Målområde 11. Spel. Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk ...

målområde 11 

Spel 

Kunskapsunderlag för 

Folkhälsopolitisk rapport 2010

målområde 11 


Kunskapsunderlag för 

Folkhälsopolitisk rapport 2010

© STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2011, R 2011:19 

UppLAgA 2:1 

ISSN 1651-8624 

ISBN 978-91-7257-845-6 (pDF) 

ISBN 978-91-7257-846-3 (pRINT) 

FOTO INLAgA: S 23 NETTAN OLIw, ÖvRIgA BILDER MATTON.SE 

OMSLAgSFOTO: MATTON.SE 

gRAFISK pRODUKTION: AB TypOFORM 

TRyCK: STRÖMBERg, STOCKHOLM, 2011

Innehåll 

5 Förord 

6 Sammanfattning 

Utvecklingen av överdrivet spelande 6 

Genomförda åtgärder 7 

Förslag till framtida åtgärder 7 

8 Summary 

development of excessive gambling 8 

Implemented measures 9 

Proposals of future measures 9 

10 Ordlista 

15 DEL 1. Inledning 

målområde 11 – alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel 16 

modell för analys 18 

23 DEL 2. Faktorer som påverkar överdrivet spelande 

drivkrafter 24 

Påverkansfaktorer 27 

31 DEL 3. Samband mellan överdrivet spelande och hälsa 

Spelande bland minderåriga 32 

riskabla spelvanor 33 

Spelproblem 34 

37 DEL 4. utvecklingen av överdrivet spelande 

ålder och kön 38 

Spelmönster 44 

regional utveckling 44 

45 DEL 5. Hälsoskillnader mellan olika grupper 

Spelande bland minderåriga 46 

riskabla spelvanor 46 

Spelproblem 49

51 DEL 6. Genomförda åtgärder och resultat 

Internationell utveckling 52 

Genomförda åtgärder 2004–2010 53 

Bedömning av genomförda åtgärder 63 

Framtida behov 65 

67 DEL 7. Förslag till framtida åtgärder 

1. Utveckla och stärka spelregleringen 71 

2. Upprätta en nationell handlingsplan för spelförebyggande arbete 72 

3. Utveckla, utvärdera och implementera metoder 

som förebygger spelproblem 72 

4. Öka tillgången till behandling med effektiva metoder 

för spelberoende 73 

5. Utreda hur arbetet med spel och ANdT kan integreras 74 

6. Utveckla statistik för långsiktig uppföljning av det överdrivna 

spelandet 75 

7. Stödja kunskapsspridning till olika yrkesgrupper, beslutsfattare 

och ideella organisationer över hela landet 75 

8. Utveckla systematisk utvärdering av beslut om nya spelformer 

och av nya villkor för befintliga spelformer 76 

9. Utlysa forskningsmedel för oberoende utvärdering av 

spelansvarsverktygen på den svenska spelmarknaden 77 

10. Permanenta Stödlinjen för spelare och anhöriga 77 

78 Referenser 

84 Bilaga 1. Folkhälsofrågorna om riskabla spelvanor(FORS) 

85 Bilaga 2. Problem Gambling Severity Index (PGSI) 

87 Bilaga 3. South Oaks Gambling Screen – Revised (SOGS-R)

Förord 

SverigeS rikSdag antog den nationella folkhälsopolitiken 2003 i propositionen 

Mål för folkhälsan (2002/03:35) och år 2008 presenterades propositionen En förnyad 

folkhälsopolitik (2007/08:110). Det övergripande målet för folkhälsan är att 

skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. 

Statens folkhälsoinstitut har regeringens uppdrag att analysera och följa 

upp den nationella folkhälsopolitiken och ger därför ut Folkhälsopolitisk rapport, 

den första gavs ut 2005 och den andra i november 2010. 

Det finns två huvudsyften med den folkhälsopolitiska rapporteringen. Det första 

är att ge regeringen överblick över hur folkhälsan har utvecklats och resultatet av 

genomförda åtgärder. Det andra är att rekommendera framtida satsningar så att 

regeringen kan göra strategiska val och prioritera bland förslagen. 

Underlaget för Folkhälsopolitisk rapport 2010 är omfattande och presenteras i 

flera underlagsrapporter som ger en fördjupad bild av varje enskilt målområde. Den 

här rapporten innehåller kunskapsunderlag som har tagits fram inom målområde 

11, spel. I rapporten beskrivs det överdrivna spelandets samband med hälsa, utvecklingen 

över tid, genomförda åtgärder 2004–2010 samt förslag till framtida åtgärder. 

Folkhälsopolitiken inom området för spel berör ett stort antal sektorer och aktörer 

i samhället och vi har velat göra många delaktiga i arbetet, särskilt med att 

identifiera idéer och förslag till framtida åtgärder samt behovet av stöd på regional 

och lokal nivå. 

Rapporten har arbetats fram av Marie Risbeck vid avdelningen för drogprevention 

och spel. Den har granskats av institutets interna sekretariat för Folkhälsopolitisk 

rapport 2010 och av Jessika Svensson, Ulla Romild och Thomas Jacobsson på 

avdelningen för drogprevention och spel. 

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning och Lotteriinspektionen 

har lämnat underlag till rapporten. 

Vetenskaplig granskare har varit Per Binde, fil. dr i socialantropologi vid Centrum 

för forskning om offentlig sektor, Göteborgs universitet. 

Östersund, juli 2011 

Sarah Wamala 

Generaldirektör 

m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 5

Sammanfattning 

denna rapport är en av 21 underlagsrapporter till Folkhälsopolitisk rapport 2010. 

Huvudrapporten Folkhälsopolitisk rapport 2010: Framtidens folkhälsa – allas 

ansvar utkom i november 2010. Folkhälsopolitikens mål för målområde 11 spel är 

att minska skadeverkningarna av överdrivet spelande. Utvecklingen av överdrivet 

spelande mäts i rapporten med hjälp av indikatorerna: spelande bland minderåriga, 

riskabla spelvanor och spelproblem. 

Utvecklingen av överdrivet spelande 

Det finns ett klart samband mellan överdrivet spelande och ohälsa, särskilt psykisk 

ohälsa och riskfylld alkoholkonsumtion. Andelen problemspelare är betydligt 

större bland män som varit utsatta för våld det senaste året jämfört med bland 

dem som inte varit utsatta för våld. Vi vet inte om det överdrivna spelandet leder 

till ohälsa eller om personer som mår psykiskt dåligt lättare får problem med sitt 

spelande. I Sverige saknas registerdata om överdrivet spelande vilket innebär att vi 

saknar kunskap om svenska förhållanden när det gäller sambanden mellan spelande 

och förtida död, självmordsförsök, kriminalitet, skuldsättning med mera. 

Det finns tydliga sociala skillnader vad gäller överdrivet spelande. Riskabla spelvanor 

är vanligare bland personer med låg utbildning, arbetaryrken, låg inkomst 

och ekonomiska problem och skillnaderna är stabila. Spelproblem är vanligare 

bland personer med låg utbildning och låg inkomst samt utländsk bakgrund. Dessa 

skillnader har ökat för män under det senaste decenniet. 

Överdrivet spelande finns i alla befolkningsgrupper och i alla spelformer men det 

är vanligare bland män och unga. Spelandet bland minderåriga har minskat under 

det senaste decenniet, men både pojkar och flickor spelar i alla spelformer oavsett 

åldersgräns, exempelvis på spelautomater och internetspel. Andelen i befolkningen 

som har problem med spel om pengar ligger på cirka två procent vilket är samma 

nivå som för tio år sedan. Andelen problemspelande män 18–24 år har dock fördubblats 

under samma period och i dag har närmare var tionde person i denna 

grupp problem med spel om pengar. Bland personer som spelar ofta, för mycket 

pengar och i en eller flera av spelformerna spelautomater, internetspel, kasinospel, 

bingo och poker finns en högre andel problemspelare. Det finns regionala skillnader 

för spelvanor och problemen är vanligare i storstadsregionerna. 

6 m å l o m r å d e 1 1 – S P e l

Genomförda åtgärder 

Åtgärderna för att motverka skadeverkningar av överdrivet spelande har syftat 

till att påverka värderingar, normer och lagar, attityder och beteenden, sociala 

relationer och individfaktorer. Åtgärderna stämmer väl överens med förslagen i 

Folkhälsopolitisk rapport 2005. De flesta genomförda åtgärderna har fokuserat på 

attityder och beteenden hos spelare och anhöriga men också hos personer som i sitt 

arbete kommer i kontakt med spelproblem. Få åtgärder har syftat till att påverka 

sociala relationer och när det gäller åtgärder som syftat till att påverka värderingar 

samt normer och lagar saknas samordning. 

Vid en sammantagen bedömning konstaterar vi att de genomförda åtgärderna 

troligen haft en positiv effekt på befolkningsnivå och för enskilda personer. Trots 

att spelmarknaden har expanderat så ligger andelen problemspelare kvar på samma 

nivå i befolkningen i stort och spelandet bland minderåriga har minskat. Det finns 

i dag i viss utsträckning verksamheter dit enskilda spelare och anhöriga kan vända 

sig för stöd, råd och behandling. Medvetenheten i samhället om att spel om pengar 

har en negativ sida har också ökat. Samtidigt har det skett stora förskjutningar i spelandet 

mellan olika befolkningsgrupper med bland annat en fördubbling av andelen 

problemspelare bland män 18–24 år. Vi ser också ökade hälsoskillnader kopplade 

till spelproblem och spelande bland minderåriga finns fortfarande i alla spelformer. 

Tillgången till stöd och behandling är mycket ojämnt fördelad över landet samtidigt 

som det fortfarande saknas viktig kunskap för att utveckla effektiva metoder som 

förebygger skadligt spelande. 

Förslag till framtida åtgärder 

Vi presenterar tio förslag till framtida åtgärder för att minska skadeverkningarna av 

överdrivet spelande. De fyra viktigaste är att 

• utveckla och stärka spelregleringen 

• upprätta en nationell handlingsplan för spelförebyggande arbete 

• utveckla, utvärdera och implementera metoder som förebygger spelproblem 

• öka tillgången till behandling med effektiva metoder för spelberoende. 

Dessa åtgärder syftar till att påverka alla nivåer i samhället. Kostnaderna för förslagen 

till framtida åtgärder ligger främst på låg och medelnivå. 

m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 7

Summary 

objective domain 11. Gambling 

knowledge base for the public Health policy report 2010 

tHiS report iS one of 21 sub-reports of the Public Health Policy Report 2010. The 

main report, the Public Health Policy Report 2010: Public health of the future – 

everyone’s responsibility, was published in November 2010. The objective for the 

public health policy regarding gambling is to reduce harm from excessive gambling. 

The development of excessive gambling is measured through the three indicators: 

underage gambling, risky gambling habits and problem gambling. 

development of excessive gambling 

There is a clear connection between excessive gambling and illness, particularly 

mental illness and hazardous alcohol consumption. The proportion of problem 

gamblers is significantly higher among men subjected to violence in the past year 

compared with those not subjected to violence. It is unknown whether excessive 

gambling leads to illness or if those who are mentally ill are more inclined to have 

problems with gambling. There is no register data on excessive gambling in Sweden, 

meaning that there is a lack of knowledge with regard to connections with mortality, 

attempted suicide, criminality and indebtedness, etc. 

There are clear social disparities with regard to excessive gambling. Risky gambling 

habits are more common among those with a low level of education, a bluecollar 

profession, a low income or financial problems, and the pattern is stable over 

time. Problem gambling is more common among those with a low level of education 

or low income and those not born in Sweden. These discrepancies have increased 

among men in the past decade. 

Excessive gambling is present in all population groups and in all types of gambling, 

but is more common among men and young people. Underage gambling has 

decreased in the past decade. However, both boys and girls gamble in all forms of 

gambling regardless of age limit, including gambling machines and Internet gambling. 

Approximately 2 per cent of the general population are problem gamblers, 

which is the same level of ten years ago. However, the proportion of men aged 18 to 

24 who are problem gamblers has doubled in the same period and, today, nearly one 

out of ten people in this group have problems with gambling for money. A high er 

proportion of problem gamblers are found among those who gamble often, for 

large amounts of money and in one or more of the types of gambling of gambling 

8 m å l o m r å d e 1 1 – S P e l

machines, Internet gambling, casino gambling, bingo and poker. There are regional 

differences with regard to risky gambling habits and problem gambling with a 

higher occurrence in the metropolitan regions. 

Implemented measures 

Measures to counter the harms of excessive gambling have aimed to influence 

values, norms and laws, attitudes and behaviour, social relationships and individual 

factors. Implemented measures agree well with those proposed in the Public Health 

Policy Report from 2005. Most of the measures implemented have focused on attitudes 

and behaviour among gamblers and their relatives, as well as those who come 

into contact with problem gambling in their work. Few measures aimed to influence 

social relationships and with regard to those measures which aimed to influence 

values, norms and laws, there has been a lack of coordination. 

In a collective assessment, we confirm that the measures implemented probably 

had a positive effect on a population level and for individuals. Although the 

gambling market has expanded, the proportion of problem gamblers in the general 

population remains at the same level and underage gambling has decreased. Today, 

there are, to some extent, activities to which individual gamblers and relatives can 

turn for support, advice and treatment. Awareness in society has also increased that 

gambling for money has a negative side. At the same time, major shifts have occurred 

between various population groups with, among others, a doubling of the proportion 

of problem gamblers among men aged 18 to 24. We also note greater health 

discrepancies linked to the problem gambling that exists in society and underage 

gambling still exists in all forms of gambling. Access to support and treatment is 

very unevenly distributed over the country at the same time that there is still a shortage 

of crucial knowledge for developing effective prevention methods for gambling 

prevention. 

Proposals of future measures 

The report presents ten proposals of future measures to reduce the harms of excessive 

gambling. The four most important are to: 

• develop and strengthen gambling regulations 

• establish a national action plan for gambling prevention efforts 

• develop, evaluate and implement methods that prevent problem gambling 

• increase access to treatment with effective methods for problem gambling. 

These measures aim to influence all levels of society. The presented proposals of 

future measures to reduce the harms of excessive gambling, mainly lie at a low to 

medium level in terms of costs. 

m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 9

Ordlista 

Faktor som 

påverkar hälsa 

10 m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 

Faktor som påverkar hälsotillståndet. Exempelvis är höga 

krav i arbetet kombinerat med små möjligheter att påverka 

situationen faktorer som bidrar till hjärt- och kärlsjukdomar. 

Folkhälsa Det allmänna hälsotillståndet i en befolkning. Beskriver 

både summan av individernas hälsa och hälsans fördelning 

i befolkningen. 

Folkhälsofrågorna 

om riskabla 

spelvanor (Fors) 

Ett mätinstrument bestående av tre frågor och nio svarsalternativ. 

Med hjälp av ett index skapar man ett mått på riskabla 

spelvanor. Se även Bilaga 1. 

Förebyggande åtgärd Åtgärd som förhindrar icke önskvärda händelser, handlingar, 

beteenden och tillstånd. Åtgärden syftar inte alltid till 

att förebygga sjukdomar. Se även Sjukdomsförebyggande 

åtgärd. 

illegalt spel Spel om pengar som anordnas för allmänheten och i kommersiellt 

syfte men som helt saknar tillstånd. Exempel 

på illegala spel är andra spelautomater än Svenska spels 

Vegasautomater. Se även Oreglerat spel. 

indikator Ett förhållande som används som markör för ett visst annat 

förhållande, till exempel utbildning som indikator för socioekonomisk 

position. Indikatorerna används för att kommunicera 

information om ett folkhälsoproblems utveckling till 

en målgrupp. 

Mål för folkhälsa Det övergripande nationella målet för arbetet med att förbättra 

folkhälsan (skapa samhälleliga förutsättningar för en 

god hälsa på lika villkor) och de elva målområdena. Beslutat 

av riksdagen 2003 och reviderat 2008. 

Målområde Avser i den här rapporten folkhälsopolitikens elva målområden. 

Inom varje målområde finns åtgärder som ska föra 

Sverige närmare det övergripande målet för folkhälsan.

oreglerat spel Spel om pengar som anordnas för allmänheten i kommersiellt 

syfte och som saknar tillstånd att verka i Sverige. 

Exempel på oreglerat spel är spel om pengar som anordnas 

för svenska konsumenter av utlandsbaserade spelarrangörer. 

Se även Reglerat spel. 

problem gambling 

severity index (pgSi) 

Ett mätinstrument med nio frågor och trettiosex svarsalternativ. 

Med hjälp av ett index skapar man ett mått på spelproblem 

och risk för spelproblem. Se även Bilaga 2. 

problemspelande Sammanslagning av kategorierna spelproblem och moderat 

risk för spelproblem enligt Problem gambling severity index. 

Se även Bilaga 2. 

reglerat spel Spel om pengar som anordnas för allmänheten i kommersiellt 

syfte och som har tillstånd. Tillstånd ges av regeringen, 

Lotteriinspektionen, länsstyrelserna och kommunerna beroende 

på vilket spel det gäller. I Sverige regleras spel om pengar 

av lotterilagen (1994:1000) och kasinolagen (1999:355). Se 

även Oreglerat spel och Illegalt spel. 

riskabla spelvanor Spelande som medför en eller flera negativa konsekvenser. Vi 

räknar det här som en av tre indikatorer för överdrivet spelande 

och vi betraktar det som mindre allvarligt än spelproblem. 

Se även Spelande bland minderåriga och Spelproblem. 

Sjukdomsföre- 

byggande åtgärd 

Socioekonomisk 

grupp 

Åtgärd för att förebygga en specifik sjukdom. Ofta överlappar 

hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder 

varandra. Om åtgärderna syftar till att reducera en riskfaktor 

kallas den sjukdomsförebyggande, ska den öka tillgången 

till en skyddsfaktor (friskfaktor) kallas den hälsofrämjande. 

Se även Förebyggande åtgärd. 

Grupp av befolkningen utifrån position på arbetsmarknaden 

och utbildningsnivå. 

Social gradient Samband där den sociala hierarkin i samhället påverkar en 

variabel på ett trappstegsformat sätt. Exempelvis att ju högre 

trappsteg man befinner sig på i den sociala hierarkin ju bättre 

hälsa har man. 

South oaks 

gambling Screen – 

revised (SogS-r) 

Ett mätinstrument med fyrtio frågor. Med hjälp av ett index 

skapar man ett mått på spelproblem. Se även Bilaga 3. 

m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 11

Spelande bland 

minderåriga 


Spelande bland personer som inte fyllt 18 år. Vi räknar det 

här som en av tre indikatorer för överdrivet spelande. Se 

även Riskabla spelvanor och Spelproblem. 

Spelansvar Avser i denna rapport de frivilliga åtgärder som spelarrangörerna 

vidtar för att motverka överdrivet spelande. Exempel 

är utbildning för ombud och personal, etiska riktlinjer för 

marknadsföring, spelbudget, självavstängning samt egenkontroll 

av åldersgränser och kreditspel. 

Spelarrangör Aktör som med eller utan tillstånd arrangerar spel där 

människor kan spela om pengar. Arrangörerna kan vara 

både kommersiella bolag och ideella organisationer. 

Spelberoende Situation då en person drabbats av mycket allvarliga konsekvenser 

av spelande om pengar. Används ofta synonymt 

med diagnosen spelmani som identifieras som en impulskontrollstörning 

i Diagnostic and statistical manual of mental 

disorders (DSM-IV). Kriterierna för spelmani är lika de som 

används för att identifiera personer med alkoholberoende. 

Spel om pengar Spel där man satsar pengar i syfte att vinna mer pengar och 

där slumpen på något sätt är inblandad (dvs. utfallet av spelet 

är ett resultat av faktorer som helt eller delvis ligger utanför 

spelarnas kontroll). Exempel på vanliga spel om pengar i 

Sverige är lotter, nummerspel (Joker, Lotto, Keno), hästspel, 

sportspel, bingospel, spelautomater och kasinospel (roulett, 

tärningsspel, kortspel). 

Spelprevention Åtgärder som motverkar skadeverkningar av överdrivet 

spelande. Man arbetar på tre nivåer: 

1. generella åtgärder för att förebygga att överdrivet 

spelande uppkommer 

2. åtgärder riktade till särskilda riskgrupper 

3. vård och behandling till personer som redan upplevt 

negativa konsekvenser av ett överdrivet spelande. 

Spelproblem Spelande som lett till en eller flera allvarliga negativa konsekvenser, 

exempelvis hälsomässiga, sociala och ekonomiska 

problem. Vi räknar det här som en av tre indikatorer för 

överdrivet spelande och betraktar det som mer allvarligt än 

riskabla spelvanor. Ersätts ibland av problemspelande. Se 

även Spelande bland minderåriga och Riskabla spelvanor.

Swedish longitudinal 

gambling study 

(Swelogs) 

En studie om spel och hälsa med upprepade undersökningar 

som pågår mellan 2008 och 2015. Studien leds och finansieras 

av Statens folkhälsoinstitut. Den syftar till att mäta och 

beskriva spelproblemen i Sverige och till att identifiera risk- 

och skyddsfaktorer för spelproblem. 

Åtgärd Fysisk eller beteendemässig förändring i syfte att minska 

negativa eller öka positiva hälsoeffekter (SOU 2009:83). 

Överdrivet spelande Spel om pengar som lett till negativa konsekvenser för hälsan, 

sociala relationer eller ekonomin. Är en faktor som påverkar 

folkhälsan. Mäts i denna rapport med tre indikatorer: spelande 

bland minderåriga, riskabla spelvanor och spelproblem. 

m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 13

1 InLEDnInG 

m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 15

denna rapport är ett kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010, 

Framtidens folkhälsa – allas ansvar (Statens folkhälsoinstitut, 2010c). Folkhälsopolitisk 

rapport 2010 beskriver vikten av tidiga och förebyggande åtgärder för att 

skapa goda livsvillkor, livsmiljöer och levnadsvanor. Det övergripande nationella 

målet för folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god 

hälsa på lika villkor i hela befolkningen. Detta mål med tillhörande elva målområden 

(se nedan) visar riktningen för arbetet med att nå social hållbarhet (Regeringens 

proposition 2002/03:35; Regeringens proposition 2007/08:110). Vi ser därför uppdraget 

med att skriva Folkhälsopolitisk rapport 2010 och dess kunskapsunderlag 

som en del av arbetet med att skapa förutsättningar för en hållbar utveckling. 

MÅL FÖr FoLkHäLSan 

Det övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar 

för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. 

