Målområde 11. Spel. Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk ...
Målområde 11. Spel. Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk ...
Målområde 11. Spel. Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
målområde 11<br />
<strong>Spel</strong><br />
<strong>Kunskapsunderlag</strong> <strong>för</strong><br />
<strong>Folkhälsopolitisk</strong> rapport 2010
målområde 11<br />
<strong>Spel</strong><br />
<strong>Kunskapsunderlag</strong> <strong>för</strong><br />
<strong>Folkhälsopolitisk</strong> rapport 2010
© STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2011, R 2011:19<br />
UppLAgA 2:1<br />
ISSN 1651-8624<br />
ISBN 978-91-7257-845-6 (pDF)<br />
ISBN 978-91-7257-846-3 (pRINT)<br />
FOTO INLAgA: S 23 NETTAN OLIw, ÖvRIgA BILDER MATTON.SE<br />
OMSLAgSFOTO: MATTON.SE<br />
gRAFISK pRODUKTION: AB TypOFORM<br />
TRyCK: STRÖMBERg, STOCKHOLM, 2011
Innehåll<br />
5 Förord<br />
6 Sammanfattning<br />
Utvecklingen av överdrivet spelande 6<br />
Genom<strong>för</strong>da åtgärder 7<br />
Förslag till framtida åtgärder 7<br />
8 Summary<br />
development of excessive gambling 8<br />
Implemented measures 9<br />
Proposals of future measures 9<br />
10 Ordlista<br />
15 DEL 1. Inledning<br />
målområde 11 – alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel 16<br />
modell <strong>för</strong> analys 18<br />
23 DEL 2. Faktorer som påverkar överdrivet spelande<br />
drivkrafter 24<br />
Påverkansfaktorer 27<br />
31 DEL 3. Samband mellan överdrivet spelande och hälsa<br />
<strong>Spel</strong>ande bland minderåriga 32<br />
riskabla spelvanor 33<br />
<strong>Spel</strong>problem 34<br />
37 DEL 4. utvecklingen av överdrivet spelande<br />
ålder och kön 38<br />
<strong>Spel</strong>mönster 44<br />
regional utveckling 44<br />
45 DEL 5. Hälsoskillnader mellan olika grupper<br />
<strong>Spel</strong>ande bland minderåriga 46<br />
riskabla spelvanor 46<br />
<strong>Spel</strong>problem 49
51 DEL 6. Genom<strong>för</strong>da åtgärder och resultat<br />
Internationell utveckling 52<br />
Genom<strong>för</strong>da åtgärder 2004–2010 53<br />
Bedömning av genom<strong>för</strong>da åtgärder 63<br />
Framtida behov 65<br />
67 DEL 7. Förslag till framtida åtgärder<br />
1. Utveckla och stärka spelregleringen 71<br />
2. Upprätta en nationell handlingsplan <strong>för</strong> spel<strong>för</strong>ebyggande arbete 72<br />
3. Utveckla, utvärdera och implementera metoder<br />
som <strong>för</strong>ebygger spelproblem 72<br />
4. Öka tillgången till behandling med effektiva metoder<br />
<strong>för</strong> spelberoende 73<br />
5. Utreda hur arbetet med spel och ANdT kan integreras 74<br />
6. Utveckla statistik <strong>för</strong> långsiktig uppföljning av det överdrivna<br />
spelandet 75<br />
7. Stödja kunskapsspridning till olika yrkesgrupper, beslutsfattare<br />
och ideella organisationer över hela landet 75<br />
8. Utveckla systematisk utvärdering av beslut om nya spelformer<br />
och av nya villkor <strong>för</strong> befintliga spelformer 76<br />
9. Utlysa forskningsmedel <strong>för</strong> oberoende utvärdering av<br />
spelansvarsverktygen på den svenska spelmarknaden 77<br />
10. Permanenta Stödlinjen <strong>för</strong> spelare och anhöriga 77<br />
78 Referenser<br />
84 Bilaga 1. Folkhälsofrågorna om riskabla spelvanor(FORS)<br />
85 Bilaga 2. Problem Gambling Severity Index (PGSI)<br />
87 Bilaga 3. South Oaks Gambling Screen – Revised (SOGS-R)
Förord<br />
SverigeS rikSdag antog den nationella folkhälsopolitiken 2003 i propositionen<br />
Mål <strong>för</strong> folkhälsan (2002/03:35) och år 2008 presenterades propositionen En <strong>för</strong>nyad<br />
folkhälsopolitik (2007/08:110). Det övergripande målet <strong>för</strong> folkhälsan är att<br />
skapa samhälleliga <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> en god hälsa på lika villkor <strong>för</strong> hela befolkningen.<br />
Statens folkhälsoinstitut har regeringens uppdrag att analysera och följa<br />
upp den nationella folkhälsopolitiken och ger där<strong>för</strong> ut <strong>Folkhälsopolitisk</strong> rapport,<br />
den <strong>för</strong>sta gavs ut 2005 och den andra i november 2010.<br />
Det finns två huvudsyften med den folkhälsopolitiska rapporteringen. Det <strong>för</strong>sta<br />
är att ge regeringen överblick över hur folkhälsan har utvecklats och resultatet av<br />
genom<strong>för</strong>da åtgärder. Det andra är att rekommendera framtida satsningar så att<br />
regeringen kan göra strategiska val och prioritera bland <strong>för</strong>slagen.<br />
Underlaget <strong>för</strong> <strong>Folkhälsopolitisk</strong> rapport 2010 är omfattande och presenteras i<br />
flera underlagsrapporter som ger en <strong>för</strong>djupad bild av varje enskilt målområde. Den<br />
här rapporten innehåller kunskapsunderlag som har tagits fram inom målområde<br />
11, spel. I rapporten beskrivs det överdrivna spelandets samband med hälsa, utvecklingen<br />
över tid, genom<strong>för</strong>da åtgärder 2004–2010 samt <strong>för</strong>slag till framtida åtgärder.<br />
Folkhälsopolitiken inom området <strong>för</strong> spel berör ett stort antal sektorer och aktörer<br />
i samhället och vi har velat göra många delaktiga i arbetet, särskilt med att<br />
identifiera idéer och <strong>för</strong>slag till framtida åtgärder samt behovet av stöd på regional<br />
och lokal nivå.<br />
Rapporten har arbetats fram av Marie Risbeck vid avdelningen <strong>för</strong> drogprevention<br />
och spel. Den har granskats av institutets interna sekretariat <strong>för</strong> <strong>Folkhälsopolitisk</strong><br />
rapport 2010 och av Jessika Svensson, Ulla Romild och Thomas Jacobsson på<br />
avdelningen <strong>för</strong> drogprevention och spel.<br />
Central<strong>för</strong>bundet <strong>för</strong> alkohol- och narkotikaupplysning och Lotteriinspektionen<br />
har lämnat underlag till rapporten.<br />
Vetenskaplig granskare har varit Per Binde, fil. dr i socialantropologi vid Centrum<br />
<strong>för</strong> forskning om offentlig sektor, Göteborgs universitet.<br />
Östersund, juli 2011<br />
Sarah Wamala<br />
Generaldirektör<br />
m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 5
Sammanfattning<br />
denna rapport är en av 21 underlagsrapporter till <strong>Folkhälsopolitisk</strong> rapport 2010.<br />
Huvudrapporten <strong>Folkhälsopolitisk</strong> rapport 2010: Framtidens folkhälsa – allas<br />
ansvar utkom i november 2010. Folkhälsopolitikens mål <strong>för</strong> målområde 11 spel är<br />
att minska skadeverkningarna av överdrivet spelande. Utvecklingen av överdrivet<br />
spelande mäts i rapporten med hjälp av indikatorerna: spelande bland minderåriga,<br />
riskabla spelvanor och spelproblem.<br />
Utvecklingen av överdrivet spelande<br />
Det finns ett klart samband mellan överdrivet spelande och ohälsa, särskilt psykisk<br />
ohälsa och riskfylld alkoholkonsumtion. Andelen problemspelare är betydligt<br />
större bland män som varit utsatta <strong>för</strong> våld det senaste året jäm<strong>för</strong>t med bland<br />
dem som inte varit utsatta <strong>för</strong> våld. Vi vet inte om det överdrivna spelandet leder<br />
till ohälsa eller om personer som mår psykiskt dåligt lättare får problem med sitt<br />
spelande. I Sverige saknas registerdata om överdrivet spelande vilket innebär att vi<br />
saknar kunskap om svenska <strong>för</strong>hållanden när det gäller sambanden mellan spelande<br />
och <strong>för</strong>tida död, självmords<strong>för</strong>sök, kriminalitet, skuldsättning med mera.<br />
Det finns tydliga sociala skillnader vad gäller överdrivet spelande. Riskabla spelvanor<br />
är vanligare bland personer med låg utbildning, arbetaryrken, låg inkomst<br />
och ekonomiska problem och skillnaderna är stabila. <strong>Spel</strong>problem är vanligare<br />
bland personer med låg utbildning och låg inkomst samt utländsk bakgrund. Dessa<br />
skillnader har ökat <strong>för</strong> män under det senaste decenniet.<br />
Överdrivet spelande finns i alla befolkningsgrupper och i alla spelformer men det<br />
är vanligare bland män och unga. <strong>Spel</strong>andet bland minderåriga har minskat under<br />
det senaste decenniet, men både pojkar och flickor spelar i alla spelformer oavsett<br />
åldersgräns, exempelvis på spelautomater och internetspel. Andelen i befolkningen<br />
som har problem med spel om pengar ligger på cirka två procent vilket är samma<br />
nivå som <strong>för</strong> tio år sedan. Andelen problemspelande män 18–24 år har dock <strong>för</strong>dubblats<br />
under samma period och i dag har närmare var tionde person i denna<br />
grupp problem med spel om pengar. Bland personer som spelar ofta, <strong>för</strong> mycket<br />
pengar och i en eller flera av spelformerna spelautomater, internetspel, kasinospel,<br />
bingo och poker finns en högre andel problemspelare. Det finns regionala skillnader<br />
<strong>för</strong> spelvanor och problemen är vanligare i storstadsregionerna.<br />
6 m å l o m r å d e 1 1 – S P e l
Genom<strong>för</strong>da åtgärder<br />
Åtgärderna <strong>för</strong> att motverka skadeverkningar av överdrivet spelande har syftat<br />
till att påverka värderingar, normer och lagar, attityder och beteenden, sociala<br />
relationer och individfaktorer. Åtgärderna stämmer väl överens med <strong>för</strong>slagen i<br />
<strong>Folkhälsopolitisk</strong> rapport 2005. De flesta genom<strong>för</strong>da åtgärderna har fokuserat på<br />
attityder och beteenden hos spelare och anhöriga men också hos personer som i sitt<br />
arbete kommer i kontakt med spelproblem. Få åtgärder har syftat till att påverka<br />
sociala relationer och när det gäller åtgärder som syftat till att påverka värderingar<br />
samt normer och lagar saknas samordning.<br />
Vid en sammantagen bedömning konstaterar vi att de genom<strong>för</strong>da åtgärderna<br />
troligen haft en positiv effekt på befolkningsnivå och <strong>för</strong> enskilda personer. Trots<br />
att spelmarknaden har expanderat så ligger andelen problemspelare kvar på samma<br />
nivå i befolkningen i stort och spelandet bland minderåriga har minskat. Det finns<br />
i dag i viss utsträckning verksamheter dit enskilda spelare och anhöriga kan vända<br />
sig <strong>för</strong> stöd, råd och behandling. Medvetenheten i samhället om att spel om pengar<br />
har en negativ sida har också ökat. Samtidigt har det skett stora <strong>för</strong>skjutningar i spelandet<br />
mellan olika befolkningsgrupper med bland annat en <strong>för</strong>dubbling av andelen<br />
problemspelare bland män 18–24 år. Vi ser också ökade hälsoskillnader kopplade<br />
till spelproblem och spelande bland minderåriga finns fortfarande i alla spelformer.<br />
Tillgången till stöd och behandling är mycket ojämnt <strong>för</strong>delad över landet samtidigt<br />
som det fortfarande saknas viktig kunskap <strong>för</strong> att utveckla effektiva metoder som<br />
<strong>för</strong>ebygger skadligt spelande.<br />
Förslag till framtida åtgärder<br />
Vi presenterar tio <strong>för</strong>slag till framtida åtgärder <strong>för</strong> att minska skadeverkningarna av<br />
överdrivet spelande. De fyra viktigaste är att<br />
• utveckla och stärka spelregleringen<br />
• upprätta en nationell handlingsplan <strong>för</strong> spel<strong>för</strong>ebyggande arbete<br />
• utveckla, utvärdera och implementera metoder som <strong>för</strong>ebygger spelproblem<br />
• öka tillgången till behandling med effektiva metoder <strong>för</strong> spelberoende.<br />
Dessa åtgärder syftar till att påverka alla nivåer i samhället. Kostnaderna <strong>för</strong> <strong>för</strong>slagen<br />
till framtida åtgärder ligger främst på låg och medelnivå.<br />
m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 7
Summary<br />
objective domain <strong>11.</strong> Gambling<br />
knowledge base for the public Health policy report 2010<br />
tHiS report iS one of 21 sub-reports of the Public Health Policy Report 2010. The<br />
main report, the Public Health Policy Report 2010: Public health of the future –<br />
everyone’s responsibility, was published in November 2010. The objective for the<br />
public health policy regarding gambling is to reduce harm from excessive gambling.<br />
The development of excessive gambling is measured through the three indicators:<br />
underage gambling, risky gambling habits and problem gambling.<br />
development of excessive gambling<br />
There is a clear connection between excessive gambling and illness, particularly<br />
mental illness and hazardous alcohol consumption. The proportion of problem<br />
gamblers is significantly higher among men subjected to violence in the past year<br />
compared with those not subjected to violence. It is unknown whether excessive<br />
gambling leads to illness or if those who are mentally ill are more inclined to have<br />
problems with gambling. There is no register data on excessive gambling in Sweden,<br />
meaning that there is a lack of knowledge with regard to connections with mortality,<br />
attempted suicide, criminality and indebtedness, etc.<br />
There are clear social disparities with regard to excessive gambling. Risky gambling<br />
habits are more common among those with a low level of education, a bluecollar<br />
profession, a low income or financial problems, and the pattern is stable over<br />
time. Problem gambling is more common among those with a low level of education<br />
or low income and those not born in Sweden. These discrepancies have increased<br />
among men in the past decade.<br />
Excessive gambling is present in all population groups and in all types of gambling,<br />
but is more common among men and young people. Underage gambling has<br />
decreased in the past decade. However, both boys and girls gamble in all forms of<br />
gambling regardless of age limit, including gambling machines and Internet gambling.<br />
Approximately 2 per cent of the general population are problem gamblers,<br />
which is the same level of ten years ago. However, the proportion of men aged 18 to<br />
24 who are problem gamblers has doubled in the same period and, today, nearly one<br />
out of ten people in this group have problems with gambling for money. A high er<br />
proportion of problem gamblers are found among those who gamble often, for<br />
large amounts of money and in one or more of the types of gambling of gambling<br />
8 m å l o m r å d e 1 1 – S P e l
machines, Internet gambling, casino gambling, bingo and poker. There are regional<br />
differences with regard to risky gambling habits and problem gambling with a<br />
higher occurrence in the metropolitan regions.<br />
Implemented measures<br />
Measures to counter the harms of excessive gambling have aimed to influence<br />
values, norms and laws, attitudes and behaviour, social relationships and individual<br />
factors. Implemented measures agree well with those proposed in the Public Health<br />
Policy Report from 2005. Most of the measures implemented have focused on attitudes<br />
and behaviour among gamblers and their relatives, as well as those who come<br />
into contact with problem gambling in their work. Few measures aimed to influence<br />
social relationships and with regard to those measures which aimed to influence<br />
values, norms and laws, there has been a lack of coordination.<br />
In a collective assessment, we confirm that the measures implemented probably<br />
had a positive effect on a population level and for individuals. Although the<br />
gambling market has expanded, the proportion of problem gamblers in the general<br />
population remains at the same level and underage gambling has decreased. Today,<br />
there are, to some extent, activities to which individual gamblers and relatives can<br />
turn for support, advice and treatment. Awareness in society has also increased that<br />
gambling for money has a negative side. At the same time, major shifts have occurred<br />
between various population groups with, among others, a doubling of the proportion<br />
of problem gamblers among men aged 18 to 24. We also note greater health<br />
discrepancies linked to the problem gambling that exists in society and underage<br />
gambling still exists in all forms of gambling. Access to support and treatment is<br />
very unevenly distributed over the country at the same time that there is still a shortage<br />
of crucial knowledge for developing effective prevention methods for gambling<br />
prevention.<br />
Proposals of future measures<br />
The report presents ten proposals of future measures to reduce the harms of excessive<br />
gambling. The four most important are to:<br />
• develop and strengthen gambling regulations<br />
• establish a national action plan for gambling prevention efforts<br />
• develop, evaluate and implement methods that prevent problem gambling<br />
• increase access to treatment with effective methods for problem gambling.<br />
These measures aim to influence all levels of society. The presented proposals of<br />
future measures to reduce the harms of excessive gambling, mainly lie at a low to<br />
medium level in terms of costs.<br />
m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 9
Ordlista<br />
Faktor som<br />
påverkar hälsa<br />
10 m å l o m r å d e 1 1 – S P e l<br />
Faktor som påverkar hälsotillståndet. Exempelvis är höga<br />
krav i arbetet kombinerat med små möjligheter att påverka<br />
situationen faktorer som bidrar till hjärt- och kärlsjukdomar.<br />
Folkhälsa Det allmänna hälsotillståndet i en befolkning. Beskriver<br />
både summan av individernas hälsa och hälsans <strong>för</strong>delning<br />
i befolkningen.<br />
Folkhälsofrågorna<br />
om riskabla<br />
spelvanor (Fors)<br />
Ett mätinstrument bestående av tre frågor och nio svarsalternativ.<br />
Med hjälp av ett index skapar man ett mått på riskabla<br />
spelvanor. Se även Bilaga 1.<br />
Förebyggande åtgärd Åtgärd som <strong>för</strong>hindrar icke önskvärda händelser, handlingar,<br />
beteenden och tillstånd. Åtgärden syftar inte alltid till<br />
att <strong>för</strong>ebygga sjukdomar. Se även Sjukdoms<strong>för</strong>ebyggande<br />
åtgärd.<br />
illegalt spel <strong>Spel</strong> om pengar som anordnas <strong>för</strong> allmänheten och i kommersiellt<br />
syfte men som helt saknar tillstånd. Exempel<br />
på illegala spel är andra spelautomater än Svenska spels<br />
Vegasautomater. Se även Oreglerat spel.<br />
indikator Ett <strong>för</strong>hållande som används som markör <strong>för</strong> ett visst annat<br />
<strong>för</strong>hållande, till exempel utbildning som indikator <strong>för</strong> socioekonomisk<br />
position. Indikatorerna används <strong>för</strong> att kommunicera<br />
information om ett folkhälsoproblems utveckling till<br />
en målgrupp.<br />
Mål <strong>för</strong> folkhälsa Det övergripande nationella målet <strong>för</strong> arbetet med att <strong>för</strong>bättra<br />
folkhälsan (skapa samhälleliga <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> en<br />
god hälsa på lika villkor) och de elva målområdena. Beslutat<br />
av riksdagen 2003 och reviderat 2008.<br />
<strong>Målområde</strong> Avser i den här rapporten folkhälsopolitikens elva målområden.<br />
Inom varje målområde finns åtgärder som ska <strong>för</strong>a<br />
Sverige närmare det övergripande målet <strong>för</strong> folkhälsan.
