24.12.2012 Views

Målområde 11. Spel. Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk ...

Målområde 11. Spel. Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk ...

Målområde 11. Spel. Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk ...

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

SaMManFattning<br />

• Det finns tydliga sociala skillnader <strong>för</strong> överdrivet spelande.<br />

• Riskabla spelvanor är vanligare bland personer med låg utbildning, arbetaryrken,<br />

låg inkomst och ekonomiska problem. Skillnaderna är stabila.<br />

• <strong>Spel</strong>problem är vanligare bland personer med låg utbildning, låg inkomst och<br />

utlandsfödda. Dessa skillnader har ökat <strong>för</strong> män under det senaste decenniet.<br />

I del 3 konstaterade vi att det finns starka samband mellan överdrivet spelande<br />

och ohälsa. Överdrivet spelande påverkar folkhälsan och skillnader i spelande<br />

ger skillnader i hälsa. Vi konstaterade också i del 4 att <strong>för</strong>ekomsten av överdrivet<br />

spelande i Sverige är o<strong>för</strong>ändrad på befolkningsnivå men att stora <strong>för</strong>ändringar<br />

har skett mellan olika grupper under det senaste decenniet. Internationell forskning<br />

visar att det finns stor rörlighet in i och ut ur överdrivet spelande (Abbott &<br />

Clarke, 2007; Svensson, 2005). Trots denna rörlighet ligger andelen personer med<br />

spelproblem relativt stabilt i olika länder världen över och många studier bekräftar<br />

att det finns sociala skillnader där andelen personer som har problem med spel om<br />

pengar är större bland de med låg utbildning och låg inkomst (Johansson et al.,<br />

2009). Dessutom är det internationellt sett vanligare med spelproblem bland unga,<br />

män och etniska minoriteter. Vi redovisar här svenska data om överdrivet spelande<br />

i olika sociala grupper.<br />

<strong>Spel</strong>ande bland minderåriga<br />

Vi har inga uppgifter om sociala skillnader i minderårigas spelande. Men några<br />

kommuner har kartlagt ungdomars spelande och i Stockholm har man dessutom<br />

analyserat spelande och riskabla spelvanor i olika stadsdelar. Resultaten visar att<br />

även om unga spelar lika mycket i stadsdelar med hög och låg socioekonomisk status<br />

så är andelen unga med riskabla spelvanor betydligt högre i stadsdelar med låg<br />

socioekonomisk status (Stockholms stads socialtjänst<strong>för</strong>valtning, 2008).<br />

riskabla spelvanor<br />

Data från nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor visar att socioekonomiska<br />

grupper har olika stora andelar med riskabla spelvanor. Personer med kort<br />

utbildning har i högre utsträckning riskabla spelvanor jäm<strong>för</strong>t med personer med<br />

lång utbildning. Skillnaden är signifikant <strong>för</strong> alla år utom 2005 <strong>för</strong> männen och<br />

2007 <strong>för</strong> både kvinnor och män. Ett liknande mönster finns <strong>för</strong> sysselsättning, personer<br />

med arbetaryrken har i högre utsträckning riskabla spelvanor än tjänstemän<br />

på mellan eller högre nivå. Skillnaden är signifikant <strong>för</strong> alla år utom 2006 <strong>för</strong> männen<br />

och 2007 och 2008 <strong>för</strong> kvinnorna.<br />

46 m å l o m r å d e 1 1 – S P e l

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!