Målområden: 

1. Delaktighet och inflytande i samhället 

2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 

3. Barns och ungas uppväxtvillkor 

4. Hälsa i arbetslivet 

5. Miljöer och produkter 

6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 

7. Skydd mot smittspridning 

8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 

9. Fysisk aktivitet 

10. Matvanor och livsmedel 

11. Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel 

målområde 11 – alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel 

Områdena tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel har det gemensamt att de 

rör levnadsvanor där konsumtion av potentiellt beroendeframkallande produkter 

står i centrum. Bruket påverkar hälsan på olika sätt. Vad gäller tobak, narkotika och 

dopning betraktas allt bruk som skadligt medan man inom alkohol och spel talar 

om både skadligt och icke-skadligt bruk. Detta återspeglas också i folkhälsomålen 

för respektive område (faktarutan nedan). Inom alla områden kan skadligt bruk få 

mycket negativa konsekvenser för individen och dess anhöriga. Inte sällan är det 

samma personer som utgör riskgrupp för flera av områdena och ansamlingen av 

flera riskfyllda levnadsvanor hos samma individer ökar risken för ohälsa. Bruket av 

tobak och narkotika samt överdrivet spelande är vanligare bland lågutbildade och 

bidrar därmed till att förstärka skillnaderna i hälsa mellan olika socioekonomiska 

16 m å l o m r å d e 1 1 – S P e l

grupper (Statens folkhälsoinstitut, 2010c). Inom alla delområden i målområde 11 

finns också starka kommersiella intressen inblandade, en ökande internethandel 

samt illegal handel. 

FoLkHäLSopoLitikenS MÅL FÖr MÅLoMrÅde 11 

aLkoHoL, narkotika, dopning, tobak ocH SpeL 

• minskat bruk och minskade skadeverkningar av alkohol 

• ett samhälle fritt från narkotika 

• ett samhälle fritt från dopning 

• minskat bruk av tobak 

• minskade skadeverkningar av överdrivet spelande 

Målen formulerades 2003 i regeringens proposition Mål för folkhälsan och fastställdes 

2008 i regeringens proposition En förnyad folkhälsopolitik (Regeringens proposition 

2002/03:35; Regeringens proposition 2007/08:110). 

De bärande elementen för den svenska politiken kring alkohol, narkotika, dopning 

och tobak är en stark lagstiftning, internationellt samarbete, nationell samverkan 

och lokalt utvecklingsarbete. För att minska skadorna till följd av överdrivet spelande 

har vi börjat med satsningar på att bygga upp kunskapen, utveckla metoder 

och utbilda. 

Statens folkhälsoinstitut har en central roll inom målområde 11 som nationellt 

kunskapscentrum för förebyggande metoder och strategier, som ansvarig myndighet 

för uppföljning av folkhälsopolitiken samt som tillsynsmyndighet för alkohol 

och tobak. Förutom Statens folkhälsoinstitut arbetar andra centrala myndigheter, 

länsstyrelser samt hälso- och sjukvården på detta för folkhälsopolitiken prioriterade 

målområde. Kommunerna är navet i det lokala förebyggande arbetet bland 

annat genom sitt samarbete med andra verksamheter, inte minst ideella organisationer. 

I början av 2000-talet kom de första nationella handlingsplanerna för arbetet 

med alkohol och narkotika. Efter fem år förnyades handlingsplanerna och gällde 

fram till 2010 då de också utvärderades (Statens folkhälsoinstitut, 2010f). 2008 

inrättade regeringen ett sekretariat som samordnar regeringens arbete med alkohol, 

narkotika, dopning och tobak. Från och med 2011 förtydligas kravet på samordning 

ytterligare då regeringen lägger fram en samlad strategi för arbetet. 


Statens folkhälsoinstitut har sedan 1999 fått anslag för åtgärder mot spelberoende 

och dess sociala konsekvenser. Resurserna för detta arbete har ökat från 4 till 28 

miljoner kronor per år. Uppdraget avser spel om pengar och inte tevespel och dator- 

m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 17

spel. Fokus för arbetet har hittills legat på utveckling och utvärdering av metoder 

för spelberoendebehandling, kunskapsuppbyggnad, utbildning och stöd till ideella 

organisationer. I folkhälsopropositionen 2007/08:110 betonades vikten av att 

genomföra en ny longitudinell undersökning om spelvanor och spelmissbruk, att ett 

självhjälpsprogram för barn, ungdomar och deras föräldrar ska utvecklas och att 

särskilda åtgärder behövs för att nå spelberoende ungdomar och vuxna i sårbara 

grupper. Åtgärderna beskrivs närmare i del 6 Genomförda åtgärder och resultat. 

modell för analys 

I det här avsnittet presenterar vi modellen DPSIR 1 som beskriver samspelet mellan 

samhälle och hälsa. 

Överdrivet spelande betraktas i modellen som en faktor som påverkar hälsa 

(”tillstånd” enligt modellen i figur 1 nedan). Överdrivet spelande är spelande om 

pengar som lett till negativa konsekvenser och mäts i denna rapport med hjälp av de 

tre indikatorerna: spelande bland minderåriga, riskabla spelvanor och spelproblem. 

Indikatorerna riskabla spelvanor och spelproblem utvecklades i Folkhälsopolitisk 

rapport 2005 (Statens folkhälsoinstitut, 2005). Nedan beskriver vi indikatorerna 

och hur de mäts. 

Spelande bland minderåriga är nivån på spel om pengar bland personer under 18 år. 

Under perioden 2004–2010 har alla spel om pengar haft lägst 18-årsgräns utom lotter 

och Bingolotto. 2 Data har hämtats från CAN:s skolundersökningar och Swelogs 

befolkningsstudie om spel och hälsa (Fender & Hvitfeldt, 2008; Hvitfeldt & Gripe, 

2010; Hvitfeldt & Nyström, 2009; Hvitfeldt & Rask, 2006, 2007; Statens folkhälso- 

institut, 2010h). 

Riskabla spelvanor innebär att man har fått en eller flera av tre negativa konsekvenser 

av sitt spelande. Dessa är att man blir irriterad eller rastlös om man inte får spela, 

att man ljugit om sitt spelande eller att man försökt minska sitt spelande. Riskabla 

spelvanor betraktas som mindre allvarligt än spelproblem, se nedan. Vi mäter riskabla 

spelvanor med hjälp av Folkhälsofrågorna om riskabla spelvanor (Fors) och 

data har hämtats från den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor (Statens 

folkhälsoinstitut, 2010g). 

Spelproblem innebär att man har fått en eller flera allvarliga negativa konsekvenser 

av sitt spelande. Vi betraktar det som allvarligare än riskabla spelvanor. Spelproblem 

har sociala, ekonomiska och hälsomässiga konsekvenser och mäts noggrannare än 

riskabla spelvanor. Spelproblem mäts här genom mätinstrumenten South Oaks 

Gambling Screen-Revised (SOGS-R) och Problem Gambling Severity Index (PGSI). 

1. D = driving forces (drivkrafter); P = pressure (påverkansfaktorer); S = state (tillstånd); I = 

impact (effekt och hälsoutfall); R = respons (åtgärd och styrmedel). 

2. Under 2010 införde Svenska spel och Miljonlotteriet 18-årsgräns även på sina lotter. 

18 m å l o m r å d e 1 1 – S P e l

Data har hämtats från Swelogs befolkningsstudie om spel och hälsa och från en 

tidigare befolkningsstudie från 1997/98 (Rönnberg et al., 2000; Statens folkhälsoinstitut, 

2010h). 

Mätinstrumenten för riskabla spelvanor (Fors) och spelproblem (PGSI och 

SOGS-R) återges i sin helhet i bilaga 1–3. 

avgränsning 

Var en spelare befinner sig på skalan mellan problemfritt spelande, riskabla spelvanor 

och spelproblem kan skifta över tid. Det finns ingen offentlig statistik baserad på 

registerdata för hur vanligt det överdrivna spelandet är i Sverige utan man mäter det 

i svaren på enkäter, så kallad självrapporterad förekomst. Den här rapporten omfattar 

inte förekomst av spelberoende som är en psykiatrisk diagnos på ett liknande 

sätt som alkoholberoende. Diagnoser för spelberoende finns både i det amerikanska 

diagnossystemet DSM-IV och i Världshälsoorganisationens diagnossystem ICD-10 

(American Psychiatric Association, 1994; WHO, 2005). 3 Diagnosen spelberoende 

mäts i en klinisk intervju med hjälp av ett av dessa diagnostiska instrument. 

dpSir-modellen 

I figur 1 nedan beskrivs relationerna mellan drivkrafter, påverkansfaktorer, tillstånd, 

effekter och åtgärder utifrån DPSIR-modellen (European Environmental 

Agency, 1999). Det stora värdet med modellen är att den illustrerar vilka bakomliggande 

faktorer som har betydelse för levnadsvanor och livsvillkor och i nästa 

steg för folkhälsan. Det är dessa faktorer som politiker och andra beslutsfattare kan 

påverka med olika åtgärder och styrmedel. Modellen hjälper med andra ord till att 

ge en tydlig struktur för policyanalysen. 

Överdrivet spelande har negativa konsekvenser för både individen och samhället. 

De effekter och hälsoutfall som överdrivet spelande ger påverkar sociala 

relationer, ekonomi och hälsa för både spelaren, de anhöriga och det omgivande 

samhället. Åtgärderna och styrmedlen för att minska skadeverkningarna av överdrivet 

spelande kan vara ekonomiska och administrativa (inklusive juridiska), det 

kan vara information, före byggande metoder och behandling. De åtgärder som 

genomförts 2004–2010 beskrivs i del 6 Genomförda åtgärder och resultat. Där 

resonerar vi också kring åtgärdernas effekt för att minska skadeverkningarna av 

överdrivet spelande. 

3. Diagnostic and statistical manual of mental disorders, fjärde utgåvan (DSM-IV) respektive 

International calssification of diseases, tionde utgåvan (ICD-10). Inför utgivningen 2013 av 

den femte versionen av DSM föreslås att diagnosen placeras tillsammans med bland annat 

alkoholberoende och narkotikaberoende i en ny kategori som kommer att kallas Missbruk och 

relaterade störningar. 

m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 19

Figur 1. DPSIR-modell av överdrivet spelande 

Drivkrafter 

• Normer och lagar 

• Spelmarknaden (kommersiella intressen, efterfrågan på spel, 

marknadsföring, spelformer, teknik och spelens utformning) 

• Illegal verksamhet 

• Värderingar (religion, spelkultur, medvetenhet om problemet) 

• Utbildningsnivå 

• Ekonomiska villkor 

Påverkansfaktorer 

• Attityder och beteenden 

• Sociala relationer (uppväxtmiljö, 

familj, skola, arbetsliv, fritid, 

bostadsormåde) 

• Bruk av alkohol och narkotika 

• Individfaktorer (biologiska och 

psykologiska) 

• Pris 

Tillstånd 

• Överdrivet spelande 

20 m å l o m r å d e 1 1 – s p e l 

Åtgärder och styrmedel 

• Ekonomiska och administrativa 

styrmedel (inklusive juridiska), 

informaton, förebyggande 

metoder och behandling 

Effekter och hälsoutfall 

• Fysisk och psykisk hälsa 

• Sociala konsekvenser 

• Ekonomiska konsekvenser 

Kunskapen om orsakerna till överdrivet spelande är än så länge begränsad. Tidigare 

forskning om spel om pengar har dominerats av kliniska studier men under det 

senaste decenniet har det kommit allt fler befolkningsstudier runt om i världen. 

Longitudinella studier är dock fortfarande sällsynta. Detta innebär att vi inte med 

säkerhet kan säga vilka av drivkrafterna och påverkansfaktorerna som orsakar 

överdrivet spelande men däremot var det finns vetenskapligt belagda samband. 

Drivkrafterna och påverkansfaktorerna beskrivs närmare i del 2 Faktorer som 

påverkar överdrivet spelande. Sambanden mellan överdrivet spelande och hälsa 

beskrivs närmare i del 3b.

LongitudineLLa Studier 

Longitudinella studier är studier där man upprepar datainsamlingen och använder 

samma urval för att ställa frågor flera gånger. En longitudinell studie brukar omfatta 

minst tre datainsamlingar men kan också upprepas många gånger under flera 

decennier. Genom att återkomma till samma personer med vissa mellanrum kan 

man fastställa tidssamband och därmed orsaksrelationer. Longitudinella studier 

kan ha frågor om hur det var tidigare (retrospektiva) och om hur det är nu (prospektiva). 

I båda fallen kan man fastlägga tidssamband men prospektiva studier är 

i allmänhet betydligt mer pålitliga. I befolkningsstudier är en longitudinell strategi 

mycket viktig om man vill ha kunskap om orsakssamband. 

m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 21

2 FAktORER 

SOM PåvERkAR 

övERDRIvEt SPELAnDE 

m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 23

Här beSkriver vi närmare drivkrafterna och påverkansfaktorerna för överdrivet 

spelande utifrån DPSIR-modellen och presenterar internationell forskning, men 

ger inte någon systematisk litteraturöversikt. Drivkrafter betraktas som de bakomliggande 

faktorer på samhällsnivå som påverkar förekomsten av överdrivet spelande 

medan påverkansfaktorerna är faktorer på befolkningsnivå och individnivå. 

Nedanstående kunskap handlar i första hand om samband mellan överdrivet spelande 

och olika faktorer, inte om orsaksrelationer. 

drivkrafter 

De drivkrafter som tas upp här är normer och lagar, spelmarknaden, illegal verksamhet, 

värderingar, utbildningsnivå och ekonomiska villkor. 

normer och lagar 

Normer och lagar som reglerar spelmarknaden är viktiga drivkrafter. Eventuellt 

kan ett tillåtande regelverk bidra till att driva fram tillgång och efterfrågan på spel. 

Utvecklingen inom EU är motstridig med pågående liberalisering av spelmarknaderna 

i Spanien, Danmark, Italien och Frankrike samtidigt som man arbetar för att 

hålla näringslivet utanför spelmarknaderna i Norge, Nederländerna, Finland och 

Tyskland. I mars 2009 antog EU-parlamentet en resolution att spel och lotterier kan 

regleras olika i EU-länderna (Lotteriinspektionen, 2010). 

En reglering som genomsyras av sociala skyddshänsyn skulle kunna begränsa 

efterfrågan hos konsumenterna och spelbolagens vinster. Det finns inga studier 

som visar på samband mellan överdrivet spelande och typen av lagstiftning, men 

för alkohol finns starka belägg för att tillgänglighetsbegränsning med hjälp av lagstiftning 

förhindrar alkoholskador (The Alcohol and Public Policy Group, 2010). 

Likaså för narkotika finns det starka belägg för att lagstiftning spelar roll för tillgänglighetsutvecklingen. 

Eftersom det finns många likheter mellan områdena spel, 

alkohol och narkotika kan detta vara anledning till att verka för en restriktiv lagstiftning 

även inom spelområdet. 

Spelmarknaden 

Spelmarknaden omfattar bland annat kommersiella intressen, efterfrågan på spel, 

marknadsföring, spelformer, teknik och spelens utformning. Såväl människors lust 

att spela som spelarrangörernas vinstintresse är starka drivkrafter för att det ska 

uppstå spel om pengar. Internationella befolkningsstudier tyder på att det finns 

spelproblem överallt där det finns en spelmarknad oavsett om den består av illegala 

eller lagliga spelarrangörer inom näringslivet, staten och ideella organisationer. 

Sambanden mellan spelproblem och typen av spelmarknad är än så länge outforskade 

men det verkar inte finnas några spelmarknader utan spelproblem. 4 

4. Med spelmarknad avses här en marknad där spel om pengar anordnas för allmänheten i kommersiellt 

syfte (alltså inte marknader som bygger på byteshandel där spelvinsterna stannar inom en grupp). 

24 m å l o m r å d e 1 1 – S P e l

Förhållandena på spelmarknaden är starka drivkrafter för överdrivet spelande. 

De är viktiga förutsättningar för såväl tillgänglighet som beteenden och attityder. 

Eftersom spelarrangörerna är kommersiella aktörer finns en motsättning mellan 

målet att minska skadeverkningarna av överdrivet spelande och spelarrangörernas 

vinstsyfte. Detta gäller även om lagstiftaren avgör vilka ändamål som vinsterna får 

användas till. Studier från Nya Zeeland, USA, Australien och Kanada har undersökt 

samband mellan spelproblem och tillgänglighet till spelställen. Två nyazeeländska 

studier visar tydliga samband mellan spelproblem och att bo nära ett spelställe 

(Ministry of Health, 2008; Pearce, Mason, Hiscock, & Day, 2008). Liknande resultat 

finns från USA och Kanada. Två metaanalyser (sammanställningar av andra studier) 

har jämfört hur tätt spelställena ligger i olika stater i USA respektive Australien 

och kom fram till att spelproblem är vanligare där det finns gott om spel (Shaffer, 

LaBrie, & LaPlante, 2004; Storer, Abbot, & Stubbs, 2009). Men det finns också studier 

som pekar på låga eller inga samband, framför allt saknas longitudinella studier 

som kan lägga fast orsaksrelationen mellan närhet till spelställe, sociala faktorer i 

omgivningen och andelen problemspelare (Binde, 2009a). Studier från Kanada och 

Nya Zeeland visar också att spelmaskiner fanns i högre utsträckning i områden 

med låg socioekonomisk status. Men vi vet inte om människor blir problemspelare i 

högre utsträckning på grund av närheten till spelställen eller om det är så att det bor 

fler problemspelare i områden där det finns många spelautomater. 

Marknadsföringen av spel om pengar har också ökat på senare år, särskilt reklam 

för de utlandsbaserade internetspelen. Marknadsföringens påverkan på beteenden 

är mycket svår att mäta. Men i en kanadensisk intervjustudie drar man slutsatsen 

att det snarare är problemspelare som påverkas av spelreklamen än nya spelare 

(Derevensky, Sklar, Gupta, & Messerlian, 2010). En svensk studie kommer fram till 

att både personer med pågående och tidigare spelproblem i varierande grad påverkas 

negativt av spelreklam (Binde, 2007). Reklamen väcker obehagskänslor, skapar 

ett oönskat spelsug och påminner om negativa perioder i livet. 

Den tekniska utvecklingen är snabb och det kommer ständigt nya spelformer, 

vilket påverkar förutsättningarna för överdrivet spelande. Internetspel har exempelvis 

högre andel problemspelande än andra sätt att spela inom respektive spelform 

(som ombud, bana eller restaurang) (Statens folkhälsoinstitut, 2010h). Spelformer 

med kort tid mellan insats och dragning och där man snabbt kan starta ett nytt spel 

(som spelautomater, internetspel och kasinospel) har betydligt högre andelar problemspelare 

än spel där det är långt mellan insats och dragning och där man måste 

vänta dagar eller veckor innan man kan starta ett nytt spel (som prenumerationslotterier). 

Men spelproblem finns i alla spelformer och vi saknar i dag kunskap om 

hur spelandet i olika spelformer hänger ihop, om det t.ex. är vanligt att man börjar 

med lotter för att sedan gå över till andra spel. De snabba tekniska förändringarna 

gör också att det är extra viktigt att följa utvecklingen och utvärdera förändringar. 

En annan aspekt av spelmarknaden som kan påverka tillgängligheten är de frivilliga 

åtgärder som spelarrangörerna använder för att motverka överdrivet spelande, 

t.ex. spelbudget och självavstängning. Dessa så kallade spelansvarsåtgärder är inte 

m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 25

vetenskapligt utvärderade i Sverige. Däremot visar en systematisk litteraturöversikt 

av internationell forskning att det finns visst vetenskapligt stöd för att självavstängning 

på kasinon och borttagande av spel med sedlar i spelautomater kan minska 

andelen spelare med spelproblem (Statens folkhälsoinstitut, 2010a). 

På den svenska spelmarknaden finns det också många spel arrangerade av oreglerade 

spelbolag, det är utlandsbaserade bolag som erbjuder spel om pengar via 

internet till svenska kunder. De oreglerade spelen bidrar till skadeverkningar av 

överdrivet spelande eftersom det är stor andel problemspelande i dessa spelformer 

(Statens folkhälsoinstitut, 2010h). Som ett svar på den ökade konkurrensen har de 

reglerade spelarrangörerna fått tillstånd till alltfler spelformer under det senaste 

decenniet. Vi vet ännu inte om det har fått spelarna att byta från oreglerat spelande 

till reglerat spelande. 

illegal verksamhet 

Med illegal verksamhet menar vi här sådant spel om pengar som anordnas för allmänheten 

i kommersiellt syfte men som saknar tillstånd, t.ex. spelautomater som inte är 

Vegas och vissa pokerklubbar som anordnas utanför Casino Cosmopol. De illegala 

spelverksamheterna bidrar till skadeverkningar av överdrivet spelande eftersom det 

är stor andel problemspelande i dessa spelformer (Statens folkhälsoinstitut, 2010h). 

värderingar 

Värderingar innebär i det här sammanhanget både de som finns inom olika spelkulturer 

och i vidare mening, till exempel religiösa värderingar samt synsätt som 

kan stödja eller motarbeta åtgärder för att minska skadorna av spel. Värderingar 

kring spel om pengar har också betydelse för vilka åtgärder som införs. Detta gäller 

beslutsfattare i såväl politiskt styrda organisationer på alla nivåer som i näringslivet, 

t.ex. inom spelbranschen. 

utbildningsnivå 

Utbildningsnivån kan vara en drivkraft för överdrivet spelande. Internationell 

forskning visar tydliga samband mellan utbildningsnivå och spelproblem. 

Undersökningar i Norge, Kanada och Sverige visar högre grad av spelproblem 

bland personer med medelhög utbildning än bland dem med akademisk utbildning 

(Wiebe, Mun, & Kauffman, 2006; Øren & Bakken, 2007). Även i Nya 

Zeeland och Australien konstaterade man färre problemspelare bland personer 

med akademisk än bland personer med lägre utbildning (Department of Justice, 

2009; Ministry of health, 2006). I Danmark, Finland, Storbritannien och USA är 

det störst andel problem bland dem med lägst utbildning (grundskola eller motsvarande) 

(Bonke & Borregard, 2006; Taloustutkimus Oy, 2007; Volberg, Nysse- 

Carris, & Gerstein, 2006; Wardle et al., 2007). 

26 m å l o m r å d e 1 1 – S P e l

ekonomiska villkor 

Även ekonomiska villkor antas vara en drivkraft för överdrivet spelande. Studier 

från Norge, Finland, Storbritannien och USA rapporterar om samband mellan spelproblem 

och låg inkomst (Kavli & Torvik, 2008; Taloustutkimus Oy, 2007; Volberg 

et al., 2006 ; Wardle et al., 2007). I Danmark och Sverige visar resultaten framför 

allt lägre andel problemspelare i den högsta inkomstkvartilen (Bonke & Borregard, 

2006; Statens folkhälsoinstitut, 2010h). I Australien fann man den högsta andelen 

problemspelare bland medelinkomsttagarna (Department of Justice, 2009). 