oreglerat spel <strong>Spel</strong> om pengar som anordnas <strong>för</strong> allmänheten i kommersiellt<br />
syfte och som saknar tillstånd att verka i Sverige.<br />
Exempel på oreglerat spel är spel om pengar som anordnas<br />
<strong>för</strong> svenska konsumenter av utlandsbaserade spelarrangörer.<br />
Se även Reglerat spel.<br />
problem gambling<br />
severity index (pgSi)<br />
Ett mätinstrument med nio frågor och trettiosex svarsalternativ.<br />
Med hjälp av ett index skapar man ett mått på spelproblem<br />
och risk <strong>för</strong> spelproblem. Se även Bilaga 2.<br />
problemspelande Sammanslagning av kategorierna spelproblem och moderat<br />
risk <strong>för</strong> spelproblem enligt Problem gambling severity index.<br />
Se även Bilaga 2.<br />
reglerat spel <strong>Spel</strong> om pengar som anordnas <strong>för</strong> allmänheten i kommersiellt<br />
syfte och som har tillstånd. Tillstånd ges av regeringen,<br />
Lotteriinspektionen, länsstyrelserna och kommunerna beroende<br />
på vilket spel det gäller. I Sverige regleras spel om pengar<br />
av lotterilagen (1994:1000) och kasinolagen (1999:355). Se<br />
även Oreglerat spel och Illegalt spel.<br />
riskabla spelvanor <strong>Spel</strong>ande som med<strong>för</strong> en eller flera negativa konsekvenser. Vi<br />
räknar det här som en av tre indikatorer <strong>för</strong> överdrivet spelande<br />
och vi betraktar det som mindre allvarligt än spelproblem.<br />
Se även <strong>Spel</strong>ande bland minderåriga och <strong>Spel</strong>problem.<br />
Sjukdoms<strong>för</strong>e-<br />
byggande åtgärd<br />
Socioekonomisk<br />
grupp<br />
Åtgärd <strong>för</strong> att <strong>för</strong>ebygga en specifik sjukdom. Ofta överlappar<br />
hälsofrämjande och sjukdoms<strong>för</strong>ebyggande åtgärder<br />
varandra. Om åtgärderna syftar till att reducera en riskfaktor<br />
kallas den sjukdoms<strong>för</strong>ebyggande, ska den öka tillgången<br />
till en skyddsfaktor (friskfaktor) kallas den hälsofrämjande.<br />
Se även Förebyggande åtgärd.<br />
Grupp av befolkningen utifrån position på arbetsmarknaden<br />
och utbildningsnivå.<br />
Social gradient Samband där den sociala hierarkin i samhället påverkar en<br />
variabel på ett trappstegsformat sätt. Exempelvis att ju högre<br />
trappsteg man befinner sig på i den sociala hierarkin ju bättre<br />
hälsa har man.<br />
South oaks<br />
gambling Screen –<br />
revised (SogS-r)<br />
Ett mätinstrument med fyrtio frågor. Med hjälp av ett index<br />
skapar man ett mått på spelproblem. Se även Bilaga 3.<br />
m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 11
<strong>Spel</strong>ande bland<br />
minderåriga<br />
12 m å l o m r å d e 1 1 – S P e l<br />
<strong>Spel</strong>ande bland personer som inte fyllt 18 år. Vi räknar det<br />
här som en av tre indikatorer <strong>för</strong> överdrivet spelande. Se<br />
även Riskabla spelvanor och <strong>Spel</strong>problem.<br />
<strong>Spel</strong>ansvar Avser i denna rapport de frivilliga åtgärder som spelarrangörerna<br />
vidtar <strong>för</strong> att motverka överdrivet spelande. Exempel<br />
är utbildning <strong>för</strong> ombud och personal, etiska riktlinjer <strong>för</strong><br />
marknads<strong>för</strong>ing, spelbudget, självavstängning samt egenkontroll<br />
av åldersgränser och kreditspel.<br />
<strong>Spel</strong>arrangör Aktör som med eller utan tillstånd arrangerar spel där<br />
människor kan spela om pengar. Arrangörerna kan vara<br />
både kommersiella bolag och ideella organisationer.<br />
<strong>Spel</strong>beroende Situation då en person drabbats av mycket allvarliga konsekvenser<br />
av spelande om pengar. Används ofta synonymt<br />
med diagnosen spelmani som identifieras som en impulskontrollstörning<br />
i Diagnostic and statistical manual of mental<br />
disorders (DSM-IV). Kriterierna <strong>för</strong> spelmani är lika de som<br />
används <strong>för</strong> att identifiera personer med alkoholberoende.<br />
<strong>Spel</strong> om pengar <strong>Spel</strong> där man satsar pengar i syfte att vinna mer pengar och<br />
där slumpen på något sätt är inblandad (dvs. utfallet av spelet<br />
är ett resultat av faktorer som helt eller delvis ligger utan<strong>för</strong><br />
spelarnas kontroll). Exempel på vanliga spel om pengar i<br />
Sverige är lotter, nummerspel (Joker, Lotto, Keno), hästspel,<br />
sportspel, bingospel, spelautomater och kasinospel (roulett,<br />
tärningsspel, kortspel).<br />
<strong>Spel</strong>prevention Åtgärder som motverkar skadeverkningar av överdrivet<br />
spelande. Man arbetar på tre nivåer:<br />
1. generella åtgärder <strong>för</strong> att <strong>för</strong>ebygga att överdrivet<br />
spelande uppkommer<br />
2. åtgärder riktade till särskilda riskgrupper<br />
3. vård och behandling till personer som redan upplevt<br />
negativa konsekvenser av ett överdrivet spelande.<br />
<strong>Spel</strong>problem <strong>Spel</strong>ande som lett till en eller flera allvarliga negativa konsekvenser,<br />
exempelvis hälsomässiga, sociala och ekonomiska<br />
problem. Vi räknar det här som en av tre indikatorer <strong>för</strong><br />
överdrivet spelande och betraktar det som mer allvarligt än<br />
riskabla spelvanor. Ersätts ibland av problemspelande. Se<br />
även <strong>Spel</strong>ande bland minderåriga och Riskabla spelvanor.
Swedish longitudinal<br />
gambling study<br />
(Swelogs)<br />
En studie om spel och hälsa med upprepade undersökningar<br />
som pågår mellan 2008 och 2015. Studien leds och finansieras<br />
av Statens folkhälsoinstitut. Den syftar till att mäta och<br />
beskriva spelproblemen i Sverige och till att identifiera risk-<br />
och skyddsfaktorer <strong>för</strong> spelproblem.<br />
Åtgärd Fysisk eller beteendemässig <strong>för</strong>ändring i syfte att minska<br />
negativa eller öka positiva hälsoeffekter (SOU 2009:83).<br />
Överdrivet spelande <strong>Spel</strong> om pengar som lett till negativa konsekvenser <strong>för</strong> hälsan,<br />
sociala relationer eller ekonomin. Är en faktor som påverkar<br />
folkhälsan. Mäts i denna rapport med tre indikatorer: spelande<br />
bland minderåriga, riskabla spelvanor och spelproblem.<br />
m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 13
1 InLEDnInG<br />
m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 15
denna rapport är ett kunskapsunderlag <strong>för</strong> <strong>Folkhälsopolitisk</strong> rapport 2010,<br />
Framtidens folkhälsa – allas ansvar (Statens folkhälsoinstitut, 2010c). <strong>Folkhälsopolitisk</strong><br />
rapport 2010 beskriver vikten av tidiga och <strong>för</strong>ebyggande åtgärder <strong>för</strong> att<br />
skapa goda livsvillkor, livsmiljöer och levnadsvanor. Det övergripande nationella<br />
målet <strong>för</strong> folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> en god<br />
hälsa på lika villkor i hela befolkningen. Detta mål med tillhörande elva målområden<br />
(se nedan) visar riktningen <strong>för</strong> arbetet med att nå social hållbarhet (Regeringens<br />
proposition 2002/03:35; Regeringens proposition 2007/08:110). Vi ser där<strong>för</strong> uppdraget<br />
med att skriva <strong>Folkhälsopolitisk</strong> rapport 2010 och dess kunskapsunderlag<br />
som en del av arbetet med att skapa <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> en hållbar utveckling.<br />
MÅL FÖr FoLkHäLSan<br />
Det övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga <strong>för</strong>utsättningar<br />
<strong>för</strong> en god hälsa på lika villkor <strong>för</strong> hela befolkningen.<br />
<strong>Målområde</strong>n:<br />
1. Delaktighet och inflytande i samhället<br />
2. Ekonomiska och sociala <strong>för</strong>utsättningar<br />
3. Barns och ungas uppväxtvillkor<br />
4. Hälsa i arbetslivet<br />
5. Miljöer och produkter<br />
6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård<br />
7. Skydd mot smittspridning<br />
8. Sexualitet och reproduktiv hälsa<br />
9. Fysisk aktivitet<br />
10. Matvanor och livsmedel<br />
<strong>11.</strong> Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel<br />
målområde 11 – alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel<br />
Områdena tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel har det gemensamt att de<br />
rör levnadsvanor där konsumtion av potentiellt beroendeframkallande produkter<br />
står i centrum. Bruket påverkar hälsan på olika sätt. Vad gäller tobak, narkotika och<br />
dopning betraktas allt bruk som skadligt medan man inom alkohol och spel talar<br />
om både skadligt och icke-skadligt bruk. Detta återspeglas också i folkhälsomålen<br />
<strong>för</strong> respektive område (faktarutan nedan). Inom alla områden kan skadligt bruk få<br />
mycket negativa konsekvenser <strong>för</strong> individen och dess anhöriga. Inte sällan är det<br />
samma personer som utgör riskgrupp <strong>för</strong> flera av områdena och ansamlingen av<br />
flera riskfyllda levnadsvanor hos samma individer ökar risken <strong>för</strong> ohälsa. Bruket av<br />
tobak och narkotika samt överdrivet spelande är vanligare bland lågutbildade och<br />
bidrar därmed till att <strong>för</strong>stärka skillnaderna i hälsa mellan olika socioekonomiska<br />
16 m å l o m r å d e 1 1 – S P e l
grupper (Statens folkhälsoinstitut, 2010c). Inom alla delområden i målområde 11<br />
finns också starka kommersiella intressen inblandade, en ökande internethandel<br />
samt illegal handel.<br />
FoLkHäLSopoLitikenS MÅL FÖr MÅLoMrÅde 11<br />
aLkoHoL, narkotika, dopning, tobak ocH SpeL<br />
• minskat bruk och minskade skadeverkningar av alkohol<br />
• ett samhälle fritt från narkotika<br />
• ett samhälle fritt från dopning<br />
• minskat bruk av tobak<br />
• minskade skadeverkningar av överdrivet spelande<br />
Målen formulerades 2003 i regeringens proposition Mål <strong>för</strong> folkhälsan och fastställdes<br />
2008 i regeringens proposition En <strong>för</strong>nyad folkhälsopolitik (Regeringens proposition<br />
2002/03:35; Regeringens proposition 2007/08:110).<br />
De bärande elementen <strong>för</strong> den svenska politiken kring alkohol, narkotika, dopning<br />
och tobak är en stark lagstiftning, internationellt samarbete, nationell samverkan<br />
och lokalt utvecklingsarbete. För att minska skadorna till följd av överdrivet spelande<br />
har vi börjat med satsningar på att bygga upp kunskapen, utveckla metoder<br />
och utbilda.<br />
Statens folkhälsoinstitut har en central roll inom målområde 11 som nationellt<br />
kunskapscentrum <strong>för</strong> <strong>för</strong>ebyggande metoder och strategier, som ansvarig myndighet<br />
<strong>för</strong> uppföljning av folkhälsopolitiken samt som tillsynsmyndighet <strong>för</strong> alkohol<br />
och tobak. Förutom Statens folkhälsoinstitut arbetar andra centrala myndigheter,<br />
länsstyrelser samt hälso- och sjukvården på detta <strong>för</strong> folkhälsopolitiken prioriterade<br />
målområde. Kommunerna är navet i det lokala <strong>för</strong>ebyggande arbetet bland<br />
annat genom sitt samarbete med andra verksamheter, inte minst ideella organisationer.<br />
I början av 2000-talet kom de <strong>för</strong>sta nationella handlingsplanerna <strong>för</strong> arbetet<br />
med alkohol och narkotika. Efter fem år <strong>för</strong>nyades handlingsplanerna och gällde<br />
fram till 2010 då de också utvärderades (Statens folkhälsoinstitut, 2010f). 2008<br />
inrättade regeringen ett sekretariat som samordnar regeringens arbete med alkohol,<br />
narkotika, dopning och tobak. Från och med 2011 <strong>för</strong>tydligas kravet på samordning<br />
ytterligare då regeringen lägger fram en samlad strategi <strong>för</strong> arbetet.<br />
<strong>Spel</strong><br />
Statens folkhälsoinstitut har sedan 1999 fått anslag <strong>för</strong> åtgärder mot spelberoende<br />
och dess sociala konsekvenser. Resurserna <strong>för</strong> detta arbete har ökat från 4 till 28<br />
miljoner kronor per år. Uppdraget avser spel om pengar och inte tevespel och dator-<br />
m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 17
spel. Fokus <strong>för</strong> arbetet har hittills legat på utveckling och utvärdering av metoder<br />
<strong>för</strong> spelberoendebehandling, kunskapsuppbyggnad, utbildning och stöd till ideella<br />
organisationer. I folkhälsopropositionen 2007/08:110 betonades vikten av att<br />
genom<strong>för</strong>a en ny longitudinell undersökning om spelvanor och spelmissbruk, att ett<br />
självhjälpsprogram <strong>för</strong> barn, ungdomar och deras <strong>för</strong>äldrar ska utvecklas och att<br />
särskilda åtgärder behövs <strong>för</strong> att nå spelberoende ungdomar och vuxna i sårbara<br />
grupper. Åtgärderna beskrivs närmare i del 6 Genom<strong>för</strong>da åtgärder och resultat.<br />
modell <strong>för</strong> analys<br />
I det här avsnittet presenterar vi modellen DPSIR 1 som beskriver samspelet mellan<br />
samhälle och hälsa.<br />
Överdrivet spelande betraktas i modellen som en faktor som påverkar hälsa<br />
(”tillstånd” enligt modellen i figur 1 nedan). Överdrivet spelande är spelande om<br />
pengar som lett till negativa konsekvenser och mäts i denna rapport med hjälp av de<br />
tre indikatorerna: spelande bland minderåriga, riskabla spelvanor och spelproblem.<br />
Indikatorerna riskabla spelvanor och spelproblem utvecklades i <strong>Folkhälsopolitisk</strong><br />
rapport 2005 (Statens folkhälsoinstitut, 2005). Nedan beskriver vi indikatorerna<br />
och hur de mäts.<br />
<strong>Spel</strong>ande bland minderåriga är nivån på spel om pengar bland personer under 18 år.<br />
Under perioden 2004–2010 har alla spel om pengar haft lägst 18-årsgräns utom lotter<br />
och Bingolotto. 2 Data har hämtats från CAN:s skolundersökningar och Swelogs<br />
befolkningsstudie om spel och hälsa (Fender & Hvitfeldt, 2008; Hvitfeldt & Gripe,<br />
2010; Hvitfeldt & Nyström, 2009; Hvitfeldt & Rask, 2006, 2007; Statens folkhälso-<br />
institut, 2010h).<br />
Riskabla spelvanor innebär att man har fått en eller flera av tre negativa konsekvenser<br />
av sitt spelande. Dessa är att man blir irriterad eller rastlös om man inte får spela,<br />
att man ljugit om sitt spelande eller att man <strong>för</strong>sökt minska sitt spelande. Riskabla<br />
spelvanor betraktas som mindre allvarligt än spelproblem, se nedan. Vi mäter riskabla<br />
spelvanor med hjälp av Folkhälsofrågorna om riskabla spelvanor (Fors) och<br />
data har hämtats från den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor (Statens<br />
folkhälsoinstitut, 2010g).<br />
<strong>Spel</strong>problem innebär att man har fått en eller flera allvarliga negativa konsekvenser<br />
av sitt spelande. Vi betraktar det som allvarligare än riskabla spelvanor. <strong>Spel</strong>problem<br />
har sociala, ekonomiska och hälsomässiga konsekvenser och mäts noggrannare än<br />
riskabla spelvanor. <strong>Spel</strong>problem mäts här genom mätinstrumenten South Oaks<br />
Gambling Screen-Revised (SOGS-R) och Problem Gambling Severity Index (PGSI).<br />
1. D = driving forces (drivkrafter); P = pressure (påverkansfaktorer); S = state (tillstånd); I =<br />
impact (effekt och hälsoutfall); R = respons (åtgärd och styrmedel).<br />
2. Under 2010 in<strong>för</strong>de Svenska spel och Miljonlotteriet 18-årsgräns även på sina lotter.<br />
18 m å l o m r å d e 1 1 – S P e l
Data har hämtats från Swelogs befolkningsstudie om spel och hälsa och från en<br />
tidigare befolkningsstudie från 1997/98 (Rönnberg et al., 2000; Statens folkhälsoinstitut,<br />
2010h).<br />
Mätinstrumenten <strong>för</strong> riskabla spelvanor (Fors) och spelproblem (PGSI och<br />
SOGS-R) återges i sin helhet i bilaga 1–3.<br />
avgränsning<br />
Var en spelare befinner sig på skalan mellan problemfritt spelande, riskabla spelvanor<br />
och spelproblem kan skifta över tid. Det finns ingen offentlig statistik baserad på<br />
registerdata <strong>för</strong> hur vanligt det överdrivna spelandet är i Sverige utan man mäter det<br />
i svaren på enkäter, så kallad självrapporterad <strong>för</strong>ekomst. Den här rapporten omfattar<br />
inte <strong>för</strong>ekomst av spelberoende som är en psykiatrisk diagnos på ett liknande<br />
sätt som alkoholberoende. Diagnoser <strong>för</strong> spelberoende finns både i det amerikanska<br />
diagnossystemet DSM-IV och i Världshälsoorganisationens diagnossystem ICD-10<br />
(American Psychiatric Association, 1994; WHO, 2005). 3 Diagnosen spelberoende<br />
mäts i en klinisk intervju med hjälp av ett av dessa diagnostiska instrument.<br />
dpSir-modellen<br />
I figur 1 nedan beskrivs relationerna mellan drivkrafter, påverkansfaktorer, tillstånd,<br />
effekter och åtgärder utifrån DPSIR-modellen (European Environmental<br />
Agency, 1999). Det stora värdet med modellen är att den illustrerar vilka bakomliggande<br />
faktorer som har betydelse <strong>för</strong> levnadsvanor och livsvillkor och i nästa<br />
steg <strong>för</strong> folkhälsan. Det är dessa faktorer som politiker och andra beslutsfattare kan<br />
påverka med olika åtgärder och styrmedel. Modellen hjälper med andra ord till att<br />
ge en tydlig struktur <strong>för</strong> policyanalysen.<br />
Överdrivet spelande har negativa konsekvenser <strong>för</strong> både individen och samhället.<br />
De effekter och hälsoutfall som överdrivet spelande ger påverkar sociala<br />
relationer, ekonomi och hälsa <strong>för</strong> både spelaren, de anhöriga och det omgivande<br />
samhället. Åtgärderna och styrmedlen <strong>för</strong> att minska skadeverkningarna av överdrivet<br />
spelande kan vara ekonomiska och administrativa (inklusive juridiska), det<br />
kan vara information, <strong>för</strong>e byggande metoder och behandling. De åtgärder som<br />
genom<strong>för</strong>ts 2004–2010 beskrivs i del 6 Genom<strong>för</strong>da åtgärder och resultat. Där<br />
resonerar vi också kring åtgärdernas effekt <strong>för</strong> att minska skadeverkningarna av<br />
överdrivet spelande.<br />
3. Diagnostic and statistical manual of mental disorders, fjärde utgåvan (DSM-IV) respektive<br />
International calssification of diseases, tionde utgåvan (ICD-10). In<strong>för</strong> utgivningen 2013 av<br />
den femte versionen av DSM <strong>för</strong>eslås att diagnosen placeras tillsammans med bland annat<br />
alkoholberoende och narkotikaberoende i en ny kategori som kommer att kallas Missbruk och<br />
relaterade störningar.<br />
m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 19
Figur 1. DPSIR-modell av överdrivet spelande<br />
Drivkrafter<br />
• Normer och lagar<br />
• <strong>Spel</strong>marknaden (kommersiella intressen, efterfrågan på spel,<br />
marknads<strong>för</strong>ing, spelformer, teknik och spelens utformning)<br />
• Illegal verksamhet<br />
• Värderingar (religion, spelkultur, medvetenhet om problemet)<br />
• Utbildningsnivå<br />
• Ekonomiska villkor<br />
Påverkansfaktorer<br />
• Attityder och beteenden<br />
• Sociala relationer (uppväxtmiljö,<br />
familj, skola, arbetsliv, fritid,<br />
bostadsormåde)<br />
• Bruk av alkohol och narkotika<br />
• Individfaktorer (biologiska och<br />
psykologiska)<br />
• Pris<br />
Tillstånd<br />
• Överdrivet spelande<br />
20 m å l o m r å d e 1 1 – s p e l<br />
Åtgärder och styrmedel<br />
• Ekonomiska och administrativa<br />
styrmedel (inklusive juridiska),<br />
informaton, <strong>för</strong>ebyggande<br />
metoder och behandling<br />
Effekter och hälsoutfall<br />
• Fysisk och psykisk hälsa<br />
• Sociala konsekvenser<br />
• Ekonomiska konsekvenser<br />
Kunskapen om orsakerna till överdrivet spelande är än så länge begränsad. Tidigare<br />
forskning om spel om pengar har dominerats av kliniska studier men under det<br />
senaste decenniet har det kommit allt fler befolkningsstudier runt om i världen.<br />
Longitudinella studier är dock fortfarande sällsynta. Detta innebär att vi inte med<br />
säkerhet kan säga vilka av drivkrafterna och påverkansfaktorerna som orsakar<br />
överdrivet spelande men däremot var det finns vetenskapligt belagda samband.<br />
Drivkrafterna och påverkansfaktorerna beskrivs närmare i del 2 Faktorer som<br />
påverkar överdrivet spelande. Sambanden mellan överdrivet spelande och hälsa<br />
beskrivs närmare i del 3b.
