Målområde 11. Spel. Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk ...

Data har hämtats från Swelogs befolkningsstudie om spel och hälsa och från en
tidigare befolkningsstudie från 1997/98 (Rönnberg et al., 2000; Statens folkhälsoinstitut,
2010h).
Mätinstrumenten för riskabla spelvanor (Fors) och spelproblem (PGSI och
SOGS-R) återges i sin helhet i bilaga 1–3.
avgränsning
Var en spelare befinner sig på skalan mellan problemfritt spelande, riskabla spelvanor
och spelproblem kan skifta över tid. Det finns ingen offentlig statistik baserad på
registerdata för hur vanligt det överdrivna spelandet är i Sverige utan man mäter det
i svaren på enkäter, så kallad självrapporterad förekomst. Den här rapporten omfattar
inte förekomst av spelberoende som är en psykiatrisk diagnos på ett liknande
sätt som alkoholberoende. Diagnoser för spelberoende finns både i det amerikanska
diagnossystemet DSM-IV och i Världshälsoorganisationens diagnossystem ICD-10
(American Psychiatric Association, 1994; WHO, 2005). 3 Diagnosen spelberoende
mäts i en klinisk intervju med hjälp av ett av dessa diagnostiska instrument.
dpSir-modellen
I figur 1 nedan beskrivs relationerna mellan drivkrafter, påverkansfaktorer, tillstånd,
effekter och åtgärder utifrån DPSIR-modellen (European Environmental
Agency, 1999). Det stora värdet med modellen är att den illustrerar vilka bakomliggande
faktorer som har betydelse för levnadsvanor och livsvillkor och i nästa
steg för folkhälsan. Det är dessa faktorer som politiker och andra beslutsfattare kan
påverka med olika åtgärder och styrmedel. Modellen hjälper med andra ord till att
ge en tydlig struktur för policyanalysen.
Överdrivet spelande har negativa konsekvenser för både individen och samhället.
De effekter och hälsoutfall som överdrivet spelande ger påverkar sociala
relationer, ekonomi och hälsa för både spelaren, de anhöriga och det omgivande
samhället. Åtgärderna och styrmedlen för att minska skadeverkningarna av överdrivet
spelande kan vara ekonomiska och administrativa (inklusive juridiska), det
kan vara information, före byggande metoder och behandling. De åtgärder som
genomförts 2004–2010 beskrivs i del 6 Genomförda åtgärder och resultat. Där
resonerar vi också kring åtgärdernas effekt för att minska skadeverkningarna av
överdrivet spelande.
3. Diagnostic and statistical manual of mental disorders, fjärde utgåvan (DSM-IV) respektive
International calssification of diseases, tionde utgåvan (ICD-10). Inför utgivningen 2013 av
den femte versionen av DSM föreslås att diagnosen placeras tillsammans med bland annat
alkoholberoende och narkotikaberoende i en ny kategori som kommer att kallas Missbruk och
relaterade störningar.
m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 19