Målområde 11. Spel. Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk ...

Kim, Odlaug, & Götestam, 2009; Maurice, 2009). Det finns också studier som visar
att ungdomar med spelproblem oftare har föräldrar med spelproblem än ungdomar
utan spelproblem (Fröberg, 2006). Att ha en förälder som missbrukar alkohol eller
droger är också vanligare bland ungdomar med spelproblem (Hardoon, Gupta, &
Derevensky, 2004). Även föräldrars inblick i barnens fritid (föräldrakontroll) och
om föräldrarna lärt sina barn att hålla en budget och spara pengar eller inte har visat
sig ha betydelse (Delfabbro & Thrupp, 2003; Vachon, Vitaro, Wanner, & Tremblay,
2004). Studierna inom detta område är än så länge få och det behövs mer forskning
på svenska förhållanden men det finns fog för att tro att uppväxtmiljön påverkar
om man börjar spela överdrivet. Studier från USA och Kanada visar också att ungdomar
med spelproblem ofta har vänner med samma problem (Fröberg, 2006).
Studier som tar upp de sociala relationernas betydelse för spelproblem bland
vuxna är också få. En norsk studie från 2008 undersökte bussförare, taxiförare och
lastbilsförare (Revheim & Buvik, 2009). Författarna resonerar om hur arbets situationen
påverkar möjligheterna att spela med tillgång till spelautomater på fika platser,
”ledig tid” mellan olika arbetsuppgifter och hantering av kontanter. I den norska
studien fann man att 7 procent av de tillfrågade spelade på arbetstid (Revheim &
Buvik, 2009). I en svensk studie från 2008/09 fann man att 3 procent av den svenska
befolkningen spelade om pengar på arbetstid eller när de skulle ha studerat (Statens
folkhälso institut, 2010h).
Spelställen kan också påverka hälsan genom att det kan finnas en koppling till höjd
kriminalitet och ökat våld vilket påverkar livskvaliteten negativt i ett bostadsområde
(Statens folkhälsoinstitut, 2010a). Det kan också finnas positiva hälsoeffekter av spelställen,
i en amerikansk studie av äldre personer hade de som spelade bättre socialt
stöd och mådde bättre, men drack också mer alkohol än de som inte spelade (Vander
Bilt, Dodge Pandav, Shaffer, & Ganguli, 2004). Förutom uppväxtmiljö, familj, vänner,
fritid och arbetsliv kan faktorer i boendemiljön, skolan och närsamhället ha betydelse
för spelproblem.
bruk av alkohol och narkotika
Det finns internationella studier som visar samband mellan riskabla alkoholvanor
och spelproblem. Andelen personer med spelproblem är högre bland dem som har
riskabla alkoholvanor än bland dem som inte har riskabla alkoholvanor (Griffiths,
Wardle, Orford, Sproston, & Erens, 2010; Johansson et al., 2009). Enligt en amerikansk
studie var andelen personer med spelproblem också högre bland dem som
dricker alkohol samtidigt som de spelar, jämfört både med de som inte dricker
alls och med de som dricker men inte när de spelar (Welte, Barnes, Wieczorek, &
Tidwell, 2004). Enligt en analys av den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika
villkor var det dessutom betydligt vanligare med cannabisanvändning bland dem
som hade riskabla spelvanor än bland dem som inte hade det (Boström, 2008). Även
internationella studier visar på samband mellan spelproblem och substansmissbruk
inklusive bruk av receptbelagda läkemedel utan läkares ordination (Currie,
Schopflocher, & Wild, 2011; Maccallum & Blaszczynski, 2002).
28 m å l o m r å d e 1 1 – S P e l