LongitudineLLa Studier<br />
Longitudinella studier är studier där man upprepar datainsamlingen och använder<br />
samma urval <strong>för</strong> att ställa frågor flera gånger. En longitudinell studie brukar omfatta<br />
minst tre datainsamlingar men kan också upprepas många gånger under flera<br />
decennier. Genom att återkomma till samma personer med vissa mellanrum kan<br />
man fastställa tidssamband och därmed orsaksrelationer. Longitudinella studier<br />
kan ha frågor om hur det var tidigare (retrospektiva) och om hur det är nu (prospektiva).<br />
I båda fallen kan man fastlägga tidssamband men prospektiva studier är<br />
i allmänhet betydligt mer pålitliga. I befolkningsstudier är en longitudinell strategi<br />
mycket viktig om man vill ha kunskap om orsakssamband.<br />
m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 21
2 FAktORER<br />
SOM PåvERkAR<br />
övERDRIvEt SPELAnDE<br />
m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 23
Här beSkriver vi närmare drivkrafterna och påverkansfaktorerna <strong>för</strong> överdrivet<br />
spelande utifrån DPSIR-modellen och presenterar internationell forskning, men<br />
ger inte någon systematisk litteraturöversikt. Drivkrafter betraktas som de bakomliggande<br />
faktorer på samhällsnivå som påverkar <strong>för</strong>ekomsten av överdrivet spelande<br />
medan påverkansfaktorerna är faktorer på befolkningsnivå och individnivå.<br />
Nedanstående kunskap handlar i <strong>för</strong>sta hand om samband mellan överdrivet spelande<br />
och olika faktorer, inte om orsaksrelationer.<br />
drivkrafter<br />
De drivkrafter som tas upp här är normer och lagar, spelmarknaden, illegal verksamhet,<br />
värderingar, utbildningsnivå och ekonomiska villkor.<br />
normer och lagar<br />
Normer och lagar som reglerar spelmarknaden är viktiga drivkrafter. Eventuellt<br />
kan ett tillåtande regelverk bidra till att driva fram tillgång och efterfrågan på spel.<br />
Utvecklingen inom EU är motstridig med pågående liberalisering av spelmarknaderna<br />
i Spanien, Danmark, Italien och Frankrike samtidigt som man arbetar <strong>för</strong> att<br />
hålla näringslivet utan<strong>för</strong> spelmarknaderna i Norge, Nederländerna, Finland och<br />
Tyskland. I mars 2009 antog EU-parlamentet en resolution att spel och lotterier kan<br />
regleras olika i EU-länderna (Lotteriinspektionen, 2010).<br />
En reglering som genomsyras av sociala skyddshänsyn skulle kunna begränsa<br />
efterfrågan hos konsumenterna och spelbolagens vinster. Det finns inga studier<br />
som visar på samband mellan överdrivet spelande och typen av lagstiftning, men<br />
<strong>för</strong> alkohol finns starka belägg <strong>för</strong> att tillgänglighetsbegränsning med hjälp av lagstiftning<br />
<strong>för</strong>hindrar alkoholskador (The Alcohol and Public Policy Group, 2010).<br />
Likaså <strong>för</strong> narkotika finns det starka belägg <strong>för</strong> att lagstiftning spelar roll <strong>för</strong> tillgänglighetsutvecklingen.<br />
Eftersom det finns många likheter mellan områdena spel,<br />
alkohol och narkotika kan detta vara anledning till att verka <strong>för</strong> en restriktiv lagstiftning<br />
även inom spelområdet.<br />
<strong>Spel</strong>marknaden<br />
<strong>Spel</strong>marknaden omfattar bland annat kommersiella intressen, efterfrågan på spel,<br />
marknads<strong>för</strong>ing, spelformer, teknik och spelens utformning. Såväl människors lust<br />
att spela som spelarrangörernas vinstintresse är starka drivkrafter <strong>för</strong> att det ska<br />
uppstå spel om pengar. Internationella befolkningsstudier tyder på att det finns<br />
spelproblem överallt där det finns en spelmarknad oavsett om den består av illegala<br />
eller lagliga spelarrangörer inom näringslivet, staten och ideella organisationer.<br />
Sambanden mellan spelproblem och typen av spelmarknad är än så länge outforskade<br />
men det verkar inte finnas några spelmarknader utan spelproblem. 4<br />
4. Med spelmarknad avses här en marknad där spel om pengar anordnas <strong>för</strong> allmänheten i kommersiellt<br />
syfte (alltså inte marknader som bygger på byteshandel där spelvinsterna stannar inom en grupp).<br />
24 m å l o m r å d e 1 1 – S P e l
Förhållandena på spelmarknaden är starka drivkrafter <strong>för</strong> överdrivet spelande.<br />
De är viktiga <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> såväl tillgänglighet som beteenden och attityder.<br />
Eftersom spelarrangörerna är kommersiella aktörer finns en motsättning mellan<br />
målet att minska skadeverkningarna av överdrivet spelande och spelarrangörernas<br />
vinstsyfte. Detta gäller även om lagstiftaren avgör vilka ändamål som vinsterna får<br />
användas till. Studier från Nya Zeeland, USA, Australien och Kanada har undersökt<br />
samband mellan spelproblem och tillgänglighet till spelställen. Två nyazeeländska<br />
studier visar tydliga samband mellan spelproblem och att bo nära ett spelställe<br />
(Ministry of Health, 2008; Pearce, Mason, Hiscock, & Day, 2008). Liknande resultat<br />
finns från USA och Kanada. Två metaanalyser (sammanställningar av andra studier)<br />
har jäm<strong>för</strong>t hur tätt spelställena ligger i olika stater i USA respektive Australien<br />
och kom fram till att spelproblem är vanligare där det finns gott om spel (Shaffer,<br />
LaBrie, & LaPlante, 2004; Storer, Abbot, & Stubbs, 2009). Men det finns också studier<br />
som pekar på låga eller inga samband, fram<strong>för</strong> allt saknas longitudinella studier<br />
som kan lägga fast orsaksrelationen mellan närhet till spelställe, sociala faktorer i<br />
omgivningen och andelen problemspelare (Binde, 2009a). Studier från Kanada och<br />
Nya Zeeland visar också att spelmaskiner fanns i högre utsträckning i områden<br />
med låg socioekonomisk status. Men vi vet inte om människor blir problemspelare i<br />
högre utsträckning på grund av närheten till spelställen eller om det är så att det bor<br />
fler problemspelare i områden där det finns många spelautomater.<br />
Marknads<strong>för</strong>ingen av spel om pengar har också ökat på senare år, särskilt reklam<br />
<strong>för</strong> de utlandsbaserade internetspelen. Marknads<strong>för</strong>ingens påverkan på beteenden<br />
är mycket svår att mäta. Men i en kanadensisk intervjustudie drar man slutsatsen<br />
att det snarare är problemspelare som påverkas av spelreklamen än nya spelare<br />
(Derevensky, Sklar, Gupta, & Messerlian, 2010). En svensk studie kommer fram till<br />
att både personer med pågående och tidigare spelproblem i varierande grad påverkas<br />
negativt av spelreklam (Binde, 2007). Reklamen väcker obehagskänslor, skapar<br />
ett oönskat spelsug och påminner om negativa perioder i livet.<br />
Den tekniska utvecklingen är snabb och det kommer ständigt nya spelformer,<br />
vilket påverkar <strong>för</strong>utsättningarna <strong>för</strong> överdrivet spelande. Internetspel har exempelvis<br />
högre andel problemspelande än andra sätt att spela inom respektive spelform<br />
(som ombud, bana eller restaurang) (Statens folkhälsoinstitut, 2010h). <strong>Spel</strong>former<br />
med kort tid mellan insats och dragning och där man snabbt kan starta ett nytt spel<br />
(som spelautomater, internetspel och kasinospel) har betydligt högre andelar problemspelare<br />
än spel där det är långt mellan insats och dragning och där man måste<br />
vänta dagar eller veckor innan man kan starta ett nytt spel (som prenumerationslotterier).<br />
Men spelproblem finns i alla spelformer och vi saknar i dag kunskap om<br />
hur spelandet i olika spelformer hänger ihop, om det t.ex. är vanligt att man börjar<br />
med lotter <strong>för</strong> att sedan gå över till andra spel. De snabba tekniska <strong>för</strong>ändringarna<br />
gör också att det är extra viktigt att följa utvecklingen och utvärdera <strong>för</strong>ändringar.<br />
En annan aspekt av spelmarknaden som kan påverka tillgängligheten är de frivilliga<br />
åtgärder som spelarrangörerna använder <strong>för</strong> att motverka överdrivet spelande,<br />
t.ex. spelbudget och självavstängning. Dessa så kallade spelansvarsåtgärder är inte<br />
m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 25
vetenskapligt utvärderade i Sverige. Däremot visar en systematisk litteraturöversikt<br />
av internationell forskning att det finns visst vetenskapligt stöd <strong>för</strong> att självavstängning<br />
på kasinon och borttagande av spel med sedlar i spelautomater kan minska<br />
andelen spelare med spelproblem (Statens folkhälsoinstitut, 2010a).<br />
På den svenska spelmarknaden finns det också många spel arrangerade av oreglerade<br />
spelbolag, det är utlandsbaserade bolag som erbjuder spel om pengar via<br />
internet till svenska kunder. De oreglerade spelen bidrar till skadeverkningar av<br />
överdrivet spelande eftersom det är stor andel problemspelande i dessa spelformer<br />
(Statens folkhälsoinstitut, 2010h). Som ett svar på den ökade konkurrensen har de<br />
reglerade spelarrangörerna fått tillstånd till alltfler spelformer under det senaste<br />
decenniet. Vi vet ännu inte om det har fått spelarna att byta från oreglerat spelande<br />
till reglerat spelande.<br />
illegal verksamhet<br />
Med illegal verksamhet menar vi här sådant spel om pengar som anordnas <strong>för</strong> allmänheten<br />
i kommersiellt syfte men som saknar tillstånd, t.ex. spelautomater som inte är<br />
Vegas och vissa pokerklubbar som anordnas utan<strong>för</strong> Casino Cosmopol. De illegala<br />
spelverksamheterna bidrar till skadeverkningar av överdrivet spelande eftersom det<br />
är stor andel problemspelande i dessa spelformer (Statens folkhälsoinstitut, 2010h).<br />
värderingar<br />
Värderingar innebär i det här sammanhanget både de som finns inom olika spelkulturer<br />
och i vidare mening, till exempel religiösa värderingar samt synsätt som<br />
kan stödja eller motarbeta åtgärder <strong>för</strong> att minska skadorna av spel. Värderingar<br />
kring spel om pengar har också betydelse <strong>för</strong> vilka åtgärder som in<strong>för</strong>s. Detta gäller<br />
beslutsfattare i såväl politiskt styrda organisationer på alla nivåer som i näringslivet,<br />
t.ex. inom spelbranschen.<br />
utbildningsnivå<br />
Utbildningsnivån kan vara en drivkraft <strong>för</strong> överdrivet spelande. Internationell<br />
forskning visar tydliga samband mellan utbildningsnivå och spelproblem.<br />
Undersökningar i Norge, Kanada och Sverige visar högre grad av spelproblem<br />
bland personer med medelhög utbildning än bland dem med akademisk utbildning<br />
(Wiebe, Mun, & Kauffman, 2006; Øren & Bakken, 2007). Även i Nya<br />
Zeeland och Australien konstaterade man färre problemspelare bland personer<br />
med akademisk än bland personer med lägre utbildning (Department of Justice,<br />
2009; Ministry of health, 2006). I Danmark, Finland, Storbritannien och USA är<br />
det störst andel problem bland dem med lägst utbildning (grundskola eller motsvarande)<br />
(Bonke & Borregard, 2006; Taloustutkimus Oy, 2007; Volberg, Nysse-<br />
Carris, & Gerstein, 2006; Wardle et al., 2007).<br />
26 m å l o m r å d e 1 1 – S P e l
ekonomiska villkor<br />
Även ekonomiska villkor antas vara en drivkraft <strong>för</strong> överdrivet spelande. Studier<br />
från Norge, Finland, Storbritannien och USA rapporterar om samband mellan spelproblem<br />
och låg inkomst (Kavli & Torvik, 2008; Taloustutkimus Oy, 2007; Volberg<br />
et al., 2006 ; Wardle et al., 2007). I Danmark och Sverige visar resultaten fram<strong>för</strong><br />
allt lägre andel problemspelare i den högsta inkomstkvartilen (Bonke & Borregard,<br />
2006; Statens folkhälsoinstitut, 2010h). I Australien fann man den högsta andelen<br />
problemspelare bland medelinkomsttagarna (Department of Justice, 2009).<br />
Påverkansfaktorer<br />
De påverkansfaktorer som tas upp här är attityder och beteenden, sociala relationer,<br />
bruk av alkohol och narkotika, individfaktorer och pris.<br />
attityder och beteenden<br />
En positiv inställning till spel om pengar verkar ha koppling till ett större speldeltagande<br />
(Wardle et al., 2011), men vad som påverkar vad vet vi inte. Vi vet heller<br />
inte hur befolkningens attityder gentemot spel om pengar påverkar <strong>för</strong>ekomsten av<br />
överdrivet spelande och forskningen om detta är mycket begränsad. När det gäller<br />
tobak, alkohol och narkotika betraktas attityder som en betydelsefull faktor tillsammans<br />
med pris, tillgänglighet och normer och man menar att det är inom dessa<br />
områden som de <strong>för</strong>ebyggande åtgärderna har störst effekt (Statens folkhälsoinstitut,<br />
2009a).<br />
Inom spelområdet har man i stället fokuserat på forskning kring spelbeteendet<br />
(hur involverad man är) och hur folk tänker om spel. Så kallat riskfyllt tänkande<br />
verkar ha större betydelse <strong>för</strong> spel än <strong>för</strong> alkohol, tobak och narkotika (Ontario<br />
Problem Gambling Research Centre, 2010). Detta kan handla om vidskepligt tänkande<br />
kring spel och tur, <strong>för</strong>eställningen att man kan kontrollera spelets utfall och<br />
okunnighet om hur sannolikhet och slump fungerar. Detta område brukar också<br />
kallas feltankar kring spel och det finns studier som visar samband mellan feltankar<br />
om spel och spelproblem (Jonsson et al., 2003).<br />
För spelbeteendet har både spelform, frekvens, nedlagd tid och satsade pengar<br />
samband med spelproblem (Statens folkhälsoinstitut, 2010h). Enligt den svenska<br />
befolkningsstudien Swelogs använder spelarna med allvarliga spelproblem betydligt<br />
mer tid och pengar på spel än de som har viss risk <strong>för</strong> spelproblem. Denna grupp<br />
använder i sin tur betydligt mer tid och pengar på spel än de spelare som inte har<br />
några spelproblem. Dessutom är spelproblem vanligare bland dem som spelar på<br />
exempelvis spelautomater, kasino och internetspel, än bland dem som spelar på lotter,<br />
nummerspel och hästar.<br />
Sociala relationer<br />
Utifrån både befolkningsdata från tvärsnittsstudier och mindre studier finns belägg<br />
<strong>för</strong> samband mellan tidig speldebut och spelproblem senare i livet (Johansson, Grant,<br />
m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 27
Kim, Odlaug, & Götestam, 2009; Maurice, 2009). Det finns också studier som visar<br />
att ungdomar med spelproblem oftare har <strong>för</strong>äldrar med spelproblem än ungdomar<br />
utan spelproblem (Fröberg, 2006). Att ha en <strong>för</strong>älder som missbrukar alkohol eller<br />
droger är också vanligare bland ungdomar med spelproblem (Hardoon, Gupta, &<br />
Derevensky, 2004). Även <strong>för</strong>äldrars inblick i barnens fritid (<strong>för</strong>äldrakontroll) och<br />
om <strong>för</strong>äldrarna lärt sina barn att hålla en budget och spara pengar eller inte har visat<br />
sig ha betydelse (Delfabbro & Thrupp, 2003; Vachon, Vitaro, Wanner, & Tremblay,<br />
2004). Studierna inom detta område är än så länge få och det behövs mer forskning<br />
på svenska <strong>för</strong>hållanden men det finns fog <strong>för</strong> att tro att uppväxtmiljön påverkar<br />
om man börjar spela överdrivet. Studier från USA och Kanada visar också att ungdomar<br />
med spelproblem ofta har vänner med samma problem (Fröberg, 2006).<br />
Studier som tar upp de sociala relationernas betydelse <strong>för</strong> spelproblem bland<br />
vuxna är också få. En norsk studie från 2008 undersökte buss<strong>för</strong>are, taxi<strong>för</strong>are och<br />
lastbils<strong>för</strong>are (Revheim & Buvik, 2009). Författarna resonerar om hur arbets situationen<br />
påverkar möjligheterna att spela med tillgång till spelautomater på fika platser,<br />
”ledig tid” mellan olika arbetsuppgifter och hantering av kontanter. I den norska<br />
studien fann man att 7 procent av de tillfrågade spelade på arbetstid (Revheim &<br />
Buvik, 2009). I en svensk studie från 2008/09 fann man att 3 procent av den svenska<br />
befolkningen spelade om pengar på arbetstid eller när de skulle ha studerat (Statens<br />
folkhälso institut, 2010h).<br />
<strong>Spel</strong>ställen kan också påverka hälsan genom att det kan finnas en koppling till höjd<br />
kriminalitet och ökat våld vilket påverkar livskvaliteten negativt i ett bostadsområde<br />
(Statens folkhälsoinstitut, 2010a). Det kan också finnas positiva hälsoeffekter av spelställen,<br />
i en amerikansk studie av äldre personer hade de som spelade bättre socialt<br />
stöd och mådde bättre, men drack också mer alkohol än de som inte spelade (Vander<br />
Bilt, Dodge Pandav, Shaffer, & Ganguli, 2004). Förutom uppväxtmiljö, familj, vänner,<br />
fritid och arbetsliv kan faktorer i boendemiljön, skolan och närsamhället ha betydelse<br />
<strong>för</strong> spelproblem.<br />
bruk av alkohol och narkotika<br />
Det finns internationella studier som visar samband mellan riskabla alkoholvanor<br />
och spelproblem. Andelen personer med spelproblem är högre bland dem som har<br />
riskabla alkoholvanor än bland dem som inte har riskabla alkoholvanor (Griffiths,<br />
Wardle, Orford, Sproston, & Erens, 2010; Johansson et al., 2009). Enligt en amerikansk<br />
studie var andelen personer med spelproblem också högre bland dem som<br />
dricker alkohol samtidigt som de spelar, jäm<strong>för</strong>t både med de som inte dricker<br />
alls och med de som dricker men inte när de spelar (Welte, Barnes, Wieczorek, &<br />
Tidwell, 2004). Enligt en analys av den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika<br />
villkor var det dessutom betydligt vanligare med cannabisanvändning bland dem<br />
som hade riskabla spelvanor än bland dem som inte hade det (Boström, 2008). Även<br />
internationella studier visar på samband mellan spelproblem och substansmissbruk<br />
