vi har
förslagit – det vill säga ett minimum av åtta cykelplatser
per tåg, säger han.
Infrastrukturkonsultbolaget WSP i Sverige
genomförde nyligen en studie kring just cyklar på
tåg i Europa. Studien går igenom hur det ser ut i
olika länder, vilka som är de största utmaningarna
och vad som väntas hända framöver. Även WSP
pekar på att situationen är bättre
regionalt men sämre för längre resor.
Skillnaderna inom länder och mellan
länder består bland annat av att vissa
operatörer tillåter cyklar under vissa
tider eller på vissa sträckor. Det finns
också skillnader kring hur många
cyklar som tillåts samt möjligheten
att reservera plats för cykeln på tåget.
Just detta är en viktig fråga för cyklister
då det är ohållbart att aldrig veta
om man får åka med eller inte.
Det som gör frågan komplex är att
olika länder har olika förutsättningar.
Det kan vara årstidsskillnader, skillnader
i hur tågvagnarna är utformade
och även hur utrymmet för cyklar på
tågstationerna ser ut. Därför tändes
ett visst hopp när EU-parlamentet i ett
tillägg till EU-kommissionens förslag
till ny tågpassagerarförordning, klubbade
igenom en skrivning. Den går ut
på att alla nya eller nyrenoverade tåg
ska ha plats för minst åtta cyklar. Det
är just detta som både ECF och Cykelfrämjandet
har stridit för.
FOTO: DIDRIK TÅNGEBERG
Emil Frodlund är talesperson för
Resenärsforum och styrelsemedlem
av European Passengers’ Federation.
Han ser stora fördelar med en ny tågpassagerarförordning
på EU-nivå.
– Det är det bästa sättet att lösa frågan
på. Om kombinationsresor med
cykel och tåg ska fungera behöver
hela systemet hänga ihop. Vi
kan inte ha en fragmenterad
karta där man inte får ta
med cykeln på vissa
sträckor eller genom
vissa länder. Det är ingen hjälp för
de som reser på det här sättet.
Men även om det alltså finns
ett förslag som har passerat
två instanser inom EU återstår
det allra viktigaste och svåraste
steget innan något beslut kan
fattas. EU:s ministerråd har inte
gjort tummen upp. Förhandlingarna
om den nya förordningen påbörjades
under våren och planeras nu att komma igång
igen efter några månaders avbrott på grund av
virusutbrottet.
Ur SJ:s egen kampanj från 1940-talet. Då var bolaget mer cykelvänligt.
Ur Järnvägsmuseets samlingar.
– Det som väntar är en så kallad trialog mellan de
tre instanserna och vi får räkna med en kompromisslösning.
I värsta fall får ministerrådet igenom en mer
konservativ linje där tågoperatörerna fortfarande
kan hitta kryphål för att inte behöva erbjuda plats
för cyklar. Men jag hoppas och tror ändå att Europaparlamentets
ställning är så stark att de får gehör för
sitt förslag, säger han.
Emil Frodlund på Resenärsforum menar att en
avgörande fråga framöver kommer vara hur resenärerna
vill att möjligheterna ska se ut.
– Jag tror att operatörerna kommer att anpassa sig
efter vad konsumenterna önskar. När fler vill detta
14 Cykling nummer 2-2020 Cykling nummer 2-2020 15
I FOKUS
CYKEL PÅ REGIONALA TÅG
Skåne
skanetrafiken.se
6 cyklar på Pågatåg, 9 på Öresundståg
Gratis inom Skåne. Tät trafik
Småland
krosatagen.se
2 cyklar på dieseltåg, 10 st på elektiska tåg
Kostar som för ungdom. Cirka 10 turer/dag
och vill betala för tjänsten kommer det finnas aktörer
som erbjuder det, säger han.
Det som oroar cykelrörelsen är att branschorganisationen
för nationella tågbolag, CER, har Ministerrådets
öra. Och tågbolagen är inte alls med på
tåget kring cyklar på tåg. Det gäller exempelvis SJ
i Sverige som tidigare har uttalat sig kring frågan i
denna tidning:
– Skulle vi tillåta vanliga cyklar får vi ansenliga
utmaningar med på- och avstigning och därmed
punktlighet, framkomligheten ombord, samt inte
minst den säkerhet som vi bedömer måste vara tillräcklig,
har Jonas Nilsson, ansvarig för samhällskontakter
på SJ, sagt.
Just säkerheten är ett argument som tågbolagen
ofta hänvisar till eftersom det är en aspekt som ger
dem rätt att neka cykelfrakt enligt nuvarande regler.
En annan är lönsamhetskravet.
– Våra kundundersökningar visar att efterfrågan
på cykel är liten. Samtidigt har vi i dagsläget svårt
att möta efterfrågan på sittplatser. Sammantaget gör
dessa fakta det svårt att prioritera cykelplatser, hur
trevligt det än är att cykla, sa Jonas Nilsson också i
den tidigare intervjun.
När vi når honom i dag är det inte mycket i synen
som har förändrats:
”Jag har inget nytt att tillföra denna fråga. I början
av 2020 inledde Ministerrådet förhandlingar med
Europaparlamentet och Kommissionen i försöken
att hitta fungerande lösningar. Man kan förstå att
det är en utmaning. Det kan inte uteslutas att lösningar
diskuteras fram under det pågående kroatiska
ordförandeskapet men ju längre tiden går desto
mer osannolikt blir det förstås. Frågorna är lagstiftningsmässigt
tekniskt komplicerade när hänsyn ska
tas till gammalt, gammalt och ombyggt respektive
nytt tågmaterial. Och inte minst med tanke på att
situationen ser så oerhört olika ut i medlemsländerna”,
skriver han i ett mejl.
Lars Strömgren, ordförande för Cykelfrämjandet,
beklagar att tågbolagen i allmänhet och SJ i synnerhet
är så ointresserade av frågan.