Påverkansfaktorer 

De påverkansfaktorer som tas upp här är attityder och beteenden, sociala relationer, 

bruk av alkohol och narkotika, individfaktorer och pris. 

attityder och beteenden 

En positiv inställning till spel om pengar verkar ha koppling till ett större speldeltagande 

(Wardle et al., 2011), men vad som påverkar vad vet vi inte. Vi vet heller 

inte hur befolkningens attityder gentemot spel om pengar påverkar förekomsten av 

överdrivet spelande och forskningen om detta är mycket begränsad. När det gäller 

tobak, alkohol och narkotika betraktas attityder som en betydelsefull faktor tillsammans 

med pris, tillgänglighet och normer och man menar att det är inom dessa 

områden som de förebyggande åtgärderna har störst effekt (Statens folkhälsoinstitut, 

2009a). 

Inom spelområdet har man i stället fokuserat på forskning kring spelbeteendet 

(hur involverad man är) och hur folk tänker om spel. Så kallat riskfyllt tänkande 

verkar ha större betydelse för spel än för alkohol, tobak och narkotika (Ontario 

Problem Gambling Research Centre, 2010). Detta kan handla om vidskepligt tänkande 

kring spel och tur, föreställningen att man kan kontrollera spelets utfall och 

okunnighet om hur sannolikhet och slump fungerar. Detta område brukar också 

kallas feltankar kring spel och det finns studier som visar samband mellan feltankar 

om spel och spelproblem (Jonsson et al., 2003). 

För spelbeteendet har både spelform, frekvens, nedlagd tid och satsade pengar 

samband med spelproblem (Statens folkhälsoinstitut, 2010h). Enligt den svenska 

befolkningsstudien Swelogs använder spelarna med allvarliga spelproblem betydligt 

mer tid och pengar på spel än de som har viss risk för spelproblem. Denna grupp 

använder i sin tur betydligt mer tid och pengar på spel än de spelare som inte har 

några spelproblem. Dessutom är spelproblem vanligare bland dem som spelar på 

exempelvis spelautomater, kasino och internetspel, än bland dem som spelar på lotter, 

nummerspel och hästar. 

Sociala relationer 

Utifrån både befolkningsdata från tvärsnittsstudier och mindre studier finns belägg 

för samband mellan tidig speldebut och spelproblem senare i livet (Johansson, Grant, 

m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 27

Kim, Odlaug, & Götestam, 2009; Maurice, 2009). Det finns också studier som visar 

att ungdomar med spelproblem oftare har föräldrar med spelproblem än ungdomar 

utan spelproblem (Fröberg, 2006). Att ha en förälder som missbrukar alkohol eller 

droger är också vanligare bland ungdomar med spelproblem (Hardoon, Gupta, & 

Derevensky, 2004). Även föräldrars inblick i barnens fritid (föräldrakontroll) och 

om föräldrarna lärt sina barn att hålla en budget och spara pengar eller inte har visat 

sig ha betydelse (Delfabbro & Thrupp, 2003; Vachon, Vitaro, Wanner, & Tremblay, 

2004). Studierna inom detta område är än så länge få och det behövs mer forskning 

på svenska förhållanden men det finns fog för att tro att uppväxtmiljön påverkar 

om man börjar spela överdrivet. Studier från USA och Kanada visar också att ungdomar 

med spelproblem ofta har vänner med samma problem (Fröberg, 2006). 

Studier som tar upp de sociala relationernas betydelse för spelproblem bland 

vuxna är också få. En norsk studie från 2008 undersökte bussförare, taxiförare och 

lastbilsförare (Revheim & Buvik, 2009). Författarna resonerar om hur arbets situationen 

påverkar möjligheterna att spela med tillgång till spelautomater på fika platser, 

”ledig tid” mellan olika arbetsuppgifter och hantering av kontanter. I den norska 

studien fann man att 7 procent av de tillfrågade spelade på arbetstid (Revheim & 

Buvik, 2009). I en svensk studie från 2008/09 fann man att 3 procent av den svenska 

befolkningen spelade om pengar på arbetstid eller när de skulle ha studerat (Statens 

folkhälso institut, 2010h). 

Spelställen kan också påverka hälsan genom att det kan finnas en koppling till höjd 

kriminalitet och ökat våld vilket påverkar livskvaliteten negativt i ett bostadsområde 

(Statens folkhälsoinstitut, 2010a). Det kan också finnas positiva hälsoeffekter av spelställen, 

i en amerikansk studie av äldre personer hade de som spelade bättre socialt 

stöd och mådde bättre, men drack också mer alkohol än de som inte spelade (Vander 

Bilt, Dodge Pandav, Shaffer, & Ganguli, 2004). Förutom uppväxtmiljö, familj, vänner, 

fritid och arbetsliv kan faktorer i boendemiljön, skolan och närsamhället ha betydelse 

för spelproblem. 

bruk av alkohol och narkotika 

Det finns internationella studier som visar samband mellan riskabla alkoholvanor 

och spelproblem. Andelen personer med spelproblem är högre bland dem som har 

riskabla alkoholvanor än bland dem som inte har riskabla alkoholvanor (Griffiths, 

Wardle, Orford, Sproston, & Erens, 2010; Johansson et al., 2009). Enligt en amerikansk 

studie var andelen personer med spelproblem också högre bland dem som 

dricker alkohol samtidigt som de spelar, jämfört både med de som inte dricker 

alls och med de som dricker men inte när de spelar (Welte, Barnes, Wieczorek, & 

Tidwell, 2004). Enligt en analys av den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika 

villkor var det dessutom betydligt vanligare med cannabisanvändning bland dem 

som hade riskabla spelvanor än bland dem som inte hade det (Boström, 2008). Även 

internationella studier visar på samband mellan spelproblem och substansmissbruk 

inklusive bruk av receptbelagda läkemedel utan läkares ordination (Currie, 

Schopflocher, & Wild, 2011; Maccallum & Blaszczynski, 2002). 

28 m å l o m r å d e 1 1 – S P e l

individfaktorer 

Det finns studier som visar samband mellan individfaktorer och spelproblem, både 

för biologiska faktorer och personlighet. Exempelvis visar studier att hjärnans belöningssystem 

påverkas på liknande sätt hos spelberoende som hos personer som är 

beroende av droger som kokain, amfetamin, heroin, morfin och alkohol (Brené, 

2007). Det finns också tvillingstudier som tyder på att genetiska dispositioner kan 

ha betydelse för utvecklandet av spelproblem. När det gäller personligheten finns 

prospektiva (framåtsyftande) studier som visar orsakssamband mellan impulsivitet 

och spelproblem (Ajdahi & Wolgast, 2008). Det finns också flera studier som visar 

samband mellan spelproblem och andra personlighetsstörningar men här är orsaksförhållandena 

oklara. 

pris 

Pris räknas som en viktig påverkansfaktor inom övriga områden i målområde 11. 

När det gäller spel finns mycket begränsat med forskning på detta område (Statens 

folkhälsoinstitut, 2010a). Det vore intressant att undersöka konsekvenserna av 

förändringar i återbetalningsgraden (andel av insats som går tillbaka till spelaren) 

för problemspelare. Återbetalningsgraden varierar mycket mellan olika spelformer 

och det verkar inte finnas någon koppling mellan återbetalningsgrad och antalet 

spelare. Men förhållandet kan vara annorlunda för personer med spelproblem. En 

kanadensisk datorsimulering av olika återbetalningsgrader på spelautomater kom 

fram till att en återbetalningsgrad på 98 procent kan resultera i större risker för 

spelproblem jämfört med en återbetalningsgrad på 85 procent (Harrigan & Dixon, 

2010). Även betalningsformen kan ha betydelse för utvecklingen av spelproblem. 

I Norge gjordes en uppföljning som visade att andelen problemspelare bland unga 

sjönk när man tog bort möjligheten att spela på spelautomater med sedlar (Hansen 

& Rossow, 2010). 

Ett annat intressant område vore att studera spelens pris- och vinstinformation ur 

ett konsumentperspektiv. Går det att skapa en standard för vilken information som 

ska vara med och hur den ska presenteras i syfte att kunden ska ha god kunskap om 

vad det är hon eller han köper samt vad det kostar? 

m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 29

3 SAMBAnD 

MELLAn övERDRIvEt 

SPELAnDE OcH HäLSA 

m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 31

SaMManFattning 

• Det finns ett klart samband mellan överdrivet spelande och ohälsa, särskilt psykisk 

ohälsa och riskfylld alkoholkonsumtion. 

• vi vet inte om det överdrivna spelandet leder till ohälsa eller om personer som 

mår psykiskt dåligt lättare får problem med sitt spelande. 

• I Sverige saknas registerdata om överdrivet spelande vilket innebär att vi inte vet 

något om dess samband med förtida död, självmordsförsök, kriminalitet och 

skuldsättning. 

Vi saknar kunskap om det överdrivna spelandets konsekvenser för den fysiska hälsan. 

En studie om överskuldsatta personer visade dock en mycket stark överrepresentation 

av åkommor såsom högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom, huvudvärk, 

magsår samt problem med lever och galla (Ahlström, 1998). Vi vet också att problemspelande 

män är betydligt mer utsatta för våld än andra män (Statens folkhälsoinstitut, 

2010h). När det gäller andra skador, sociala konsekvenser och dödsfall 

till följd av spelproblem är kunskapen låg. Detta beror bland annat på att det saknas 

registerdata om överdrivet spelande i Sverige inom t.ex. hälso- och sjukvården och 

kriminalvården. Nuvarande kunskap bygger helt och hållet på svar från enkäter och 

kliniska studier. 

Vi redovisar här den relativt omfattande kunskap vi har om samband mellan 

överdrivet spelande och psykisk ohälsa och dålig allmän hälsa. Redogörelsen följer 

de tre indikatorerna spelande bland minderåriga, riskabelt spelande respektive 

spelproblem. 

Spelande bland minderåriga 

Internationell forskning visar att unga personer spelar mindre men att en större 

andel av de unga får problem med sitt spelande (Fröberg, 2006). Unga personer med 

spelproblem eller som spelar mycket drabbas i större utsträckning av depression, 

ångest, självmordstankar och självmordförsök jämfört med unga utan spelproblem 

eller som spelar lite (Feigelman, Gorman, & Lesieur, 2006; Fröberg, 2006; Gupta 

& Derevensky, 1998; Hansen & Rossow, 2008). Det är också vanligare med hög 

alkoholkonsumtion bland unga som spelar ofta eller med höga insatser jämfört med 

unga som spelar mindre (Archives of General Psychiatry, 2004; Fröberg, 2006). 

Förutom det direkta sambandet mellan spel om pengar och psykisk ohälsa för 

personer som är under 18 år finns det också forskning som visar att spel om pengar 

under uppväxten ökar sannolikheten att få spelproblem senare i livet. I en svensk 

studie om spelande och spelberoende framkom att personer med spelproblem i större 

utsträckning kände sig ensamma och saknade bekräftelse från omgivningen under 

sin uppväxt (Jonsson et al., 2003). De hade också en betydligt tidigare spel debut 

32 m å l o m r å d e 1 1 – S P e l

än vuxna utan spelproblem. I en amerikansk studie om 322 vuxna problemspelare 

visade det sig också att de som hade en tidig speldebut hade allvarligare spelproblem 

senare i livet än de problemspelare som hade en senare speldebut (Grant, Kim, 

Odlaug, Buchanan, & Potenza, 2009). I en norsk systematisk kunskapsöversikt 

från 2009 konstaterades att tidig speldebut är en trolig riskfaktor för spelproblem 

(Johansson et al., 2009). 

riskabla spelvanor 

Här refererar vi resultat från nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor om 

skillnader mellan personer med och utan riskabelt spelande när det gäller självskattad 

allmän hälsa, nedsatt psykiskt välbefinnande, svår ångest, svår trötthet, 

svåra sömnbesvär och att vara mycket stressad (Statens folkhälsoinstitut, 2009b). 

Resultaten visar att var tredje person med riskabla spelvanor har nedsatt psykiskt 

välbefinnande vilket är dubbelt så vanligt som för personer utan riskabla spelvanor. 

Som man kan se i diagram 1 och 2 nedan är det stora skillnader i hälsa mellan personer 

med riskfyllt spelande och personer utan riskfyllt spelande. Dessa skillnader 

är signifikanta för alla hälsovariablerna för både kvinnor och män. 

diagram 1. Riskabla spelvanor och psykisk ohälsa för kvinnor i befolkningen 16–84 år 

Procent 

40 

30 

20 

10 

0 

Mycket 

stressad 

Svåra 

sömnbesvär 

Svår 

trötthet 

Kvinnor 

Svår 

ångest 

Riskabla spelvanor Ej riskabla spelvanor 

Nedsatt 

psykiskt välbefinnande 

Dålig eller 

mycket 

dålig hälsa 

källa: nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor 2009, Statens folkhälsoinstitut. 

m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 33

diagram 2. Riskabla spelvanor och psykisk ohälsa för män i befolkningen 16–84 år 

Procent 

40 

30 

20 

10 

0 

Mycket 

stressad 


Män 

1 1 0 

Svåra 

sömnbesvär 

Svår 

trötthet 

Svår 

ångest 

Riskabla spelvanor Ej riskabla spelvanor 

9 

4 

Nedsatt 

psykiskt välbefinnande 

1 

Dålig eller 

mycket 

dålig hälsa 

källa: nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor 2009, Statens folkhälsoinstitut. 

Den största skillnaden i välbefinnande mellan personer med och utan riskabla 

spelvanor gäller ångest. Det vanligaste problemet är att ha nedsatt psykiskt välbefinnande. 

Detta gäller såväl personer med riskabla spelvanor som utan och både 

kvinnor och män. Överhuvudtaget är mönstren i de båda diagrammen mycket lika. 

Men det finns tydliga könsskillnader i nivåerna vilket också stämmer överens med 

tidigare kunskap om att kvinnor i Sverige har sämre psykisk hälsa än män (Lager, 

2009). Utifrån dessa resultat vet vi dock inte om riskabla spelvanor leder till psykisk 

ohälsa eller om det är tvärtom eller om det finns någon bakomliggande faktor som 

leder till både riskabla spelvanor och psykisk ohälsa. 

Spelproblem 

Det finns ett omfattande empiriskt stöd för att depression och substansberoende 

ofta förekommer samtidigt med spelproblem och spelberoende (Ajdahi & Wolgast, 

2008; Blaszczynski & Nower, 2002; Brené, 2007; Petry, Stinson, & Grant, 2005). 

Det finns också studier som visar att spelproblem hänger ihop med ångest, självmordstankar 

och självmordsförsök, men stödet är här svagare bland annat eftersom 

de flesta studierna är gjorda på mindre kliniska urval (Abbott, 2004; el-Guelbaly & 

Hodgins, 2000). 

Det finns två svenska studier som har undersökt samband mellan depression 

och spelproblem och spelberoende (Jonsson et al., 2003; Källmén, Andersson, & 

Andrén, 2008). Studierna visade bland annat att det var tre gånger vanligare med 

depressionssymptom i gruppen med spelproblem än i kontrollgruppen. Studien

visade också att sambandet mellan spelproblem och depression var starkare för 

kvinnor än för män. Ingen av dessa studier visar i vilken riktning ett eventuellt 

orsakssamband skulle kunna gå. 

I Swelogs befolkningsstudie om spel och hälsa från 2008/2009 finns ett tydligt 

samband mellan problemspelande och ohälsa. För dem med allvarligast spelproblem 

är det endast 12 procent som har god psykisk hälsa medan motsvarande siffra 

för icke-spelare och spelare utan spelproblem är 70 procent (Statens folkhälsoinstitut, 

2010h). När det gäller den allmänna hälsan uppger en tredjedel av dem med 

spelproblem att de har god allmän hälsa medan drygt 80 procent av icke-spelare och 

spelare utan spelproblem säger sig ha en god allmän hälsa. För män finns också tydliga 

samband både mellan problemspelande och riskfylld alkoholkonsumtion och 

mellan problemspelande och rökning. För kvinnor finns samband mellan problematiskt 

spelande och riskfylld alkoholkonsumtion om man även räknar in personer 

med viss risk att få spelproblem. 

m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 35

4 utvEckLInGEn 

Av övERDRIvEt SPELAnDE 

m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 37


• överdrivet spelande finns i alla befolkningsgrupper och i alla spelformer men det 

är vanligare bland män och unga personer. 

• Spelande bland minderåriga har minskat under det senaste decenniet. Men både 

pojkar och flickor spelar i alla spelformer oavsett åldersgräns, inklusive spelautomater 

och internetspel. 

• Spelproblemen i befolkningen i stort ligger på cirka 2 procent vilket är samma 

nivå som för tio år sedan. Andelen problemspelande män 18–24 år har dock fördubblats 

under samma period och i dag har närmare var tionde person i denna 

grupp problem med spel om pengar. 

• Det finns en större andel problemspelare bland dem som spelar ofta, för mycket 

pengar och i en eller flera av spelformerna spelautomater, internetspel, kasinospel, 

bingo och poker. 

• Riskabla spelvanor och spelproblem är vanligare i storstadsregionerna. 

Nedan beskriver vi det överdrivna spelandet i Sverige i olika grupper. Data presenteras 

utifrån de tre indikatorerna spelande bland minderåriga, riskabla spelvanor 

och spelproblem. Tidpunkterna för jämförelserna varierar utifrån tillgång på data 

för respektive indikator men fokus är 2004–2009. Först beskriver vi utvecklingen 

för åldersgrupper och kön, därefter spelmönster och sist kommer en beskrivning av 

den regionala utvecklingen för överdrivet spelande. Det har inte gjorts någon analys 

av personer med funktionsnedsättning eller av personer med hbt-identitet eftersom 

data saknas. Sociala skillnader presenteras i del5. 

ålder och kön 


I Sverige genomför Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) 

årliga drogvaneundersökningar bland elever i årskurs 9, och sedan 2000 frågar man 

också om spel. 

Uppgifterna från CAN är relativt osäkra från 2005 och framåt på grund av stort 

bortfall för spelfrågorna. Man måste därför vara försiktig med att tolka förändringar. 

Data visar att det är betydligt vanligare att spela om pengar bland pojkar än 

bland flickor. Pojkar spelar också oftare och för större summor (Hvitfeldt & Gripe, 

2010). I diagram 3 och 4 nedan kan man se att mer än var tionde pojke i årskurs 9 

har spelat på spelautomater det senaste året trots att denna spelform har en åldersgräns 

på 18 år. Detsamma gäller nätpoker. 2009 hade 6 procent av flickorna spelat 

på spelautomater under det senaste året medan endast 1 procent av flickorna hade 

spelat nätpoker. 

38 m å l o m r å d e 1 1 – S P e l

diagram 3. Regelbundet spelande på spelautomater, nätpoker respektive övriga internetspel om 

pengar för flickor i årskurs 9, 2005–2009 

Procent 

40 

30 

20 

10 

0 

Flickor åk 9 

1 1 0 

2005 2006 2007 2008 2009 

Spelat på spelautomater det senaste året 

Spelat på nätpoker det senaste året 

Spelat på internet utom poker och kasinospel det senaste året 

källa: centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (Fender & Hvitfeldt, 2008; 

Hvitfeldt & Gripe, 2010; Hvitfeldt & nyström, 2009; Hvitfeldt & Rask, 2006, 2007). 

diagram 4. Regelbundet spelande på spelautomater, nätpoker respektive övriga internetspel 

om pengar för pojkar i årskurs 9, 2005–2009 

Procent 

40 

30 

20 

10 

0 

Pojkar åk 9 

1 1 0 

2005 2006 2007 2008 2009 

Spelat på spelautomater det senaste året 

Spelat på nätpoker det senaste året 

Spelat på internet utom poker och kasinospel det senaste året 

källa: centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (Fender & Hvitfeldt, 2008; 

Hvitfeldt & Gripe, 2010; Hvitfeldt & nyström, 2009; Hvitfeldt & Rask, 2006, 2007). 

9 

9 

4 

4 

1 

1 

m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 39

Spelandet på spelautomater har minskat för både pojkar och flickor i årskurs 9 

medan spel på nätpoker legat relativt konstant. Däremot har spelandet det senaste 

året på andra internetspel om pengar utom poker och kasinospel ökat för både pojkar 

och flickor. 2009 hade var fjärde pojke och var sjunde flicka i årskurs 9 spelat 

på sådana internetspel under det senaste året. 

CAN:s data om spelande bland minderåriga på internet skiljer sig ganska mycket 

från resultaten i Swelogs (Statens folkhälsoinstitut, 2010h). Enligt denna studie hade 

4 procent av pojkarna och 1 procent av flickorna 16–17 år spelat spel om pengar via 

internet under de senaste 12 månaderna. Observera att ålderskategorierna inte är 

desamma i de båda studierna men att de överlappar. När det gäller minderårigas spel 

på spelautomater var det 18 procent av pojkarna och 11 procent av flickorna i åldern 

16–17 år som spelat det senaste året enligt Swelogs. Skillnaderna mellan undersökningarna 

beror troligen på att man använt olika metoder. CAN:s skolundersökningar 

administreras via skolorna och består av enkäter som fylls i av eleven själv i klassrummen 

under lektionstid vilken kan innebära påverkan från klasskamrater. Swelogs 

har i första hand använt telefonintervjuer som genomförts av SCB och där de flesta 

deltagarna intervjuats i sina hem. Mellan 2004 och 2005 flyttades också spelfrågorna 

till en annan plats längre bak i CAN:s enkätformulär vilket har lett till ökat bortfall 

på dessa frågor. Det framgår inte heller lika tydligt i CAN:s frågeformulär att frågorna 

enbart avser spel om pengar. 

Resultaten från Swelogs går att jämföra med en tidigare befolkningsundersökning 

om spel och spelberoende från 1997/1998 (Rönnberg et al., 2000). En sådan jämförelse 

visar dels att andelen 16–17-åringar som spelat spel om pengar överhuvudtaget 

det senaste året har minskat, dels att andelen automatspelare i det närmast har halverats 

(Statens folkhälsoinstitut, 2010h). Här finns alltså en överensstämmelse med data 

från CAN om att spelande på spelautomater har minskat. Eftersom det var mycket 

ovanligt med internetspel 1997/1998 visar jämförelsen med resultaten från Swelogs 

också att internetspelandet har ökat, men inte lika mycket som enligt data från CAN. 

Både Swelogs och CAN visar att spelande bland minderåriga förekommer i alla spelformer, 

trots åldersgränserna, och för båda könen. Som vi såg i kapitel två innebär 

spelande bland minderåriga i sig en hälsorisk, både för de unga och senare i livet. Det 

är därför viktigt att uppmärksamma att detta spelande finns. 