inklusive bruk av receptbelagda läkemedel utan läkares ordination (Currie,<br />
Schopflocher, & Wild, 2011; Maccallum & Blaszczynski, 2002).<br />
28 m å l o m r å d e 1 1 – S P e l
individfaktorer<br />
Det finns studier som visar samband mellan individfaktorer och spelproblem, både<br />
<strong>för</strong> biologiska faktorer och personlighet. Exempelvis visar studier att hjärnans belöningssystem<br />
påverkas på liknande sätt hos spelberoende som hos personer som är<br />
beroende av droger som kokain, amfetamin, heroin, morfin och alkohol (Brené,<br />
2007). Det finns också tvillingstudier som tyder på att genetiska dispositioner kan<br />
ha betydelse <strong>för</strong> utvecklandet av spelproblem. När det gäller personligheten finns<br />
prospektiva (framåtsyftande) studier som visar orsakssamband mellan impulsivitet<br />
och spelproblem (Ajdahi & Wolgast, 2008). Det finns också flera studier som visar<br />
samband mellan spelproblem och andra personlighetsstörningar men här är orsaks<strong>för</strong>hållandena<br />
oklara.<br />
pris<br />
Pris räknas som en viktig påverkansfaktor inom övriga områden i målområde <strong>11.</strong><br />
När det gäller spel finns mycket begränsat med forskning på detta område (Statens<br />
folkhälsoinstitut, 2010a). Det vore intressant att undersöka konsekvenserna av<br />
<strong>för</strong>ändringar i återbetalningsgraden (andel av insats som går tillbaka till spelaren)<br />
<strong>för</strong> problemspelare. Återbetalningsgraden varierar mycket mellan olika spelformer<br />
och det verkar inte finnas någon koppling mellan återbetalningsgrad och antalet<br />
spelare. Men <strong>för</strong>hållandet kan vara annorlunda <strong>för</strong> personer med spelproblem. En<br />
kanadensisk datorsimulering av olika återbetalningsgrader på spelautomater kom<br />
fram till att en återbetalningsgrad på 98 procent kan resultera i större risker <strong>för</strong><br />
spelproblem jäm<strong>för</strong>t med en återbetalningsgrad på 85 procent (Harrigan & Dixon,<br />
2010). Även betalningsformen kan ha betydelse <strong>för</strong> utvecklingen av spelproblem.<br />
I Norge gjordes en uppföljning som visade att andelen problemspelare bland unga<br />
sjönk när man tog bort möjligheten att spela på spelautomater med sedlar (Hansen<br />
& Rossow, 2010).<br />
Ett annat intressant område vore att studera spelens pris- och vinstinformation ur<br />
ett konsumentperspektiv. Går det att skapa en standard <strong>för</strong> vilken information som<br />
ska vara med och hur den ska presenteras i syfte att kunden ska ha god kunskap om<br />
vad det är hon eller han köper samt vad det kostar?<br />
m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 29
3 SAMBAnD<br />
MELLAn övERDRIvEt<br />
SPELAnDE OcH HäLSA<br />
m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 31
SaMManFattning<br />
• Det finns ett klart samband mellan överdrivet spelande och ohälsa, särskilt psykisk<br />
ohälsa och riskfylld alkoholkonsumtion.<br />
• vi vet inte om det överdrivna spelandet leder till ohälsa eller om personer som<br />
mår psykiskt dåligt lättare får problem med sitt spelande.<br />
• I Sverige saknas registerdata om överdrivet spelande vilket innebär att vi inte vet<br />
något om dess samband med <strong>för</strong>tida död, självmords<strong>för</strong>sök, kriminalitet och<br />
skuldsättning.<br />
Vi saknar kunskap om det överdrivna spelandets konsekvenser <strong>för</strong> den fysiska hälsan.<br />
En studie om överskuldsatta personer visade dock en mycket stark överrepresentation<br />
av åkommor såsom högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom, huvudvärk,<br />
magsår samt problem med lever och galla (Ahlström, 1998). Vi vet också att problemspelande<br />
män är betydligt mer utsatta <strong>för</strong> våld än andra män (Statens folkhälsoinstitut,<br />
2010h). När det gäller andra skador, sociala konsekvenser och dödsfall<br />
till följd av spelproblem är kunskapen låg. Detta beror bland annat på att det saknas<br />
registerdata om överdrivet spelande i Sverige inom t.ex. hälso- och sjukvården och<br />
kriminalvården. Nuvarande kunskap bygger helt och hållet på svar från enkäter och<br />
kliniska studier.<br />
Vi redovisar här den relativt omfattande kunskap vi har om samband mellan<br />
överdrivet spelande och psykisk ohälsa och dålig allmän hälsa. Redogörelsen följer<br />
de tre indikatorerna spelande bland minderåriga, riskabelt spelande respektive<br />
spelproblem.<br />
<strong>Spel</strong>ande bland minderåriga<br />
Internationell forskning visar att unga personer spelar mindre men att en större<br />
andel av de unga får problem med sitt spelande (Fröberg, 2006). Unga personer med<br />
spelproblem eller som spelar mycket drabbas i större utsträckning av depression,<br />
ångest, självmordstankar och självmord<strong>för</strong>sök jäm<strong>för</strong>t med unga utan spelproblem<br />
eller som spelar lite (Feigelman, Gorman, & Lesieur, 2006; Fröberg, 2006; Gupta<br />
& Derevensky, 1998; Hansen & Rossow, 2008). Det är också vanligare med hög<br />
alkoholkonsumtion bland unga som spelar ofta eller med höga insatser jäm<strong>för</strong>t med<br />
unga som spelar mindre (Archives of General Psychiatry, 2004; Fröberg, 2006).<br />
Förutom det direkta sambandet mellan spel om pengar och psykisk ohälsa <strong>för</strong><br />
personer som är under 18 år finns det också forskning som visar att spel om pengar<br />
under uppväxten ökar sannolikheten att få spelproblem senare i livet. I en svensk<br />
studie om spelande och spelberoende framkom att personer med spelproblem i större<br />
utsträckning kände sig ensamma och saknade bekräftelse från omgivningen under<br />
sin uppväxt (Jonsson et al., 2003). De hade också en betydligt tidigare spel debut<br />
32 m å l o m r å d e 1 1 – S P e l
än vuxna utan spelproblem. I en amerikansk studie om 322 vuxna problemspelare<br />
visade det sig också att de som hade en tidig speldebut hade allvarligare spelproblem<br />
senare i livet än de problemspelare som hade en senare speldebut (Grant, Kim,<br />
Odlaug, Buchanan, & Potenza, 2009). I en norsk systematisk kunskapsöversikt<br />
från 2009 konstaterades att tidig speldebut är en trolig riskfaktor <strong>för</strong> spelproblem<br />
(Johansson et al., 2009).<br />
riskabla spelvanor<br />
Här refererar vi resultat från nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor om<br />
skillnader mellan personer med och utan riskabelt spelande när det gäller självskattad<br />
allmän hälsa, nedsatt psykiskt välbefinnande, svår ångest, svår trötthet,<br />
svåra sömnbesvär och att vara mycket stressad (Statens folkhälsoinstitut, 2009b).<br />
Resultaten visar att var tredje person med riskabla spelvanor har nedsatt psykiskt<br />
välbefinnande vilket är dubbelt så vanligt som <strong>för</strong> personer utan riskabla spelvanor.<br />
Som man kan se i diagram 1 och 2 nedan är det stora skillnader i hälsa mellan personer<br />
med riskfyllt spelande och personer utan riskfyllt spelande. Dessa skillnader<br />
är signifikanta <strong>för</strong> alla hälsovariablerna <strong>för</strong> både kvinnor och män.<br />
diagram 1. Riskabla spelvanor och psykisk ohälsa <strong>för</strong> kvinnor i befolkningen 16–84 år<br />
Procent<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
Mycket<br />
stressad<br />
Svåra<br />
sömnbesvär<br />
Svår<br />
trötthet<br />
Kvinnor<br />
Svår<br />
ångest<br />
Riskabla spelvanor Ej riskabla spelvanor<br />
Nedsatt<br />
psykiskt välbefinnande<br />
Dålig eller<br />
mycket<br />
dålig hälsa<br />
källa: nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor 2009, Statens folkhälsoinstitut.<br />
m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 33
diagram 2. Riskabla spelvanor och psykisk ohälsa <strong>för</strong> män i befolkningen 16–84 år<br />
Procent<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
Mycket<br />
stressad<br />
34 m å l o m r å d e 1 1 – S P e l<br />
Män<br />
1 1 0<br />
Svåra<br />
sömnbesvär<br />
Svår<br />
trötthet<br />
Svår<br />
ångest<br />
Riskabla spelvanor Ej riskabla spelvanor<br />
9<br />
4<br />
Nedsatt<br />
psykiskt välbefinnande<br />
1<br />
Dålig eller<br />
mycket<br />
dålig hälsa<br />
källa: nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor 2009, Statens folkhälsoinstitut.<br />
Den största skillnaden i välbefinnande mellan personer med och utan riskabla<br />
spelvanor gäller ångest. Det vanligaste problemet är att ha nedsatt psykiskt välbefinnande.<br />
Detta gäller såväl personer med riskabla spelvanor som utan och både<br />
kvinnor och män. Överhuvudtaget är mönstren i de båda diagrammen mycket lika.<br />
Men det finns tydliga könsskillnader i nivåerna vilket också stämmer överens med<br />
tidigare kunskap om att kvinnor i Sverige har sämre psykisk hälsa än män (Lager,<br />
2009). Utifrån dessa resultat vet vi dock inte om riskabla spelvanor leder till psykisk<br />
ohälsa eller om det är tvärtom eller om det finns någon bakomliggande faktor som<br />
leder till både riskabla spelvanor och psykisk ohälsa.<br />
<strong>Spel</strong>problem<br />
Det finns ett omfattande empiriskt stöd <strong>för</strong> att depression och substansberoende<br />
ofta <strong>för</strong>ekommer samtidigt med spelproblem och spelberoende (Ajdahi & Wolgast,<br />
2008; Blaszczynski & Nower, 2002; Brené, 2007; Petry, Stinson, & Grant, 2005).<br />
Det finns också studier som visar att spelproblem hänger ihop med ångest, självmordstankar<br />
och självmords<strong>för</strong>sök, men stödet är här svagare bland annat eftersom<br />
de flesta studierna är gjorda på mindre kliniska urval (Abbott, 2004; el-Guelbaly &<br />
Hodgins, 2000).<br />
Det finns två svenska studier som har undersökt samband mellan depression<br />
och spelproblem och spelberoende (Jonsson et al., 2003; Källmén, Andersson, &<br />
Andrén, 2008). Studierna visade bland annat att det var tre gånger vanligare med<br />
depressionssymptom i gruppen med spelproblem än i kontrollgruppen. Studien
visade också att sambandet mellan spelproblem och depression var starkare <strong>för</strong><br />
kvinnor än <strong>för</strong> män. Ingen av dessa studier visar i vilken riktning ett eventuellt<br />
orsakssamband skulle kunna gå.<br />
I Swelogs befolkningsstudie om spel och hälsa från 2008/2009 finns ett tydligt<br />
samband mellan problemspelande och ohälsa. För dem med allvarligast spelproblem<br />
är det endast 12 procent som har god psykisk hälsa medan motsvarande siffra<br />
<strong>för</strong> icke-spelare och spelare utan spelproblem är 70 procent (Statens folkhälsoinstitut,<br />
2010h). När det gäller den allmänna hälsan uppger en tredjedel av dem med<br />
spelproblem att de har god allmän hälsa medan drygt 80 procent av icke-spelare och<br />
spelare utan spelproblem säger sig ha en god allmän hälsa. För män finns också tydliga<br />
samband både mellan problemspelande och riskfylld alkoholkonsumtion och<br />
mellan problemspelande och rökning. För kvinnor finns samband mellan problematiskt<br />
spelande och riskfylld alkoholkonsumtion om man även räknar in personer<br />
med viss risk att få spelproblem.<br />
m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 35
4 utvEckLInGEn<br />
Av övERDRIvEt SPELAnDE<br />
m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 37
SaMManFattning<br />
• överdrivet spelande finns i alla befolkningsgrupper och i alla spelformer men det<br />
är vanligare bland män och unga personer.<br />
• <strong>Spel</strong>ande bland minderåriga har minskat under det senaste decenniet. Men både<br />
pojkar och flickor spelar i alla spelformer oavsett åldersgräns, inklusive spelautomater<br />
och internetspel.<br />
• <strong>Spel</strong>problemen i befolkningen i stort ligger på cirka 2 procent vilket är samma<br />
nivå som <strong>för</strong> tio år sedan. Andelen problemspelande män 18–24 år har dock <strong>för</strong>dubblats<br />
under samma period och i dag har närmare var tionde person i denna<br />
grupp problem med spel om pengar.<br />
• Det finns en större andel problemspelare bland dem som spelar ofta, <strong>för</strong> mycket<br />
pengar och i en eller flera av spelformerna spelautomater, internetspel, kasinospel,<br />
bingo och poker.<br />
• Riskabla spelvanor och spelproblem är vanligare i storstadsregionerna.<br />
Nedan beskriver vi det överdrivna spelandet i Sverige i olika grupper. Data presenteras<br />
utifrån de tre indikatorerna spelande bland minderåriga, riskabla spelvanor<br />
och spelproblem. Tidpunkterna <strong>för</strong> jäm<strong>för</strong>elserna varierar utifrån tillgång på data<br />
<strong>för</strong> respektive indikator men fokus är 2004–2009. Först beskriver vi utvecklingen<br />
<strong>för</strong> åldersgrupper och kön, därefter spelmönster och sist kommer en beskrivning av<br />
den regionala utvecklingen <strong>för</strong> överdrivet spelande. Det har inte gjorts någon analys<br />
av personer med funktionsnedsättning eller av personer med hbt-identitet eftersom<br />
data saknas. Sociala skillnader presenteras i del5.<br />
ålder och kön<br />
<strong>Spel</strong>ande bland minderåriga<br />
I Sverige genom<strong>för</strong> Central<strong>för</strong>bundet <strong>för</strong> alkohol- och narkotikaupplysning (CAN)<br />
årliga drogvaneundersökningar bland elever i årskurs 9, och sedan 2000 frågar man<br />
också om spel.<br />
Uppgifterna från CAN är relativt osäkra från 2005 och framåt på grund av stort<br />
bortfall <strong>för</strong> spelfrågorna. Man måste där<strong>för</strong> vara <strong>för</strong>siktig med att tolka <strong>för</strong>ändringar.<br />
Data visar att det är betydligt vanligare att spela om pengar bland pojkar än<br />
bland flickor. Pojkar spelar också oftare och <strong>för</strong> större summor (Hvitfeldt & Gripe,<br />
2010). I diagram 3 och 4 nedan kan man se att mer än var tionde pojke i årskurs 9<br />
har spelat på spelautomater det senaste året trots att denna spelform har en åldersgräns<br />
på 18 år. Detsamma gäller nätpoker. 2009 hade 6 procent av flickorna spelat<br />
på spelautomater under det senaste året medan endast 1 procent av flickorna hade<br />
spelat nätpoker.<br />
38 m å l o m r å d e 1 1 – S P e l
diagram 3. Regelbundet spelande på spelautomater, nätpoker respektive övriga internetspel om<br />
pengar <strong>för</strong> flickor i årskurs 9, 2005–2009<br />
Procent<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
Flickor åk 9<br />
1 1 0<br />
2005 2006 2007 2008 2009<br />
<strong>Spel</strong>at på spelautomater det senaste året<br />
<strong>Spel</strong>at på nätpoker det senaste året<br />
<strong>Spel</strong>at på internet utom poker och kasinospel det senaste året<br />
källa: central<strong>för</strong>bundet <strong>för</strong> alkohol- och narkotikaupplysning (Fender & Hvitfeldt, 2008;<br />
Hvitfeldt & Gripe, 2010; Hvitfeldt & nyström, 2009; Hvitfeldt & Rask, 2006, 2007).<br />
diagram 4. Regelbundet spelande på spelautomater, nätpoker respektive övriga internetspel<br />
om pengar <strong>för</strong> pojkar i årskurs 9, 2005–2009<br />
Procent<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
Pojkar åk 9<br />
1 1 0<br />
2005 2006 2007 2008 2009<br />
<strong>Spel</strong>at på spelautomater det senaste året<br />
<strong>Spel</strong>at på nätpoker det senaste året<br />
<strong>Spel</strong>at på internet utom poker och kasinospel det senaste året<br />
källa: central<strong>för</strong>bundet <strong>för</strong> alkohol- och narkotikaupplysning (Fender & Hvitfeldt, 2008;<br />
Hvitfeldt & Gripe, 2010; Hvitfeldt & nyström, 2009; Hvitfeldt & Rask, 2006, 2007).<br />
9<br />
9<br />
4<br />
4<br />
1<br />
1<br />
m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 39
<strong>Spel</strong>andet på spelautomater har minskat <strong>för</strong> både pojkar och flickor i årskurs 9<br />
medan spel på nätpoker legat relativt konstant. Däremot har spelandet det senaste<br />
året på andra internetspel om pengar utom poker och kasinospel ökat <strong>för</strong> både pojkar<br />
och flickor. 2009 hade var fjärde pojke och var sjunde flicka i årskurs 9 spelat<br />
på sådana internetspel under det senaste året.<br />
CAN:s data om spelande bland minderåriga på internet skiljer sig ganska mycket<br />
från resultaten i Swelogs (Statens folkhälsoinstitut, 2010h). Enligt denna studie hade<br />
4 procent av pojkarna och 1 procent av flickorna 16–17 år spelat spel om pengar via<br />
internet under de senaste 12 månaderna. Observera att ålderskategorierna inte är<br />
desamma i de båda studierna men att de överlappar. När det gäller minderårigas spel<br />
på spelautomater var det 18 procent av pojkarna och 11 procent av flickorna i åldern<br />
16–17 år som spelat det senaste året enligt Swelogs. Skillnaderna mellan undersökningarna<br />
beror troligen på att man använt olika metoder. CAN:s skolundersökningar<br />
administreras via skolorna och består av enkäter som fylls i av eleven själv i klassrummen<br />
under lektionstid vilken kan innebära påverkan från klasskamrater. Swelogs<br />
har i <strong>för</strong>sta hand använt telefonintervjuer som genom<strong>för</strong>ts av SCB och där de flesta<br />
deltagarna intervjuats i sina hem. Mellan 2004 och 2005 flyttades också spelfrågorna<br />
till en annan plats längre bak i CAN:s enkätformulär vilket har lett till ökat bortfall<br />
på dessa frågor. Det framgår inte heller lika tydligt i CAN:s frågeformulär att frågorna<br />
enbart avser spel om pengar.<br />
Resultaten från Swelogs går att jäm<strong>för</strong>a med en tidigare befolkningsundersökning<br />
om spel och spelberoende från 1997/1998 (Rönnberg et al., 2000). En sådan jäm<strong>för</strong>else<br />
visar dels att andelen 16–17-åringar som spelat spel om pengar överhuvudtaget<br />
det senaste året har minskat, dels att andelen automatspelare i det närmast har halverats<br />