– Tidigare var det här en självklarhet för SJ. Vi
har hittat reklamkampanjer för att ta med cykeln
på tåget från 40-talet. Men sedan över 20 år är det
inte möjligt. Vi är övertygade om att det går att leva
upp både till säkerhetskrav och lönsamhetskrav
samtidigt som en viss mängd cyklar kan föras med
på tågen, säger han.
Varför är frågan viktig?
– Det finns många anledningar. Det skulle möjliggöra
cykelturism på ett annat sätt, det vore ett sätt
att leva upp till de transportpolitiska målen och det
finns hälsoskäl till att underlätta för cykling, för att
nämna några exempel.
Lars Strömgren får medhåll av Ed Lancaster på
ECF, som också lyfter fram fördelarna ur ett regionalt/lokalt
perspektiv.
– Cykelsemestrande gynnar det lokala näringslivet
utanför storstäderna. Mindre verksamheter i
mindre samhällen. I tider av reserestriktioner är det
ännu viktigare att kunna turista småskaligt men
utan att behöva resa så långt.
TIPS! För dig som vill veta mer och ta del av debatten
finns Facebookforumet ”Vakna SJ – Sverige cyklar.”
”Inom Europa finns det stora skillnader kring hur många
cyklar som tillåts samt möjligheten att reservera plats för
cykeln på tåget. Just detta är en viktig fråga då det som cyklist
är ohållbart att aldrig veta om man får åka med eller inte.”
Halland
hallandstrafiken.se
Se Öresundståg, Krösatåg, Västtåg
Kostar som för ungdom. Tät trafik längs västkusten
Västra Götaland
vasttrafik.se
6 cyklar på pendeltåg, 2 st på övriga tåg
Gratis. Tät pendeltrafik; Regionaltåg varannan timme
Östergötland
ostgotatrafiken.se
6 cyklar per tåg
Gratis. Varje halvtimme
Bergslagen
tagibergslagen.se
2 cyklar per tåg
Gratis. Från några till 10–15 turer/dag
Värmland
varmlandstrafik.se
2 cyklar på dieseltåg, 10 st på elektiska tåg
20 kronor. Cirka 10 turer/dag
Tågab
tagab.se
2 cyklar per tåg
60 kronor betalas ombord. Några turer per vecka
Mälardalen
malartag.se
6 cyklar i Flexvagnen
Gratis. Fler än 10 turer per dag
Uppland
ul.se
2 cyklar, Endast lågtrafik
Gratis. Tät trafik
Stockholm
sl.se
Endast lågtrafik
Gratis. Mycket tät trafik
Hälsingland/Gästrikland
xtrafik.se
2 cyklar per tåg
30 kronor. Några turer/dag
De fyra nordligaste länen
norrtag.se
4 cyklar per tåg
Endast Sundsvall–Umeå/Storlien
Gratis. Några turer per dag
Källa: Naturskyddsföreningen Lund.
Mer info finns på deras webbplats.
CYKEL PÅ SJ-TÅG
Du kan ta med din cykel om du monterar ner eller fäller ihop den
och förvarar den i lämplig cykelväska (maxmått 140 x 85 x 30 cm,
maxvikt 25 kg för både cykel och väska).
Men observera att du endast får ta ombord din cykelväska i mån
av plats.
16 Cykling nummer 2-2020 17
PROFILEN
PROFILEN
Han har cyklat genom länder och tvärsöver kontinenter. Ändå är det att lära barn att cykla
som är det finaste han vet.
– Det där ögonblicket när man släpper dem och de först inte fattar att de cyklar själva. Det
går inte att beskriva, säger komikern Måns Möller som brinner för allas möjlighet att cykla.
Text: Elisabet Wahl
”Inget slår känslan av att
hjälpa barn att lära sig cykla”
tt Måns Möller skulle bli en långcyklare
var otippat. Inte minst för honom själv.
Efter att ha gjort en svensk klassiker
visade det sig – som han själv beskriver
det – att cyklandet var det han var minst dålig på av
de fyra delmomenten.
– Jag vet att man låter flåshurtig när man säger
det, men kroppen är fantastisk. Den anpassar sig. I
början visste jag inte att man kunde motionera så
många timmar, om jag ska vara ärlig.
Tillsammans med kompisen Christer Skog
har han sedan den där klassikern radat upp några
imponerande bedrifter. Cyklat genom hela Sverige.
Trampat 420 mil för att korsa USA på 30 dagar. Slagit
hastighetsrekord genom Europa när de cyklade från
Uralbergen i Ryssland till Cabo da Roca i Portugal
på 29 dagar.
Det har också blivit en hel del andra utflykter,
både i Sverige och utomlands. Bästa cykellandet
hittills? Lite otippat kanske, men Måns Möller svarar
Tjeckien utan allt för lång betänketid.
– Jag hade aldrig hört talas om att det skulle vara
ett cykelland, men det är det verkligen. De har en
stark cykelkultur, man möter hela familjer som är
ute och cyklar och alla är väldigt trevliga.
Finns det något land du inte återvänder till?
– Då får jag nog säga Ryssland. Det fanns nästan
inga cykelvägar och jag fick cykla långa sträckor
på motorvägar utan vägren. Där var jag rädd flera
gånger. När vi stannade var det en del som trodde vi
var från Tyskland och då var de inte så hjälpsamma,
men det blev bättre när jag hämtade den svenska
flagga jag hade på cykeln.
De här strapatserna görs inte främst för hans eget
nöjes utan för att samla in pengar till fonden Viggo
Foundation. Fonden är döpt efter sonen Viggo som
har autism och pengarna som samlas in delas ut till
familjer som har barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
(NPF) för att kunna ge barnen en
möjlighet att idrotta.
– Att få röra på sig och uppleva rörelseglädje är så
viktigt. Jag blir nästan tårögd när jag tänker på det –
det finaste som finns är de gånger jag hjälpt barn att
lära sig att cykla. Det finns inget som slår det.
Just viljan att fler ska få komma igång och röra på
sig har gjort att Måns Möller nu har hakat på Cykelfrämjandets
satsning på barn och unga med NPFdiagnoser.