Enligt nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor har andelen personer med 

riskabelt spelande legat stabilt på 2 procent bland kvinnorna och 5–6 procent bland 

männen under perioden 2004–2009 (Statens folkhälsoinstitut, 2010g). Samtidigt 

har andelen personer som spelat spel om pengar de senaste 12 månaderna minskat 

signifikant för både kvinnor och män och ligger i dag på 60 respektive 66 procent, 

se diagram 5 och 6. 

40 m å l o m r å d e 1 1 – S P e l

diagram 5. Riskabla spelvanor och spelande bland kvinnor 16–84 år* 

Procent 

70 

Kvinnor 

60 

8 7 

5 

3 1 0 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

1 1 0 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Riskabla spelvanor 

Har spelat de senaste 12 månaderna 

källa: nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. 

* uppgifterna för 2004 gäller åldersgruppen 18–84. 

diagram 6. Riskabla spelvanor och spelande bland män 16–84 år* 

Procent 

70 

60 

8 7 

5 

Män 

n 

3 1 0 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

1 1 0 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Riskabla spelvanor 

Har spelat de senaste 12 månaderna 


* uppgifterna för 2004 avser åldersgruppen 18–84. 

9 

9 

4 

4 

1 

1 

m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 41

Undersökningarna visar att det är ungefär lika vanligt att ha spelat spel om pengar 

för kvinnor som för män, men att det är två till tre gånger vanligare med riskabelt 

spelande bland männen. Förutom könsskillnaderna visar data från nationella folkhälsoenkäten 

Hälsa på lika villkor också en tydlig åldersuppdelning. Män 16–29 år 

har högst andel personer med riskabelt spelande och sedan minskar andelen med 

ålder. För kvinnorna är det den äldsta åldersgruppen 65–84 år som har den högsta 

andelen personer med riskabelt spelande medan de yngre kvinnorna har signifikant 

lägre andelar. Detta mönster har varit detsamma under alla år som mätningar skett 

utom 2005 då den högsta andelen män med riskabelt spelande fanns i åldersgruppen 

30–44 år (Statens folkhälsoinstitut, 2010g). 


En jämförelse mellan resultaten från Swelogs och den tidigare svenska befolkningsstudien 

från 1997/98 visar att andelen personer med spelproblem i befolkningen 

ligger på 2 procent vid båda mätningarna (Rönnberg et al., 2000; Statens folkhälsoinstitut 

2010h). Detta kan verka förvånande med tanke på den enorma expansion 

som spelmarknaden genomgått under det senaste decenniet, både vad gäller 

tillgänglighet på spel och lansering av nya spelformer. Även om omsättningen för 

spelbolagen fortsatt att öka under de senaste tjugo åren så har hushållens totala 

bruttoutgifter för spel om pengar legat relativt konstant på omkring 3 procent. 

Detta ska dock ses i relation till att andelen personer i befolkningen som spelat spel 

om pengar det senaste året har minskat från 88 till 70 procent. Minskningen har 

skett i alla åldersgrupper, för både män och kvinnor och för alla spelformer utom 

kvinnors spelande på hästar, mäns pokerspel och befolkningens spel på internet 

(Statens folkhälsoinstitut, 2010h). Det är alltså betydligt färre personer som spelar 

för mer pengar i dag än för tio år sedan. 

Tittar man på spelproblem hos kvinnor och män var för sig samt bryter ner i 

olika åldersgrupper visar det sig att andelen personer med spelproblem minskat i 

vissa grupper, varit oförändrad i vissa och ökat i andra. Andelen kvinnor med spelproblem 

har minskat i åldrarna 18–44 år, ökat bland de äldre och varit oförändrad 

(på en relativt hög nivå) bland de yngsta (diagram 7). Åldersmönstret är omvänt i 

förhållande till data om riskabelt spelande från nationella folkhälsoenkäten Hälsa 

på lika villkor. Skillnaden beror troligen på att olika mätinstrument använts i de 

båda studierna och att man därför mäter olika typer av problem. En viktig lärdom 

från Swelogs befolkningsstudie om spel och hälsa är att spelproblem finns i alla 

befolkningsgrupper men att andelen problemspelare är ojämnt fördelad (Statens 

folkhälsoinstitut, 2010h). 

42 m å l o m r å d e 1 1 – S P e l

diagram 7. Andel kvinnor i befolkningen 16–74 år som hade spelproblem enligt SOGS-R vid 

mätningar 1997/98 respektive 2008/2009 

Procent 

Kvinnor 

10 

5 

0 

16–17 18–24 25–44 45–64 65–74 

Datainsamling 1997/1998 

Swelogs 2008/2009 

källa: Swelogs befolkningsstudie om spel och hälsa samt datainsamling 1997/1998 (Rönnberg 

et al., 2000; Statens folkhälsoinstitut, 2010h). 

Andelen män med spelproblem har minskat bland de yngsta och i åldrarna 45–64 

år samtidigt som den i det närmaste fördubblats i åldersgruppen 18–24 år. I övriga 

åldersgrupper har andelen varit oförändrad (diagram 8). 

diagram 8. Andel män i befolkningen 16–74 år som hade spelproblem enligt SOGS-R vid 

mätningar 1997/1998 respektive 2008/2009 

Procent 

10 

5 

0 

16–17 18–24 25–44 45–64 65–74 

Datainsamling 1997/1998 

Swelogs 2008/2009 


et al., 2000; Statens folkhälsoinstitut, 2010h). 

Män 

m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 43

Spelmönster 


Det finns starka samband mellan spelproblem och speldeltagande samt mellan spelproblem 

och spelmönster. Resultaten från Swelogs visar att problemspelarna utgör 

drygt tre procent av de som spelar samtidigt som de står för över en fjärdedel, både 

av satsade pengar och satsad tid. Det är vanligare med problemspelande ju oftare 

man spelar och ju högre insatser man gör (Statens folkhälsoinstitut, 2010h). Det är 

också vanligare med problemspelande bland personer som spelar på spelautomater, 

internetspel, kasinospel, bingo och poker. 

regional utveckling 


Uppgifter om den regionala utvecklingen finns än så länge enbart vad gäller data om 

riskabla spelvanor från nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor. Eftersom 

en relativt liten del av befolkningen har riskabla spelvanor blir talen mycket små om 

man dessutom delar upp efter region och kön. Vi har därför slagit samma data från 

fyra år i taget och räknat fram så kallade fyraårsmedelvärden för åren 2004–2007, 

2005–2008 och 2006–2009. En jämförelse av dessa medelvärden visar att det inte 

skett några större förändringar över tid på regional nivå. Detta gäller både kvinnor 

och män (Statens folkhälsoinstitut, 2010g). 

Jämtland har haft en lägre andel kvinnor med riskabla spelvanor än Västra 

Götaland vid alla tre jämförelserna och lägre värden än Uppsala vid den första 

och sista jämförelsen. För män har Jämtland och Västmanland haft lägre andel 

personer med riskabla spelvanor än Gotland och de tre storstadsregionerna under 

alla tre jämförelserna utom första tillfället då skillnaden mellan Västmanland och 

Stockholmsregionen inte var tydlig (Statens folkhälsoinstitut, 2010g). 


Data från både Swelogs och den tidigare befolkningsstudien från 1997/1998 visar 

att andelen personer med spelproblem är större bland storstadsbor än bland personer 

som bor utanför storstäderna Malmö, Göteborg och Stockholm Rönnberg et 

al., 2000; (Statens folkhälsoinstitut, 2010h). 

44 m å l o m r å d e 1 1 – S P e l

5 HäLSOSkILLnADER 

MELLAn OLIkA GRuPPER 

m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 45


• Det finns tydliga sociala skillnader för överdrivet spelande. 

• Riskabla spelvanor är vanligare bland personer med låg utbildning, arbetaryrken, 

låg inkomst och ekonomiska problem. Skillnaderna är stabila. 

• Spelproblem är vanligare bland personer med låg utbildning, låg inkomst och 

utlandsfödda. Dessa skillnader har ökat för män under det senaste decenniet. 

I del 3 konstaterade vi att det finns starka samband mellan överdrivet spelande 

och ohälsa. Överdrivet spelande påverkar folkhälsan och skillnader i spelande 

ger skillnader i hälsa. Vi konstaterade också i del 4 att förekomsten av överdrivet 

spelande i Sverige är oförändrad på befolkningsnivå men att stora förändringar 

har skett mellan olika grupper under det senaste decenniet. Internationell forskning 

visar att det finns stor rörlighet in i och ut ur överdrivet spelande (Abbott & 

Clarke, 2007; Svensson, 2005). Trots denna rörlighet ligger andelen personer med 

spelproblem relativt stabilt i olika länder världen över och många studier bekräftar 

att det finns sociala skillnader där andelen personer som har problem med spel om 

pengar är större bland de med låg utbildning och låg inkomst (Johansson et al., 

2009). Dessutom är det internationellt sett vanligare med spelproblem bland unga, 

män och etniska minoriteter. Vi redovisar här svenska data om överdrivet spelande 

i olika sociala grupper. 


Vi har inga uppgifter om sociala skillnader i minderårigas spelande. Men några 

kommuner har kartlagt ungdomars spelande och i Stockholm har man dessutom 

analyserat spelande och riskabla spelvanor i olika stadsdelar. Resultaten visar att 

även om unga spelar lika mycket i stadsdelar med hög och låg socioekonomisk status 

så är andelen unga med riskabla spelvanor betydligt högre i stadsdelar med låg 

socioekonomisk status (Stockholms stads socialtjänstförvaltning, 2008). 


Data från nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor visar att socioekonomiska 

grupper har olika stora andelar med riskabla spelvanor. Personer med kort 

utbildning har i högre utsträckning riskabla spelvanor jämfört med personer med 

lång utbildning. Skillnaden är signifikant för alla år utom 2005 för männen och 

2007 för både kvinnor och män. Ett liknande mönster finns för sysselsättning, personer 

med arbetaryrken har i högre utsträckning riskabla spelvanor än tjänstemän 

på mellan eller högre nivå. Skillnaden är signifikant för alla år utom 2006 för männen 

och 2007 och 2008 för kvinnorna. 

46 m å l o m r å d e 1 1 – S P e l

Den tydligaste skillnaden finns för ekonomin, personer som saknar kontantmarginal 

har i betydligt högre utsträckning riskabla spelvanor och skillnaden är signifikant 

för alla år och båda könen. Bland personer med låg inkomst eller som befinner 

sig i ekonomisk kris finns också högre andelar riskspelare jämfört med bland 

personer med hög inkomst eller som inte befinner sig i ekonomisk kris. Skillnaderna 

är signifikanta för alla år när det gäller kvinnor och för alla år utom 2006 vad gäller 

männens inkomst och 2007 män med och utan ekonomisk kris. När det gäller 

födelseland visar data från nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor inte 

några entydiga skillnader mellan olika grupper. Detta beror troligen på att det i 

dessa grupper blir alltför små urval. 

Data från folkhälsoenkäten visar att det finns sociala skillnader för utbildning, 

socioekonomisk yrkesindelning och ekonomi och att dessa mönster är relativt 

bestående över tid. Men vi kan inte se om dessa skillnader har ökat eller minskat. 

Som exempel återger vi samband mellan riskabelt spelande och utbildningsnivå respektive 

inkomst och uppdelat efter kön i diagram 9–12 (Statens folkhälsoinstitut, 

2010g). Som vi kan se i diagrammen fanns det inga kvinnor med riskabla spelvanor 

bland de med lång utbildning 2005 och 2006 och inte heller bland de med hög 

inkomst 2005, 2008 och 2009. 

diagram 9. Andel kvinnor 16–84 år med riskabelt spelande efter utbildningsnivå* 

Procent 

10 

5 

0 

Kvinnor 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning 



m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 47

diagram 10. Andel män 16–84 år med riskabelt spelande efter utbildningsnivå* 

Procent 

10 

5 

0 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 


Män 

Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning 



diagram 11. Andel kvinnor 16–84 år med riskabelt spelande efter inkomstnivå* 

Procent 

10 

5 

0 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Låg inkomst Hög inkomst 

r 

Kvinnor 


* uppgifterna för 2004 gäller åldersgruppen 18–84.

diagram 12. Andel män 16–84 år med riskabelt spelande efter inkomstnivå* 

Procent 

10 

5 

0 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Låg inkomst Hög inkomst 

r 

Kvinnor 




Både resultaten från Swelogs och den tidigare befolkningsstudien från 1997/98 visar 

att spelproblemen är olika stora i olika samhällsgrupper (Rönnberg et al., 2000; 

Statens folkhälsoinstitut, 2010h). Personer som har grundskola eller gymnasium som 

högsta utbildningsnivå har i högre utsträckning spelproblem än de som har avslutat 

högskole- eller universitetsstudier. I båda undersökningarna finns också en större 

andel personer med spelproblem bland dem som fått socialbidrag. För dem som har 

fått A-kassa var sambandet med spelproblem inte signifikant 1997/1998 men är det i 

datainsamlingen från 2008/2009. I Swelogs visas också att personer med låg inkomst 

och dålig ekonomi i högre utsträckning har spelproblem än andra (Statens folkhälsoinstitut, 

2010h). 

Båda undersökningarna visar att andelen med spelproblem är högre bland utlandsfödda 

jämfört med bland svenskfödda. Men för män 18–24 år visar resultaten från 

Swelogs ingen skillnad mellan utlandsfödda och svenskfödda. Skillnaderna mellan 

grupperna utifrån födelseland ökar med åldern (Statens folkhälso institut, 2010h). 

De här resultaten är svårtolkade eftersom gruppen utlandsfödda är ytterst heterogen. 

Jämför vi resultaten från Swelogs och den tidigare studien ser vi också att skillnaderna 

i andelen med spelproblem mellan olika grupper är större i dag än vad de 

var för tio år sedan. Detta gäller främst utbildningsnivå och födelseland medan 

skillnaden i andelen med spelproblem i olika inkomstgrupper är relativt oförändrad 

(Statens folkhälsoinstitut, 2010h). För kvinnorna kan vi inte se några förändringar. 

m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 49

diagram 13. Andel män 16–84 år med spelproblem efter utbildningsnivå, inkomstnivå 

och födelseland 

Procent 

15 

10 

5 

0 

Kort utbildning 

Mellanlång utbildning 

Datainsamling 1997/1998 Swelogs 2008/2009 


Hög utbildning 

Låg inkomst 

n 

Män 

1 

Medelhög inkomst 

Hög inkomst 

Född i Sverige 

Född i övriga Europa 

Född i utanför Europa 


et al., 2000; Statens folkhälsoinstitut, 2010h).

6 GEnOMFöRDA 

åtGäRDER 

OcH RESuLtAt 

m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 51

denna deL inLedS med en kort beskrivning av den internationella utvecklingen 

för spel om pengar och därefter beskriver vi genomförda åtgärder för att förebygga 

skador av spel i Sverige 2004–2010. Först presenteras åtgärder som syftat 

till att påverka värderingar, normer och lagar, och därefter åtgärder som syftat till 

att påverka attityder och beteenden samt sociala faktorer och individfaktorer. Se 

beskrivningen av DPSIR-modellen i del 1. Avslutningsvis görs en bedömning av 

de genomförda åtgärdernas effekt på folkhälsopolitikens målsättning att minska 

skade verkningarna av överdrivet spelande. 

Internationell utveckling 

Utifrån antropologisk forskning vet man att spel om pengar och värdesaker funnits 

i 5 000 år men att omfattningen varierat i olika delar av världen. Medan spelande 

varit vanligt i Nordamerika, Europa, Sydostasien samt västra och centrala 

Afrika har det varit nästan obefintligt i Sydamerika, sydöstra Afrika, norra Asien, 

Melanesien, Australien och Nya Zeeland (Binde, 2005b). I övriga världen har spel 

funnits hos en del stammar och folk. I modern tid har spel om pengar spridit sig till 

de allra flesta länder. Utbudet av spelformer varierar men lotterier och nummerspel 

– som Lotto – finns nästan överallt. Andra vanliga spelformer är vadslagning, bingo, 

spelautomater och kasino. Bland de länder som förbjuder spel om pengar i dag finns 

Nordkorea, Saudiarabien och den amerikanska delstaten Utah. 

Spelautomater och kasinospel är spelformer som är spridda över hela västvärlden 

och som ofta förknippas med spelproblem (Binde, 2009b). Vid en internationell 

genomgång av metoder som syftar till att förebygga spelproblem kan men se att en 

mycket stor del av de åtgärder som hittills genomförts handlat om spelautomater 

och kasinospel (Statens folkhälsoinstitut, 2010a). Men problemen med dessa spelformer 

är fortfarande stora och arbetet intensivt för att minska skadeverkningar 

i bland annat Australien och Nya Zeeland. I samband med den globala ekonomiska 

recessionen mot slutet av 2010 kom det signaler om att kasinonäringen drabbats 

medan internetspel inte hade motsvarande nedgång. Tillgången på internetspel 

varierar fortfarande kraftigt i världen. Medan man i USA, Norge, Ryssland, 

Grekland, Sydafrika och Pakistan har infört förbud, har marknaden släppts helt fri 

i Gibraltar, Malta och Panama (Wood & Williams, 2009). De flesta länder har infört 

regleringar som tillåter vissa former av internetspel men inte andra. 

När Sverige 2006 införde statlig nätpoker var man först i världen med att erbjuda 

denna spelform inom ramen för ett statligt spelmonopol. Syftet var att flytta spel 

över internet från utlandsbaserade aktörer utan tillstånd i Sverige till det reglerade 

bolaget Svenska spel. Beslutet var kontroversiellt eftersom många med spelproblem 

spelar poker via internet. Nätpokerutredningen som kom 2008 visade att ungefär 

lika många spelare börjat spela poker över internet på svenskaspel.se och därefter 

flyttat sig till oreglerade sidor som tvärtom (SOU 2008:36). 2010 fick de statliga 

spelbolagen RAY i Finland och Danske Spil A/S i Danmark tillstånd att anordna 

såväl kasinospel (inklusive poker) som automatspel via internet. En liknande 

52 m å l o m r å d e 1 1 – S P e l

utveckling finns i Kanada där det statliga bolaget Loto-Quebec anordnar kasinospel 

och automatspel via internet sedan slutet av 2010 och motsvarande planer finns 

i Ontario från och med 2012. I Sverige finns det fortfarande inte några reglerade 

spelarrangörer med tillstånd att anordna kasinospel (utom poker) och automatspel 

via internet. 

Utvecklingen i Europa är motstridig med liberalisering av spelmarknaderna i 

Spanien, Danmark, Italien och Frankrike samtidigt som man arbetar för att behålla 

spelmonopolen i Norge, Nederländerna, Finland och Tyskland (Lotteriinspektionen, 

2010). Sedan 2008 har en arbetsgrupp kopplad till EU:s ordförandeskap arbetat 

med frågor om främst internetspel av allmänt intresse för medlemsstaterna. Under 

de senaste åren har Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen agerat 

på olika sätt i spelfrågan. Fokus har legat på spel om pengar via internet samt 

olika typer av administrativt samarbete. Det råder stor konsensus om att man inte 

vill harmonisera spelregleringen och EU-domstolen har i en rad domar slagit fast 

att medlemsstaterna får ha kvar sina nationella monopol under om man tycker 

det är nödvändigt av sociala skyddshänsyn och för att motverka kriminalitet. 

Lagstiftningen måste också vara proportionerlig och icke-diskriminerande. 

Genomförda åtgärder 2004–2010 

Tabell 1 på följande sida är en översikt över i Sverige genomförda åtgärder för att 

motverka överdrivet spelande 2004-2010. Efter tabellen beskriver vi åtgärderna 

mer i detalj. 

m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 53

tabell 1. Genomförda åtgärder 2004–2010 

Åtgärd nivå aktör Faktorer som 

påverkas 

nationell 

samverkan 

genom Oberoendespelsamverkan 

(OSS). 

kunskapsuppbyggnad. 

tillståndsgivning 

och 

tillsyn. 


nationell Statens folkhälsoinstitut, 

Lotteriinspektionen, 

Spelberoendes riksförbund, 

Sveriges hotellochrestaurangföretagare, 

AB trav och galopp, 

Svenska spel, Folkspel 

och Svebico. 

nationell, 

regional 

och lokal. 

Statens folkhälsoinstitut, 

Svenska spel, 

Hjärnfonden, centrum 

för psykiatriforskning, 

Stockholms läns 

landsting, 

karolinska institutet, 

Linköpings universitet, 

Stockholms universitet, 

Göteborgs universitet. 

nationell Regeringen och Lotteriinspektionen. 

åldersgränser nationell Regeringen, riksdagen, 

Svenska spel, Miljonlotteriet 

och Svebico 

bedömning av resultaten 

och långsiktig effekt 

värderingar Samverkan i OSS har bidragit till att 

öka kunskapen och medvetenheten 

om spelandets negativa effekter och 

hur man kan förebygga problem. Samordning 

på nationell nivå saknas dock. 

värderingar kunskap om effektiva förebyggande 

metoder saknas liksom systematisk 

uppföljning av beslut om tillståndsgivning 

och utvärderingar av bland 

annat spelarrangörernas åtgärder. 

Swelogs befolkningsstudie om 

spel och hälsa har bidragit till ökad 

kunskap och medvetenhet om spelproblemens 

omfattning, samband 

med andra faktorer och fördelning i 

befolkningen. 

normer och 

lagar samt 

attityder och 

beteenden. 

normer 

och lagar. 

Dagens svenska spelreglering är 

splittrad och svåröverskådlig samt har 

flera brister. Det arbete med tillgänglighetsbegränsning 

som gjorts har 

dock troligen bidragit till att spelproblemen 

i stort inte har ökat. 

Enhetlighet och överblick saknas. 

Lagstadgad reglering och alltfler 

frivilliga åldersgränser kompletterar 

dock varandra så att nästan hela den 

reglerade spelmarknaden i dag har 

lägst 18-årsgräns. Detta har troligen 

påverkat på ett positivt sätt. Andelen 

minderåriga som spelar har minskat 

det senaste decenniet.


påverkas 

Riktlinjer för 

marknadsföring. 

Spelansvarsverktyg 

kunskapsspridning 

till personer 

som i sitt 

arbete kommer 

i kontakt med 

spelproblem. 

Drift av en 

nationell stödlinje 

för spelare 

och anhöriga. 

uppbyggnad av 

internetbaserat 

självhjälpsprogram 

för vuxna. 

Pågår sedan 

2004. 

nationell Regeringen, Svenska 

spel och Spelbranschens 

etiska råd 

(Sper). 

nationell Regeringen och spelarrangörer. 

nationell Statens folkhälsoinstitut 



normer 

och lagar. 