(Statens folkhälsoinstitut, 2010h). Här finns alltså en överensstämmelse med data<br />
från CAN om att spelande på spelautomater har minskat. Eftersom det var mycket<br />
ovanligt med internetspel 1997/1998 visar jäm<strong>för</strong>elsen med resultaten från Swelogs<br />
också att internetspelandet har ökat, men inte lika mycket som enligt data från CAN.<br />
Både Swelogs och CAN visar att spelande bland minderåriga <strong>för</strong>ekommer i alla spelformer,<br />
trots åldersgränserna, och <strong>för</strong> båda könen. Som vi såg i kapitel två innebär<br />
spelande bland minderåriga i sig en hälsorisk, både <strong>för</strong> de unga och senare i livet. Det<br />
är där<strong>för</strong> viktigt att uppmärksamma att detta spelande finns.<br />
riskabla spelvanor<br />
Enligt nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor har andelen personer med<br />
riskabelt spelande legat stabilt på 2 procent bland kvinnorna och 5–6 procent bland<br />
männen under perioden 2004–2009 (Statens folkhälsoinstitut, 2010g). Samtidigt<br />
har andelen personer som spelat spel om pengar de senaste 12 månaderna minskat<br />
signifikant <strong>för</strong> både kvinnor och män och ligger i dag på 60 respektive 66 procent,<br />
se diagram 5 och 6.<br />
40 m å l o m r å d e 1 1 – S P e l
diagram 5. Riskabla spelvanor och spelande bland kvinnor 16–84 år*<br />
Procent<br />
70<br />
Kvinnor<br />
60<br />
8 7<br />
5<br />
3 1 0<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
1 1 0<br />
2004 2005 2006 2007 2008 2009<br />
Riskabla spelvanor<br />
Har spelat de senaste 12 månaderna<br />
källa: nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut.<br />
* uppgifterna <strong>för</strong> 2004 gäller åldersgruppen 18–84.<br />
diagram 6. Riskabla spelvanor och spelande bland män 16–84 år*<br />
Procent<br />
70<br />
60<br />
8 7<br />
5<br />
Män<br />
n<br />
3 1 0<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
1 1 0<br />
2004 2005 2006 2007 2008 2009<br />
Riskabla spelvanor<br />
Har spelat de senaste 12 månaderna<br />
källa: nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut.<br />
* uppgifterna <strong>för</strong> 2004 avser åldersgruppen 18–84.<br />
9<br />
9<br />
4<br />
4<br />
1<br />
1<br />
m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 41
Undersökningarna visar att det är ungefär lika vanligt att ha spelat spel om pengar<br />
<strong>för</strong> kvinnor som <strong>för</strong> män, men att det är två till tre gånger vanligare med riskabelt<br />
spelande bland männen. Förutom könsskillnaderna visar data från nationella folkhälsoenkäten<br />
Hälsa på lika villkor också en tydlig åldersuppdelning. Män 16–29 år<br />
har högst andel personer med riskabelt spelande och sedan minskar andelen med<br />
ålder. För kvinnorna är det den äldsta åldersgruppen 65–84 år som har den högsta<br />
andelen personer med riskabelt spelande medan de yngre kvinnorna har signifikant<br />
lägre andelar. Detta mönster har varit detsamma under alla år som mätningar skett<br />
utom 2005 då den högsta andelen män med riskabelt spelande fanns i åldersgruppen<br />
30–44 år (Statens folkhälsoinstitut, 2010g).<br />
<strong>Spel</strong>problem<br />
En jäm<strong>för</strong>else mellan resultaten från Swelogs och den tidigare svenska befolkningsstudien<br />
från 1997/98 visar att andelen personer med spelproblem i befolkningen<br />
ligger på 2 procent vid båda mätningarna (Rönnberg et al., 2000; Statens folkhälsoinstitut<br />
2010h). Detta kan verka <strong>för</strong>vånande med tanke på den enorma expansion<br />
som spelmarknaden genomgått under det senaste decenniet, både vad gäller<br />
tillgänglighet på spel och lansering av nya spelformer. Även om omsättningen <strong>för</strong><br />
spelbolagen fortsatt att öka under de senaste tjugo åren så har hushållens totala<br />
bruttoutgifter <strong>för</strong> spel om pengar legat relativt konstant på omkring 3 procent.<br />
Detta ska dock ses i relation till att andelen personer i befolkningen som spelat spel<br />
om pengar det senaste året har minskat från 88 till 70 procent. Minskningen har<br />
skett i alla åldersgrupper, <strong>för</strong> både män och kvinnor och <strong>för</strong> alla spelformer utom<br />
kvinnors spelande på hästar, mäns pokerspel och befolkningens spel på internet<br />
(Statens folkhälsoinstitut, 2010h). Det är alltså betydligt färre personer som spelar<br />
<strong>för</strong> mer pengar i dag än <strong>för</strong> tio år sedan.<br />
Tittar man på spelproblem hos kvinnor och män var <strong>för</strong> sig samt bryter ner i<br />
olika åldersgrupper visar det sig att andelen personer med spelproblem minskat i<br />
vissa grupper, varit o<strong>för</strong>ändrad i vissa och ökat i andra. Andelen kvinnor med spelproblem<br />
har minskat i åldrarna 18–44 år, ökat bland de äldre och varit o<strong>för</strong>ändrad<br />
(på en relativt hög nivå) bland de yngsta (diagram 7). Åldersmönstret är omvänt i<br />
<strong>för</strong>hållande till data om riskabelt spelande från nationella folkhälsoenkäten Hälsa<br />
på lika villkor. Skillnaden beror troligen på att olika mätinstrument använts i de<br />
båda studierna och att man där<strong>för</strong> mäter olika typer av problem. En viktig lärdom<br />
från Swelogs befolkningsstudie om spel och hälsa är att spelproblem finns i alla<br />
befolkningsgrupper men att andelen problemspelare är ojämnt <strong>för</strong>delad (Statens<br />
folkhälsoinstitut, 2010h).<br />
42 m å l o m r å d e 1 1 – S P e l
diagram 7. Andel kvinnor i befolkningen 16–74 år som hade spelproblem enligt SOGS-R vid<br />
mätningar 1997/98 respektive 2008/2009<br />
Procent<br />
Kvinnor<br />
10<br />
5<br />
0<br />
16–17 18–24 25–44 45–64 65–74<br />
Datainsamling 1997/1998<br />
Swelogs 2008/2009<br />
källa: Swelogs befolkningsstudie om spel och hälsa samt datainsamling 1997/1998 (Rönnberg<br />
et al., 2000; Statens folkhälsoinstitut, 2010h).<br />
Andelen män med spelproblem har minskat bland de yngsta och i åldrarna 45–64<br />
år samtidigt som den i det närmaste <strong>för</strong>dubblats i åldersgruppen 18–24 år. I övriga<br />
åldersgrupper har andelen varit o<strong>för</strong>ändrad (diagram 8).<br />
diagram 8. Andel män i befolkningen 16–74 år som hade spelproblem enligt SOGS-R vid<br />
mätningar 1997/1998 respektive 2008/2009<br />
Procent<br />
10<br />
5<br />
0<br />
16–17 18–24 25–44 45–64 65–74<br />
Datainsamling 1997/1998<br />
Swelogs 2008/2009<br />
källa: Swelogs befolkningsstudie om spel och hälsa samt datainsamling 1997/1998 (Rönnberg<br />
et al., 2000; Statens folkhälsoinstitut, 2010h).<br />
Män<br />
m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 43
<strong>Spel</strong>mönster<br />
<strong>Spel</strong>problem<br />
Det finns starka samband mellan spelproblem och speldeltagande samt mellan spelproblem<br />
och spelmönster. Resultaten från Swelogs visar att problemspelarna utgör<br />
drygt tre procent av de som spelar samtidigt som de står <strong>för</strong> över en fjärdedel, både<br />
av satsade pengar och satsad tid. Det är vanligare med problemspelande ju oftare<br />
man spelar och ju högre insatser man gör (Statens folkhälsoinstitut, 2010h). Det är<br />
också vanligare med problemspelande bland personer som spelar på spelautomater,<br />
internetspel, kasinospel, bingo och poker.<br />
regional utveckling<br />
riskabla spelvanor<br />
Uppgifter om den regionala utvecklingen finns än så länge enbart vad gäller data om<br />
riskabla spelvanor från nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor. Eftersom<br />
en relativt liten del av befolkningen har riskabla spelvanor blir talen mycket små om<br />
man dessutom delar upp efter region och kön. Vi har där<strong>för</strong> slagit samma data från<br />
fyra år i taget och räknat fram så kallade fyraårsmedelvärden <strong>för</strong> åren 2004–2007,<br />
2005–2008 och 2006–2009. En jäm<strong>för</strong>else av dessa medelvärden visar att det inte<br />
skett några större <strong>för</strong>ändringar över tid på regional nivå. Detta gäller både kvinnor<br />
och män (Statens folkhälsoinstitut, 2010g).<br />
Jämtland har haft en lägre andel kvinnor med riskabla spelvanor än Västra<br />
Götaland vid alla tre jäm<strong>för</strong>elserna och lägre värden än Uppsala vid den <strong>för</strong>sta<br />
och sista jäm<strong>för</strong>elsen. För män har Jämtland och Västmanland haft lägre andel<br />
personer med riskabla spelvanor än Gotland och de tre storstadsregionerna under<br />
alla tre jäm<strong>för</strong>elserna utom <strong>för</strong>sta tillfället då skillnaden mellan Västmanland och<br />
Stockholmsregionen inte var tydlig (Statens folkhälsoinstitut, 2010g).<br />
<strong>Spel</strong>problem<br />
Data från både Swelogs och den tidigare befolkningsstudien från 1997/1998 visar<br />
att andelen personer med spelproblem är större bland storstadsbor än bland personer<br />
som bor utan<strong>för</strong> storstäderna Malmö, Göteborg och Stockholm Rönnberg et<br />
al., 2000; (Statens folkhälsoinstitut, 2010h).<br />
44 m å l o m r å d e 1 1 – S P e l
5 HäLSOSkILLnADER<br />
MELLAn OLIkA GRuPPER<br />
m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 45
SaMManFattning<br />
• Det finns tydliga sociala skillnader <strong>för</strong> överdrivet spelande.<br />
• Riskabla spelvanor är vanligare bland personer med låg utbildning, arbetaryrken,<br />
låg inkomst och ekonomiska problem. Skillnaderna är stabila.<br />
• <strong>Spel</strong>problem är vanligare bland personer med låg utbildning, låg inkomst och<br />
utlandsfödda. Dessa skillnader har ökat <strong>för</strong> män under det senaste decenniet.<br />
I del 3 konstaterade vi att det finns starka samband mellan överdrivet spelande<br />
och ohälsa. Överdrivet spelande påverkar folkhälsan och skillnader i spelande<br />
ger skillnader i hälsa. Vi konstaterade också i del 4 att <strong>för</strong>ekomsten av överdrivet<br />
spelande i Sverige är o<strong>för</strong>ändrad på befolkningsnivå men att stora <strong>för</strong>ändringar<br />
har skett mellan olika grupper under det senaste decenniet. Internationell forskning<br />
visar att det finns stor rörlighet in i och ut ur överdrivet spelande (Abbott &<br />
Clarke, 2007; Svensson, 2005). Trots denna rörlighet ligger andelen personer med<br />
spelproblem relativt stabilt i olika länder världen över och många studier bekräftar<br />
att det finns sociala skillnader där andelen personer som har problem med spel om<br />
pengar är större bland de med låg utbildning och låg inkomst (Johansson et al.,<br />
2009). Dessutom är det internationellt sett vanligare med spelproblem bland unga,<br />
män och etniska minoriteter. Vi redovisar här svenska data om överdrivet spelande<br />
i olika sociala grupper.<br />
<strong>Spel</strong>ande bland minderåriga<br />
Vi har inga uppgifter om sociala skillnader i minderårigas spelande. Men några<br />
kommuner har kartlagt ungdomars spelande och i Stockholm har man dessutom<br />
analyserat spelande och riskabla spelvanor i olika stadsdelar. Resultaten visar att<br />
även om unga spelar lika mycket i stadsdelar med hög och låg socioekonomisk status<br />
så är andelen unga med riskabla spelvanor betydligt högre i stadsdelar med låg<br />
socioekonomisk status (Stockholms stads socialtjänst<strong>för</strong>valtning, 2008).<br />
riskabla spelvanor<br />
Data från nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor visar att socioekonomiska<br />
grupper har olika stora andelar med riskabla spelvanor. Personer med kort<br />
utbildning har i högre utsträckning riskabla spelvanor jäm<strong>för</strong>t med personer med<br />
lång utbildning. Skillnaden är signifikant <strong>för</strong> alla år utom 2005 <strong>för</strong> männen och<br />
2007 <strong>för</strong> både kvinnor och män. Ett liknande mönster finns <strong>för</strong> sysselsättning, personer<br />
med arbetaryrken har i högre utsträckning riskabla spelvanor än tjänstemän<br />
på mellan eller högre nivå. Skillnaden är signifikant <strong>för</strong> alla år utom 2006 <strong>för</strong> männen<br />
och 2007 och 2008 <strong>för</strong> kvinnorna.<br />
46 m å l o m r å d e 1 1 – S P e l
Den tydligaste skillnaden finns <strong>för</strong> ekonomin, personer som saknar kontantmarginal<br />
har i betydligt högre utsträckning riskabla spelvanor och skillnaden är signifikant<br />
<strong>för</strong> alla år och båda könen. Bland personer med låg inkomst eller som befinner<br />
sig i ekonomisk kris finns också högre andelar riskspelare jäm<strong>för</strong>t med bland<br />
personer med hög inkomst eller som inte befinner sig i ekonomisk kris. Skillnaderna<br />
är signifikanta <strong>för</strong> alla år när det gäller kvinnor och <strong>för</strong> alla år utom 2006 vad gäller<br />
männens inkomst och 2007 män med och utan ekonomisk kris. När det gäller<br />
födelseland visar data från nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor inte<br />
några entydiga skillnader mellan olika grupper. Detta beror troligen på att det i<br />
dessa grupper blir allt<strong>för</strong> små urval.<br />
Data från folkhälsoenkäten visar att det finns sociala skillnader <strong>för</strong> utbildning,<br />
socioekonomisk yrkesindelning och ekonomi och att dessa mönster är relativt<br />
bestående över tid. Men vi kan inte se om dessa skillnader har ökat eller minskat.<br />
Som exempel återger vi samband mellan riskabelt spelande och utbildningsnivå respektive<br />
inkomst och uppdelat efter kön i diagram 9–12 (Statens folkhälsoinstitut,<br />
2010g). Som vi kan se i diagrammen fanns det inga kvinnor med riskabla spelvanor<br />
bland de med lång utbildning 2005 och 2006 och inte heller bland de med hög<br />
inkomst 2005, 2008 och 2009.<br />
diagram 9. Andel kvinnor 16–84 år med riskabelt spelande efter utbildningsnivå*<br />
Procent<br />
10<br />
5<br />
0<br />
Kvinnor<br />
2004 2005 2006 2007 2008 2009<br />
Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning<br />
källa: nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut.<br />
* uppgifterna <strong>för</strong> 2004 gäller åldersgruppen 18–84.<br />
m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 47
diagram 10. Andel män 16–84 år med riskabelt spelande efter utbildningsnivå*<br />
Procent<br />
10<br />
5<br />
0<br />
2004 2005 2006 2007 2008 2009<br />
48 m å l o m r å d e 1 1 – S P e l<br />
Män<br />
Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning<br />
källa: nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut.<br />
* uppgifterna <strong>för</strong> 2004 gäller åldersgruppen 18–84.<br />
diagram <strong>11.</strong> Andel kvinnor 16–84 år med riskabelt spelande efter inkomstnivå*<br />
Procent<br />
10<br />
5<br />
0<br />
2004 2005 2006 2007 2008 2009<br />
Låg inkomst Hög inkomst<br />
r<br />
Kvinnor<br />
källa: nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut.<br />
* uppgifterna <strong>för</strong> 2004 gäller åldersgruppen 18–84.
diagram 12. Andel män 16–84 år med riskabelt spelande efter inkomstnivå*<br />
Procent<br />
10<br />
5<br />
0<br />
2004 2005 2006 2007 2008 2009<br />
Låg inkomst Hög inkomst<br />
r<br />
Kvinnor<br />
källa: nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut.<br />
* uppgifterna <strong>för</strong> 2004 gäller åldersgruppen 18–84.<br />
<strong>Spel</strong>problem<br />
Både resultaten från Swelogs och den tidigare befolkningsstudien från 1997/98 visar<br />
att spelproblemen är olika stora i olika samhällsgrupper (Rönnberg et al., 2000;<br />
Statens folkhälsoinstitut, 2010h). Personer som har grundskola eller gymnasium som<br />
högsta utbildningsnivå har i högre utsträckning spelproblem än de som har avslutat<br />
högskole- eller universitetsstudier. I båda undersökningarna finns också en större<br />
andel personer med spelproblem bland dem som fått socialbidrag. För dem som har<br />
fått A-kassa var sambandet med spelproblem inte signifikant 1997/1998 men är det i<br />
datainsamlingen från 2008/2009. I Swelogs visas också att personer med låg inkomst<br />
och dålig ekonomi i högre utsträckning har spelproblem än andra (Statens folkhälsoinstitut,<br />
2010h).<br />
Båda undersökningarna visar att andelen med spelproblem är högre bland utlandsfödda<br />
jäm<strong>för</strong>t med bland svenskfödda. Men <strong>för</strong> män 18–24 år visar resultaten från<br />
Swelogs ingen skillnad mellan utlandsfödda och svenskfödda. Skillnaderna mellan<br />
grupperna utifrån födelseland ökar med åldern (Statens folkhälso institut, 2010h).<br />
De här resultaten är svårtolkade eftersom gruppen utlandsfödda är ytterst heterogen.<br />
Jäm<strong>för</strong> vi resultaten från Swelogs och den tidigare studien ser vi också att skillnaderna<br />
i andelen med spelproblem mellan olika grupper är större i dag än vad de<br />
var <strong>för</strong> tio år sedan. Detta gäller främst utbildningsnivå och födelseland medan<br />
skillnaden i andelen med spelproblem i olika inkomstgrupper är relativt o<strong>för</strong>ändrad<br />
(Statens folkhälsoinstitut, 2010h). För kvinnorna kan vi inte se några <strong>för</strong>ändringar.<br />
m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 49
diagram 13. Andel män 16–84 år med spelproblem efter utbildningsnivå, inkomstnivå<br />
och födelseland<br />
Procent<br />
15<br />
10<br />
5<br />
0<br />
Kort utbildning<br />
Mellanlång utbildning<br />
Datainsamling 1997/1998 Swelogs 2008/2009<br />
50 m å l o m r å d e 1 1 – S P e l<br />
Hög utbildning<br />
Låg inkomst<br />
n<br />
Män<br />
1<br />
Medelhög inkomst<br />
Hög inkomst<br />
Född i Sverige<br />
Född i övriga Europa<br />
Född i utan<strong>för</strong> Europa<br />
källa: Swelogs befolkningsstudie om spel och hälsa samt datainsamling 1997/1998 (Rönnberg<br />
et al., 2000; Statens folkhälsoinstitut, 2010h).
