Målområde 11. Spel. Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk ...

Harrigan, K., & Dixon, M. (2010). Government sanctioned “tight” and “loose” slot
machines: How having multiple versions of the same slot machine game may impact
problem gambling. Journal of Gambling Studies, 26(1), 159-174.
Hvitfeldt, T., & Gripe, I. (2010). Skolelevers drogvanor 2009 (CAN rapport nr. 118). Stockholm:
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.
Hvitfeldt, T., & Nyström, S. (2009). Skolelevers drogvanor 2008 (CAN rapport nr. 114).
Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.
Hvitfeldt, T., & Rask, L. (2006). Skolelevers drogvanor 2005 (CAN rapport nr. 90). Stockholm:
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.
Hvitfeldt, T., & Rask, L. (2007). Skolelevers drogvanor 2006 (CAN rapport nr. 103). Stockholm:
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.
Johansson, A., Grant, J. E., Kim, S. W., Odlaug, B. L., & Götestam, K. G. (2009). Risk factors
for problematic gambling: A critical literature review. Journal of Gambling Studies,
25(1), 67-92.
Jonsson, J., Andrén, A., Nilsson, T., Svensson, O., Munck, I., Kindstedt, A., et al. (2003).
Spelberoende i Sverige: Vad kännetecknar personer med spelproblem? (Rapport nr.
R 2003:22). Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.
Kavli, H., & Torvik, F. A. (2008). Spillevaner og spilleproblemer i befolkningen 2008: Analyserapport
2008. Oslo: Synovate.
Källmén, H., Andersson, P., & Andren, A. (2008). Are irrational beliefs and depressive mood
more common among problem gamblers than non-gamblers?: A survey study of swedish
problem gamblers and controls. Journal of Gambling Studies, 24(4), 441–450.
Lager, A. (2009). Varför drabbas kvinnor oftare av oro, ångest och depression?: En kunskapsöversikt
(Rapport nr. 2009:08). Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
Lalander, P., & Westfelt, L. (2004). Den statliga spelapparaten: Mellan ekonomisk succé och
social realitet (SoRADs forskningsrapport nr. 22). Stockholm: Stockholms universitet,
Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD).
Lesiur, H., & Blume, S. (1987). The South Oaks Gambling Screen (SOGS): A new instrument
for the identification of pathological gamblers. The American Journal of Psychiatry,
144(9), 1184-1188.
Lotteriinspektionen. (2010). Spelmarknadens utveckling i Sverige och internationellt. Strängnäs:
Lotteriinspektionen.
Lotteriinspektionen. (2011). Spelmarknadens utveckling i Sverige och internationellt 2010.
Strängnäs: Lotteriinspektionen.
Maccallum, F., & Blaszczynski, A. (2002). Pathological gambling and comorbid substance
use. Australian and New Zealand Journal of Psychiatry, 36(3), 411-415.
Maurice, I. (2009). Generation gap: Difference in PG symptoms based on age of onset.
WAGER, 14(10), 380-387.
Ministry of health. (2006). Problem gambling in New Zealand: Analysis of the 2002/03 New
Zealand Health Survey. Wellington: Public Health Intelligence, Ministry of health.
Ministry of Health. (2008). Raising the odds? Gambling behaviour and neighbourhood
access to gambling venues in New Zealand. Wellington: Ministry of Health.
Nordlinder, C. (2008). Kommunernas insatser i spelberoendefrågor: steg 1 av 2. (Registrerade
handlingar. Statens folkhälsoinstitut nr. HFÅ 2008/135). Östersund: Statens
folkhälsoinstitut.
Ontario Problem Gambling Research Centre. (2010). Problem gambling framework. Hämtad
2010-06-19, från http://www.gamblingresearch.org/content/default.php?id=2007
80 m å l o m r å d e 1 1 – S P e l