Målområde 11. Spel. Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk ...
Målområde 11. Spel. Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk ...
Målområde 11. Spel. Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
SaMManFattning<br />
• Det finns tydliga sociala skillnader <strong>för</strong> överdrivet spelande.<br />
• Riskabla spelvanor är vanligare bland personer med låg utbildning, arbetaryrken,<br />
låg inkomst och ekonomiska problem. Skillnaderna är stabila.<br />
• <strong>Spel</strong>problem är vanligare bland personer med låg utbildning, låg inkomst och<br />
utlandsfödda. Dessa skillnader har ökat <strong>för</strong> män under det senaste decenniet.<br />
I del 3 konstaterade vi att det finns starka samband mellan överdrivet spelande<br />
och ohälsa. Överdrivet spelande påverkar folkhälsan och skillnader i spelande<br />
ger skillnader i hälsa. Vi konstaterade också i del 4 att <strong>för</strong>ekomsten av överdrivet<br />
spelande i Sverige är o<strong>för</strong>ändrad på befolkningsnivå men att stora <strong>för</strong>ändringar<br />
har skett mellan olika grupper under det senaste decenniet. Internationell forskning<br />
visar att det finns stor rörlighet in i och ut ur överdrivet spelande (Abbott &<br />
Clarke, 2007; Svensson, 2005). Trots denna rörlighet ligger andelen personer med<br />
spelproblem relativt stabilt i olika länder världen över och många studier bekräftar<br />
att det finns sociala skillnader där andelen personer som har problem med spel om<br />
pengar är större bland de med låg utbildning och låg inkomst (Johansson et al.,<br />
2009). Dessutom är det internationellt sett vanligare med spelproblem bland unga,<br />
män och etniska minoriteter. Vi redovisar här svenska data om överdrivet spelande<br />
i olika sociala grupper.<br />
<strong>Spel</strong>ande bland minderåriga<br />
Vi har inga uppgifter om sociala skillnader i minderårigas spelande. Men några<br />
kommuner har kartlagt ungdomars spelande och i Stockholm har man dessutom<br />
analyserat spelande och riskabla spelvanor i olika stadsdelar. Resultaten visar att<br />
även om unga spelar lika mycket i stadsdelar med hög och låg socioekonomisk status<br />
så är andelen unga med riskabla spelvanor betydligt högre i stadsdelar med låg<br />
socioekonomisk status (Stockholms stads socialtjänst<strong>för</strong>valtning, 2008).<br />
riskabla spelvanor<br />
Data från nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor visar att socioekonomiska<br />
grupper har olika stora andelar med riskabla spelvanor. Personer med kort<br />
utbildning har i högre utsträckning riskabla spelvanor jäm<strong>för</strong>t med personer med<br />
lång utbildning. Skillnaden är signifikant <strong>för</strong> alla år utom 2005 <strong>för</strong> männen och<br />
2007 <strong>för</strong> både kvinnor och män. Ett liknande mönster finns <strong>för</strong> sysselsättning, personer<br />
med arbetaryrken har i högre utsträckning riskabla spelvanor än tjänstemän<br />
på mellan eller högre nivå. Skillnaden är signifikant <strong>för</strong> alla år utom 2006 <strong>för</strong> männen<br />
och 2007 och 2008 <strong>för</strong> kvinnorna.<br />
46 m å l o m r å d e 1 1 – S P e l