6 GEnOMFöRDA<br />
åtGäRDER<br />
OcH RESuLtAt<br />
m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 51
denna deL inLedS med en kort beskrivning av den internationella utvecklingen<br />
<strong>för</strong> spel om pengar och därefter beskriver vi genom<strong>för</strong>da åtgärder <strong>för</strong> att <strong>för</strong>ebygga<br />
skador av spel i Sverige 2004–2010. Först presenteras åtgärder som syftat<br />
till att påverka värderingar, normer och lagar, och därefter åtgärder som syftat till<br />
att påverka attityder och beteenden samt sociala faktorer och individfaktorer. Se<br />
beskrivningen av DPSIR-modellen i del 1. Avslutningsvis görs en bedömning av<br />
de genom<strong>för</strong>da åtgärdernas effekt på folkhälsopolitikens målsättning att minska<br />
skade verkningarna av överdrivet spelande.<br />
Internationell utveckling<br />
Utifrån antropologisk forskning vet man att spel om pengar och värdesaker funnits<br />
i 5 000 år men att omfattningen varierat i olika delar av världen. Medan spelande<br />
varit vanligt i Nordamerika, Europa, Sydostasien samt västra och centrala<br />
Afrika har det varit nästan obefintligt i Sydamerika, sydöstra Afrika, norra Asien,<br />
Melanesien, Australien och Nya Zeeland (Binde, 2005b). I övriga världen har spel<br />
funnits hos en del stammar och folk. I modern tid har spel om pengar spridit sig till<br />
de allra flesta länder. Utbudet av spelformer varierar men lotterier och nummerspel<br />
– som Lotto – finns nästan överallt. Andra vanliga spelformer är vadslagning, bingo,<br />
spelautomater och kasino. Bland de länder som <strong>för</strong>bjuder spel om pengar i dag finns<br />
Nordkorea, Saudiarabien och den amerikanska delstaten Utah.<br />
<strong>Spel</strong>automater och kasinospel är spelformer som är spridda över hela västvärlden<br />
och som ofta <strong>för</strong>knippas med spelproblem (Binde, 2009b). Vid en internationell<br />
genomgång av metoder som syftar till att <strong>för</strong>ebygga spelproblem kan men se att en<br />
mycket stor del av de åtgärder som hittills genom<strong>för</strong>ts handlat om spelautomater<br />
och kasinospel (Statens folkhälsoinstitut, 2010a). Men problemen med dessa spelformer<br />
är fortfarande stora och arbetet intensivt <strong>för</strong> att minska skadeverkningar<br />
i bland annat Australien och Nya Zeeland. I samband med den globala ekonomiska<br />
recessionen mot slutet av 2010 kom det signaler om att kasinonäringen drabbats<br />
medan internetspel inte hade motsvarande nedgång. Tillgången på internetspel<br />
varierar fortfarande kraftigt i världen. Medan man i USA, Norge, Ryssland,<br />
Grekland, Sydafrika och Pakistan har in<strong>för</strong>t <strong>för</strong>bud, har marknaden släppts helt fri<br />
i Gibraltar, Malta och Panama (Wood & Williams, 2009). De flesta länder har in<strong>för</strong>t<br />
regleringar som tillåter vissa former av internetspel men inte andra.<br />
När Sverige 2006 in<strong>för</strong>de statlig nätpoker var man <strong>för</strong>st i världen med att erbjuda<br />
denna spelform inom ramen <strong>för</strong> ett statligt spelmonopol. Syftet var att flytta spel<br />
över internet från utlandsbaserade aktörer utan tillstånd i Sverige till det reglerade<br />
bolaget Svenska spel. Beslutet var kontroversiellt eftersom många med spelproblem<br />
spelar poker via internet. Nätpokerutredningen som kom 2008 visade att ungefär<br />
lika många spelare börjat spela poker över internet på svenskaspel.se och därefter<br />
flyttat sig till oreglerade sidor som tvärtom (SOU 2008:36). 2010 fick de statliga<br />
spelbolagen RAY i Finland och Danske Spil A/S i Danmark tillstånd att anordna<br />
såväl kasinospel (inklusive poker) som automatspel via internet. En liknande<br />
52 m å l o m r å d e 1 1 – S P e l
utveckling finns i Kanada där det statliga bolaget Loto-Quebec anordnar kasinospel<br />
och automatspel via internet sedan slutet av 2010 och motsvarande planer finns<br />
i Ontario från och med 2012. I Sverige finns det fortfarande inte några reglerade<br />
spelarrangörer med tillstånd att anordna kasinospel (utom poker) och automatspel<br />
via internet.<br />
Utvecklingen i Europa är motstridig med liberalisering av spelmarknaderna i<br />
Spanien, Danmark, Italien och Frankrike samtidigt som man arbetar <strong>för</strong> att behålla<br />
spelmonopolen i Norge, Nederländerna, Finland och Tyskland (Lotteriinspektionen,<br />
2010). Sedan 2008 har en arbetsgrupp kopplad till EU:s ord<strong>för</strong>andeskap arbetat<br />
med frågor om främst internetspel av allmänt intresse <strong>för</strong> medlemsstaterna. Under<br />
de senaste åren har Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen agerat<br />
på olika sätt i spelfrågan. Fokus har legat på spel om pengar via internet samt<br />
olika typer av administrativt samarbete. Det råder stor konsensus om att man inte<br />
vill harmonisera spelregleringen och EU-domstolen har i en rad domar slagit fast<br />
att medlemsstaterna får ha kvar sina nationella monopol under om man tycker<br />
det är nödvändigt av sociala skyddshänsyn och <strong>för</strong> att motverka kriminalitet.<br />
Lagstiftningen måste också vara proportionerlig och icke-diskriminerande.<br />
Genom<strong>för</strong>da åtgärder 2004–2010<br />
Tabell 1 på följande sida är en översikt över i Sverige genom<strong>för</strong>da åtgärder <strong>för</strong> att<br />
motverka överdrivet spelande 2004-2010. Efter tabellen beskriver vi åtgärderna<br />
mer i detalj.<br />
m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 53
tabell 1. Genom<strong>för</strong>da åtgärder 2004–2010<br />
Åtgärd nivå aktör Faktorer som<br />
påverkas<br />
nationell<br />
samverkan<br />
genom Oberoendespelsamverkan<br />
(OSS).<br />
kunskapsuppbyggnad.<br />
tillståndsgivning<br />
och<br />
tillsyn.<br />
54 m å l o m r å d e 1 1 – S P e l<br />
nationell Statens folkhälsoinstitut,<br />
Lotteriinspektionen,<br />
<strong>Spel</strong>beroendes riks<strong>för</strong>bund,<br />
Sveriges hotellochrestaurang<strong>för</strong>etagare,<br />
AB trav och galopp,<br />
Svenska spel, Folkspel<br />
och Svebico.<br />
nationell,<br />
regional<br />
och lokal.<br />
Statens folkhälsoinstitut,<br />
Svenska spel,<br />
Hjärnfonden, centrum<br />
<strong>för</strong> psykiatriforskning,<br />
Stockholms läns<br />
landsting,<br />
karolinska institutet,<br />
Linköpings universitet,<br />
Stockholms universitet,<br />
Göteborgs universitet.<br />
nationell Regeringen och Lotteriinspektionen.<br />
åldersgränser nationell Regeringen, riksdagen,<br />
Svenska spel, Miljonlotteriet<br />
och Svebico<br />
bedömning av resultaten<br />
och långsiktig effekt<br />
värderingar Samverkan i OSS har bidragit till att<br />
öka kunskapen och medvetenheten<br />
om spelandets negativa effekter och<br />
hur man kan <strong>för</strong>ebygga problem. Samordning<br />
på nationell nivå saknas dock.<br />
värderingar kunskap om effektiva <strong>för</strong>ebyggande<br />
metoder saknas liksom systematisk<br />
uppföljning av beslut om tillståndsgivning<br />
och utvärderingar av bland<br />
annat spelarrangörernas åtgärder.<br />
Swelogs befolkningsstudie om<br />
spel och hälsa har bidragit till ökad<br />
kunskap och medvetenhet om spelproblemens<br />
omfattning, samband<br />
med andra faktorer och <strong>för</strong>delning i<br />
befolkningen.<br />
normer och<br />
lagar samt<br />
attityder och<br />
beteenden.<br />
normer<br />
och lagar.<br />
Dagens svenska spelreglering är<br />
splittrad och svåröverskådlig samt har<br />
flera brister. Det arbete med tillgänglighetsbegränsning<br />
som gjorts har<br />
dock troligen bidragit till att spelproblemen<br />
i stort inte har ökat.<br />
Enhetlighet och överblick saknas.<br />
Lagstadgad reglering och alltfler<br />
frivilliga åldersgränser kompletterar<br />
dock varandra så att nästan hela den<br />
reglerade spelmarknaden i dag har<br />
lägst 18-årsgräns. Detta har troligen<br />
påverkat på ett positivt sätt. Andelen<br />
minderåriga som spelar har minskat<br />
det senaste decenniet.
Åtgärd nivå aktör Faktorer som<br />
påverkas<br />
Riktlinjer <strong>för</strong><br />
marknads<strong>för</strong>ing.<br />
<strong>Spel</strong>ansvarsverktyg<br />
kunskapsspridning<br />
till personer<br />
som i sitt<br />
arbete kommer<br />
i kontakt med<br />
spelproblem.<br />
Drift av en<br />
nationell stödlinje<br />
<strong>för</strong> spelare<br />
och anhöriga.<br />
uppbyggnad av<br />
internetbaserat<br />
självhjälpsprogram<br />
<strong>för</strong> vuxna.<br />
Pågår sedan<br />
2004.<br />
nationell Regeringen, Svenska<br />
spel och <strong>Spel</strong>branschens<br />
etiska råd<br />
(Sper).<br />
nationell Regeringen och spelarrangörer.<br />
nationell Statens folkhälsoinstitut<br />
nationell Statens folkhälsoinstitut<br />
nationell Statens folkhälsoinstitut<br />
normer<br />
och lagar.<br />
Attityder och<br />
beteenden.<br />
Attityder och<br />
beteenden<br />
samt sociala<br />
relationer.<br />
Attityder och<br />
beteenden.<br />
Attityder och<br />
beteenden<br />
samt individfaktorer.<br />
bedömning av resultaten<br />
och långsiktig effekt<br />
Enhetlighet och överblick saknas.<br />
Lagstadgad reglering och frivilliga<br />
överenskommelse kompletterar varandra<br />
så att vissa etiska riktlinjer i<br />
dag omfattar de flesta spelarrangörer<br />
på den reglerade marknaden. Marknads<strong>för</strong>ingen<br />
av spel om pengar i<br />
Sverige är dock mycket omfattande<br />
och majoriteten kommer från oreglerade<br />
spelarrangörer vilka står utan<strong>för</strong><br />
de etiska riktlinjerna. Påträngande<br />
marknads<strong>för</strong>ing <strong>för</strong>svårar situationen<br />
<strong>för</strong> problemspelare och kan påverka<br />
ungas spelande.<br />
Enhetlighet och överblick saknas. De<br />
flesta spelansvarsverktygen är frivilliga<br />
<strong>för</strong> spelaren och vetenskapliga utvärderingar<br />
saknas vilket innebär att det<br />
inte går att bedöma effekten.<br />
Den webbaserade utbildningen var<br />
omfattande och påbörjades av över<br />
tusen personer inom socialtjänsten,<br />
näringslivet och landstingen men avslutades<br />
endast av ett hundratal. Flera<br />
kommuner som arbetar med frågan<br />
har personal som har gått denna<br />
utbildning, vilket visar på betydelsen<br />
av insatsen. Riktade <strong>för</strong>eläsningar har<br />
fått en positiv feedback men effekten<br />
inte utvärderad.<br />
Stödlinjen <strong>för</strong> spelare och anhöriga<br />
har funnits sedan 1999. Antalet stödoch<br />
informationssamtal har legat relativt<br />
stabilt på runt 1 600 per år sedan<br />
2004. Effekten är inte utvärderad men<br />
vi bedömer det viktigt med en funktion<br />
dit alla kan vända sig. utveckling<br />
pågår <strong>för</strong> att öka linjens tillgänglighet<br />
via alltfler elektroniska kanaler.<br />
Hittills har cirka tusen personer gått<br />
programmet som haft mycket god<br />
spridning med köer under flera år.<br />
Första steget utvärderat med mycket<br />
goda resultat, full utvärdering 20<strong>11.</strong> Programmet<br />
fyller en viktig funktion och<br />
har ökat tillgängligheten till vård och<br />
stöd <strong>för</strong> spelberoende vuxna i Sverige.<br />
m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 55
Åtgärd nivå aktör Faktorer som<br />
påverkas<br />
Föreningsstöd<br />
och projektstöd<br />
till ideella organisationer.<br />
uppbyggnad<br />
av öppenvårdsbehandling<br />
<strong>för</strong><br />
spelberoende<br />
vuxna.<br />
uppbyggnad av<br />
regionala kunskapscentrum.<br />
utveckling av<br />
öppenvårdsbehandling<br />
<strong>för</strong><br />
spelberoende<br />
unga.<br />
Regional<br />
och lokal.<br />
Regional<br />
och lokal.<br />
Regional<br />
och lokal.<br />
Regional<br />
och lokal.<br />
56 m å l o m r å d e 1 1 – S P e l<br />
Statens folkhälsoinstitut<br />
och ideella<br />
organisationer samt<br />
kommuner.<br />
Statens folkhälsoinstitut,<br />
Stockholms läns<br />
landsting, centrum<br />
<strong>för</strong> psykiatriforskning,<br />
Stockholms stad,<br />
Göteborgs stad och<br />
Malmö stad.<br />
Statens folkhälsoinstitut,<br />
Stockholms läns<br />
landsting, centrum<br />
<strong>för</strong> psykiatriforskning,<br />
Göteborgs stad och<br />
Malmö stad.<br />
Stockholms läns<br />
landsting, centrum <strong>för</strong><br />
psykiatriforskning.<br />
Attityder och<br />
beteenden<br />
samt sociala<br />
relationer.<br />
Attityder och<br />
beteenden<br />
samt individfaktorer.<br />
Attityder och<br />
beteenden<br />
samt sociala<br />
relationer.<br />
Attityder och<br />
beteenden<br />
samt individfaktorer.<br />
bedömning av resultaten<br />
och långsiktig effekt<br />
De ideella organisationernas verksamhet<br />
har varit viktig <strong>för</strong> att öka<br />
tillgängligheten till insatser och stöd<br />
runt om i landet vilket kan minska<br />
skadeverkningarna. Detta gäller både<br />
kamratstödet i lokala spelberoende<strong>för</strong>eningar<br />
och informations- och<br />
stödinsatser inom ramen <strong>för</strong> utvecklingsprojekt.<br />
åtgärden har också<br />
bidragit till dialog och ömsesidigt<br />
kunskapsutbyte mellan nationell,<br />
regional och lokal nivå.<br />
Det finns nu vetenskapligt stöd i<br />
svensk kontext <strong>för</strong> två manualbaserade<br />
metoder <strong>för</strong> öppenvårdsbehandling<br />
<strong>för</strong> spelberoende vuxna som<br />
kan spridas till kommunerna om nya<br />
resurser avsätts <strong>för</strong> detta.<br />
kunskapsspridning till studenter och<br />
till personer som i sitt arbete kommer<br />
i kontakt med spelproblem. Regionala<br />
kunskapscentrum har också bidragit<br />
till dialog och ömsesidigt kunskapsutbyte<br />
mellan nationell, regional och<br />
lokal nivå.<br />
Ett behandlingsprogram <strong>för</strong> spelberoende<br />
unga är under utveckling.