Attityder och 

beteenden. 

Attityder och 

beteenden 

samt sociala 

relationer. 

Attityder och 

beteenden. 

Attityder och 

beteenden 

samt individfaktorer. 



Enhetlighet och överblick saknas. 

Lagstadgad reglering och frivilliga 

överenskommelse kompletterar varandra 

så att vissa etiska riktlinjer i 

dag omfattar de flesta spelarrangörer 

på den reglerade marknaden. Marknadsföringen 

av spel om pengar i 

Sverige är dock mycket omfattande 

och majoriteten kommer från oreglerade 

spelarrangörer vilka står utanför 

de etiska riktlinjerna. Påträngande 

marknadsföring försvårar situationen 

för problemspelare och kan påverka 

ungas spelande. 

Enhetlighet och överblick saknas. De 

flesta spelansvarsverktygen är frivilliga 

för spelaren och vetenskapliga utvärderingar 

saknas vilket innebär att det 

inte går att bedöma effekten. 

Den webbaserade utbildningen var 

omfattande och påbörjades av över 

tusen personer inom socialtjänsten, 

näringslivet och landstingen men avslutades 

endast av ett hundratal. Flera 

kommuner som arbetar med frågan 

har personal som har gått denna 

utbildning, vilket visar på betydelsen 

av insatsen. Riktade föreläsningar har 

fått en positiv feedback men effekten 

inte utvärderad. 

Stödlinjen för spelare och anhöriga 

har funnits sedan 1999. Antalet stödoch 

informationssamtal har legat relativt 

stabilt på runt 1 600 per år sedan 

2004. Effekten är inte utvärderad men 

vi bedömer det viktigt med en funktion 

dit alla kan vända sig. utveckling 

pågår för att öka linjens tillgänglighet 

via alltfler elektroniska kanaler. 

Hittills har cirka tusen personer gått 

programmet som haft mycket god 

spridning med köer under flera år. 

Första steget utvärderat med mycket 

goda resultat, full utvärdering 2011. Programmet 

fyller en viktig funktion och 

har ökat tillgängligheten till vård och 

stöd för spelberoende vuxna i Sverige. 

m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 55


påverkas 

Föreningsstöd 

och projektstöd 

till ideella organisationer. 

uppbyggnad 

av öppenvårdsbehandling 

för 

spelberoende 

vuxna. 

uppbyggnad av 

regionala kunskapscentrum. 

utveckling av 

öppenvårdsbehandling 

för 

spelberoende 

unga. 

Regional 

och lokal. 

Regional 

och lokal. 

Regional 

och lokal. 

Regional 

och lokal. 


Statens folkhälsoinstitut 

och ideella 

organisationer samt 

kommuner. 



landsting, centrum 


Stockholms stad, 

Göteborgs stad och 

Malmö stad. 



landsting, centrum 


Göteborgs stad och 

Malmö stad. 


landsting, centrum för 

psykiatriforskning. 

Attityder och 

beteenden 

samt sociala 

relationer. 

Attityder och 

beteenden 


Attityder och 

beteenden 

samt sociala 

relationer. 

Attityder och 

beteenden 




De ideella organisationernas verksamhet 

har varit viktig för att öka 

tillgängligheten till insatser och stöd 

runt om i landet vilket kan minska 

skadeverkningarna. Detta gäller både 

kamratstödet i lokala spelberoendeföreningar 

och informations- och 

stödinsatser inom ramen för utvecklingsprojekt. 

åtgärden har också 

bidragit till dialog och ömsesidigt 

kunskapsutbyte mellan nationell, 

regional och lokal nivå. 

Det finns nu vetenskapligt stöd i 

svensk kontext för två manualbaserade 

metoder för öppenvårdsbehandling 

för spelberoende vuxna som 

kan spridas till kommunerna om nya 

resurser avsätts för detta. 

kunskapsspridning till studenter och 

till personer som i sitt arbete kommer 

i kontakt med spelproblem. Regionala 

kunskapscentrum har också bidragit 

till dialog och ömsesidigt kunskapsutbyte 

mellan nationell, regional och 

lokal nivå. 

Ett behandlingsprogram för spelberoende 

unga är under utveckling.

nationell samordning genom oberoende spelsamverkan (oSS) 

År 1998 bildades Oberoende spelsamverkan (OSS) som är en branschsamverkan 

mellan Statens folkhälsoinstitut, Lotteriinspektionen, Spelberoendes riksförbund, 

Svenska spel AB, Aktiebolaget trav och galopp (ATG), Sveriges bingoarrangörers 

centralorganisation (Svebico), Folkspel och Sveriges hotell- och restaurangföretagare 

AB. Statens folkhälsoinstitut och Lotteriinspektionen delar på ordförandeskapet. 

Syftet med samverkan är att genom information och kunskapsutbyte förebygga 

spelproblem, att följa utvecklingen på spelmarknaden och av metoder för 

att förebygga skador samt informationsutbyte om spel och spelproblem. OSS är 

det enda forumet för samverkan kring spel om pengar mellan myndigheter, ideella 

organisationer och spelarrangörer på nationell nivå. OSS har bland annat initierat 

verksamheten med Stödlinjen. Det har också diskuterats att bjuda in aktörer som 

Ungdomsstyrelsen, Konsumentverket, Kronofogdemyndigheten och Polisstyrelsen. 

kunskapsuppbyggnad 

För att kunna utveckla effektiva förebyggande metoder måste kunskapen om risk- 

och skyddsfaktorer för spelproblem förbättras. Statens folkhälsoinstitut har därför 

i uppdrag att genomföra en longitudinell befolkningsstudie om spel och hälsa – 

Swelogs (Swedish longitudinal gambling study). Studien genomförs med stöd av 

en internationell forskargrupp och i samarbete med bland andra Centrum för psykiatriforskning. 

Den första datainsamlingen genomfördes 2008/2009 och materialet 

från studien utgör för närvarande den största kvantitativa kunskapskällan om 

spelproblem i Sverige. Avsikten är att upprepa befolkningsstudien tre gånger fram 

till 2014 och parallellt genomföra en fördjupningsstudie som ska förbättra kunskapen 

om risk- och skyddsfaktorer (Statens folkhälsoinstitut, 2010i). Swelogs är den 

största longitudinella befolkningsstudien om spel om pengar i världen. Dessutom 

utgår studien från ett folkhälsoperspektiv på spelproblem medan de flesta tidigare 

studier har utgått från ett medicinskt perspektiv. Detta innebär att Swelogs även 

kommer att bidra till kunskapen om vilken betydelse sociala miljöfaktorer har för 

spelproblem samt om hur man mäter riskbeteende. 

Under 2008–2012 samarbetar Svenska spel med Hjärnfonden genom att årligen 

bidra med fem miljoner kronor till beroendeforskning. Syftet är att öka kunskapen 

om spelberoende. Från och med 2011 kommer Svenska spel att årligen utlysa fem 

miljoner kronor till forskning om spel och förebyggande metoder för att motverka 

spelproblem. Detta görs inom ramen för ett nystartat forskningsråd. 

Övrig kunskapsuppbyggnad som finansierats av Statens folkhälsoinstitut har 

varit inriktad på effekterna av förändringar på spelmarknaden samt olika litteraturstudier. 

Etableringen av statliga kasinon i Malmö och Sundsvall har studerats liksom 

introduktionen av poker via internet på Svenska spels webbplats (Tryggvesson, 

2007; Westfelt, 2003, 2006a). Under 2005 och 2007 publicerades två studier om 

reklamens påverkan på spelproblem (Binde, 2005a, 2007). Litteraturstudier har 

tagits fram om spel och kriminalitet, om unga och spel samt om biologiska, psykologiska 

och samhällsvetenskapliga perspektiv på spel och spelproblem (Ajdahi & 

m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 57

Wolgast, 2008; Binde, 2005a, 2007, 2009a; Brené, 2007; Fröberg, 2006; Lalander 

& Westfelt, 2004; Westfelt, 2006b). De sistnämnda litteraturstudierna genomfördes 

också som en del i förberedelserna för Swelogs. Under 2010 har den första litteraturöversikten 

på svenska om förebyggande metoder inom spel publicerats (Statens 

folkhälsoinstitut, 2010a). Den är avsedd som ett underlag för det förebyggande 

arbetet med spelproblem. 

Svensk forskning om spel och spelproblem med finansiering från forskningsråden 

är än så länge mycket begränsad. En systematisk uppföljning av beslut om 

tillståndsgivning och nya villkor för spel om pengar saknas också. 

tillståndsgivning och tillsyn 

Spelmarknadens reglering har varit föremål för flera utredningar 2005–2008. I 

december 2008 presenterades spelutredningens förslag till en ny spelreglering (SOU 

2008:124). I betänkandet lades två lagförslag där det ena innebar en fortsatt monopolliknande 

situation och det andra att vissa spelformer läggs ut på licens så att den 

reglerade svenska spelmarknaden även skulle omfatta icke-statliga kommersiella 

aktörer. I direktiven till spelutredningen uttryckte regeringen en tydlig avsikt att 

förbättra den sociala skyddsnivån så att den nya regleringen genomgående skulle 

präglas av sociala skyddshänsyn och anpassning till den tekniska utvecklingen och 

EG-rätten (Regeringens kommittédirektiv, 2007). Spelutredningens förslag bereds 

fortfarande av Finansdepartementet. 

Ett av regeringens viktigaste verktyg för tillgänglighetsbegränsning är tillståndsgivningen 

och de villkor som ställs på spelarrangörerna i samband med denna. 

Enligt Lotterilagen är det Lotteriinspektionen, länsstyrelserna och kommunerna 

som ger tillstånd till olika spelformer. Därutöver ger regeringen tillstånd till de spel 

som Svenska spel och ATG anordnar genom deras koncessioner. Alla tillstånd måste 

vara tidsbegränsade och kan förenas med villkor som åldersgränser och regler för 

marknadsföring. Men tillämpningen av villkoren varierar mycket vilket märks i 

avsnitten om åldersgränser och marknadsföring nedan. Detta innebär att dagens 

svenska spelreglering är splittrad och svåröverskådlig. Det finns brister i villkoren 

som ska skydda utsatta grupper och brister i möjligheterna att tillämpa lagstiftningen 

på de spel som finns på marknaden. Detta gäller särskilt spel via internet som 

anordnas av utlandsbaserade aktörer. 

Tillsynsansvaret ligger på kommuner, länsstyrelser och Lotteriinspektionen och 

gäller de lotterier som respektive aktör ger tillstånd till. Lotteriinspektionen är 

dessutom central tillsynsmyndighet för lotterilagen och för de lotterier som anordnas 

efter tillstånd från regeringen vilket inkluderar spel som anordnas av Svenska 

spel och ATG. Svenska spel arbetar också regelbundet med egen kontroll av butiker 

och restauranger för att kontrollera åldersgränser och att kreditspel motverkas. 

Spelutredningen föreslog centralisering av all tillståndsgivning och tillsynsverksamhet 

inom spelområdet (utom registreringslotter) till en expertmyndighet. 

För att nå målet om en effektiv tillsyn på en alltmer komplex spelmarknad håller 

Lotteriinspektionen på att utveckla informationsspridning, kommunikation och 

58 m å l o m r å d e 1 1 – S P e l

utbildning. Bland annat har utbildningssatsningar gjorts till polis och åklagarväsende 

samt till allmänheten. 

Åldersgränser 

Alla spel om pengar utom vissa lotter har åldersgränsen 18 år i Sverige. Åldersgränserna 

finns reglerade i lotterilagen (vadslagning på hästar, spelautomater, 

kasino spel på restaurang), Svenska spels koncession (Oddset och hundkapplöpningar), 

tillstånd genom särskilt regeringsbeslut (pokerspel över internet) och 

kasino lagen (spel på Casino Cosmopol). I Lotteriinspektionens riktlinjer för villkor 

för EMV-spel (spel via elektromagnetiska vågor som t.ex. internetspel) anges att en 

åldersgräns på 18 år ska gälla. Därutöver finns en mängd åldersgränser som grundar 

sig på frivilliga åtaganden av spelarrangörer som Svenska spel, Miljonlotteriet, 

Svebico och Folkspel. Detta gäller t.ex. sportspel utom Oddset, lotterier, nummerspel 

och bingo. Sedan oktober 2010 tillämpar Svenska spel artonårsgräns för lotter 

och från den 1 januari 2011 gäller detsamma för Miljonlotteriet. 

riktlinjer för marknadsföring 

De flesta spelarrangörer på den reglerade marknaden har åtagit sig att följa etiska 

riktlinjer för marknadsföring som de har formulerat tillsammans i samverkansorganet 

Spelbranschens etiska råd (Sper). Deltagare är A-lotterierna, ATG, Folkspel, 

Ideella spel, Lottericentralen, Miljonlotteriet, Svebico och Svenska spel. Spers riktlinjer 

för marknadsföring innebär bland annat att reklamen ska vara hederlig, laglig 

och inte påträngande. Reklamen ska inte heller rikta sig till sårbara grupper eller 

minderåriga, överdriva möjligheterna till vinst eller hävda att utfallet beror på något 

annat än slumpen. Material om spelproblem och stöd till drabbade ska finnas lätt 

tillgänglig för konsumenterna enligt en överenskommelse mellan spelarrangörerna 

i OSS. Enligt denna frivilliga överenskommelse ska telefonnumret till Stödlinjen 

för spelare och anhöriga alltid finnas med på spelkuponger, lotter och spelkvitton. 

Många av bolagen på den oreglerade marknaden följer inte heller de riktlinjer 

för marknadsföring som de flesta spelarrangörer på den reglerade marknaden har 

undertecknat. 

För spelformerna internetpoker och kasinospel enligt kasinolagen har regeringen 

i samband med tillståndsgivningen skrivit in villkor för marknadsföringen som 

innebär att denna ska vara socialt ansvarstagande så att den inte uppfattas som 

alltför påträngande (Regeringens beslut I 4, 2009-12-17; Regeringens beslut II 2, 

2010-12-09). När det gäller pokerspel över internet får marknadsföring dessutom 

enbart ske i tidningar och över internet men utan länk till Svenska spels webbplats. 

m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 59

Spelansvarsverktyg 

Spelarrangörerna på den reglerade svenska spelmarknaden förväntas tillhandahålla 

spel till allmänheten på ett sätt som är både affärsmässigt lönsamt och ansvarfullt. 

Spelarrangörerna ska med andra ord försöka utforma och marknadsföra produkter 

(spel) på ett sätt som inte inbjuder till överdrivet och okontrollerbart spelande samtidigt 

som de ska lämna ett rimligt överskott till sina förmånstagare. Överskottet 

ska gå till det allmänna eller till allmännyttiga ändamål, dvs. till staten, hästsporten 

eller ideella organisationer. Undantag är restaurangkasinona där vinsten tillfaller 

innehavaren. För att kunna erbjuda spel på ett ansvarsfullt sätt har flera spelarrangörer 

utvecklat olika verktyg som spelarna i huvudsak kan använda på frivillig basis. 

Svenska spel är den spelarrangör som arbetat längst med spelansvarsverktyg i 

Sverige. Spelarna erbjuds exempelvis frivillig avstängning och personlig spelbudget. 

Ytterligare ett frivilligt verktyg som Svenska spel erbjuder sina spelare är spelkoll, 

då spelaren tillåter att bolaget registrerar spelmönstret och skickar information om 

spelbeteendet förändras i negativ riktning. Spelkoll är inte vetenskapligt utvärderat. 

På senare år har även de flesta andra spelarrangörer på den reglerade marknaden 

börjat tillämpa alltfler spelansvarsåtgärder, om än i olika utsträckning. Bolaget ger 

även information om spelansvar till allmänheten via sin webbplats och via trycksaker 

som ska distribueras i spelmiljöerna. ATG erbjuder numera också frivillig 

avstängning och personlig spelbudget för spelarna samt tillhandahåller material om 

spelansvar på sin webbplats. Även Folkspel, Svebico och Miljonlotteriet erbjuder 

självavstängning samt tillhandahåller information om spelansvar på sina webbplatser. 

Folkspel och Miljonlotteriet erbjuder dessutom möjlighet till spelbudget. 

Svenska spel och ATG tillhandahåller utbildningar i spelansvar för sina ombud. 

Utanför den reglerade marknaden finns ett stort antal spelbolag som framför allt 

erbjuder spel om pengar via internet. Dessa uppträder olika ur ett spelansvarsperspektiv. 

Flera spelbolag erbjuder spelarna självbegränsande verktyg som möjligheten 

att sätta upp gränser för insats av pengar och tid. En del bolag har kort information 

om stödlinjen och spelberoende på sina sidor, men inte i samma utsträckning 

och lika tillgängligt som Svenska spel. 

För internetpoker och kasinospel enligt kasinolagen (Casino Cosmopol) finns 

vissa spelansvarsåtgärder inskrivna som villkor i regeringens tillstånd. Den som 

spelar internetpoker måste få en spelbudget för både tid och pengar, möjlighet till 

självavstängning, verktyg som underlättar att följa sitt spelande och information 

om spelande, spelproblem och vilka spelansvarsverktyg som finns. Dessa verktyg 

är obligatoriska för spelaren och måste användas innan man kan börja spela. 

För kasinospel innebär villkoren att man ska fortsätta med informationsspridning 

om spelproblem på kasinot. Casino Cosmopol – som är ett helägt dotterbolag till 

Svenska spel – har bestämt att man från och med 2011 kommer att ha samtal med 

alla i åldern 20–24 år som spelar på kasinot ofta. 

60 m å l o m r å d e 1 1 – S P e l

kunskapsspridning till personer som 

i sitt arbete kommer i kontakt med spelproblem 

Under 2005–2008 genomförde Statens folkhälsoinstitut tillsammans med Spelinstitutet 

i Piteå två webbaserade utbildningar som främst vände sig till professionella 

inom socialtjänsten. Utbildningarna spelochspelberoende.se och speletsbaksida.se 

var gratis. Spelochspelberoende.se omfattade cirka tretton veckors studier 

medan speletsbaksida.se mer fungerade som en informationskälla och uppslagsverk. 

Spelochspelberoende.se påbörjades av över tusen personer inom socialtjänst, 

näringsliv och landsting men avslutades endast av ett hundratal. En utvärdering 

visade att deltagarna var mycket positiva till form och innehåll men att det varit 

svårt att fullfölja åtagandet främst på grund av att det inte avsatts tillräckligt med 

arbetstid från arbetsgivarens sida. Flera kommuner som arbetar med att förebygga 

skador av överdrivet spelande har personal som har gått denna utbildning, vilket 

ändå visar på betydelsen av åtgärden. 

Stödlinje för spelare och anhöriga 

Stödlinjen för spelare och anhöriga (020-81 91 00) har funnits sedan 1999 och har 

sedan 2005 genomfört cirka 1 500 stöd- och informationssamtal per år (Statens 

folkhälsoinstitut, 2011b). Stödlinjen erbjuder telefonstöd och rådgivning samt en 

webbplats www.stodlinjen.se. Målgrupperna för Stödlinjens verksamhet är allmänheten 

och personer som i sitt arbete kommer i kontakt med spelproblem. Stödlinjen 

upphandlades under 2007 och drevs fram till och med december 2010 av kunskapsföretaget 

Assissa Consultancy Europe i Piteå. Under 2010 upphandlades Stödlinjen 

igen och ny uppdragstagare från och med januari 2011 är Forum för forskning 

om psykosocial hälsa i Stockholm. Sedan 2007 har Statens folkhälsoinstitut årligen 

anordnat ett nationellt stödlinjeseminarium för att underlätta kunskapsutbytet mellan 

olika stödlinjer i Sverige. Vi deltar också i ett nordiskt nätverk för arbete kring 

stödlinjer för spelberoende. Stödlinjen marknadsförs främst genom information på 

tipskuponger, lotter och bongar som spelbolagen tillhandahåller. Stödlinjen har en 

viktig roll som samlande instans dit framför allt allmänheten kan vända sig men 

också personer som i sitt arbete kommer i kontakt med spelproblem. 

uppbyggnad av internetbaserat självhjälpsprogram för vuxna 

Statens folkhälsoinstitut finansierade från 2003 till september 2009 utveckling 

och utvärdering av ett internetbaserat självhjälpsprogram för spelberoende vuxna. 

Programmet har därefter drivits vidare av andra aktörer. Utvärderingen av de första 

66 personerna som genomgick behandlingen visade goda resultat och publicerades 

2008 (Carlbring & Smit, 2008). Utvärdering av ytterligare 298 personer som 

genomgått behandlingen kommer att presenteras under hösten 2011. Behandlingen 

har haft mycket god spridning och hittills har cirka 1 400 personer genomgått 

programmet. Behandlingen finns också beskriven i en rapport på svenska (Statens 

folkhälsoinstitut, 2010e). 

m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 61

Föreningsstöd och projektstöd till ideella organisationer 

Stödet till spelberoendeföreningar som arbetar med kamratstöd i lokalföreningar 

runt om i landet har funnits sedan 1999. Den största delen av stödet går årligen till 

Spelberoendes riksförbund som har ett tiotal aktiva lokalföreningar. Sedan 2007 

har Statens folkhälsoinstitut också delat ut projektmedel till andra föreningar, t.ex. 

Ungas revansch i samhället och IOGT-NTO samt olika invandrarföreningar och 

ungdomsföreningar som arbetar för att motverka spelproblem i sina organisationer. 

Projektmedel har också delats ut till Kriminalvården för ett utvecklingsprojekt med 

kartläggning och stöd till manliga och kvinnliga interner samt ungdomar på anstalt. 

En viktig del i arbetet med stöd till ideella organisationer är att skapa en grund 

för att utbyta kunskap och erfarenheter samt bygga nätverk. Sedan 2007 arrangerar 

Statens folkhälsoinstitut därför årligen ett föreningsseminarium för alla som erhållit 

stöd. De ideella organisationerna utgör ett viktigt komplement till olika behandlingar 

och har en roll i att sprida kunskap om spelproblem på lokal och nationell 

nivå. Under 2010 tioårsjubilerade Spelberoendes riksförbund och Statens folkhälsoinstitut 

uppmärksammade detta genom att ge ut en jubileumsskrift som skildrar 

föreningens historia och verksamhet (Binde & Jonsson, 2010). 

uppbyggnad av öppenvårdsbehandling för vuxna 

Utveckling av behandlingsmetoder inom öppenvård och via internet har pågått 

sedan 2003. Öppenvårdsbehandling för spelberoende vuxna finns i kommunal regi 

i Göteborg och Malmö samt på Beroendecentrum och par- och familjeenheten i 

Stockholm. Inom ramen för detta projekt har man gett ut två behandlingsmanualer 

– en för gruppbehandling baserad på kognitiv beteendeterapi (KBT) och en 

individuell behandling baserad på motiverande samtal (MI) (Forsberg, Forsberg, & 

Knifström, 2010; Ortiz, 2006). Utvärderingen av metoderna MI och KBT för spelberoende 

är publicerad i en vetenskaplig artikel och hela öppenvårdsprojektet är 

dokumenterat i en rapport (Statens folkhälsoinstitut, 2010k). En vidareutveckling 

av den första KBT-manualen har också gjorts och den nya handledningen har bland 

annat fått ett avsnitt om MI (Statens folkhälsoinstitut, 2010d). Man har också 

genomfört en uppföljning och dokumentation av par- och familjebehandlingen för 

spelberoende (Statens folkhälsoinstitut, 2011a). 