Projektet går ut på att skapa förutsättningar
för den här gruppen att komma ut i skogen
och cykla mountainbike.
– Det kryllar inte direkt av projekt för de här barnen
så jag är jätteglad över kontakten. Cykelfrämjandet
känns som en folkrörelse, så det här ska bli kul.
Förutom att cykla långt och samla
in pengar, vad har du för relation till
cykling i övrigt?
– Det är frihet för mig. Jag definierar mig
själv som äventyrscyklist. Jag gillar att
cykla upp för berg och inte veta vad som
kommer sedan. Det är något med att cykla
på ställen man aldrig tidigare har varit på.
Uppförsbacke eller nedförsbacke?
– Uppför är roligare! Gör man det på rätt sätt
och har rätt utväxling på grejerna är det riktigt
kul.
Vilket är ditt bästa cykeltips?
– Nu ska jag vara lite krånglig. Mitt ultimata
tips är att cykla till Nynäshamn och sedan
ta båten till Gdansk. Då vaknar man upp i
Polen och sedan ställer man bara in kompassen
rakt söderut. Allting finns, man behöver
inte ha med sig reservdelar och man har alltid
täckning på mobilen. Så det räcker att ha
med sig en liten ryggsäck. Jag har gjort den
här utflykten och det är den enklaste och roligaste
hittills, det finns så många bra cykelländer
där omkring.
MÅNS MÖLLER
Ålder: 45 år.
Familj: Sambon Sophie
och sonen Viggo.
Min första cykel: Den allra
första ärvde jag från syrran.
Sedan fick jag en killcykel,
en med limpa. Det var en
illgrön Skeppshult som
hade sådana där borstar i
regnbågsfärger på ekrarna.
18 Cykling nummer 2-2020 Cykling nummer 2-2020 19
Med målet att erövra Gotland på cykel hoppade Emilia Sternberg
och Frida Bulukin Wilén på färjan med cykelväskorna fulla av
egenpreppade (torkade) vegomåltider. Det blev en semestervecka
späckad av fantastisk natur, god mat och 56 mil cykelglädje. ➲
Text och foto: Emilia Sternberg och Frida Bulukin Wilén
RESOR
RESOR
Fårö
Gotlandsleden är dryga 500 kilometer lång och sträcker sig runt Gotlands kust, från Fårö i norr till
Hoburg i söder. Eftersom skyltningen ibland är dålig rekommenderas en bra cykelkarta.
VISBY
Katthammarsvik
Klintehamn
Ljugarn
Hoburg
Gotlandsledens skyltning är
ibland bristfällig. En bra och
uppdaterad cykelkarta är därför
en stark rekommendation.
Magiska tältplatser på Gotland råder det knappast brist på. Under varm högsommar
kan du ofta sova utan yttertält, nästan som att sova under bar himmel – minus mygg.
Raukar, sol, cykelglädje och ett omväxlande landskap med obegränsade badmöjligheter.
Så kan Emilia Sternbergs och Frida Bulukin Wiléns Gotlandstur sammanfattas.
et är inte första gången
Emilia Sternberg och
Frida Bulukin Wilén
äventyrar ihop men det
här är första gemensamma långcyklingen.
Eftersom planen var att tälta
och fixa en stor del av måltiderna på
stormkök (även om en och annan
måltid också intogs på charmiga
caféer och crêperier längs vägen)
föll valet på proviant i torkad form.
Visst finns det frystorkade varianter i
outdoorbutiker som mättar helt okej,
men ärligt talat lämnar de ofta en
del övrigt att önska när det kommer
till den kulinariska upplevelsen.
Därför satsade Emilia och Frida på
egenpreppade måltider, vilket inte
är komplicerat – men de kräver lite
planering. Men genom att lägga lite
tid på förberedelser hemma innebär
det att du väl på plats bara behöver
Stormkök på en sandstrand
efter en härlig dag med bad på
Fårö. Kan det bli bättre än så?
tillsätta en skvätt vatten, lite fett och
värme för att få avnjuta hemlagad
pad thai, medelhavspasta eller ett
kokoskryddris i solnedgången efter
en dags cykling. Inspiration och
recept kommer från kokboken Vegohajk
med växtbaserad friluftsmat för
stormkök och lägereld.
Här följer Emilias och Fridas resedagbok
från deras 56 mil långa tur
längs Gotlands kust sommaren 2019.
Dag 1
Vi kommer fram till Visby på
förmiddagen och sätter direkt
av söderut längs kusten mot
Klintehamn. Till skillnad från
tidigare fjällturer har vi inför
denna resa sett fram emot att
varva våra förpreppade måltider
med långluncher på mysiga caféer
och många fika- och glasspauser.
Redan första dagen levereras en
fantastisk lunch och mysigt samtal
med den shetländska ägaren på
Klintegårds café. Kvällen bjuder på
Vegohajks mac’n’cheese med tofu
jerky i solnedgången på stranden
vid Näs.
Dag 2
Efter en frukost bestående av havregrynsgröt
med hemtorkat lingonläder
trampar vi söderut mot något som
enligt kartan kallas Hoburgsgubben.
Detta visar sig vara en av öns mest
kända raukar och påstås se ut som
en gubbe. Vi ser dock ingen gubbe,
men fina raukar och gott om (andra)
turister. Raskt trampar vi vidare i jakt
på påfyllning av kaloridepåerna, som
börjar bli riktigt låga. Efter en drömmig
buffélunch på Körsbärsgården i
Sundre cyklar vi norrut och slår läger
vid ett gäng gamla fiskebodar för att
sedan slänga ihop kvällens middag:
pad thai. Lyxigt!
Dag 3
Vi har inte kommit långt förrän vi är
tvungna att stanna för ett dopp och
en glass i hamnen i den lilla strandsocknen
När. På eftermiddagen
tappar vi sedan bort oss lite och vi får
leda cyklarna genom snår och skog.
Vi snubblar till slut ut i närheten av
Hammars fiskeläge och kan till vår
stora förvåning bekräfta att en genväg
faktiskt kan vara en genväg – vi
har kommit längre än vad vi trodde!