nationell samordning genom oberoende spelsamverkan (oSS)<br />
År 1998 bildades Oberoende spelsamverkan (OSS) som är en branschsamverkan<br />
mellan Statens folkhälsoinstitut, Lotteriinspektionen, <strong>Spel</strong>beroendes riks<strong>för</strong>bund,<br />
Svenska spel AB, Aktiebolaget trav och galopp (ATG), Sveriges bingoarrangörers<br />
centralorganisation (Svebico), Folkspel och Sveriges hotell- och restaurang<strong>för</strong>etagare<br />
AB. Statens folkhälsoinstitut och Lotteriinspektionen delar på ord<strong>för</strong>andeskapet.<br />
Syftet med samverkan är att genom information och kunskapsutbyte <strong>för</strong>ebygga<br />
spelproblem, att följa utvecklingen på spelmarknaden och av metoder <strong>för</strong><br />
att <strong>för</strong>ebygga skador samt informationsutbyte om spel och spelproblem. OSS är<br />
det enda forumet <strong>för</strong> samverkan kring spel om pengar mellan myndigheter, ideella<br />
organisationer och spelarrangörer på nationell nivå. OSS har bland annat initierat<br />
verksamheten med Stödlinjen. Det har också diskuterats att bjuda in aktörer som<br />
Ungdomsstyrelsen, Konsumentverket, Kronofogdemyndigheten och Polisstyrelsen.<br />
kunskapsuppbyggnad<br />
För att kunna utveckla effektiva <strong>för</strong>ebyggande metoder måste kunskapen om risk-<br />
och skyddsfaktorer <strong>för</strong> spelproblem <strong>för</strong>bättras. Statens folkhälsoinstitut har där<strong>för</strong><br />
i uppdrag att genom<strong>för</strong>a en longitudinell befolkningsstudie om spel och hälsa –<br />
Swelogs (Swedish longitudinal gambling study). Studien genom<strong>för</strong>s med stöd av<br />
en internationell forskargrupp och i samarbete med bland andra Centrum <strong>för</strong> psykiatriforskning.<br />
Den <strong>för</strong>sta datainsamlingen genom<strong>för</strong>des 2008/2009 och materialet<br />
från studien utgör <strong>för</strong> närvarande den största kvantitativa kunskapskällan om<br />
spelproblem i Sverige. Avsikten är att upprepa befolkningsstudien tre gånger fram<br />
till 2014 och parallellt genom<strong>för</strong>a en <strong>för</strong>djupningsstudie som ska <strong>för</strong>bättra kunskapen<br />
om risk- och skyddsfaktorer (Statens folkhälsoinstitut, 2010i). Swelogs är den<br />
största longitudinella befolkningsstudien om spel om pengar i världen. Dessutom<br />
utgår studien från ett folkhälsoperspektiv på spelproblem medan de flesta tidigare<br />
studier har utgått från ett medicinskt perspektiv. Detta innebär att Swelogs även<br />
kommer att bidra till kunskapen om vilken betydelse sociala miljöfaktorer har <strong>för</strong><br />
spelproblem samt om hur man mäter riskbeteende.<br />
Under 2008–2012 samarbetar Svenska spel med Hjärnfonden genom att årligen<br />
bidra med fem miljoner kronor till beroendeforskning. Syftet är att öka kunskapen<br />
om spelberoende. Från och med 2011 kommer Svenska spel att årligen utlysa fem<br />
miljoner kronor till forskning om spel och <strong>för</strong>ebyggande metoder <strong>för</strong> att motverka<br />
spelproblem. Detta görs inom ramen <strong>för</strong> ett nystartat forskningsråd.<br />
Övrig kunskapsuppbyggnad som finansierats av Statens folkhälsoinstitut har<br />
varit inriktad på effekterna av <strong>för</strong>ändringar på spelmarknaden samt olika litteraturstudier.<br />
Etableringen av statliga kasinon i Malmö och Sundsvall har studerats liksom<br />
introduktionen av poker via internet på Svenska spels webbplats (Tryggvesson,<br />
2007; Westfelt, 2003, 2006a). Under 2005 och 2007 publicerades två studier om<br />
reklamens påverkan på spelproblem (Binde, 2005a, 2007). Litteraturstudier har<br />
tagits fram om spel och kriminalitet, om unga och spel samt om biologiska, psykologiska<br />
och samhällsvetenskapliga perspektiv på spel och spelproblem (Ajdahi &<br />
m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 57
Wolgast, 2008; Binde, 2005a, 2007, 2009a; Brené, 2007; Fröberg, 2006; Lalander<br />
& Westfelt, 2004; Westfelt, 2006b). De sistnämnda litteraturstudierna genom<strong>för</strong>des<br />
också som en del i <strong>för</strong>beredelserna <strong>för</strong> Swelogs. Under 2010 har den <strong>för</strong>sta litteraturöversikten<br />
på svenska om <strong>för</strong>ebyggande metoder inom spel publicerats (Statens<br />
folkhälsoinstitut, 2010a). Den är avsedd som ett underlag <strong>för</strong> det <strong>för</strong>ebyggande<br />
arbetet med spelproblem.<br />
Svensk forskning om spel och spelproblem med finansiering från forskningsråden<br />
är än så länge mycket begränsad. En systematisk uppföljning av beslut om<br />
tillståndsgivning och nya villkor <strong>för</strong> spel om pengar saknas också.<br />
tillståndsgivning och tillsyn<br />
<strong>Spel</strong>marknadens reglering har varit <strong>för</strong>emål <strong>för</strong> flera utredningar 2005–2008. I<br />
december 2008 presenterades spelutredningens <strong>för</strong>slag till en ny spelreglering (SOU<br />
2008:124). I betänkandet lades två lag<strong>för</strong>slag där det ena innebar en fortsatt monopolliknande<br />
situation och det andra att vissa spelformer läggs ut på licens så att den<br />
reglerade svenska spelmarknaden även skulle omfatta icke-statliga kommersiella<br />
aktörer. I direktiven till spelutredningen uttryckte regeringen en tydlig avsikt att<br />
<strong>för</strong>bättra den sociala skyddsnivån så att den nya regleringen genomgående skulle<br />
präglas av sociala skyddshänsyn och anpassning till den tekniska utvecklingen och<br />
EG-rätten (Regeringens kommittédirektiv, 2007). <strong>Spel</strong>utredningens <strong>för</strong>slag bereds<br />
fortfarande av Finansdepartementet.<br />
Ett av regeringens viktigaste verktyg <strong>för</strong> tillgänglighetsbegränsning är tillståndsgivningen<br />
och de villkor som ställs på spelarrangörerna i samband med denna.<br />
Enligt Lotterilagen är det Lotteriinspektionen, länsstyrelserna och kommunerna<br />
som ger tillstånd till olika spelformer. Därutöver ger regeringen tillstånd till de spel<br />
som Svenska spel och ATG anordnar genom deras koncessioner. Alla tillstånd måste<br />
vara tidsbegränsade och kan <strong>för</strong>enas med villkor som åldersgränser och regler <strong>för</strong><br />
marknads<strong>för</strong>ing. Men tillämpningen av villkoren varierar mycket vilket märks i<br />
avsnitten om åldersgränser och marknads<strong>för</strong>ing nedan. Detta innebär att dagens<br />
svenska spelreglering är splittrad och svåröverskådlig. Det finns brister i villkoren<br />
som ska skydda utsatta grupper och brister i möjligheterna att tillämpa lagstiftningen<br />
på de spel som finns på marknaden. Detta gäller särskilt spel via internet som<br />
anordnas av utlandsbaserade aktörer.<br />
Tillsynsansvaret ligger på kommuner, länsstyrelser och Lotteriinspektionen och<br />
gäller de lotterier som respektive aktör ger tillstånd till. Lotteriinspektionen är<br />
dessutom central tillsynsmyndighet <strong>för</strong> lotterilagen och <strong>för</strong> de lotterier som anordnas<br />
efter tillstånd från regeringen vilket inkluderar spel som anordnas av Svenska<br />
spel och ATG. Svenska spel arbetar också regelbundet med egen kontroll av butiker<br />
och restauranger <strong>för</strong> att kontrollera åldersgränser och att kreditspel motverkas.<br />
<strong>Spel</strong>utredningen <strong>för</strong>eslog centralisering av all tillståndsgivning och tillsynsverksamhet<br />
inom spelområdet (utom registreringslotter) till en expertmyndighet.<br />
För att nå målet om en effektiv tillsyn på en alltmer komplex spelmarknad håller<br />
Lotteriinspektionen på att utveckla informationsspridning, kommunikation och<br />
58 m å l o m r å d e 1 1 – S P e l
utbildning. Bland annat har utbildningssatsningar gjorts till polis och åklagarväsende<br />
samt till allmänheten.<br />
Åldersgränser<br />
Alla spel om pengar utom vissa lotter har åldersgränsen 18 år i Sverige. Åldersgränserna<br />
finns reglerade i lotterilagen (vadslagning på hästar, spelautomater,<br />
kasino spel på restaurang), Svenska spels koncession (Oddset och hundkapplöpningar),<br />
tillstånd genom särskilt regeringsbeslut (pokerspel över internet) och<br />
kasino lagen (spel på Casino Cosmopol). I Lotteriinspektionens riktlinjer <strong>för</strong> villkor<br />
<strong>för</strong> EMV-spel (spel via elektromagnetiska vågor som t.ex. internetspel) anges att en<br />
åldersgräns på 18 år ska gälla. Därutöver finns en mängd åldersgränser som grundar<br />
sig på frivilliga åtaganden av spelarrangörer som Svenska spel, Miljonlotteriet,<br />
Svebico och Folkspel. Detta gäller t.ex. sportspel utom Oddset, lotterier, nummerspel<br />
och bingo. Sedan oktober 2010 tillämpar Svenska spel artonårsgräns <strong>för</strong> lotter<br />
och från den 1 januari 2011 gäller detsamma <strong>för</strong> Miljonlotteriet.<br />
riktlinjer <strong>för</strong> marknads<strong>för</strong>ing<br />
De flesta spelarrangörer på den reglerade marknaden har åtagit sig att följa etiska<br />
riktlinjer <strong>för</strong> marknads<strong>för</strong>ing som de har formulerat tillsammans i samverkansorganet<br />
<strong>Spel</strong>branschens etiska råd (Sper). Deltagare är A-lotterierna, ATG, Folkspel,<br />
Ideella spel, Lottericentralen, Miljonlotteriet, Svebico och Svenska spel. Spers riktlinjer<br />
<strong>för</strong> marknads<strong>för</strong>ing innebär bland annat att reklamen ska vara hederlig, laglig<br />
och inte påträngande. Reklamen ska inte heller rikta sig till sårbara grupper eller<br />
minderåriga, överdriva möjligheterna till vinst eller hävda att utfallet beror på något<br />
annat än slumpen. Material om spelproblem och stöd till drabbade ska finnas lätt<br />
tillgänglig <strong>för</strong> konsumenterna enligt en överenskommelse mellan spelarrangörerna<br />
i OSS. Enligt denna frivilliga överenskommelse ska telefonnumret till Stödlinjen<br />
<strong>för</strong> spelare och anhöriga alltid finnas med på spelkuponger, lotter och spelkvitton.<br />
Många av bolagen på den oreglerade marknaden följer inte heller de riktlinjer<br />
<strong>för</strong> marknads<strong>för</strong>ing som de flesta spelarrangörer på den reglerade marknaden har<br />
undertecknat.<br />
För spelformerna internetpoker och kasinospel enligt kasinolagen har regeringen<br />
i samband med tillståndsgivningen skrivit in villkor <strong>för</strong> marknads<strong>för</strong>ingen som<br />
innebär att denna ska vara socialt ansvarstagande så att den inte uppfattas som<br />
allt<strong>för</strong> påträngande (Regeringens beslut I 4, 2009-12-17; Regeringens beslut II 2,<br />
2010-12-09). När det gäller pokerspel över internet får marknads<strong>för</strong>ing dessutom<br />
enbart ske i tidningar och över internet men utan länk till Svenska spels webbplats.<br />
m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 59
<strong>Spel</strong>ansvarsverktyg<br />
<strong>Spel</strong>arrangörerna på den reglerade svenska spelmarknaden <strong>för</strong>väntas tillhandahålla<br />
spel till allmänheten på ett sätt som är både affärsmässigt lönsamt och ansvarfullt.<br />
<strong>Spel</strong>arrangörerna ska med andra ord <strong>för</strong>söka utforma och marknads<strong>för</strong>a produkter<br />
(spel) på ett sätt som inte inbjuder till överdrivet och okontrollerbart spelande samtidigt<br />
som de ska lämna ett rimligt överskott till sina <strong>för</strong>månstagare. Överskottet<br />
ska gå till det allmänna eller till allmännyttiga ändamål, dvs. till staten, hästsporten<br />
eller ideella organisationer. Undantag är restaurangkasinona där vinsten tillfaller<br />
innehavaren. För att kunna erbjuda spel på ett ansvarsfullt sätt har flera spelarrangörer<br />
utvecklat olika verktyg som spelarna i huvudsak kan använda på frivillig basis.<br />
Svenska spel är den spelarrangör som arbetat längst med spelansvarsverktyg i<br />
Sverige. <strong>Spel</strong>arna erbjuds exempelvis frivillig avstängning och personlig spelbudget.<br />
Ytterligare ett frivilligt verktyg som Svenska spel erbjuder sina spelare är spelkoll,<br />
då spelaren tillåter att bolaget registrerar spelmönstret och skickar information om<br />
spelbeteendet <strong>för</strong>ändras i negativ riktning. <strong>Spel</strong>koll är inte vetenskapligt utvärderat.<br />
På senare år har även de flesta andra spelarrangörer på den reglerade marknaden<br />
börjat tillämpa alltfler spelansvarsåtgärder, om än i olika utsträckning. Bolaget ger<br />
även information om spelansvar till allmänheten via sin webbplats och via trycksaker<br />
som ska distribueras i spelmiljöerna. ATG erbjuder numera också frivillig<br />
avstängning och personlig spelbudget <strong>för</strong> spelarna samt tillhandahåller material om<br />
spelansvar på sin webbplats. Även Folkspel, Svebico och Miljonlotteriet erbjuder<br />
självavstängning samt tillhandahåller information om spelansvar på sina webbplatser.<br />
Folkspel och Miljonlotteriet erbjuder dessutom möjlighet till spelbudget.<br />
Svenska spel och ATG tillhandahåller utbildningar i spelansvar <strong>för</strong> sina ombud.<br />
Utan<strong>för</strong> den reglerade marknaden finns ett stort antal spelbolag som fram<strong>för</strong> allt<br />
erbjuder spel om pengar via internet. Dessa uppträder olika ur ett spelansvarsperspektiv.<br />
Flera spelbolag erbjuder spelarna självbegränsande verktyg som möjligheten<br />
att sätta upp gränser <strong>för</strong> insats av pengar och tid. En del bolag har kort information<br />
om stödlinjen och spelberoende på sina sidor, men inte i samma utsträckning<br />
och lika tillgängligt som Svenska spel.<br />
För internetpoker och kasinospel enligt kasinolagen (Casino Cosmopol) finns<br />
vissa spelansvarsåtgärder inskrivna som villkor i regeringens tillstånd. Den som<br />
spelar internetpoker måste få en spelbudget <strong>för</strong> både tid och pengar, möjlighet till<br />
självavstängning, verktyg som underlättar att följa sitt spelande och information<br />
om spelande, spelproblem och vilka spelansvarsverktyg som finns. Dessa verktyg<br />
är obligatoriska <strong>för</strong> spelaren och måste användas innan man kan börja spela.<br />
För kasinospel innebär villkoren att man ska fortsätta med informationsspridning<br />
om spelproblem på kasinot. Casino Cosmopol – som är ett helägt dotterbolag till<br />
Svenska spel – har bestämt att man från och med 2011 kommer att ha samtal med<br />
alla i åldern 20–24 år som spelar på kasinot ofta.<br />
60 m å l o m r å d e 1 1 – S P e l
kunskapsspridning till personer som<br />
i sitt arbete kommer i kontakt med spelproblem<br />
Under 2005–2008 genom<strong>för</strong>de Statens folkhälsoinstitut tillsammans med <strong>Spel</strong>institutet<br />
i Piteå två webbaserade utbildningar som främst vände sig till professionella<br />
inom socialtjänsten. Utbildningarna spelochspelberoende.se och speletsbaksida.se<br />
var gratis. <strong>Spel</strong>ochspelberoende.se omfattade cirka tretton veckors studier<br />
medan speletsbaksida.se mer fungerade som en informationskälla och uppslagsverk.<br />
<strong>Spel</strong>ochspelberoende.se påbörjades av över tusen personer inom socialtjänst,<br />
näringsliv och landsting men avslutades endast av ett hundratal. En utvärdering<br />
visade att deltagarna var mycket positiva till form och innehåll men att det varit<br />
svårt att fullfölja åtagandet främst på grund av att det inte avsatts tillräckligt med<br />
arbetstid från arbetsgivarens sida. Flera kommuner som arbetar med att <strong>för</strong>ebygga<br />
skador av överdrivet spelande har personal som har gått denna utbildning, vilket<br />
ändå visar på betydelsen av åtgärden.<br />
Stödlinje <strong>för</strong> spelare och anhöriga<br />
Stödlinjen <strong>för</strong> spelare och anhöriga (020-81 91 00) har funnits sedan 1999 och har<br />
sedan 2005 genom<strong>för</strong>t cirka 1 500 stöd- och informationssamtal per år (Statens<br />
folkhälsoinstitut, 2011b). Stödlinjen erbjuder telefonstöd och rådgivning samt en<br />
webbplats www.stodlinjen.se. Målgrupperna <strong>för</strong> Stödlinjens verksamhet är allmänheten<br />
och personer som i sitt arbete kommer i kontakt med spelproblem. Stödlinjen<br />
upphandlades under 2007 och drevs fram till och med december 2010 av kunskaps<strong>för</strong>etaget<br />
Assissa Consultancy Europe i Piteå. Under 2010 upphandlades Stödlinjen<br />
igen och ny uppdragstagare från och med januari 2011 är Forum <strong>för</strong> forskning<br />
om psykosocial hälsa i Stockholm. Sedan 2007 har Statens folkhälsoinstitut årligen<br />
anordnat ett nationellt stödlinjeseminarium <strong>för</strong> att underlätta kunskapsutbytet mellan<br />
olika stödlinjer i Sverige. Vi deltar också i ett nordiskt nätverk <strong>för</strong> arbete kring<br />
stödlinjer <strong>för</strong> spelberoende. Stödlinjen marknads<strong>för</strong>s främst genom information på<br />
tipskuponger, lotter och bongar som spelbolagen tillhandahåller. Stödlinjen har en<br />
viktig roll som samlande instans dit fram<strong>för</strong> allt allmänheten kan vända sig men<br />
också personer som i sitt arbete kommer i kontakt med spelproblem.<br />
uppbyggnad av internetbaserat självhjälpsprogram <strong>för</strong> vuxna<br />
Statens folkhälsoinstitut finansierade från 2003 till september 2009 utveckling<br />
och utvärdering av ett internetbaserat självhjälpsprogram <strong>för</strong> spelberoende vuxna.<br />
Programmet har därefter drivits vidare av andra aktörer. Utvärderingen av de <strong>för</strong>sta<br />
66 personerna som genomgick behandlingen visade goda resultat och publicerades<br />
2008 (Carlbring & Smit, 2008). Utvärdering av ytterligare 298 personer som<br />
genomgått behandlingen kommer att presenteras under hösten 20<strong>11.</strong> Behandlingen<br />
har haft mycket god spridning och hittills har cirka 1 400 personer genomgått<br />
programmet. Behandlingen finns också beskriven i en rapport på svenska (Statens<br />
folkhälsoinstitut, 2010e).<br />
m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 61
Föreningsstöd och projektstöd till ideella organisationer<br />
Stödet till spelberoende<strong>för</strong>eningar som arbetar med kamratstöd i lokal<strong>för</strong>eningar<br />
runt om i landet har funnits sedan 1999. Den största delen av stödet går årligen till<br />
<strong>Spel</strong>beroendes riks<strong>för</strong>bund som har ett tiotal aktiva lokal<strong>för</strong>eningar. Sedan 2007<br />
har Statens folkhälsoinstitut också delat ut projektmedel till andra <strong>för</strong>eningar, t.ex.<br />
Ungas revansch i samhället och IOGT-NTO samt olika invandrar<strong>för</strong>eningar och<br />
ungdoms<strong>för</strong>eningar som arbetar <strong>för</strong> att motverka spelproblem i sina organisationer.<br />
Projektmedel har också delats ut till Kriminalvården <strong>för</strong> ett utvecklingsprojekt med<br />
kartläggning och stöd till manliga och kvinnliga interner samt ungdomar på anstalt.<br />
En viktig del i arbetet med stöd till ideella organisationer är att skapa en grund<br />