Öppenvårdsbehandlingarna i storstäderna finansieras helt eller delvis av Statens 

folkhälsoinstitut trots att dessa i dag är att betrakta som ordinarie behandlingsverksamheter. 

Statens folkhälsoinstitut håller på att avsluta finansieringen av dessa 

verksamheter för att kommuner och landsting i stället ska ta kostnaderna. Det finns 

nu vetenskapligt stöd i svensk kontext för två manualbaserade metoder för öppenvårdsbehandling 

för spelberoende vuxna som kan spridas till kommunerna om det 

finns pengar. Men utvärderingen och senare uppföljningar visar att många av dem 

som söker sig till spelberoendebehandling har mycket allvarliga problem också inom 

andra områden som depression, självmordstankar, pågående substansmissbruk etc. 

Behandlingen måste därför kunna hantera flera samtida problem (samsjuklighet) 

vilket ställer krav på samarbete med andra aktörer inom vård och omsorg. 

62 m å l o m r å d e 1 1 – S P e l

På flera håll har åtgärder utvecklats på lokal nivå utan statlig finansiering, både i 

kommunal regi och av näringslivet. Men utbudet av åtgärder och kunskapen om 

spel om pengar och spelproblem varierar mycket i landet. I en enkät till landets kommuner 

från 2009 som Statens folkhälsoinstitut genomförde för att kartlägga kommunernas 

arbete med folkhälsans målområden, svarade 22 procent (41 kommuner) 

att spel var ett prioriterat målområde (Statens folkhälsoinstitut, 2010b). Enligt en 

annan kommunundersökning från 2008 som Statens folkhälsoinstitut genomförde 

tillsammans med Sveriges kommuner och landsting (SKL) hade endast var åttonde 

kommun någon handlingsplan för åtgärder för spelberoende och en tredjedel hade 

avtal för att kunna erbjuda behandling (Nordlinder, 2008). En majoritet av de svarande 

i denna undersökning uttryckte också ett behov av mer kunskap om spelberoende, 

förebyggande metoder och hur man upptäcker spelare med problem. 

regionala kunskapscentrum i storstäderna 

Som nämnts ovan har Statens folkhälsoinstitut satsat stora resurser på utveckling 

och utvärdering av behandlingsmetoder för spelberoende vuxna inom öppenvården. 

Denna satsning har också lett till utveckling av kunskapscentrum i Stockholm, 

Malmö och Göteborg för spel om pengar och spelberoendebehandling. Dessa centrum 

har i dag etablerade behandlingsverksamheter men långsiktig finansiering saknas. 

2009 tog man emot sammanlagt drygt 200 patienter och gav stöd via telefon till 

dubbelt så många (Statens folkhälsoinstitut, 2010j). I Malmö och Göteborg arbetar 

man dessutom med informationsspridning inom respektive region, framför allt till 

olika yrkesgrupper inom kommunerna. I Stockholm arbetar man med informationsspridning 

och utbildning i de KBT- och MI-baserade behandlingsmetoderna. 

Regionala kunskapscentrum skapar förutsättningar för dialog och ömsesidigt kunskapsutbyte 

mellan nationell, regional och lokal nivå. 

utvärdering av öppenvårdsbehandling för unga 

Sedan 2006 har Statens folkhälsoinstitut finansierat en utvärdering av öppenvårdsbehandling 

för spelberoende unga. Projektet genomförs av Spelberoendeteamet på 

Forum för forskning om psykosocial hälsa i Stockholm. Utvärderingen avslutades 

2010 och rapportering av resultaten är planerad till 2011. 

Bedömning av genomförda åtgärder 

Åtgärderna för att motverka skadeverkningar av överdrivet spelande har i olika 

utsträckning fokuserat på värderingar, normer och lagar, attityder och beteenden, 

sociala relationer och individfaktorer. Dem stämmer väl överens med de åtgärder 

som föreslogs i Folkhälsopolitisk rapport 2005. 

värderingar 

Den vetenskapliga kunskapen om spelproblemen i Sverige har tagit ett stort kliv 

framåt. Trots att kunskapen hittills inte spridits på ett systematiskt sätt bedömer vi 

m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 63

att medvetenheten har ökat i samhället om att spel om pengar har en negativ sida. 

I stort sett alla svenska spelarrangörer vet att spelproblem finns och deltar på olika 

sätt i arbetet med att motverka överdrivet spelande. Lotteriinspektionen gör en liknande 

bedömning av utvecklingen (Lotteriinspektionen, 2011). Det finns flera olika 

drivkrafter i denna utveckling varav den frivilliga branschsamverkan i Oberoende 

spelsamverkan (OSS) troligen är en. Samverkansorganet saknar befogenheter och 

utgör inte grund för den nationella samordning som syftar till att följa upp och driva 

frågor för att minska skadeverkningar av överdrivet spelande. 

Kunskapen om hur man kan möta problemspelare i ett kliniskt sammanhang 

har också ökat. Denna kunskap, liksom vilka åtgärder som finns att tillgå, är dock 

mycket ojämnt fördelad över landet. Kunskap om effektiva förebyggande metoder 

saknas liksom systematisk uppföljning av beslut om tillståndsgivning och utvärderingar 

av bland annat spelarrangörernas åtgärder. 

normer och lagar 

Den svenska spelregleringen är splittrad och oöverskådlig och räcker inte till för att 

upprätthålla skyddet mot spel från Sverige på utlandsbaserade internetspel. Trots att 

spelregleringen har varit föremål för flera utredningar under perioden 2005–2008 

har någon proposition ännu inte presenterats. Det arbete med tillgänglighetsbegränsning 

som gjorts har dock troligen bidragit till att spelproblemen i befolkningen 

i stort har hållits på en oförändrad nivå. 

attityder och beteenden 

De flesta av de genomförda åtgärderna har hittills syftat till att stödja attityd- och 

beteendeförändring hos spelare, personer med spelproblem och anhöriga men också 

hos personer som i sitt arbete kommer i kontakt med spelproblem. Detta gäller 

såväl tillgänglighetsbegränsande åtgärder som åldersgränser, riktlinjer för marknadsföring 

och spelansvarsverktyg men också åtgärder som kunskapsspridning, 

stödlinjen för spelare och anhöriga och stöd till ideella organisationer. Regeringens 

och Lotteriinspektionens arbete med tillståndsgivningen kompletteras i dag av en 

rad frivilliga åtgärder från de reglerade spelarrangörerna. Det finns fungerande 

stödverksamheter dit spelare och anhöriga kan vända sig men tillgängligheten är 

begränsad. Detta kan ha haft en positiv effekt för att hålla nere spelandet bland 

minderåriga och för att motverka en ökning av spelproblemen på befolkningsnivå. 

Kunskapen om spelproblem har ökat i olika yrkesgrupper men den är ojämnt fördelad 

och kommunerna efterfrågar mer utbildning. Verktyg för att upptäcka spelproblem 

och metodmaterial för förebyggande åtgärder saknas också. 

Sociala relationer och individfaktorer 

Ett fåtal åtgärder som gäller sociala relationer har genomförts. Hit kan vi t.ex. räkna 

en del av det arbete som genomförs inom ramen för stöd till ideella organisationer 

samt utbildning för arbetsgivare och fackliga organisationer. Åtgärderna har varit 

uppskattade och gett ökad kunskap men utvärderingar saknas. Åtgärderna för att 

64 m å l o m r å d e 1 1 – S P e l

påverka individfaktorer är olika typer av behandlingsutveckling. Dessa har medfört 

att det i dag finns vetenskapligt utvärderade behandlingsmetoder för spelberoende 

vuxna, men tillgängligheten till dessa är i stort sett begränsad till storstäderna och 

den långsiktiga finansieringen är oklar. Det finns också klara signaler om att många 

av dem som söker sig till behandling har mycket allvarliga problem också med 

exempelvis depression, självmordstankar och missbruk. Detta ställer särskilda krav 

på utformningen av behandlingen. 

Sammantagen bedömning 

Vid en sammantagen bedömning konstaterar vi att de genomförda åtgärderna troligen 

haft en positiv effekt på befolkningsnivå och för enskilda personer. Trots att 

spelmarknaden har expanderat så ligger andelen problemspelare kvar på samma 

nivå i befolkningen i stort och spelandet bland minderåriga har minskat. Enskilda 

spelare och anhöriga har i dag tillgång till verksamheter dit man kan vända sig för 

stöd, råd och behandling. Medvetenheten i samhället om att spel om pengar har 

en negativ sida har också ökat. Samtidigt har det skett stora förskjutningar mellan 

olika befolkningsgrupper med bland annat en fördubbling av andelen problemspelare 

bland män 18–24 år. Vi ser också ökade hälsoskillnader till följd av de spelproblem 

som finns i samhället. Spelande bland minderåriga finns dessutom fortfarande 

i alla spelformer. Tillgången till stöd och behandling är mycket ojämnt fördelad över 

landet samtidigt som det fortfarande saknas viktig kunskap för att utveckla effektiva 

metoder som kan förebygga skador av överdrivet spelande. 

Framtida behov 

Vår bedömning är därför att det är viktigt att fortsätta att satsa resurser på åtgärder 

för att minska skadeverkningar av överdrivet spelande. Spelmarknaden fortsätter 

att expandera och det finns starka kommersiella intressen som verkar för allt större 

tillgänglighet. Vi kan därmed inte förvänta oss att problemen ska minska utan samhällets 

åtgärder. En stor brist är att det saknas en tydlig nationell samordning av det 

strategiska arbetet med att förebygga skador av överdrivet spelande. Det saknas i 

dag överblick över de verksamheter, myndigheter och politikområden som berörs av 

målet om att motverka skadeverkningar av överdrivet spelande. Inom området substansberoenden 

räknas tillgänglighetsbegränsning till de allra viktigaste åtgärderna 

(Statens folkhälsoinstitut, 2009a), och även inom spelområdet finns studier som 

pekar på visst vetenskapligt stöd för att tillgänglighetsbegränsning är de mest effektiva 

för att minska spelandets skadeverkningar (Statens folkhälsoinstitut, 2010a; 

Williams, West, & Simpson, 2008). En stärkt lagstiftning där tillståndsgivning och 

tillsyn är viktiga beståndsdelar kan skapa en rimlig tillgänglighet till spel om pengar. 

Fortsatt stöd till kunskapsutveckling är också mycket viktigt. Detta gäller datainsamling 

på befolkningsnivå, studier om risk- och skyddsfaktorer och spelproblemens 

orsaker och konsekvenser, uppföljning av beslut om tillståndsgivning och 

utvärdering av genomförda åtgärder inklusive spelarrangörernas spelansvarsverk- 

m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 65

tyg. Dessutom behövs fortsatta åtgärder för kunskapsspridning på nationell, regional 

och lokal nivå. I detta arbete spelar kommuner, landsting, näringslivet och ideella 

organisationer en viktig roll. En stötesten i det lokala och regionala arbetet är 

frågan om långsiktig finansiering av såväl stöd och behandling som förebyggande 

åtgärder. Nationell samordning saknas också i form av stöd till lokala och regionala 

aktörer när det gäller spelberoendebehandling. Grundläggande förebyggande åtgärder 

som Stödlinjen bör permanentas. 

66 m å l o m r å d e 1 1 – S P e l

7 FöRSLAG 

tILL 

FRAMtIDA åtGäRDER 

m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 67

De bärande elementen i den svenska politiken för att motverka skador av alkohol, narkotika, 

dopning och tobak är en stark lagstiftning, internationellt samarbete, nationell 

samverkan och lokalt utvecklingsarbete (Regeringens proposition 2007/08:110). Vi ger 

här tio förslag till framtida åtgärder för att minska skadeverkningarna av överdrivet spelande. 

Förslagen är ordnade utifrån en prioritering där de viktigaste kommer först. De fyra 

viktigaste förslagen är också de som presenterades i Folkhälsopolitisk rapport 2010. Den 

primära utgångspunkten i prioriteringen av förslagen är att området alkohol, narkotika, 

dopning, tobak och spel har sitt fundament i lagstiftningen. Regleringen måste vara anpassad 

till aktuella förändringar i omvärlden och det måste finnas effektiva metoder för tillsyn 

och kontroll. Förslagens kostnad bedöms i tre nivåer: låg, medel respektive hög kostnad. 

Låg kostnad avser en kostnad på upp till 10 miljoner kronor, medelhög mellan 10 och 100 

miljoner kronor och hög över 100 miljoner kronor. Tabell 2 sammanfattar förslagen till 

framtida åtgärder och därefter beskriver vi förslagen mer i detalj. 

68 m å l o m r å d e 1 1 – S P e l

tabell 2. Förslag till framtida åtgärder. 

Åtgärd nivå aktör Faktor som 

påverkas 

1. utveckla och 

stärka spelregleringen. 

2. upprätta 

en nationell 

handlingsplan 

för att förebygga 

skador 

av spel. 

3. utveckla, 

utvärdera och 

implementera 

metoder som 

förebygger 

spelproblem. 

4. öka tillgången 

till 

behandling 

med effektiva 

metoder för 

spelberoende. 

5. utreda hur 

arbetet med 

spel och 

AnDt kan 

integreras. 

6. utveckla 

statistik för 

långsiktig 

uppföljning av 

det överdrivna 

spelandet. 

nationell Regering och 

riksdag. 

konsekvenser 

(nytta) 

värderingar Förbättrad spelreglering 

och 

tillsyn för att 

förebygga skador 

av överdrivet 

spelande. 

nationell Regeringen värderingar Sätter fokus på 

frågan och motiverar 

till samordnade 

insatser på 

alla nivåer. 

Regional 

och lokal. 

Regional 

och lokal. 

nationell, 

regional 

och lokal. 


kommuner och 

landsting. 


kommuner och 

landsting. 

Regeringen, 


länsstyrelser och 

kommuner. 


Attityder 

och beteenden 

och 

sociala 

relationer. 

Attityder 

och beteenden 

och 

individfaktorer. 

värderingar, 

attityder 

och beteenden 

och 

sociala 

relationer. 

ökar tillgången 

till utvärderade 

metoder och 

verktyg för arbete 

med att förebyggaspelproblem 

på lokal och 

regional nivå. 

ökad tillgång på 

spelberoendebehandling. 

Fler 

kan få hjälp vilket 

leder till minskadeskadeverkningar. 

Effektivisering 

av preventionsarbetet 

på alla 

nivåer. 

värderingar ökad möjlighet 

att ta fram 

beslutsunderlag 

med hög kvalitet 

för spelpolitiken. 

kostnader 

Säkerhet 

i bedömning 

Låg visst vetenskapligt 

stöd. 

Låg till 

medel. 

Oklart vetenskapligt 

stöd. 

Används ofta 

inom andra folkhälsoområden 

i 

Sverige och mot 

spelproblem i 

andra länder. 

Medel Det vetenskapliga 

stödet ska 

utvecklas. 

Medel visst vetenskapligt 

stöd. 

Låg Ej tillämpligt. 

Låg till 

medel. 

Ej tillämpligt. 

m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 69

Åtgärd nivå aktör Faktor som 

påverkas 

7. Stödja kunskapsspridning 

till olika 

yrkesgrupper, 

beslutsfattare 

och ideella 

organisationer 

över hela 

landet. 

8. utveckla 

systematisk 

utvärdering 

av beslut om 

nya spelformer 

och om 

nya villkor 

för befintliga 

spelformer. 

9. utlysa 

forskningsmedel 

för att 

utvärdera de 

spelansvarsverktyg 

som 

används i 

Sverige. 

10.Permanenta 

Stödlinjen för 

spelare och 

anhöriga. 

nationell, 

regional 

och lokal. 


Statens folkhälsoinstitutkommuner, 

landsting, 

arbetsgivare, 

skolor och föreningar. 

värderingar 

samt attityder 

och 

beteenden 

samt 

sociala 

relationer. 

nationell Regeringen värderingar, 

normer och 

lagar. 

nationell Regeringen, 

Statens folkhälsoinstitut,universitet 

och Spelarrangörer. 


konsekvenser 

(nytta) 

Genom ökad kunskap 

och tillgång 

till verktyg kan 

professionella, 

beslutsfattare och 

ideella organisationer 

bidra till 

minskade skadeverkningar. 

Förbättrade 

beslutsunderlag 

inför tillståndsgivning. 

värderingar ökad kunskap 

om vilka spelansvarsverktyg 

som är effektiva 

kan leda till att 

resurser riktas på 

de åtgärder som 

har effekt. 

Attityder, 

beteenden 

och sociala 

relationer. 

Införa långsiktighet 

i den enda 

nationella stödinsatsen 

för överdrivet 

spelande. 

kostnader 

Säkerhet 

i bedömning 

Låg Ej tillämpligt. 

Medel 

till hög. 

Ej relevant. 

Medel Ej relevant. 

Låg till 

medel. 

verksamheten 

utvärderas 2011– 

2012.

1. Utveckla och stärka spelregleringen 

bakgrund 

Utifrån ett folkhälsoperspektiv är det viktigt att hela spelmarknaden regleras och 

kan bli föremål för tillsyn. En stärkt spelregering är därför den viktigaste åtgärden 

för att minska skadeverkningarna av spel om pengar och deras bidrag till ohälsa. 

Spelregleringen behöver dessutom bli tydligare med enhetliga villkor för alla aktörer 

där detta är relevant. I del sex om genomförda åtgärder visar vi flera exempel 

på hur regleringen är splittrad och oöverskådlig, exempelvis för åldersgränser, riktlinjer 

för marknadsföring, tillsyn och spelansvarsåtgärder. Statens folkhälsoinstitut 

gav i sitt remissyttrande till Spelutredningens betänkande förslag på förbättringar 

som stärkt konsumentskydd, förbättrad tillsyn, striktare regler för automatspel och 

vid marknadsföring av spel om pengar samt en generell åldersgräns på 18 år för försäljning 

och köp av spel om pengar (Statens folkhälsoinstitut, 2009c). Förslaget om 

18-årsgräns för allt spel om pengar lyftes också i Folkhälsopolitisk rapport 2005. 

Inom alkoholforskningen finns det tydligt vetenskapligt stöd för att tillgänglighetsbegränsande 

åtgärder är effektivast för att förebygga negativa skadeverkningar 

(Babor, 2010). Även inom spelforskningen finns studier som stödjer detta (Ajdahi 

& Wolgast, 2008; Williams et al., 2008). Exempel på tillgänglighetsbegränsande 

åtgärder är att 

• sätta tydliga och enhetliga åldersgränser 

• begränsa öppettider och marknadsföring 

• ta hänsyn till sociala förhållanden och sårbara grupper i befolkningen när man 

placerar spelställen och ger andra tillstånd. 

Förslaget antas i första hand påverka drivkrafterna normer och lagar i DPSIRmodellen 

från del 1. 

Förslag 

Statens folkhälsoinstitut föreslår att regeringen 

• utvecklar och kompletterar spelregleringen så att hela spelmarknaden regleras 

och kan bli föremål för tillsyn 

• stärker lagstiftningen som skyddslagstiftning så att den fokuserar starkare på 

sociala skyddshänsyn. 

Kostnaden bedöms som låg. Men en ny reglering kan medföra högre kostnader i 

ett senare skede samtidigt som skarpare sanktioner vid t.ex. främjande av spel om 

pengar utan tillstånd och andra regelbrott också kan innebära inkomster. 

m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 71

2. Upprätta en nationell 

handlingsplan för spelförebyggande arbete 

bakgrund 

För att skapa ett effektivt förebyggande arbete behövs åtgärder på flera arenor och på 

alla nivåer i samhället. Detta kräver åtgärder från många aktörer nationellt, regionalt 

och lokalt. Redan i dag pågår aktiviteter relaterade till spel om pengar såväl i landsting, 

kommuner och ideella organisationer som i myndigheter. Det lokala arbetet är 

dock mycket ojämnt fördelat över landet. Dessutom saknas formell nationell samordning 

och gemensamma mål som är konkretiserade för olika arenor och nivåer i samhället. 

Detta försvårar det förebyggande arbetet. Utan tydliga mål är det också svårt 

att utvärdera de åtgärder som genomförts. Inom andra folkhälsoområden i Sverige 

finns det nationella handlingsplaner och när det gäller spel om pengar finns nationella 

handlingsplaner i t.ex. Norge och Nya Zeeland. En nationell handlingsplan med 

tydliga mål som grund bör också innebära en effektivisering av det samlade arbetet 

eftersom detta kan underlätta för olika aktörer att arbeta åt samma håll. 

Förslaget påverkar i första hand drivkraften värderingar och påverkansfaktorn 

attityder och beteenden. Det är oklart vilket vetenskapligt stöd som finns för åtgärden. 

Förslag 

Statens folkhälsoinstitut föreslår att regeringen upprättar en nationell handlingsplan 

för spelförebyggande arbete. Syftet är att skapa tydliga mål, motivera till samordnade 

åtgärder och säkerställa att det spelförebyggande arbetet i Sverige sker på 

vetenskaplig grund. Kostnaden bedöms ligga på låg- till medelnivå. 

3. Utveckla, utvärdera och implementera 

metoder som förebygger spelproblem 

bakgrund 

Kommunerna efterfrågar verktyg och metoder för sitt arbete med att förebygga överdrivet 

spelande. Det visar en undersökning som Statens folkhälsoinstitut genomförde 

i samarbete med Sveriges kommuner och landsting (Nordlinder, 2008). Men det saknas 

förebyggande metoder med vetenskapligt stöd inom spelområdet och för svenska 

förhållanden, och sådana behöver därför utvecklas om vi ska kunna motverka negativa 

konsekvenser av spel om pengar. Vi kan utveckla metoderna i samarbete med 

lokala förebyggare och någon universitetsinstitution. Utifrån erfarenheterna från 

tidigare utveckling av behandlingsmetoder för spelberoende är det rimligt att inrätta 

minst tre större projekt. Bland dessa kan det vara rimligt att både utveckla förebyggande 

metoder på universell nivå och mer riktade åtgärder till sårbara grupper. 

Förslaget påverkar i första hand drivkraften värderingar och påverkansfaktorn 

attityder och beteenden. 