Vi hittar en prima tältplats med
badbrygga och fixar snabbt ihop en
medelhavspasta med pesto, soltorkade
tomater och oliver på burk som
vi har köpt tidigare under dagen.
22 Cykling nummer 2-2020 Cykling nummer 2-2020 23
RESOR
RESOR
KOKOSKRYDDRIS
Lite bredare däck på cykeln är att föredra eftersom
Gotlandsleden till stor del utgörs av av grusvägar.
2 portioner
Torrvikt 400 g
Energi ca 1640 kcal
Ingredienser:
Att torka:
3 dl gröna ärtor (frysta)
Torrt:
3 ½ dl snabbris
1 dl kokosflingor
1 dl russin
1 dl pumpafrön
½ dl hackade soltorkade tomater
1 msk buljongpulver
1 tsk kanel
1 tsk kardemumma
1 tsk ingefära
1 tsk gurkmeja
½ tsk chiliflakes
½ tsk nejlika
½ krm askorbinsyra
Ta med:
2 msk olja
3 dl vatten
En av de färdigpreppade måltider som
Emilia och Frida hade med sig. Bara att
hälla på vatten och tillaga på spritköket.
Gör så här:
Hemma
Torka ärtorna. Blanda alla torra
ingredienser i en påse.
Dag 4
Det här är vår sista långcyklingsdag.
Vi hade bestämt oss för att satsa på
att cykla 100 kilometer om dagen
den första halvan av veckan för att
sedan kunna njuta av en efterlängtad
stranddag på Fårö och lite lugnare
cykling på hemvägen. Vi hoppar på
Färjan till Fårö och äter vår andra
omgång mac’n’cheese. Sedan sover vi
passande nog omringade av får (och
mygg) på en äng vid kusten. Älskar
allemansrätten!
Allemansrätten ändå va?
Dag 5
En efterlängtad baddag där vi
mest njuter av Fårös fantastiska
strandliv med pizzapaus i skuggan.
Mot kvällen cyklar vi upp mot
Aurudden på öns norra spets och
leder cyklarna på en stig längs med
stranden. Där hittar vi den perfekta
middagsplatsen. Vi kokar ihop
ett kokoskryddris som doftar och
smakar underbart trots att vi råkar
bränna riset lite i kastrullen.
Dag 6
På förmiddagen glidcyklar vi utefter
rauklandskapet i Digerhuvuds
naturreservat. Svettiga och glada
poserar vi vid raukarna och beger
oss sedan vidare. På Lauters café
hittar vi äntligen Gotlands paradrätt,
saffranspannkakan. Glidcyklandet
fortsätter efter lunchen med ett
längre stopp vid Blå lagunen, där
vi får bada i sötvatten. Vi unnar oss
sedan en eftermiddagsfika för att
orka dagens sista etapp.
Dag 7
Emilia pustar ut efter en dags intensiv cykling.
Med bara några få mil till Visby och en
temperatur som närmar sig 30-strecket
lägger vi nästan mer tid på bad än på
cykling. Vi äter en tidig lunch i Stenkyrka,
på Gotlands troligtvis gulligaste matställe
med namnet Ett litet crêperie. Vi glider
sedan in i Visby och kröner vår episka
matturné Gotland runt med en flerrätters
middag som vi sköljer ner med drinkar för
att fira att vi nått vårt mål! Trötta, glada
och framförallt mätta rullar vi in våra
cyklar på färjan mot Stockholm.
TÄVLA!
I naturen
Hetta upp oljan i en kastrull. Häll
på torrvarorna och låt fräsa under
omrörning några sekunder. Häll
sedan på vattnet och koka under
omrörning tills ris och ärtor är
mjuka.
Variation: Lägg till andra torkade
grönsaker, exempelvis broccoli,
morot eller majs. Toppa med
jordnötter för mer energi.
TÄVLA OM VEGOHAJK!
Varför vill du ha denna kokbok? Mejla din motivering
+ namn och postadress till: chefredaktor@cykelframjandet.se
så utser vi en vinnare. Senast 30 juni vill vi ha ditt svar.
Hoppa torkning: Ärtorna kan
bytas mot linser med kort koktid.
24 Cykling nummer 2-2020 Cykling nummer 2-2020 25
ETT MEDVETET VAL
Reseersättning för cykelresor i tjänsten, miljöbonus och ”klimatledighet” – som
företagsledare är det en självklarhet att skapa förutsättningar för den som vill dra
ner på flyg- och bilresor till förmån för cykelresor. Det menar Jeanette Nilsson på
arkitekt- och ingenjörsbyrån Edge i Malmö. Text: Fanny Westin Foto: Torbjörn Lagerwall
”Det ska vara lätt att
vara klimatsmart”
Tre tips för en mer cykelvänlig
arbetsplats:
• Gör det förmånligt att cykla –
inför cykelförmåner.
• Gör det enkelt att cykelpendla!
Se till att det finns goda möjligheter
att parkera cykeln säkert,
samt att det finns möjlighet
att duscha och byta om på
kontoret.
• Investera i tjänstecyklar.
änk om man skulle få ersättning för
cykelresor på samma sätt som för bilresor
i tjänsten? Så spann två medarbetare
på Edge loss när de cyklade till ett jobbmöte.
Och ja – varför inte? tänkte ledningen. Sedan
snart ett år tillbaka kan de omkring 20 medarbetarna
på företaget få ersättning för cykelresor på samma
sätt som för tjänsteresor med bil. Utöver rättviseaspekten
och nöjda och friska medarbetare är det en
ekonomisk vinst för företaget eftersom tjänsteresor
med bil även genererar höga kostnader för parkering.
– Vi tar vårt ansvar för klimatfrågan och vi hoppas
inspirera andra företag. Det ska vara lätt att vara klimatsmart.
