Målområde 11. Spel. Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk ...

More documents

Recommendations

Info

5 HäLSOSkILLnADER MELLAn OLIkA GRuPPER m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 45
SaMManFattning • Det finns tydliga sociala skillnader för överdrivet spelande. • Riskabla spelvanor är vanligare bland personer med låg utbildning, arbetaryrken, låg inkomst och ekonomiska problem. Skillnaderna är stabila. • Spelproblem är vanligare bland personer med låg utbildning, låg inkomst och utlandsfödda. Dessa skillnader har ökat för män under det senaste decenniet. I del 3 konstaterade vi att det finns starka samband mellan överdrivet spelande och ohälsa. Överdrivet spelande påverkar folkhälsan och skillnader i spelande ger skillnader i hälsa. Vi konstaterade också i del 4 att förekomsten av överdrivet spelande i Sverige är oförändrad på befolkningsnivå men att stora förändringar har skett mellan olika grupper under det senaste decenniet. Internationell forskning visar att det finns stor rörlighet in i och ut ur överdrivet spelande (Abbott & Clarke, 2007; Svensson, 2005). Trots denna rörlighet ligger andelen personer med spelproblem relativt stabilt i olika länder världen över och många studier bekräftar att det finns sociala skillnader där andelen personer som har problem med spel om pengar är större bland de med låg utbildning och låg inkomst (Johansson et al., 2009). Dessutom är det internationellt sett vanligare med spelproblem bland unga, män och etniska minoriteter. Vi redovisar här svenska data om överdrivet spelande i olika sociala grupper. Spelande bland minderåriga Vi har inga uppgifter om sociala skillnader i minderårigas spelande. Men några kommuner har kartlagt ungdomars spelande och i Stockholm har man dessutom analyserat spelande och riskabla spelvanor i olika stadsdelar. Resultaten visar att även om unga spelar lika mycket i stadsdelar med hög och låg socioekonomisk status så är andelen unga med riskabla spelvanor betydligt högre i stadsdelar med låg socioekonomisk status (Stockholms stads socialtjänstförvaltning, 2008). riskabla spelvanor Data från nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor visar att socioekonomiska grupper har olika stora andelar med riskabla spelvanor. Personer med kort utbildning har i högre utsträckning riskabla spelvanor jämfört med personer med lång utbildning. Skillnaden är signifikant för alla år utom 2005 för männen och 2007 för både kvinnor och män. Ett liknande mönster finns för sysselsättning, personer med arbetaryrken har i högre utsträckning riskabla spelvanor än tjänstemän på mellan eller högre nivå. Skillnaden är signifikant för alla år utom 2006 för männen och 2007 och 2008 för kvinnorna. 46 m å l o m r å d e 1 1 – S P e l
Page 1 and 2: målområde 11 Spel Kunskapsunderla
Page 3 and 4: © STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖST
Page 5 and 6: 51 DEL 6. Genomförda åtgärder oc
Page 7 and 8: Sammanfattning denna rapport är en
Page 9 and 10: Summary objective domain 11. Gambli
Page 11 and 12: Ordlista Faktor som påverkar häls
Page 13 and 14: Spelande bland minderåriga 12 m å
Page 16 and 17: 1 InLEDnInG m å l o m r å d e 1 1
Page 18 and 19: grupper (Statens folkhälsoinstitut
Page 20 and 21: Data har hämtats från Swelogs bef
Page 22: LongitudineLLa Studier Longitudinel
Page 25 and 26: Här beSkriver vi närmare drivkraf
Page 27 and 28: vetenskapligt utvärderade i Sverig
Page 29 and 30: Kim, Odlaug, & Götestam, 2009; Mau
Page 32 and 33: 3 SAMBAnD MELLAn övERDRIvEt SPELAn
Page 34 and 35: än vuxna utan spelproblem. I en am
Page 36: visade också att sambandet mellan
Page 39 and 40: SaMManFattning • överdrivet spel
Page 41 and 42: Spelandet på spelautomater har min
Page 43 and 44: Undersökningarna visar att det är
Page 45: Spelmönster Spelproblem Det finns
Page 49 and 50: diagram 10. Andel män 16-84 år me
Page 51 and 52: diagram 13. Andel män 16-84 år me
Page 53 and 54: denna deL inLedS med en kort beskri
Page 55 and 56: tabell 1. Genomförda åtgärder 20
Page 57 and 58: Åtgärd nivå aktör Faktorer som
Page 59 and 60: Wolgast, 2008; Binde, 2005a, 2007,
Page 61 and 62: Spelansvarsverktyg Spelarrangörern
Page 63 and 64: Föreningsstöd och projektstöd ti
Page 65 and 66: att medvetenheten har ökat i samh
Page 67 and 68: tyg. Dessutom behövs fortsatta åt
Page 69 and 70: De bärande elementen i den svenska
Page 71 and 72: Åtgärd nivå aktör Faktor som p
Page 73 and 74: 2. Upprätta en nationell handlings
Page 75 and 76: Förslag Statens folkhälsoinstitut
Page 77 and 78: Förslag Statens folkhälsoinstitut
Page 79 and 80: Referenser Abbott, M., & Clarke, D.
Page 81 and 82: Harrigan, K., & Dixon, M. (2010). G
Page 83 and 84: Statens folkhälsoinstitut. (2010c)
Page 85 and 86: Bilaga 1. Folkhälsofrågorna om ri
Page 87 and 88: 7. Hur ofta har någon kritiserat d
Page 89 and 90: Aldrig/Ibland/Ofta/Alltid Om Ja: 4B
Page 91 and 92: 16A. Har du någon gång tagit lån
Page 93: Det övergripande målet för folkh

Målområde 11. Spel. Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?