72 m å l o m r å d e 1 1 – S P e l

Förslag 

Statens folkhälsoinstitut föreslår att institutet får i uppdrag att utveckla, utvärdera 

och implementera metoder som förebygger spelproblem. Åtgärden bör sträcka sig 

över flera år på liknande sätt som vårt tidigare uppdrag att utveckla och utvärdera 

behandlingsmetoder för spelberoende. Kostnaden bedöms ligga på medelnivå. 

4. Öka tillgången till behandling 

med effektiva metoder för spelberoende 

bakgrund 

I dag är behandling för spelberoende i stort sett begränsad till storstadskommunerna 

och ett fåtal andra kommuner. Samtidigt visar Swelogs befolkningsstudie om spel 

och hälsa att 24 000 personer i Sverige troligen behöver sådan behandling (Statens 

folkhälsoinstitut, 2010h). Det finns i dag vetenskapligt stöd för att de utvärderade 

behandlingsmetoderna inom öppenvård och internet minskar spelproblemen och 

höjer deltagarnas livskvalitet. Tillgängligheten till spelberoendebehandling är i dag 

ojämnt fördelad och det är viktigt att hela befolkningen får tillgång till vård oavsett 

bostadsort, funktionsnedsättning, ursprung, ålder, kön eller social status. Tydliga 

signaler finns också om att en grupp av dem som sökt sig till spelberoendebehandling 

har mycket svåra problem även inom andra områden som psykisk ohälsa och 

substansmissbruk. Detta ställer särskilda krav på vårdens utformning. 

Det har redan satsats stora resurser på att utveckla och utvärdera behandlingsmetoder 

för spelberoende vuxna, men det saknas långsiktig finansiering av de 

behandlingsverksamheter som nu byggts upp. I dag finns det inte någon aktör med 

ett tydligt ansvar för nationell samordning av och stöd till lokala och regionala 

aktörer som arbetar med spelberoendebehandling. Resurser måste avsättas för ett 

långsiktigt arbete med att sprida och införa fungerande metoder. 

Detta förslag ska också ses i ljuset av revideringen av den fjärde versionen av 

Diagnostic and statistical manual for mental disorders (DSM-IV). Inför utgivningen 

2013 av den femte versionen föreslås att den nuvarande diagnosen flyttas från 

spelmani som är en impulskontrollstörning och placeras tillsammans med bland 

annat alkoholberoende och narkotikaberoende i en ny kategori som kommer att 

kallas missbruk och relaterade störningar. En sådan förändring skulle kunna ge 

missbruksvården tydligare ansvar att även arbeta med problemspelare och deras 

anhöriga, även i Sverige. 

Syftet med denna åtgärd är att minska det överdrivna spelandets sociala skadeverkningar 

genom att påverka attityder och beteenden samt individfaktorer. Det 

finns i dag visst vetenskapligt stöd för att de utvärderade behandlingsmetoderna 

minskar spelproblemen och höjer livskvaliteten. 

m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 73

Förslag 

Statens folkhälsoinstitut föreslår att institutet får i uppdrag att stödja införandet av 

effektiva behandlingsmetoder för spelberoende i landsting, regioner och kommuner. 

Stödet bör ske genom att vi delar ut stimulansmedel. Kostnaden bedöms ligga på 

medelnivå. 

5. Utreda hur arbetet med spel och ANdT kan integreras 

bakgrund 

Ansvaret för arbetet med att förebygga skador av alkohol, narkotika, dopning och 

tobak (ANDT) ligger i dag på länsstyrelser och kommuner med Statens folkhälsoinstitut 

som central myndighet med ansvar för att ge stöd och redskap till det 

regionala och lokala arbetet. Medan det finns skäl att hålla isär områdena som 

kunskapsområden eftersom dessa har delvis olika mönster och orsaker, så menar 

vi att alla områdena inom folkhälsopolitikens målområde 11 bör integreras i det 

praktiska arbetet. Detta kan gälla exempelvis utformningen av informations- och 

utbildningsmaterial, metodutveckling, statistiksamordning, innehållet i regeringsuppdrag 

eller formulering av återrapportering, nationella handlingsplaner och strategiska 

dokument. 

Förslaget leder förhoppningsvis till effektivisering av det förebyggande arbetet på 

alla nivåer och skulle därmed kunna minska de totala kostnaderna för målområde 

11. En kartläggning av kommunernas folkhälsoarbete som Statens folkhälsoinstitut 

genomförde 2009 visade att nästan alla kommuner som prioriterade spelfrågan 

också prioriterade arbete med alkohol och tobak (Statens folkhälsoinstitut, 2010b). 

En samordning av ANDT och spelområdet skulle troligen öka möjligheten att nå 

ut med spelfrågornas budskap till regionala och lokala aktörer. Syftet med denna 

åtgärd är att påverka drivkraften värderingar och påverkansfaktorerna attityder 

och beteenden och sociala relationer. 

Förslag 

Statens folkhälsoinstitut föreslår att regeringen utreder hur arbetet med spel och 

ANDT kan integreras. Kostnaden bedöms som låg. 

74 m å l o m r å d e 1 1 – S P e l

6. Utveckla statistik för långsiktig 

uppföljning av det överdrivna spelandet 

bakgrund 

Statens folkhälsoinstitut har utifrån sitt regleringsbrev i uppdrag att följa faktorer 

som påverkar hälsan och följa upp folkhälsopolitiken. Swelogs befolkningsstudie 

om spel och hälsa har påbörjats och kommer att kunna följa utvecklingen under 

några år fram till 2014. För att kunna fortsätta följa spelmönster och överdrivet 

spelande behövs en mer långsiktig lösning av datainsamling på befolkningsnivå. Det 

vore också önskvärt att i största möjliga utsträckning samordna datainsamlingen 

med mätningar på befolkningsnivå inom andra folkhälsoområden, särskilt alkohol, 

narkotika, dopning och tobak. I största möjliga mån bör redan befintliga mätningar 

utnyttjas. För att kunna mäta bruk, riskbruk och problematiskt bruk inom spelområden, 

behöver vi utveckla metoder för datainsamling och mätinstrument. En 

långsiktig lösning för uppföljning av det överdrivna spelandet ger förutsättningar 

att framställa beslutsunderlag av god kvalitet när det gäller spelfrågor. Syftet med 

denna åtgärd är att påverka drivkraften värderingar. 

Förslag 

Statens folkhälsoinstitut föreslår att regeringen ger institutet i uppdrag att utveckla 

statistik för långsiktig uppföljning av det överdrivna spelandet. Kostnaden bedöms 

ligga på låg till medelnivå beroende på hur långt tidsperspektiv man räknar in. 

7. Stödja kunskapsspridning till olika yrkesgrupper, 

beslutsfattare och ideella organisationer över hela landet 

bakgrund 

Arbetet med att förebygga skador av spel är ojämnt fördelat över landet och kunskapen 

är låg. Samtidigt säger sig mer än var femte kommun prioritera frågan i sitt 

folkhälsoarbete. Med andra ord finns det brist på kunskap och verktyg på lokal nivå 

samt en efterfrågan på information och utbildning. Statens folkhälsoinstitut föreslår 

därför en satsning på systematisk kunskapsspridning till olika aktörer i landets alla 

kommuner. Genom ökad kunskap och tillgång till verktyg kan personer som i sitt 

arbete kommer i kontakt med spelproblem, beslutsfattare och ideella organisationer 

bidra till minskade skadeverkningar på lokal nivå. 

Förslaget syftar till att påverka värderingar, attityder och beteenden samt sociala 

relationer. 

m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 75

Förslag 

Statens folkhälsoinstitut föreslår att regeringen ger institutet i uppdrag att stödja 

kunskapsspridning till olika yrkesgrupper, beslutsfattare och ideella organisationer 

över hela landet. Kostnaden bedöms som låg. 

8. Utveckla systematisk utvärdering av beslut om nya 

spelformer och av nya villkor för befintliga spelformer 

bakgrund 

Spelmarknaden förändras snabbt och kunskapen om skadeverkningarna av överdrivet 

spelande är än så länge begränsad. Detta gäller särskilt skadeverkningarna 

på längre sikt samt kopplingen mellan överdrivet spelande och självmord, kriminalitet 

samt fysisk ohälsa. Vi har också än så länge begränsad kunskap om skadeverkningar 

av riskabelt spelande, dvs. sådant spelande som ännu inte lett till stora 

negativa konsekvenser för individen. Samtidigt vet vi att det finns starka samband 

mellan spelproblem och psykisk ohälsa, substansmissbruk, våld, problem med sociala 

relationer och ekonomiska problem. Vi vet också att det finns en större andel 

problemspelare bland internetspelare, automatspelare, kasinospelare och bingospelare. 

Utifrån ett folkhälsoperspektiv leder denna kunskap till ett förhållningssätt 

där försiktighetsprincipen bör gälla. 

Spelmarknaden är svår att bromsa men vi kan följa upp konsekvenserna av olika 

förändringar genom att mäta hur de påverkar förekomsten av överdrivet spelande 

och dess skadeverkningar. Man har gjort det här i samband med införandet av landbaserade 

kasinon med internationella regler samt vid införandet av Svenska spels 

nätpoker. För att få till ett folkhälsoarbete med vetenskapligt stöd inom spelområdet 

behövs en mer systematisk uppföljning av konsekvenserna vid införandet av nya 

spelformer och nya villkor för befintliga spelformer. Vad innebär det t.ex. när man 

ändrar vinståterbetalningsgraden, när det internationella samarbetet ökar eller när 

dragningarna blir tätare? 

Syftet med denna åtgärd är att påverka värderingar och normer och lagar. 

Förslag 

Statens folkhälsoinstitut föreslår att regeringen utvecklar systematisk utvärdering 

av beslut om nya spelformer och av nya villkor för befintliga spelformer. Förslaget 

medför medelhög till hög kostnad. 

76 m å l o m r å d e 1 1 – S P e l

9. Utlysa forskningsmedel för oberoende utvärdering 

av spelansvarsverktygen på den svenska spelmarknaden 

bakgrund 

Spelansvarsverktyg har blivit en viktig del i spelarrangörernas verksamheter men 

de finns också som en del av regeringens tillståndsgivning för exempelvis poker via 

internet. Oberoende vetenskapliga utvärderingar av åtgärderna saknas. Samtidigt 

satsas stora summor på utveckling och tillhandahållande av dessa verktyg. Svenska 

spels forskningsråd kan utgöra en viktig del i detta arbete men utvärderingarna bör 

vara systematiska och omfatta hela spelmarknaden. 

Förslaget syftar till att påverka värderingar. 

Förslag 

Statens folkhälsoinstitut föreslår att regeringen ger institutet i uppdrag att utlysa 

forskningsmedel för oberoende utvärdering av de spelansvarsverktyg som används 

i Sverige. Kostnaden bedöms som medelhög. 

10. Permanenta Stödlinjen för spelare och anhöriga 

bakgrund 

Stödlinjen för spelare och anhöriga är den enda rikstäckande funktionen dit spelare, 

anhöriga och andra kan vända sig för att få råd och stöd i frågor om spelproblem. 

En central uppgift för Stödlinjen är att kunna hänvisa hjälpsökande personer 

vidare till lokala behandlingsalternativ och stödföreningar. Verksamheten har funnits 

sedan 1999 och är för närvarande i ett intensivt utvecklingsskede, bland annat 

med införande av nya funktioner så som chatt, forum och återkontakt. Det kommer 

också att finnas information på flera språk och Stödlinjens webbplats kommer 

att kompletteras med internetbaserade självhjälpsprogram. Verksamheten är hittills 

inte utvärderad men efterfrågan på tjänsten har varit tämligen stabil sedan 2004. 

Stödlinjen är också en viktig informationskälla då man tidigt kan upptäcka förändringar 

på spelmarknaden via samtalen med spelare. Man har också aktuell och 

uppdaterad kunskap om vård och stöd på lokal och regional nivå. 

Förslaget syftar till att påverka attityder och beteenden och sociala relationer. 

Verksamheten kommer att utvärderas 2011–2012. 

Förslag 

Statens folkhälsoinstitut föreslår att regeringen permanentar Stödlinjen för spelare 

och anhöriga. Kostnaden är låg till att börja med men eftersom det blir en årlig 

kostnad kommer summan att stiga. 

m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 77

Referenser 

Abbott, M., & Clarke, D. (2007). Prospective problem gambling research: Contribution and 

potential. International Gambling Studies, 7(1), 123-144. 

Abbott, M. l. (2004). A review of research on aspects of problem gambling: Final report. 

Auckland: Gambling Research Centre. 

Abbott, M. l., & Volberg, R. (1991). Gambling and problem gambling in New Zealand: 

Report on phase one of the national survey (Research Series nr. 12). Wellington: Department 

of Internal Affairs. 

Abbott, M. l., & Volberg, R. (1992). Frequent and problem gambling in New Zealand. 

(Research Series nr. 14). Wellington: Department of Internal Affairs. 

Ahlström, R. (1998). Overindebtedness affects health: What are the costs to society? Money 

Matters, 3/98. 

Ajdahi, S., & Wolgast, M. (2008). Biopsykosocial modell för spelmissbruk: En litteraturstudie 

(Rapport nr. R 2008:29). Östersund: Statens folkhälsoinstitut. 

American Psychiatric Association. (1980). Diagnostic and statistical manual of mental disorders, 

third edition. Washington, DC: American Psychiatric Association (APA). 

American Psychiatric Association. (1994). Diagnostic and statistical manual of mental disorders 

4 edn. Washington DC: American Psychiatric Association (APA). 

Archives of General Psychiatry. (2004). Psychiatric correlates of gambling in adolescents and 

young adults grouped by age at gambling onset. Archives of General Psychiatry, 61(11), 

1116-1122. 

Babor, T. F. (2010). Alcohol: No ordinary commodity: Research and public policy. Oxford: 

Oxford University Press. 

Binde, P. (2005a). Att sälja en dröm: Om spelreklam och dess påverkan. (Rapport nr. R 

2005:21). Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. 

Binde, P. (2005b). Spel i ett antropologiskt perspektiv. Socialt perspektiv: Spel och spelande(1), 

7-24. 

Binde, P. (2007). Spelreklam och spelberoende: En intervjustudie. (Rapport nr. R 2007:15). 

Östersund: Statens folkhälsoinstitut. 

Binde, P. (2009a). Gambling motivation and involvement: A review of social science research. 


Binde, P. (2009b). Vilka är de mest riskfyllda spelen?: En analys av befolkningsstudier 

om spelproblem. (CEFOS Rapport nr. 2009:1). Göteborg: Centrum för forskning om 

offentlig sektor. 

Binde, P., & Jonsson, J. (Red.). (2010). Spelberoendes riksförbund 10 år: En jubileumsskrift. 


Blaszczynski, A., & Nower, L. A. (2002). A pathways model of problem and pathological 

gambling. Addiction, 97, 487-499. 

Bonke, J., & Borregard, K. (2006). Ludomani i Danmark: Udbredelsen af pengespil og problemspillere 

(nr. 06:12). Köpenhamn: Socialforskningsinstitutet. 

Boström, G. (2008). Det ena ger det andra: Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor. 

Opublicerad statistik. Statens folkhälsoinstitut. 

78 m å l o m r å d e 1 1 – S P e l

Boström, G., & Nyqvist, K. (2008). Hälsa på lika villkor: Syfte och bakgrund till frågorna i 

den nationella folkhälsoenkäten. (Rapport nr. A 2008:06). Östersund: Statens folkhälsoinstitut. 

Brené, S. (2007). Underliggande biologiska orsaker till spelmissbruk: En kunskapsöversikt 


Carlbring, P., & Smit, F. (2008). Randomized trial of internet-delivered self-help with telephone 

support for pathological gamblers. Journal of Consulting and Clinical Psychology. 76 (6), 

1090–1094 

Currie, C. L., Schopflocher, D. P., & Wild, T. C. (2011). Prevalence and correlates of 12-month 

prescription drug misuse in Alberta. Canadian Journal of Psychiatry, 56(1), 27-34. 

Delfabbro, P., & Thrupp, L. (2003). The social determinants of youth gambling in South 

Australian adolescents. Journal of Adolescence, 26(3), 313-330. 

Department of Justice. (2009). A study of gambling in Victoria: Problem gambling from a 

public health perspective. Victoria: Department of Justice. 

Derevensky, J., Sklar, A., Gupta, R., & Messerlian, C. (2010). An empirical study examining 

the impact of gambling advertisements on adolescent gambling attitudes and behaviors. 

International Journal of Mental Health and Addiction, 8(1), 21-34. 

el-Guelbaly, N., & Hodgins, D. (2000). Pathological gambling: The biopsychosocial variables 

and their management (Interim Report). Alberta: Alberta Gambling Research Institute. 

European Environmental Agency. (1999). Environmental indicators:Topology and overview 

(Technical report nr. 25). Denmark: European Environmental Agency (EEA). 

Feigelman, W., Gorman, B. S., & Lesieur, H. R. (2006). Examining the relationship between 

at-risk gambling and suicidality in a national representative sample of young adults. 

Suicide & life-threatening behaviour, 36(4), 396-408. 

Fender, E., & Hvitfeldt, T. (2008). Skolelevers drogvanor 2007 (CAN rapport nr. 108). 

Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. 

Forsberg, L., Forsberg, K., & Knifström, E. (2010). Motiverande samtal vid spelproblem och 

spelberoende: En praktisk manual. Östersund: Statens folkhälsoinstitut. 

Fröberg, F. (2006). Spel om pengar bland unga: En kunskapssammanställning (Rapport nr. 

R 2006:09). Östersund: Statens folkhälsoinstitut. 

Grant, J. E., Kim, S. W., Odlaug, B. L., Buchanan, S. N., & Potenza, M. N. (2009). Late-onset 

pathological gambling: Clinical correlates and gender differences. Journal of Psychiatric 

Research, 43(4), 380-387. 

Griffiths, M., Wardle, H., Orford, J., Sproston, K., & Erens, B. (2010). Gambling, alcohol, 

consumption, cigarette smoking and health: Findings from the 2007 British Gambling 

Prevalence Survey. Addiction Research & Theory, 18(2), 208-223. 

Gupta, R., & Derevensky, J. A. (1998). Adolescent gambling behavior: A prevalence study 

and examination of the correlates associated with problem gambling. Journal of Gambling 

Studies, 14(4), 319–345. 

Hansen, M., & Rossow, I. (2008). Pengespill og suicidal atferd. Tidsskrift for Den Norske 

Legeforening, 128(2), 174-176. 

Hansen, M., & Rossow, I. (2010). Limited Cash Flow on Slot Machines: Effects of Prohibition 

of Note Acceptors on Adolescent Gambling Behaviour. International Journal of 

Mental Health and Addiction, 8(1), 70-81. 

Hardoon, K., Gupta, R., & Derevensky, J. L. (2004). Psychosocial variables associated with 

adolescent gambling. Psychology of Addictive Behaviours, 18(2), 170-179. 

m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 79

Harrigan, K., & Dixon, M. (2010). Government sanctioned “tight” and “loose” slot 

machines: How having multiple versions of the same slot machine game may impact 

problem gambling. Journal of Gambling Studies, 26(1), 159-174. 

Hvitfeldt, T., & Gripe, I. (2010). Skolelevers drogvanor 2009 (CAN rapport nr. 118). Stockholm: 

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. 

Hvitfeldt, T., & Nyström, S. (2009). Skolelevers drogvanor 2008 (CAN rapport nr. 114). 

Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. 

Hvitfeldt, T., & Rask, L. (2006). Skolelevers drogvanor 2005 (CAN rapport nr. 90). Stockholm: 


Hvitfeldt, T., & Rask, L. (2007). Skolelevers drogvanor 2006 (CAN rapport nr. 103). Stockholm: 


Johansson, A., Grant, J. E., Kim, S. W., Odlaug, B. L., & Götestam, K. G. (2009). Risk factors 

for problematic gambling: A critical literature review. Journal of Gambling Studies, 

25(1), 67-92. 

Jonsson, J., Andrén, A., Nilsson, T., Svensson, O., Munck, I., Kindstedt, A., et al. (2003). 

Spelberoende i Sverige: Vad kännetecknar personer med spelproblem? (Rapport nr. 

R 2003:22). Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. 

Kavli, H., & Torvik, F. A. (2008). Spillevaner og spilleproblemer i befolkningen 2008: Analyserapport 

2008. Oslo: Synovate. 

Källmén, H., Andersson, P., & Andren, A. (2008). Are irrational beliefs and depressive mood 

more common among problem gamblers than non-gamblers?: A survey study of swedish 

problem gamblers and controls. Journal of Gambling Studies, 24(4), 441–450. 

Lager, A. (2009). Varför drabbas kvinnor oftare av oro, ångest och depression?: En kunskapsöversikt 

(Rapport nr. 2009:08). Östersund: Statens folkhälsoinstitut. 

Lalander, P., & Westfelt, L. (2004). Den statliga spelapparaten: Mellan ekonomisk succé och 

social realitet (SoRADs forskningsrapport nr. 22). Stockholm: Stockholms universitet, 

Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD). 

Lesiur, H., & Blume, S. (1987). The South Oaks Gambling Screen (SOGS): A new instrument 

for the identification of pathological gamblers. The American Journal of Psychiatry, 

144(9), 1184-1188. 

Lotteriinspektionen. (2010). Spelmarknadens utveckling i Sverige och internationellt. Strängnäs: 

Lotteriinspektionen. 

Lotteriinspektionen. (2011). Spelmarknadens utveckling i Sverige och internationellt 2010. 

Strängnäs: Lotteriinspektionen. 

Maccallum, F., & Blaszczynski, A. (2002). Pathological gambling and comorbid substance 

use. Australian and New Zealand Journal of Psychiatry, 36(3), 411-415. 

Maurice, I. (2009). Generation gap: Difference in PG symptoms based on age of onset. 

WAGER, 14(10), 380-387. 

Ministry of health. (2006). Problem gambling in New Zealand: Analysis of the 2002/03 New 

Zealand Health Survey. Wellington: Public Health Intelligence, Ministry of health. 

Ministry of Health. (2008). Raising the odds? Gambling behaviour and neighbourhood 

access to gambling venues in New Zealand. Wellington: Ministry of Health. 

Nordlinder, C. (2008). Kommunernas insatser i spelberoendefrågor: steg 1 av 2. (Registrerade 

handlingar. Statens folkhälsoinstitut nr. HFÅ 2008/135). Östersund: Statens 

folkhälsoinstitut. 