Vi vill premiera miljövänligt resande och
göra det attraktivt och enkelt att använda cykel som
färdmedel, berättar Jeanette Nilsson som i rollerna
som hållbarhetsansvarig och företagsledare har
varit med och initierat cykelsatsningarna.
Ju bättre förutsättningar det finns desto större
sannolikhet är det att den enskilda individen agerar
klimatsmart. Utöver ovan nämnda reseersättning
och tillgång till tjänstecyklar har medarbetarna
på Edge förmåner som miljöbonus och klimatledigt.
Miljöbonusen går ut på att medarbetare som
reser miljövänligt till jobbet ersätts med en bonus
på lönen vid årsskiftet. Klimatledigt innebär att
den som väljer bort flyget, privat och i tjänsten, får
två dagars extra ledighet per år för att möjliggöra
exempelvis en långväga semesterresa med tåg till
södra Europa.
Varifrån har ni hämtat inspirationen?
– Reseersättningen är helt vår egen idé och samma
sak med miljöbonusen. Men klimatledigheten fick
jag idén till när jag läste en artikel om ett företag i
Berlin som hade det. MTR express var först i Sverige
med att införa det men det var vi som myntade
begreppet ”klimatledigt”. Nu har även ETC-företagen
hakat på, vilket är kul.
Hur har detta påverkat
medarbetarnas sätt att resa på?
– Vi har inte så många långväga tjänsteresor, det är
mest till andra svenska städer vi reser och då åker vi
oftast tåg. Vi gör också en studieresa per år hela kontoret.
Tidigare har vi varit betydligt längre bort men
senaste åren har vi varit i Oslo och Aarhus, där vi
faktiskt hade fokus på cykling
och infrastruktur. På det stora
hela ser vi också att sedan vi
införde ersättning för tjänsteresa
med cykel är det betydligt
fler som cyklar till möten.
Vilka regelverksändringar
skulle du önska för att
gynna dem som vill skapa
cykelvänliga arbetsplatser?
– Slopa skatten på förmånscyklar.
Vi har haft frågan om
förmåns cyklar uppe men i
nuläget är det inte så förmånligt
utan ganska mycket jobb
för liten effekt. Men blir det
mer förmånligt kommer vi
definitivt införa det. Jag tycker
också att cykling kan ingå i
friskvårdsbidraget, det är träning
som vilken träning som
helst.
PÅ EDGE
Ersättning för tjänsteresa
med cykel: Fungerar precis
som motsvarande ersättning för
tjänsteresa med bil men resa med
cykel ersätts med drygt dubbelt så
mycket som bilresa.
Miljöbonus: Medarbetare som
reser miljövänligt till jobbet
ersätts med en bonus på lönen vid
årsskiftet, som mest 4 000 kronor.
Klimatledighet: Den som helt
väljer bort flyget under ett
kalenderår får två dagars extra
ledighet. Syftet är att skapa
tidsmässiga förutsättningar för en
längre resa utan flyg.
26 27
ILLUSTRATION: JONATAN SAHLIN
MEKA MED FABIENNE
Planera, packa, cykla!
Förbereder du dig inför en sommar på hemmaplan? Passa på att upptäcka ditt
närområde från cykelsadeln! Fabienne Roux ger här lite tips och inspiration
för endagsturen – eller den lite längre.
Packade du insexnyckeln?
Är du ovan vid att cykla längre turer
kan det vara bra att starta smått, kanske
en halvdag ute kan räcka, för att
sedan öka upp. Genom att börja smått
kan du också känna in om din cykel är
bekväm för längre turer, en heldagscykling
är ju inte riktigt jämförbart
med att pendla till jobbet. Nu får du
chansen att göra eventuella justeringar.
Här kommer en liten checklista
inför avfärd:
PLANERING
Sverige har superfina cykelleder. Ett
tips är att följa någon av dem så slipper
du hamna på en hårt trafikerad bilväg
mellan två orter. Papperskarta och/
eller kartapp i mobilen fungerar fint
att navigera efter så länge du har möjlighet
att ladda den. Cykel-GPS kan
vara en toppeninvestering för längre
turer.
PACKNING
Pakethållare med en eller fler cykelväskor
är oftast det skönaste. En lättare
ryggsäck är också ett alternativ
men kom ihåg att det inte är så kul att
ha en tyngd på ryggen en hel dag. Positionen
på cykeln är oftast inte heller
anpassad efter det.
KLÄDER
Anpassa kläder efter väder. Flera
tunna lager som du kan ta av eller på
är att rekommendera. Och gärna vadderade
cykelbyxor! Ett tips är också att
ha ombyte om du cyklar fler dagar, så
kan du ha ”cykelkläder” och byta om
till rena kläder när det är dags att vila
på kvällen.
PROVIANT
Anpassa mat (och vatten) till antalet
dagar du är ute och till hur lätt det är
att hitta på vägen. Finns det affärer
eller lanthandel? I kyrkor brukar du
kunna fylla på vattenflaskan. Se till
att alltid ha gott om vatten, både för
att dricka och för att kunna laga mat
med. Ett lättare spritkök är praktiskt
för en flerdagstur.
OM NÅGOT GÅR SÖNDER
Ta med ett litet verktygskit, en pump,
ett punkakit med däckavdragare och
en extra slang. Så kan du byta slang
med en gång om du får punka. Sedan
kan du laga slangen under en paus och
ha den som reserv. Det finns många
olika typer av lättare verktygssatser
och pumpar, det viktigaste är att du
har testat att de passar till alla skruvar,
muttrar och ventiler på din cykel.
ÖVERNATTNING
Vill du övernatta? Ta med ett lätt tält,
liggunderlag, sovsäck och ficklampa.
Vill du slippa kånka runt på tält kan du
undersöka om det finns vindskydd
i närheten av din rutt, eller varför
inte testa warmshowers.org,
som hjälper dig att hitta privatpersoner
som erbjuder husrum!
Om du är ute i flera dagar kan
även poddar vara fina
resekompisar.
Passa också på att ge
din cykel lite extra kärlek
innan du rullar iväg:
olja kedjan, pumpa
däcken och kolla och
bromsklossarna.
