Målområde 11. Spel. Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk ...

SaMManFattning
• Det finns ett klart samband mellan överdrivet spelande och ohälsa, särskilt psykisk
ohälsa och riskfylld alkoholkonsumtion.
• vi vet inte om det överdrivna spelandet leder till ohälsa eller om personer som
mår psykiskt dåligt lättare får problem med sitt spelande.
• I Sverige saknas registerdata om överdrivet spelande vilket innebär att vi inte vet
något om dess samband med förtida död, självmordsförsök, kriminalitet och
skuldsättning.
Vi saknar kunskap om det överdrivna spelandets konsekvenser för den fysiska hälsan.
En studie om överskuldsatta personer visade dock en mycket stark överrepresentation
av åkommor såsom högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom, huvudvärk,
magsår samt problem med lever och galla (Ahlström, 1998). Vi vet också att problemspelande
män är betydligt mer utsatta för våld än andra män (Statens folkhälsoinstitut,
2010h). När det gäller andra skador, sociala konsekvenser och dödsfall
till följd av spelproblem är kunskapen låg. Detta beror bland annat på att det saknas
registerdata om överdrivet spelande i Sverige inom t.ex. hälso- och sjukvården och
kriminalvården. Nuvarande kunskap bygger helt och hållet på svar från enkäter och
kliniska studier.
Vi redovisar här den relativt omfattande kunskap vi har om samband mellan
överdrivet spelande och psykisk ohälsa och dålig allmän hälsa. Redogörelsen följer
de tre indikatorerna spelande bland minderåriga, riskabelt spelande respektive
spelproblem.
Spelande bland minderåriga
Internationell forskning visar att unga personer spelar mindre men att en större
andel av de unga får problem med sitt spelande (Fröberg, 2006). Unga personer med
spelproblem eller som spelar mycket drabbas i större utsträckning av depression,
ångest, självmordstankar och självmordförsök jämfört med unga utan spelproblem
eller som spelar lite (Feigelman, Gorman, & Lesieur, 2006; Fröberg, 2006; Gupta
& Derevensky, 1998; Hansen & Rossow, 2008). Det är också vanligare med hög
alkoholkonsumtion bland unga som spelar ofta eller med höga insatser jämfört med
unga som spelar mindre (Archives of General Psychiatry, 2004; Fröberg, 2006).
Förutom det direkta sambandet mellan spel om pengar och psykisk ohälsa för
personer som är under 18 år finns det också forskning som visar att spel om pengar
under uppväxten ökar sannolikheten att få spelproblem senare i livet. I en svensk
studie om spelande och spelberoende framkom att personer med spelproblem i större
utsträckning kände sig ensamma och saknade bekräftelse från omgivningen under
sin uppväxt (Jonsson et al., 2003). De hade också en betydligt tidigare spel debut
32 m å l o m r å d e 1 1 – S P e l