Målområde 11. Spel. Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk ...

More documents

Recommendations

Info

Data har hämtats från Swelogs befolkningsstudie om spel och hälsa och från en tidigare befolkningsstudie från 1997/98 (Rönnberg et al., 2000; Statens folkhälsoinstitut, 2010h). Mätinstrumenten för riskabla spelvanor (Fors) och spelproblem (PGSI och SOGS-R) återges i sin helhet i bilaga 1–3. avgränsning Var en spelare befinner sig på skalan mellan problemfritt spelande, riskabla spelvanor och spelproblem kan skifta över tid. Det finns ingen offentlig statistik baserad på registerdata för hur vanligt det överdrivna spelandet är i Sverige utan man mäter det i svaren på enkäter, så kallad självrapporterad förekomst. Den här rapporten omfattar inte förekomst av spelberoende som är en psykiatrisk diagnos på ett liknande sätt som alkoholberoende. Diagnoser för spelberoende finns både i det amerikanska diagnossystemet DSM-IV och i Världshälsoorganisationens diagnossystem ICD-10 (American Psychiatric Association, 1994; WHO, 2005). 3 Diagnosen spelberoende mäts i en klinisk intervju med hjälp av ett av dessa diagnostiska instrument. dpSir-modellen I figur 1 nedan beskrivs relationerna mellan drivkrafter, påverkansfaktorer, tillstånd, effekter och åtgärder utifrån DPSIR-modellen (European Environmental Agency, 1999). Det stora värdet med modellen är att den illustrerar vilka bakomliggande faktorer som har betydelse för levnadsvanor och livsvillkor och i nästa steg för folkhälsan. Det är dessa faktorer som politiker och andra beslutsfattare kan påverka med olika åtgärder och styrmedel. Modellen hjälper med andra ord till att ge en tydlig struktur för policyanalysen. Överdrivet spelande har negativa konsekvenser för både individen och samhället. De effekter och hälsoutfall som överdrivet spelande ger påverkar sociala relationer, ekonomi och hälsa för både spelaren, de anhöriga och det omgivande samhället. Åtgärderna och styrmedlen för att minska skadeverkningarna av överdrivet spelande kan vara ekonomiska och administrativa (inklusive juridiska), det kan vara information, före byggande metoder och behandling. De åtgärder som genomförts 2004–2010 beskrivs i del 6 Genomförda åtgärder och resultat. Där resonerar vi också kring åtgärdernas effekt för att minska skadeverkningarna av överdrivet spelande. 3. Diagnostic and statistical manual of mental disorders, fjärde utgåvan (DSM-IV) respektive International calssification of diseases, tionde utgåvan (ICD-10). Inför utgivningen 2013 av den femte versionen av DSM föreslås att diagnosen placeras tillsammans med bland annat alkoholberoende och narkotikaberoende i en ny kategori som kommer att kallas Missbruk och relaterade störningar. m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 19
Figur 1. DPSIR-modell av överdrivet spelande Drivkrafter • Normer och lagar • Spelmarknaden (kommersiella intressen, efterfrågan på spel, marknadsföring, spelformer, teknik och spelens utformning) • Illegal verksamhet • Värderingar (religion, spelkultur, medvetenhet om problemet) • Utbildningsnivå • Ekonomiska villkor Påverkansfaktorer • Attityder och beteenden • Sociala relationer (uppväxtmiljö, familj, skola, arbetsliv, fritid, bostadsormåde) • Bruk av alkohol och narkotika • Individfaktorer (biologiska och psykologiska) • Pris Tillstånd • Överdrivet spelande 20 m å l o m r å d e 1 1 – s p e l Åtgärder och styrmedel • Ekonomiska och administrativa styrmedel (inklusive juridiska), informaton, förebyggande metoder och behandling Effekter och hälsoutfall • Fysisk och psykisk hälsa • Sociala konsekvenser • Ekonomiska konsekvenser Kunskapen om orsakerna till överdrivet spelande är än så länge begränsad. Tidigare forskning om spel om pengar har dominerats av kliniska studier men under det senaste decenniet har det kommit allt fler befolkningsstudier runt om i världen. Longitudinella studier är dock fortfarande sällsynta. Detta innebär att vi inte med säkerhet kan säga vilka av drivkrafterna och påverkansfaktorerna som orsakar överdrivet spelande men däremot var det finns vetenskapligt belagda samband. Drivkrafterna och påverkansfaktorerna beskrivs närmare i del 2 Faktorer som påverkar överdrivet spelande. Sambanden mellan överdrivet spelande och hälsa beskrivs närmare i del 3b.
Page 1 and 2: målområde 11 Spel Kunskapsunderla
Page 3 and 4: © STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖST
Page 5 and 6: 51 DEL 6. Genomförda åtgärder oc
Page 7 and 8: Sammanfattning denna rapport är en
Page 9 and 10: Summary objective domain 11. Gambli
Page 11 and 12: Ordlista Faktor som påverkar häls
Page 13 and 14: Spelande bland minderåriga 12 m å
Page 16 and 17: 1 InLEDnInG m å l o m r å d e 1 1
Page 18 and 19: grupper (Statens folkhälsoinstitut
Page 22: LongitudineLLa Studier Longitudinel
Page 25 and 26: Här beSkriver vi närmare drivkraf
Page 27 and 28: vetenskapligt utvärderade i Sverig
Page 29 and 30: Kim, Odlaug, & Götestam, 2009; Mau
Page 32 and 33: 3 SAMBAnD MELLAn övERDRIvEt SPELAn
Page 34 and 35: än vuxna utan spelproblem. I en am
Page 36: visade också att sambandet mellan
Page 39 and 40: SaMManFattning • överdrivet spel
Page 41 and 42: Spelandet på spelautomater har min
Page 43 and 44: Undersökningarna visar att det är
Page 45 and 46: Spelmönster Spelproblem Det finns
Page 47 and 48: SaMManFattning • Det finns tydlig
Page 49 and 50: diagram 10. Andel män 16-84 år me
Page 51 and 52: diagram 13. Andel män 16-84 år me
Page 53 and 54: denna deL inLedS med en kort beskri
Page 55 and 56: tabell 1. Genomförda åtgärder 20
Page 57 and 58: Åtgärd nivå aktör Faktorer som
Page 59 and 60: Wolgast, 2008; Binde, 2005a, 2007,
Page 61 and 62: Spelansvarsverktyg Spelarrangörern
Page 63 and 64: Föreningsstöd och projektstöd ti
Page 65 and 66: att medvetenheten har ökat i samh
Page 67 and 68: tyg. Dessutom behövs fortsatta åt
Page 69 and 70: De bärande elementen i den svenska
Page 71 and 72:
Åtgärd nivå aktör Faktor som p
Page 73 and 74:
2. Upprätta en nationell handlings
Page 75 and 76:
Förslag Statens folkhälsoinstitut
Page 77 and 78:
Förslag Statens folkhälsoinstitut
Page 79 and 80:
Referenser Abbott, M., & Clarke, D.
Page 81 and 82:
Harrigan, K., & Dixon, M. (2010). G
Page 83 and 84:
Statens folkhälsoinstitut. (2010c)
Page 85 and 86:
Bilaga 1. Folkhälsofrågorna om ri
Page 87 and 88:
7. Hur ofta har någon kritiserat d
Page 89 and 90:
Aldrig/Ibland/Ofta/Alltid Om Ja: 4B
Page 91 and 92:
16A. Har du någon gång tagit lån
Page 93:
Det övergripande målet för folkh
show all

Målområde 11. Spel. Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?