För en dagstur:
• Bekväma kläder och
ombyte
• Pump, punkakit, extra
slang och verktygskit
• Vatten
• Mat och snacks
• Navigeringshjälpmedel
• Litet första hjälpen-kit
För en lite längre tur:
• Tält, liggunderlag och
sovsäck
• Ficklampa
• Möjlighet att ladda
elektronik (powerbank)
• Spritkök, t-röd, kniv,
bestick och mugg
• Disksvamp och
naturvänligt diskmedel
• Badkläder, tvål och
handduk
• Solskydd, solglasögon
och myggmedel
Läs mer på webben:
cykelkartan.se
warmshowers.org
folkhälsa.com
Cykling nummer 2-2020 29
IKONEN
KURIOSA
Rex Duplex 1937
Kungacykeln med design i tiden
Text och urval: Henrik Rex Jakobsson, Cykelhistoriska Föreningen
Foto: Andreas Timfält
Text och foto: Jonatan Sahlin
Excusez-moi! Avez-vous des rustines?
– Ursäkta mig! Har ni lagningslappar?
En bra fras att kunna när man får
punktering på den franska lands bygden.
Det franska ordet för lagnings lappar,
rustines, är synonymt med den man som
uppfann dem för nära hundra år sedan.
I början av nittonhundratalet fullkomligen
exploderade cyklingen i Frankrike. Gemene
man började kunna ta ut semester och
cykeln var ett relativt billigt sätt att ta sig
runt i landet. År 1900 fanns 975 878 cyklar
registrerade och till 1908 hade antalet stigit
till 2,5 miljoner. Men vägarna var ofta i dåligt
skick och punkteringarna blev många.
Louis Désiré Auguste Rustin (1880–1954)
var en entusiastisk amatörcyklist som tröttnade
på de eviga slangbytena. ”Det måste
finnas ett bättre sätt.”
1903 öppnar han tillsammans med vännen
Jean Larroque en gummiverkstad i
Paris 17:e arrondissemang. De experimenterar
med olika metoder och 1922 kan Louis
registrera patent på den moderna lagningslappen
som snabbt blir en försäljningssuccé.
Sedan dess har företaget flyttat från
Paris och utökat sin produktion men lagningslapparna
tillverkas fortfarande och
firman drivs idag av Louis Rustin, sonson
till grundaren.
Man ska ha
husvagn …
Duplex var en nyhet i Halmstadsbaserade cykeltillverkaren Rex
katalog 1937. Duplex som betyder dubbel på latin syftar på ramens
dubbla övre ramrör medan rex på samma språk betyder kung.
Inspirationen kom troligtvis från amerikanska pojkcyklar, så kallade
cruisers, som var inne under denna tid och motivet måste anses som
rent estetiskt. Duplexmodellen kom att bli en populär modell med tiden
och kom också att användas till tandem-, barn- och dammodeller. Även
andra tillverkare, exempelvis Monark, hängde senare på med liknande
konstruktioner.
De dubbla övre ramrören leder förbi sadelröret i en böj och bildar
en vacker strömlinje. Den fastsvetsade pakethållaren som lades
till på 40-talet svängs också snyggt in i de ”snabba” formerna.
Det tyckte i alla fall Louise Tellmo och
Mario Andrade och snickrade helt enkelt
ihop en – för cykeln. Med sin dryga meter
på bredden och 185 centimeter på längden
är det compact living på två hjul. Än har de
inte övernattat i husvagnen men planerar
att göra det i sommar.
Invändigt finns det sovplats, hyllor och
ett ”kök” med butangasdriven spis. Planer
finns också på att skaffa solceller samt
bygga om en av deras cyklar till elcykel för
att kunna ge sig ut på längre turer.
Allt material bortsett från skruv och lack är
återbruk. En relativt prisvärd liten husvagn
med andra ord.
30 Cykling nummer 2-2020 Cykling nummer 2-2020 31
MEDLEM
MEDLEM
Upplevd risk får många
att välja bort cykeln
KTH-studenten Johan Egeskog tilldelas Cykelfrämjandets uppsatsstipendium på 10 000
kronor för sin masteruppsats om cykelbanors bredd och hur det påverkar cyklister.
Kalendarium
Här hittar du ett urval av Cykelfrämjandets cykelturer –
fler hittar du på webben.
Följ Folkhälsomyndighetens rekommendationer och
stanna hemma vid minsta symtom.
Upplands Väsby. Ca 20 km.
Ledare: Elna Andréasson 073-629 52 27.
23 juni – Hemligt mål
Kl. 19. Start: Gamla Apoteket/Picchus café,
Upplands Väsby. Ca 20 km.
Ledare: Kristina Forsell 070-565 9761
26 juni – Lidingö (ca 20 km).
Start: Samling kl. 18.30 vid Gamla Lidingöbron,
på Lidingösidan.
Ledare: Catharina Skote 070-152 38 39.
UPPSALA
Text: Fanny Westin
Du har undersökt cykelbanors
bredd och hur detta påverkar
cyklisters beteende – hur kom du
fram till ämnet?
– Det är grundat i mina egna erfarenheter
av att vara cyklist i Stockholm.
Jag upplevde att cykelbanornas bredd
hade stor påverkan på framkomligheten
och ville skriva något om det.
Tillsammans med min handledare Per
Strömgren hade jag långa diskussioner
om hur en lämplig frågeställning
skulle kunna se ut och vi kom fram till
att det saknades grundläggande empiriska
studier på hur cykelbanors bredd
påverkar cyklisters agerande. Per
framhöll att de nuvarande riktlinjerna
var framtagna enligt principen ”ingenjörsmässiga
uppskattningar”. Därför
kändes det viktigt att ta fram en empirisk
metod för att bedöma om dessa
bredder påverkar cyklisten.
”Nuvarande riktlinjer
för cykelbanors bredd
är framtagna enligt
principen ’ingenjörsmässiga
uppskattningar’.”