Ontario Problem Gambling Research Centre. (2010). Problem gambling framework. Hämtad 

2010-06-19, från http://www.gamblingresearch.org/content/default.php?id=2007 

80 m å l o m r å d e 1 1 – S P e l

Ortiz, L. (2006). Till spelfriheten! Kognitiv beteendeterapi vid spelberoende: Manual för 

behandling eller i grupp. Stockholm: Natur och kultur. 

Pearce, J., Mason, K., Hiscock, R., & Day, P. (2008). A national study of neighbourhood 

access to gambling opportunities and individual gambling behaviour. Journal of Epidemiology 

and Community Health, 62, 862–868. 

Petry, N. M., Stinson, F. S., & Grant, B. F. (2005). Comorbidity of DSM-IV pathological 

gambling and other psychiatric disorders: Results from the National Epidemiologic Survey 

on Alcohol and Related Conditions. Journal of Clinical Psychiatry, 66(5), 564-574. 

Regeringens beslut I 4. (2009-12-17). Ansökan från AB Svenska Spel om tillstånd att anordna 

kasinospel enligt kasinolagen (1999:355) (Regeringsbeslut nr. Fi2009/6797 (delvis)). 

Stockholm: Regeringen. 

Regeringens beslut II 2. (2010-12-09). Ansökan från AB Svenska Spel om tillstånd att anordna 

poker över Internet m.m. enligt 45 § lotterilagen (1994:1000) (Regeringsbeslut nr. 

Fi2010/3711). Stockholm: Regeringen. 

Regeringens kommittédirektiv. (2007). En stärkt och moderniserad spelreglering (nr. Dir. 

2007:79). Stockholm: Fritzes. 

Regeringens proposition 2002/03:35. Mål för folkhälsan. Slutbetänkande av den Nationella 

folkhälsokommittén. Hämtad 2011-05-26, från http://www.regeringen.se/content/1/ 

c4/12/59/ce6a4da9.pdf 

Regeringens proposition 2007/08:110. En förnyad folkhälsopolitik. Hämtad 2011-05-25, 

från http://www.regeringen.se/content/1/c6/10/09/78/2ee01484.pdf 

Revheim, T., & Buvik, K. (2009). Opportunity structure for gambling and problem gambling 

among employees in the transport industry. International Journal of Mental Health and 

Addiction, 7(1), 217-228. 

Rönnberg, S., Volberg, R., Abbott, M., Moore, L., Andrén, A., Munck, I., et al. (2000). Spel 

och spelberoende i Sverige. (Rapport nr. R 2009:21). Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. 

Shaffer, H. J., LaBrie, R. A., & LaPlante, D. (2004). Laying the Foundation for quantifying 

regional exposure to social phenomena: Considering the case of legalized gambling as a 

public health toxin. Psychology of Addictive Behaviors, 18(1), 40-48. 

SOU 2008:36. Svenska spels nätpoker: En utvärdering. Stockholm: Fritzes. 

SOU 2008:124. En framtida spelreglering: Slutbetänkande av Spelutredningen. Stockholm: 

Fritzes. 

SOU 2009:83. Miljömålen i nya perspektiv. Betänkande av Utredningen om miljömålssystemet. 

Hämtad från http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/13/28/91/6442ceb9.pdf 

Statens folkhälsoinstitut. (2005). Folkhälsopolitisk rapport 2005 (Rapport nr. R 2005:5). 

Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. 

Statens folkhälsoinstitut. (2009a). Det drogförebyggande arbetet i Sverige (Rapport nr. 

2009:11). Östersund: Statens folkhälsoinstitut. 

Statens folkhälsoinstitut. (2009b). PM Psykisk ohälsa bland personer med riskabla spelvanor 

090611. Hämtad 2010-08-10, från http://fhi.se/sv/Aktuellt/Nyheter/Psykisk-ohalsavanligt-bland-personer-med-spelproblem/ 

Statens folkhälsoinstitut. (2009c). Remissyttrande: En framtida spelreglering (SOU 

2008:124). Hämtad 2010-08-16, från http://fhi.se/Documents/Om-oss/remisser/2009/ 

yttrande-En-framtida-spelreglering-090403.pdf 

Statens folkhälsoinstitut. (2010a). Att förebygga spelproblem (Rapport nr. R 2010:07). 


Statens folkhälsoinstitut. (2010b). Enkät om kommunernas folkhälsoarbete 2009. Opublicerad 

statistik. Statens folkhälsoinstitut. 

m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 81

Statens folkhälsoinstitut. (2010c). Folkhälsopolitisk rapport: Framtidens folkhälsa – allas 

ansvar. (Rapport nr. R 2010:16). Östersund: Statens folkhälsoinstitut. 

Statens folkhälsoinstitut. (2010d). Fri från spelberoende: En manual för gruppbehandling 

utifrån KBT och MI. Östersund: Statens folkhälsoinstitut. 

Statens folkhälsoinstitut. (2010e). Internetbaserat självhjälpsprogram för spelberoende: 

Slutrapport. (Rapport nr. A 2010:11). Östersund: Statens folkhälsoinstitut. 

Statens folkhälsoinstitut. (2010f). Minskade skador av alkoholkonsumtion och ett narkotikafritt 

samhälle: Uppföljning av de nationella handlingsplanerna för alkohol och 

narkotika 2006–2010. (Rapport nr. R 2010:08). Östersund: Statens folkhälsoinstitut. 

Statens folkhälsoinstitut. (2010g). Riskabla spelvanor: Tidsserier och regionala resultat. 

Hämtad från http://fhi.se/Documents/Statistik-uppfoljning/Folkhalsoenkaten/Tidsserier2009/Spelvanor-tidsserier.xls 

Statens folkhälsoinstitut. (2010h). Spel om pengar och spelproblem i Sverige 2008/2009: 

Huvudresultat från SWELOGS befolkningsstudie (Rapport nr. R 2010:23). Östersund: 

Statens folkhälsoinstitut. 

Statens folkhälsoinstitut. (2010i). Swedish Longitudinal Gambling Study: En studie om spel 

och hälsa. Östersund: Statens folkhälsoinstitut. 

Statens folkhälsoinstitut. (2010j). Årsredovisning 2009 (Rapport nr. R 2010:03). Östersund: 

Statens folkhälosoinstitut. 

Statens folkhälsoinstitut. (2010k). Öppenvårdsprojekt för spelberoende: En utvärdering 


Statens folkhälsoinstitut. (2011a). Par- och familjebehandling för spelberoende (Rapport nr. 

A 2011:02). Östersund: Statens folkhälsoinstitut. 

Statens folkhälsoinstitut. (2011b). Årsrapport Stödlinjen 2010 (Arbetsrapport nr. A 2011:03). 


Stockholms stads socialtjänstförvaltning. (2008). Stockholmsenkäten: Fördjupade analyser 

från 2006 års datainsamling. (RAPPORT nr. 2008:1). Stockholm. 

Storer, J., Abbott, M. I., & Stubbs, J. (2009). Access or adaptation? A meta-analysis of surveys 

of problem gambling prevalence in Australia and New Zealand with respect to concentration 

of electronic gaming machines. International Gambling Studies, 9(3), 225-244. 

Svensson, O. (2005). Ungdomars spel om pengar: Spelmarknaden, situationen och karriären. 

Doctoral thesis Lund dissertations in sociology, 64, Wigforssgruppens skriftserie, 

22, Lund university, Lund. Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:d 

iva-468 

Taloustutkimus Oy. (2007). The Finnish gambling survey. Helsinki: Finnish Ministry of 

Social Affairs and Health. 

The Alcohol and Public Policy Group. (2010). Alcohol: No ordinary commodity: A summary 

of the second edition. Addiction(105), 769-779. 

Tryggvesson, K. (2007). Nätpokerspelandet i Sverige: Omfattning, utveckling och karaktär 

2006. Forskningsrapport nr 43. Stockholm: Stockholms universitet. 

Vachon, J., Vitaro, F., Wanner, B., & Tremblay, R. E. (2004). Adolescent gambling. Relationships 

with parent gambling and parenting practices. Psychology and Addictive Behaviours 

18(4), 398-401. 

Vander Bilt J., Dodge, H. H., Pandav, R., Shaffer, H. J., & Ganguli, M. (2004). Gambling 

participation and social support among older adults: A longitudinal community study. 

Journal of Gambling Studies, 20(4), 373-389. 

Wardle, H., Moody, A., Spence, S., Orford, J., Volberg, R., Jotangia, D., et al. (2011). British 

Gambling Prevalence Survey 2010. Norwich: National Centre for Social Research. 

82 m å l o m r å d e 1 1 – S P e l

Wardle, H., Sproston, K., Orford, J., Erens, B., Griffiths, M., Constantine, R., et al. (2007). 

British Gambling Prevalence Survey 2007. London: National Centre for Social Research. 

Welte, J. W., Barnes, G. M., Wieczorek, W. F., & Tidwell, M.-C. (2004). Simultaneous drinking 

and gambling: A risk factor for pathological gambling. Substance Use & Misuse, 

39(9), 1405-1422. 

Westfelt, L. (2003). Spelproblem i tre svenska orter: Resultat från 6 000 intervjuer i Sundsvall, 

Malmö och Karlstad (SoRADs Forskningsrapport nr. 10). Stockholm: Stockholms 

universitet, Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD). 

Westfelt, L. (2006a). Statliga kasinon i Sundsvall och Malmö: Förväntningar, erfarenheter, 

attityder, spelande och spelproblem före etableringen samt ett år och tre år efter (SoRADs 

Forskningsrapport nr 32). Stockholm: Stockholms universitet, Centrum för socialvetenskaplig 

alkohol- och drogforskning (SoRAD). 

Westfelt, L. (2006b). Två studier om spel och spelproblem: En tvärsnittsanalys och en longitudinell 

analys om risken för spelproblem. (SoRADs Forskningsrapport nr. 34). Stockholm: 

Stockholms universitet, Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning 

(SoRAD). 

WHO. (2005). International statistical classification of diseases and related health problems 

ICD-10. 2. uppl. Genève: World Health Organization. 

Wiebe, J., Mun, P., & Kauffman, N. (2006). Gambling and problem gambling in Ontario 

2005. Ontario: Ontario Problem Gambling Research Centre. 

Williams, R. J., West, B. L., & Simpson, R. I. (2008). Prevention of problem gambling: 

A comprehensive review of the evidence 2008. Guelph: Ontario Problem Gambling 

Research Centre. 

Volberg, R. A., Nysse-Carris, K. L., & Gerstein, D. R. (2006). 2006 California problem 

gambling prevalence study. Chicago: National Opinion Research Center (NORC) at the 

University of Chicago. 

Wood, R. T., & Williams, R. J. (2009). Internet gambling: Prevalence, patterns, problems, 

and policy options: Final Report. Guelph, Ontario: Ontario Problem Gambling Research 

Centre. 

Wynne, H., & Ferris, J. (2001). The Canadian Problem Gambling Index: Final Report. 

Ottawa: Canadian Centre on Substance Abuse (CCSA). 

Øren, A., & Bakken, I. J. (2007). Pengespill og pengespillproblemer i Norge 2007 (SINTEF 

nr. A3961). Oslo & Trondheim: SINTEF Helse, Avdeling for epidemiologi. 

m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 83

Bilaga 1. Folkhälsofrågorna 

om riskabla spelvanor(FORS) 

Folkhälsofrågorna om riskabla spelvanor (Fors) är ett instrument för att mäta spelproblem 

som togs fram för att användas i den nationella folkhälsoenkäten Hälsa 

på lika villkor som genomförs av Statens folkhälsoinstitut sedan 2004 (Boström & 

Nyqvist, 2008). Instrumentet består av tre frågor som härstammar från Diagnostic 

and Statistical Manual of Mental Disorders, version fyra (DSM-IV) (American 

Psychiatric Association, 1994). Frågornas svarsalternativ har arbetats om och formatet 

anpassats till enkätform. Instrumentet har varit i bruk sedan nationella folkhälsoenkätens 

start 2004 och en utvärdering är planerad till hösten 2011. 

Fors består av följande frågor: 

Hur många gånger har du under de senaste 12 månaderna… 

1) …försökt minska ditt spelande? 

Aldrig/1–2 gånger/3 gånger eller fler 

2) …känt dig rastlös och irriterad om du inte kunnat spela? 

Aldrig/1–2 gånger/3 gånger eller fler 

3) …ljugit om hur mycket du spelat? 

Aldrig/1-2 gånger/3 gånger eller fler 

Svarsalternativen kodas enligt följande: 

0 = aldrig 

1 = 1–2 gånger 

2 = 3 gånger eller fler 

Svaren summeras och maxpoäng är 6. Följande gränser används: 

0 = inga riskabla spelvanor 

1–6 = riskabla spelvanor 

84 m å l o m r å d e 1 1 – S P e l

Bilaga 2. Problem Gambling Severity Index 

(PGSI) 

Problem Gambling Severity Index (PGSI) är ett instrumenten för att mäta spelproblem 

som togs fram för att användas i generella befolkningsstudier i Kanada i början 

av 2000-talet (Wynne & Ferris, 2001). Mätinstrumentet utvecklades som en del av 

frågeformuläret Canadian Problem Gambling Index (CPGI) som också inne håller 

frågor om spelandets omfattning och om olika individuella och sociala faktorer 

som har betydelse för utvecklande av spelproblem. PGSI har bland annat använts i 

befolkningsstudier i Kanada, Australien, Storbritannien, Norge och Sverige. 

pgSi består av följande frågor: 

1. Hur ofta har du spelat för mer än du verkligen haft råd att förlora de senaste 12 

månaderna? 

Aldrig/Ibland/Ofta/Alltid 

2. Hur ofta har du behövt spela med större summor för att få samma känsla av 

spänning de senaste 12 månaderna? 


3. Hur ofta har det hänt att du återvänt någon annan dag för att vinna tillbaka det 

du förlorat de senaste 12 månaderna? 


4. Hur ofta har du lånat pengar eller sålt något för att ha pengar att spela för de 

senaste 12 månaderna? 


5. Hur ofta har du upplevt problem på grund av ditt spelande de senaste 12 månaderna? 


6. Hur ofta har spelandet orsakat dig problem med din hälsa, inräknat stress eller 

ångest de senaste 12 månaderna? 


m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 85

7. Hur ofta har någon kritiserat ditt spelande eller sagt att du har problem med 

spelandet de senaste 12 månaderna, oavsett om du tyckt det varit sant eller inte? 


8. Hur ofta har ditt spelande orsakat ekonomiska problem for dig eller ditt hushåll 

de senaste 12 månaderna? 


9. Hur ofta har du känt skuld över hur du spelat, eller vad som händer när du spelar, 

de senaste 12 månaderna? 


Svarsalternativen kodas enligt följande: 

0 = Aldrig 

1 = Ibland 

2 = Ofta 

3 = Alltid 

Svaren summeras och maxpoäng är 27. Följande gränser används: 

0 = Inga spelproblem 

1–2 = Viss risk för spelproblem 

3–7 = Moderat risk för spelproblem 

8–27 = Spelproblem 

Det är få som befinner sig i den allvarligaste kategorin ”spelproblem”. Det är därför 

vanligt att man slår ihop kategorierna ”moderat risk” och ”spelproblem”. I Swelogs 

befolkningsstudie om spel och hälsa används begreppet problemspelande för denna 

sammanslagning. 

86 m å l o m r å d e 1 1 – S P e l

Bilaga 3. South Oaks Gambling Screen 

– Revised (SOGS-R) 

Mätinstrumentet South Oaks Gambling Screen – Revised (SOGS-R) utvecklades för 

att användas i den nyzeeländska befolkningsstudien om spel och spelproblem 1991 

(M. l. Abbott & Volberg, 1991, 1992). SOGS-R består av 20 frågor som mäter spelproblem 

och troligen patologiskt spelande det senaste året och 20 frågor som mäter 

spelproblem och troligen patologiskt spelande under livstiden. Mätinstrumentet är 

en revidering av SOGS som bygger på kriterierna för spelmani i Diagnostic and 

Statistical Manual for Mental Disorders version tre (DSM-III) (American Psychiatric 

Association, 1980). Vid revideringen lade man bland annat till möjligheten att ställa 

frågor om senaste året. I samband med den svenska översättningen som gjordes 

1996 inför en befolkningsstudie om spel och spelproblem lade man dessutom till 

flera svarsalternativ till för de första tio frågorna, se nedan. 

SogS-r består av följande frågor: 

1A. Om du förlorat på spel, har det någon gång hänt att du då återvänt någon 

annan dag för att försöka vinna tillbaka det du förlorat? 


Om Ja: 1B. Hur ofta har det hänt under det senaste året? 


2A. Har du någon gång låtit andra förstå att du har vunnit pengar på spel fast du i 

verkligheten förlorat? 


Om Ja: 2B. Hur ofta har detta hänt under det senaste året? 


3A. Har du någon gång spelat för mer pengar än vad du egentligen avsåg? 


Om Ja: 3B. Hur ofta har detta inträffat under det senaste året? 


4A. Har du någon gång blivit kritiserad på grund av att du spelar? 

m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 87


Om Ja: 4B. Har detta inträffat någon gång under det senaste året? 


5A. Har du någon gång haft skuldkänslor på grund av dina spelvanor? 


Om Ja: 5B. Har du någon gång känt så under det senaste året? 


6A. Har du någon gång känt det som att du skulle vilja sluta spela men inte trott dig 

om att klara av det? 


Om Ja: 6B. Har du någon gång känt så under det senaste året? 


7A. Har du någon gång gömt lotter, spelpengar, spelkvitton, bongar eller andra 

tecken på att du spelat för din make/maka/sambo, barn eller andra viktiga personer 

i ditt liv? 


Om Ja: 7B. Har du gjort så någon gång under det senaste året? 


8. Har det någon gång varit häftiga diskussioner hemma om hur du handhar pengar? 

Fråga 8 används enbart som filter för fråga 8A. 


8A. Har diskussionerna någon gång handlat om ditt spelande? 


Om Ja: 8B. Har du hamnat i sådana diskussioner under det senaste året? 


9A. Har du någon gång spelat i stället för att vara på ditt arbete eller när du egentligen 

skulle ha skött dina studier? 




88 m å l o m r å d e 1 1 – S P e l

10A. Har du någon gång lånat pengar av någon för att kunna spela, utan att betala 

tillbaka? 


Om Ja: 10B. Har du gjort så under det senaste året? 


11A. Har du någon gång lånat pengar från hushållskassan för att kunna spela eller 

betala spelskulder? 

Ja/Nej 


Ja/Nej 

12A. Har du någon gång lånat pengar av din maka/make/sambo eller partner för att 

kunna spela eller betala spelskulder? 

Ja/Nej 


Ja/Nej 

13A. Har du någon gång lånat pengar av släktingar eller bekanta för att kunna spela 

eller betala spelskulder? 

Ja/Nej 


Ja/Nej 

14A. Har du någon gång lånat pengar av banker, finansbolag eller låneinstitut for 

att kunna spela eller betala spelskulder? 

Ja/Nej 


Ja/Nej 

15A. Har du någon gång tagit ut kontanter med hjälp av kreditkort eller belastat ett 

kreditkonto för att kunna spela eller betala spelskulder? 

Ja/Nej 

Om Ja: 15B. Har du gjort sa någon gång under det senaste året? 

Ja/Nej 

m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 89

16A. Har du någon gång tagit lån till höga räntekostnader t.ex. hos någon privat 

låneförmedlare eller ”lånehaj”, för att kunna spela eller betala spelskulder? 

Ja/Nej 


Ja/Nej 

17A. Har du någon gång sålt aktier, obligationer, premieobligationer eller andra 

värdepapper för att kunna spela eller betala spelskulder? 

Ja/Nej 


Ja/Nej 

18A. Har du någon gång sålt någon/några av dina personliga ägodelar för att kunna 

spela eller betala spelskulder? 

Ja/Nej 


Ja/Nej 

19A. Har du någon gång skrivit ut checkar som saknade täckning eller övertrasserat 

bankkonton för att kunna spela eller betala spelskulder? 

Ja/Nej 


Ja/Nej 

20A. Har du någon gång upplevt problem på grund av dina spelvanor? 

Ja/Nej 


Ja/Nej 

Svarsalternativen till frågorna 1–10 är Aldrig/Ibland/Ofta/Alltid och till frågorna 

11–20 Ja/Nej och dessa kodas enligt följande: 

0 = Aldrig 

1 = Ibland/Ofta/Alltid 

0 = Nej 

1 = Ja 

90 m å l o m r å d e 1 1 – S P e l

Svaren till A-frågorna summeras för sig och ger ett värde för förekomst av spelproblem 

under livstiden. Svaren till B-frågorna summeras för sig och ger ett värde för 

förekomst av spelproblem senaste året. Maxpoäng för respektive kategori är 20. 

Följande gränser används: 

0–2 = Inga problem 

3–4 = Problemspelare 

5 eller mer = Troligen patologisk spelare 

m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 91

Det övergripande målet för folkhälsan är att skapa samhälleliga 

förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. 

Statens folkhälsoinstitut har därför regeringens uppdrag att analysera 

och följa upp den nationella folkhälsopolitiken samt att föreslå framtida 

satsningar och prioriteringar. Resultatet presenteras i en regelbundet 

återkommande folkhälsopolitisk rapport. 

Denna rapport är en av 21 underlagsrapporter för Folkhälsopolitisk 

rapport 2010: Framtidens folkhälsa – allas ansvar, som Statens folkhälso- 

institut presenterade för regeringen i november 2010. Målområde 11 

spel är en del av det strategiska området alkohol, narkotika, dopning, 

tobak och spel. Rapporten ger en fördjupad kunskap och information 

om spel om pengar bland annat 

• spelande bland minderåriga 

• riskabla spelvanor 

• spelproblem. 

Syftet med denna rapport är att visa hur förutsättningarna för 

hälsa har utvecklats inom målområde 11 spel med fokus på perioden 

2004–2009, vilka åtgärder som har genomförts samt att rekommendera 

framtida åtgärder. 

Rapporten vänder sig i första hand till regeringen som genom denna 

skrift får ett fördjupat underlag för att följa upp genomförda åtgärder 

och göra prioriteringar för framtidens folkhälsa inom målområde 11 spel. 

Vi hoppas även att rapporten kan komma till nytta för personer som i sitt 

arbete kommer i kontakt med spelproblem, ideella organisationer, 

representanter från näringslivet, tjänstemän, politiker och andra som 

på lokal och regional nivå är med och påverkar framtidens folkhälsa. 

Statens folkhälsoinstitut utvecklar och förmedlar kunskap för bättre hälsa. 

Statens folkhälsoinstitut 

Distributionstjänst 

120 88 Stockholm 

R 2011:19 

fhi@strd.se 

www.fhi.se 

ISSN 1651-8624 

ISBN 978-91-7257-845-6 (pdf) 

ISBN 978-91-7257-846-3 (print)

Målområde 11. Spel. Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?