Sammanfattningsvis, vad krävs för
att öka den upplevda tryggheten
och säkerheten när det kommer till
cykelbanors utformning?
– På en säker cykelbana behöver man
inte justera sitt körsätt för att kompensera
för olika yttre riskfaktorer. I
studien tittade jag på riskfaktorer i
form av möten och en allt smalare
cykelbana men i verkligheten skulle
det lika väl kunna vara en riskabelt
placerad stolpe eller fotgängare på en
delad gång- och cykelbana. Det jag såg
var att när en dubbelriktad cykelbana
blev smalare än 2,4 meter uppmättes
riskkompenserande beteenden i förhållande
till mötande cyklister. Alltså
att den mötande cyklisten då utgjorde
en tillräckligt stor risk för att vilja placera
sig närmare kanten. Men att cykla
nära kanten också utgör en risk, vilket
i så fall höjer den totala upplevda risknivån.
Den förhöjda upplevelsen av
risk i skulle mycket väl kunna vara en
del i att många ser cykling som farligt
och väljer bort cykeln som färdmedel.
Vilka är de största utmaningarna
gällande detta?
– Platsbrist, politik och pengar. Den
största potentialen till ökad cykling
finns i städerna där det bor flest
människor inom cykelavstånd till sina
resmål. Men det är också i städerna vi
har minst plats över till cykelbanor. Där
finns också fler människor som kan
klaga på förändringar. Tyvärr är det
ju så att nästan all utveckling av cykelinfrastruktur
idag sker på bekostnad
av de som redan använder ytan sedan
tidigare. Vare sig det är ett grönområde
eller parkeringsyta är det alltid någon
som motsätter sig förändringen, vilket
kan vara jobbigt för politiken att
hantera. Till sist, sett ur ett folkhälsoperspektiv,
borde satsningar på cykelinfrastruktur
inte vara en pengafråga.
Mångas stillasittande livsstil skapar
enorma kostnader för samhället och
cykling är ett utmärkt sätt att få in
rörelse i vardagen.
Du skriver i uppsatsen att många
svenska kommuner har valt att
utveckla egna standarder och riktlinjer
för cykelinfrastrukturen?
– Det finns väldigt få krav på utformningen
av cykelinfrastruktur och det
är i praktiken upp till varje enskild
Uppsatsstipendiaten Johan Egeskog.
väghållare att sätta sina egna riktlinjer.
Merparten av alla cykelbanor förvaltas
på kommunal nivå. I praktiken
innebär det att om de ansvariga i din
kommun inte har ambitiösa tankar om
att erbjuda en trygg och säker cykelinfrastruktur
finns det heller inga lagar
och regler som hindrar dem från detta.
På ett personligt plan –
vad betyder cykeln för dig?
– Ju äldre jag blir desto mer inser jag att
cykling är förknippat med frihet. Från
det att jag var sju år och själv kunde
cykla till kompisar flera kilometer bort,
till nu när jag susar förbi bilköerna på
väg till jobbet eller slipper trängas med
tusentals andra i kollektivtrafiken i
Stockholm. Det är få saker som ger mig
samma glädje och energi som när jag
fått upp farten på min gamla 80-tals-
Crescent som jag ärvt av min morfar.
GOTLAND
13 juni – Skåror, brott och heliga män
Kl. 10. Start: Hellvi kyrka
Ledare: Lars 076-141 28 78/Sören 076-767 96 76
27 juni – Blåhäll/Tofta
Kl. 10. Start: Tofta kyrka
Ledare: Ingvar/Tina 070-669 12 44
25 juli – Riddare, munkar och
farmannaättlingar
Kl. 10. Start: Dalhem kyrka
Ledare: Lars 076-141 28 78/Sören 076-767 96 76
8 augusti – Etelhem skogstur
Kl. 10. Start: Sigvalde träsk
Ledare: Ann-Mari 076-213 12 32 /
Berit 070-418 20 95
HALMSTAD-LAHOLM
16 juni – Strandhaga koloniförening
Kl. 18. Start: slottet. 10 km.
Ledare: Ingvar och Margaretha Stentoft
073-048 37 72.
23 juni – Fylleåleden med fågeldammar
Kl. 18. Start: Slottet. 15 km.
Guidning av ornitologen Per Magnus Ehde.
Ledare: Göran Sidén 076-363 71 00.
25 aug – sommarfinal på Lizzies Café, Holm
Caféet serverar en kvällsmåltid med hembakat
matbröd och något gott till kaffet för 75 kr. 20 km
Ledare: Claes Tagesson 073 438 31 73.
JÖNKÖPING
Måndagsturer med start kl. 10. Turernas längd
bestäms av ledaren. Start: Piren.
Cykelorientering i
Stockholm norrort
15 juni
Kretsen bjuder på Fika.
Ledare: Irene och Roland Roman 0761-075674.
10 aug
Ledare: Eiron Boqvist 070-223 89 25.
17 aug
Ledare: Arne Sandell 076-230 07 27.
24 aug
Ledare: Sven-Olof Ydreborg 070-314 10 88.
KARLSTAD
Cykelturer under hela sommaren med undantag
för juli månad. Samling vid museet kl. 18. Ta med
fika och badkläder! Se webbsida för mer info.
MALMÖ-LUND
16 juni – Elcykeltur
Kl. 10:00. Ledare: Janne Andersson.
11 augusti – Tisdagstur i Lund
Kl. 18. Start: Västra stationstorget vid Lund C.
Turledare: Stig Svensson
25 augusti – Elcykeltur
Kl. 10. Endast elcyklar.
Ledare: Janne Andersson.
NÄSSJÖ
Turerna fram inställda t o m sista juni men drar
enligt planen igång igen i augusti. Se webbsida
för mer info.
STOCKHOLM
16 juni – Rosersbergs slott
Kl. 19. Start: Gamla Apoteket/Picchus café,
Missa inte Cykelkulturtrim som pågår till 15 september. 30
kontroller är utsatta i området från Hagaparken till Vallentuna.
Dessutom lottas ett antal presentkort ut – högsta vinsten kan
räcka till en ny cykel. Finns att köpa på de vanliga ställena.
Mer info: cykelframjandet.se/storstockholmskretsen eller kontakta
Bengt Kjällström: bengt.kjallstrom@gmail.com. Tel: 070-471 50 09.
9 aug – Örbyhus och Vendelsjön runt
Färden går via varggropens fågeltorn.
Ta med kikare och matsäck. Cirka 40 km.
Kl. 10. Start: Örbyhus station.
Ledare: Björn Engström 070-25 11 388.
VETLANDA
Måndagsturer med start från torget kl. 18.
3 aug – Grumlan runt
10 aug – Flugeby med studiebesök
17 aug – Alarps göl
Torsdagsturer med start från torget kl. 10.
6 aug – Lammåsa
20 aug – Anne-Maries tur
ÖREBRO
29 juni – Tur i nybyggnation.
Kl 17. Start: Grenadjärvallen. Ca 12 km.
Turledare: Åsa
13 juli – Dagstur Hemfjärden Runt.
Kl 10. Start: Slussen (USÖ-sidan). Ca 40 km.
Turledare: Inger och Inge
20 juli – Dagstur till Ekeby Almby och
Munkatorp.
Kl 11. Start: Ronnie Peterson-statyn. Ca 15 km.
Turledare: Inger och Marianne
19 oktober – Medlemsmöte
Kl 17. Föreningarnas Hus, Slottsgatan 13.
OBS!
Anmälan senast 12 oktober:
svensson_inge@yahoo.se
Cykelturveckan i
Ulricehamn skjuts upp
På grund av rådande omständigheter kommer
Cykelturveckan i Ulricehamn att skjutas upp till
2021. Kontakta kansliet för att får anmälningsavgiften
återbetalad.
Epost: medlem@cykelframjandet.se
Tel: 08–16 00 17
32 Cykling nummer 1-2020
Cykling nummer 2-2020 33
KRÖNIKA
Åklagarmyndighetens ”cykel-PM”
– ett stort steg i rätt riktning
FOTO: MARTIN SPAAK
et är tydligen inte bara vi
cyklister som tycker att
trafikreglerna är ett moras
av rörighet, nu har också
Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum
gjort som Cyklistbloggen,
alltså en ansats att försöka reda ut saker
och ting. Det gör de i sitt PM, koncist
kallat ”Cyklar”.
Vi börjar direkt med det relevanta.
Författaren är uppenbarligen cyklist.
Resonemangen bortom det rent juridiska
är, håll i er, helt rimliga. Det mest
lysande exemplet:
”Det är också naturligt att bilisten
har en väjningsplikt mot bakgrund av
att cyklisten är den mest oskyddade
trafikanten.”
Det här är ju i det närmaste en revolution,
och det säger vi helt utan ironi,
när det gäller myndigheters inställning
till vem som ska ta ansvaret för
trafiksäkerheten. Vi på Cyklistbloggen
har tidigare skrivit mycket om att
inställningen brukar vara tvärtom i
Sverige; är du oskyddad så är det du
som ska ta ansvar. Argumentet brukar
vara något i stil med att ”det spelar
ingen roll om du har rätt om du är död”.
Då är det intressant att se att Åklagarmyndigheten
börjar lyfta det andra
perspektivet. I PM:et skriver författaren
också att Svea hovrätt i en dom från
2017 gett uttryck för att:
”Hovrätten lägger härvid särskild
vikt vid de höga krav som ställs på
bilister att agera aktsamt i förhållande
till mer oskyddade trafikanter.”
Detta, menar vi, är nytt. Och det
är stort. PM:et resonerar också kring
svårigheterna med att avgöra vad som
är en ”cykelbana”, något vi också varit
inne på flera gånger. Skälet är att enda
definitionen är ”en väg eller en del av
en väg som är avsedd för cykeltrafik
och även trafik med moped kl II (2 §
FDEF)”. Åklagarmyndigheten noterar
precis som vi att det idag inte finns
något krav att faktiskt skylta:
”Något författningskrav att en cykelbana
ska märkas ut för att den faktiskt
ska vara en cykelbana finns inte.”
Vad som är en cykelbana är viktigt
för cyklister, eftersom det dels påverkar
var de får cykla, dels påverkar när
och hur väjningsplikt råder. Men en
cykelbana kan alltså se ut som vilken
trottoar som helst.
Sedan saknar vi några saker i detta
PM, men på det stora hela är det detaljer
som kan komma med till nästa gång.
Så för första gången sedan vi började
blogga kan vi rekommendera ett
PM från Åklagarmyndigheten. Det är
spännande tider att vara cyklist i.
Jeroen Wolfers driver
sedan 2010 tillsammans
med Christian Gillinger
Cyklistbloggen.se.
De skriver om vardagscykling,
trafik, politik
och utrustning. De driver
även grupperna ”Cyklistbubblan”
och ”Vi som
cyklar i Stockholm” med
sammanlagt över 13 000
medlemmar.
Läs hela PM:et på:
www.aklagare.se/
globalassets/dokument/
rattspromemorior/
rattspm-2020-3-cyklar.pdf
eller via QR-koden.
”Jag vill se cyklister
överallt! Det var därför
jag lärde mig, och nu
hjälper andra att lära sig”
HUSSEIN, INSTRUKTÖR
LÄRDE SIG CYKLA 2019
34
”PM:et är i det närmaste en revolution, och det säger vi helt
utan ironi, när det gäller myndigheters inställning till vem
som ska ta ansvaret för trafiksäkerheten.”
Cykling nummer 2-2020
Vill du stötta verksamheten?
Swisha valfritt belopp till 123 607 02 62 och märk det med ”FPC”.
Alla bidrag räknas – stora som små.
Vill du hjälpa till?
Vi är alltid i behov av nya instruktörer.
Läs mer på: www.cykelframjandet.se/cykelkursinstruktor
Cykling nummer 2-2020 35
RETURADRESS:
Cykelfrämjandet
Box 3
101 20 Stockholm