<strong>för</strong> att utbyta kunskap och erfarenheter samt bygga nätverk. Sedan 2007 arrangerar<br />
Statens folkhälsoinstitut där<strong>för</strong> årligen ett <strong>för</strong>eningsseminarium <strong>för</strong> alla som erhållit<br />
stöd. De ideella organisationerna utgör ett viktigt komplement till olika behandlingar<br />
och har en roll i att sprida kunskap om spelproblem på lokal och nationell<br />
nivå. Under 2010 tioårsjubilerade <strong>Spel</strong>beroendes riks<strong>för</strong>bund och Statens folkhälsoinstitut<br />
uppmärksammade detta genom att ge ut en jubileumsskrift som skildrar<br />
<strong>för</strong>eningens historia och verksamhet (Binde & Jonsson, 2010).<br />
uppbyggnad av öppenvårdsbehandling <strong>för</strong> vuxna<br />
Utveckling av behandlingsmetoder inom öppenvård och via internet har pågått<br />
sedan 2003. Öppenvårdsbehandling <strong>för</strong> spelberoende vuxna finns i kommunal regi<br />
i Göteborg och Malmö samt på Beroendecentrum och par- och familjeenheten i<br />
Stockholm. Inom ramen <strong>för</strong> detta projekt har man gett ut två behandlingsmanualer<br />
– en <strong>för</strong> gruppbehandling baserad på kognitiv beteendeterapi (KBT) och en<br />
individuell behandling baserad på motiverande samtal (MI) (Forsberg, Forsberg, &<br />
Knifström, 2010; Ortiz, 2006). Utvärderingen av metoderna MI och KBT <strong>för</strong> spelberoende<br />
är publicerad i en vetenskaplig artikel och hela öppenvårdsprojektet är<br />
dokumenterat i en rapport (Statens folkhälsoinstitut, 2010k). En vidareutveckling<br />
av den <strong>för</strong>sta KBT-manualen har också gjorts och den nya handledningen har bland<br />
annat fått ett avsnitt om MI (Statens folkhälsoinstitut, 2010d). Man har också<br />
genom<strong>för</strong>t en uppföljning och dokumentation av par- och familjebehandlingen <strong>för</strong><br />
spelberoende (Statens folkhälsoinstitut, 2011a).<br />
Öppenvårdsbehandlingarna i storstäderna finansieras helt eller delvis av Statens<br />
folkhälsoinstitut trots att dessa i dag är att betrakta som ordinarie behandlingsverksamheter.<br />
Statens folkhälsoinstitut håller på att avsluta finansieringen av dessa<br />
verksamheter <strong>för</strong> att kommuner och landsting i stället ska ta kostnaderna. Det finns<br />
nu vetenskapligt stöd i svensk kontext <strong>för</strong> två manualbaserade metoder <strong>för</strong> öppenvårdsbehandling<br />
<strong>för</strong> spelberoende vuxna som kan spridas till kommunerna om det<br />
finns pengar. Men utvärderingen och senare uppföljningar visar att många av dem<br />
som söker sig till spelberoendebehandling har mycket allvarliga problem också inom<br />
andra områden som depression, självmordstankar, pågående substansmissbruk etc.<br />
Behandlingen måste där<strong>för</strong> kunna hantera flera samtida problem (samsjuklighet)<br />
vilket ställer krav på samarbete med andra aktörer inom vård och omsorg.<br />
62 m å l o m r å d e 1 1 – S P e l
På flera håll har åtgärder utvecklats på lokal nivå utan statlig finansiering, både i<br />
kommunal regi och av näringslivet. Men utbudet av åtgärder och kunskapen om<br />
spel om pengar och spelproblem varierar mycket i landet. I en enkät till landets kommuner<br />
från 2009 som Statens folkhälsoinstitut genom<strong>för</strong>de <strong>för</strong> att kartlägga kommunernas<br />
arbete med folkhälsans målområden, svarade 22 procent (41 kommuner)<br />
att spel var ett prioriterat målområde (Statens folkhälsoinstitut, 2010b). Enligt en<br />
annan kommunundersökning från 2008 som Statens folkhälsoinstitut genom<strong>för</strong>de<br />
tillsammans med Sveriges kommuner och landsting (SKL) hade endast var åttonde<br />
kommun någon handlingsplan <strong>för</strong> åtgärder <strong>för</strong> spelberoende och en tredjedel hade<br />
avtal <strong>för</strong> att kunna erbjuda behandling (Nordlinder, 2008). En majoritet av de svarande<br />
i denna undersökning uttryckte också ett behov av mer kunskap om spelberoende,<br />
<strong>för</strong>ebyggande metoder och hur man upptäcker spelare med problem.<br />
regionala kunskapscentrum i storstäderna<br />
Som nämnts ovan har Statens folkhälsoinstitut satsat stora resurser på utveckling<br />
och utvärdering av behandlingsmetoder <strong>för</strong> spelberoende vuxna inom öppenvården.<br />
Denna satsning har också lett till utveckling av kunskapscentrum i Stockholm,<br />
Malmö och Göteborg <strong>för</strong> spel om pengar och spelberoendebehandling. Dessa centrum<br />
har i dag etablerade behandlingsverksamheter men långsiktig finansiering saknas.<br />
2009 tog man emot sammanlagt drygt 200 patienter och gav stöd via telefon till<br />
dubbelt så många (Statens folkhälsoinstitut, 2010j). I Malmö och Göteborg arbetar<br />
man dessutom med informationsspridning inom respektive region, fram<strong>för</strong> allt till<br />
olika yrkesgrupper inom kommunerna. I Stockholm arbetar man med informationsspridning<br />
och utbildning i de KBT- och MI-baserade behandlingsmetoderna.<br />
Regionala kunskapscentrum skapar <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> dialog och ömsesidigt kunskapsutbyte<br />
mellan nationell, regional och lokal nivå.<br />
utvärdering av öppenvårdsbehandling <strong>för</strong> unga<br />
Sedan 2006 har Statens folkhälsoinstitut finansierat en utvärdering av öppenvårdsbehandling<br />
<strong>för</strong> spelberoende unga. Projektet genom<strong>för</strong>s av <strong>Spel</strong>beroendeteamet på<br />
Forum <strong>för</strong> forskning om psykosocial hälsa i Stockholm. Utvärderingen avslutades<br />
2010 och rapportering av resultaten är planerad till 20<strong>11.</strong><br />
Bedömning av genom<strong>för</strong>da åtgärder<br />
Åtgärderna <strong>för</strong> att motverka skadeverkningar av överdrivet spelande har i olika<br />
utsträckning fokuserat på värderingar, normer och lagar, attityder och beteenden,<br />
sociala relationer och individfaktorer. Dem stämmer väl överens med de åtgärder<br />
som <strong>för</strong>eslogs i <strong>Folkhälsopolitisk</strong> rapport 2005.<br />
värderingar<br />
Den vetenskapliga kunskapen om spelproblemen i Sverige har tagit ett stort kliv<br />
framåt. Trots att kunskapen hittills inte spridits på ett systematiskt sätt bedömer vi<br />
m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 63
att medvetenheten har ökat i samhället om att spel om pengar har en negativ sida.<br />
I stort sett alla svenska spelarrangörer vet att spelproblem finns och deltar på olika<br />
sätt i arbetet med att motverka överdrivet spelande. Lotteriinspektionen gör en liknande<br />
bedömning av utvecklingen (Lotteriinspektionen, 2011). Det finns flera olika<br />
drivkrafter i denna utveckling varav den frivilliga branschsamverkan i Oberoende<br />
spelsamverkan (OSS) troligen är en. Samverkansorganet saknar befogenheter och<br />
utgör inte grund <strong>för</strong> den nationella samordning som syftar till att följa upp och driva<br />
frågor <strong>för</strong> att minska skadeverkningar av överdrivet spelande.<br />
Kunskapen om hur man kan möta problemspelare i ett kliniskt sammanhang<br />
har också ökat. Denna kunskap, liksom vilka åtgärder som finns att tillgå, är dock<br />
mycket ojämnt <strong>för</strong>delad över landet. Kunskap om effektiva <strong>för</strong>ebyggande metoder<br />
saknas liksom systematisk uppföljning av beslut om tillståndsgivning och utvärderingar<br />
av bland annat spelarrangörernas åtgärder.<br />
normer och lagar<br />
Den svenska spelregleringen är splittrad och oöverskådlig och räcker inte till <strong>för</strong> att<br />
upprätthålla skyddet mot spel från Sverige på utlandsbaserade internetspel. Trots att<br />
spelregleringen har varit <strong>för</strong>emål <strong>för</strong> flera utredningar under perioden 2005–2008<br />
har någon proposition ännu inte presenterats. Det arbete med tillgänglighetsbegränsning<br />
som gjorts har dock troligen bidragit till att spelproblemen i befolkningen<br />
i stort har hållits på en o<strong>för</strong>ändrad nivå.<br />
attityder och beteenden<br />
De flesta av de genom<strong>för</strong>da åtgärderna har hittills syftat till att stödja attityd- och<br />
beteende<strong>för</strong>ändring hos spelare, personer med spelproblem och anhöriga men också<br />
hos personer som i sitt arbete kommer i kontakt med spelproblem. Detta gäller<br />
såväl tillgänglighetsbegränsande åtgärder som åldersgränser, riktlinjer <strong>för</strong> marknads<strong>för</strong>ing<br />
och spelansvarsverktyg men också åtgärder som kunskapsspridning,<br />
stödlinjen <strong>för</strong> spelare och anhöriga och stöd till ideella organisationer. Regeringens<br />
och Lotteriinspektionens arbete med tillståndsgivningen kompletteras i dag av en<br />
rad frivilliga åtgärder från de reglerade spelarrangörerna. Det finns fungerande<br />
stödverksamheter dit spelare och anhöriga kan vända sig men tillgängligheten är<br />
begränsad. Detta kan ha haft en positiv effekt <strong>för</strong> att hålla nere spelandet bland<br />
minderåriga och <strong>för</strong> att motverka en ökning av spelproblemen på befolkningsnivå.<br />
Kunskapen om spelproblem har ökat i olika yrkesgrupper men den är ojämnt <strong>för</strong>delad<br />
och kommunerna efterfrågar mer utbildning. Verktyg <strong>för</strong> att upptäcka spelproblem<br />
och metodmaterial <strong>för</strong> <strong>för</strong>ebyggande åtgärder saknas också.<br />
Sociala relationer och individfaktorer<br />
Ett fåtal åtgärder som gäller sociala relationer har genom<strong>för</strong>ts. Hit kan vi t.ex. räkna<br />
en del av det arbete som genom<strong>för</strong>s inom ramen <strong>för</strong> stöd till ideella organisationer<br />
samt utbildning <strong>för</strong> arbetsgivare och fackliga organisationer. Åtgärderna har varit<br />
uppskattade och gett ökad kunskap men utvärderingar saknas. Åtgärderna <strong>för</strong> att<br />
64 m å l o m r å d e 1 1 – S P e l
påverka individfaktorer är olika typer av behandlingsutveckling. Dessa har med<strong>för</strong>t<br />
att det i dag finns vetenskapligt utvärderade behandlingsmetoder <strong>för</strong> spelberoende<br />
vuxna, men tillgängligheten till dessa är i stort sett begränsad till storstäderna och<br />
den långsiktiga finansieringen är oklar. Det finns också klara signaler om att många<br />
av dem som söker sig till behandling har mycket allvarliga problem också med<br />
exempelvis depression, självmordstankar och missbruk. Detta ställer särskilda krav<br />
på utformningen av behandlingen.<br />
Sammantagen bedömning<br />
Vid en sammantagen bedömning konstaterar vi att de genom<strong>för</strong>da åtgärderna troligen<br />
haft en positiv effekt på befolkningsnivå och <strong>för</strong> enskilda personer. Trots att<br />
spelmarknaden har expanderat så ligger andelen problemspelare kvar på samma<br />
nivå i befolkningen i stort och spelandet bland minderåriga har minskat. Enskilda<br />
spelare och anhöriga har i dag tillgång till verksamheter dit man kan vända sig <strong>för</strong><br />
stöd, råd och behandling. Medvetenheten i samhället om att spel om pengar har<br />
en negativ sida har också ökat. Samtidigt har det skett stora <strong>för</strong>skjutningar mellan<br />
olika befolkningsgrupper med bland annat en <strong>för</strong>dubbling av andelen problemspelare<br />
bland män 18–24 år. Vi ser också ökade hälsoskillnader till följd av de spelproblem<br />
som finns i samhället. <strong>Spel</strong>ande bland minderåriga finns dessutom fortfarande<br />
i alla spelformer. Tillgången till stöd och behandling är mycket ojämnt <strong>för</strong>delad över<br />
landet samtidigt som det fortfarande saknas viktig kunskap <strong>för</strong> att utveckla effektiva<br />
metoder som kan <strong>för</strong>ebygga skador av överdrivet spelande.<br />
Framtida behov<br />
Vår bedömning är där<strong>för</strong> att det är viktigt att fortsätta att satsa resurser på åtgärder<br />
<strong>för</strong> att minska skadeverkningar av överdrivet spelande. <strong>Spel</strong>marknaden fortsätter<br />
att expandera och det finns starka kommersiella intressen som verkar <strong>för</strong> allt större<br />
tillgänglighet. Vi kan därmed inte <strong>för</strong>vänta oss att problemen ska minska utan samhällets<br />
åtgärder. En stor brist är att det saknas en tydlig nationell samordning av det<br />
strategiska arbetet med att <strong>för</strong>ebygga skador av överdrivet spelande. Det saknas i<br />
dag överblick över de verksamheter, myndigheter och politikområden som berörs av<br />
målet om att motverka skadeverkningar av överdrivet spelande. Inom området substansberoenden<br />
räknas tillgänglighetsbegränsning till de allra viktigaste åtgärderna<br />
(Statens folkhälsoinstitut, 2009a), och även inom spelområdet finns studier som<br />
pekar på visst vetenskapligt stöd <strong>för</strong> att tillgänglighetsbegränsning är de mest effektiva<br />
<strong>för</strong> att minska spelandets skadeverkningar (Statens folkhälsoinstitut, 2010a;<br />
Williams, West, & Simpson, 2008). En stärkt lagstiftning där tillståndsgivning och<br />
tillsyn är viktiga beståndsdelar kan skapa en rimlig tillgänglighet till spel om pengar.<br />
Fortsatt stöd till kunskapsutveckling är också mycket viktigt. Detta gäller datainsamling<br />
på befolkningsnivå, studier om risk- och skyddsfaktorer och spelproblemens<br />
orsaker och konsekvenser, uppföljning av beslut om tillståndsgivning och<br />
utvärdering av genom<strong>för</strong>da åtgärder inklusive spelarrangörernas spelansvarsverk-<br />
m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 65
tyg. Dessutom behövs fortsatta åtgärder <strong>för</strong> kunskapsspridning på nationell, regional<br />
och lokal nivå. I detta arbete spelar kommuner, landsting, näringslivet och ideella<br />
organisationer en viktig roll. En stötesten i det lokala och regionala arbetet är<br />
frågan om långsiktig finansiering av såväl stöd och behandling som <strong>för</strong>ebyggande<br />
åtgärder. Nationell samordning saknas också i form av stöd till lokala och regionala<br />
aktörer när det gäller spelberoendebehandling. Grundläggande <strong>för</strong>ebyggande åtgärder<br />
som Stödlinjen bör permanentas.<br />
66 m å l o m r å d e 1 1 – S P e l
7 FöRSLAG<br />
tILL<br />
FRAMtIDA åtGäRDER<br />
m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 67
De bärande elementen i den svenska politiken <strong>för</strong> att motverka skador av alkohol, narkotika,<br />
dopning och tobak är en stark lagstiftning, internationellt samarbete, nationell<br />
samverkan och lokalt utvecklingsarbete (Regeringens proposition 2007/08:110). Vi ger<br />
här tio <strong>för</strong>slag till framtida åtgärder <strong>för</strong> att minska skadeverkningarna av överdrivet spelande.<br />
Förslagen är ordnade utifrån en prioritering där de viktigaste kommer <strong>för</strong>st. De fyra<br />
viktigaste <strong>för</strong>slagen är också de som presenterades i <strong>Folkhälsopolitisk</strong> rapport 2010. Den<br />
primära utgångspunkten i prioriteringen av <strong>för</strong>slagen är att området alkohol, narkotika,<br />
dopning, tobak och spel har sitt fundament i lagstiftningen. Regleringen måste vara anpassad<br />
till aktuella <strong>för</strong>ändringar i omvärlden och det måste finnas effektiva metoder <strong>för</strong> tillsyn<br />
och kontroll. Förslagens kostnad bedöms i tre nivåer: låg, medel respektive hög kostnad.<br />
Låg kostnad avser en kostnad på upp till 10 miljoner kronor, medelhög mellan 10 och 100<br />
miljoner kronor och hög över 100 miljoner kronor. Tabell 2 sammanfattar <strong>för</strong>slagen till<br />
framtida åtgärder och därefter beskriver vi <strong>för</strong>slagen mer i detalj.<br />
68 m å l o m r å d e 1 1 – S P e l
tabell 2. Förslag till framtida åtgärder.<br />
Åtgärd nivå aktör Faktor som<br />
påverkas<br />
1. utveckla och<br />
stärka spelregleringen.<br />
2. upprätta<br />
en nationell<br />
handlingsplan<br />
<strong>för</strong> att <strong>för</strong>ebygga<br />
skador<br />
av spel.<br />
3. utveckla,<br />
utvärdera och<br />
implementera<br />
metoder som<br />
<strong>för</strong>ebygger<br />
spelproblem.<br />
4. öka tillgången<br />
till<br />
behandling<br />
med effektiva<br />
metoder <strong>för</strong><br />
spelberoende.<br />
5. utreda hur<br />
arbetet med<br />
spel och<br />
AnDt kan<br />
integreras.<br />
6. utveckla<br />
statistik <strong>för</strong><br />
långsiktig<br />
uppföljning av<br />
det överdrivna<br />
spelandet.<br />
nationell Regering och<br />
riksdag.<br />
konsekvenser<br />
(nytta)<br />
värderingar Förbättrad spelreglering<br />
och<br />
tillsyn <strong>för</strong> att<br />
<strong>för</strong>ebygga skador<br />
av överdrivet<br />
spelande.<br />
nationell Regeringen värderingar Sätter fokus på<br />
frågan och motiverar<br />
till samordnade<br />
insatser på<br />
alla nivåer.<br />
Regional<br />
och lokal.<br />
Regional<br />
och lokal.<br />
nationell,<br />
regional<br />
och lokal.<br />
Statens folkhälsoinstitut,<br />
kommuner och<br />
landsting.<br />
Statens folkhälsoinstitut,<br />
kommuner och<br />
landsting.<br />
Regeringen,<br />
Statens folkhälsoinstitut,<br />
länsstyrelser och<br />
kommuner.<br />
nationell Statens folkhälsoinstitut<br />
Attityder<br />
och beteenden<br />
och<br />
sociala<br />
relationer.<br />
Attityder<br />
och beteenden<br />
och<br />
individfaktorer.<br />
värderingar,<br />
attityder<br />
och beteenden<br />
och<br />
sociala<br />
relationer.<br />
ökar tillgången<br />
till utvärderade<br />
metoder och<br />
verktyg <strong>för</strong> arbete<br />
med att <strong>för</strong>ebyggaspelproblem<br />
på lokal och<br />
regional nivå.<br />
ökad tillgång på<br />
spelberoendebehandling.<br />
Fler<br />
kan få hjälp vilket<br />
leder till minskadeskadeverkningar.<br />
Effektivisering<br />
av preventionsarbetet<br />
på alla<br />
nivåer.<br />
värderingar ökad möjlighet<br />
att ta fram<br />
beslutsunderlag<br />
med hög kvalitet<br />
<strong>för</strong> spelpolitiken.<br />
kostnader<br />
Säkerhet<br />
i bedömning<br />
Låg visst vetenskapligt<br />
stöd.<br />
Låg till<br />
medel.<br />
Oklart vetenskapligt<br />
stöd.<br />
Används ofta<br />
inom andra folkhälsoområden<br />
i<br />
Sverige och mot<br />
spelproblem i<br />
andra länder.<br />
Medel Det vetenskapliga<br />
stödet ska<br />
utvecklas.<br />
Medel visst vetenskapligt<br />
stöd.<br />
Låg Ej tillämpligt.<br />
Låg till<br />
medel.<br />
Ej tillämpligt.<br />
m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 69
Åtgärd nivå aktör Faktor som<br />
påverkas<br />
7. Stödja kunskapsspridning<br />
till olika<br />
yrkesgrupper,<br />
beslutsfattare<br />
och ideella<br />
organisationer<br />
över hela<br />
landet.<br />
8. utveckla<br />
systematisk<br />
utvärdering<br />
av beslut om<br />
nya spelformer<br />
och om<br />
nya villkor<br />
<strong>för</strong> befintliga<br />
spelformer.<br />
9. utlysa<br />
forskningsmedel<br />
<strong>för</strong> att<br />
utvärdera de<br />
spelansvarsverktyg<br />
som<br />
används i<br />
Sverige.<br />
10.Permanenta<br />
Stödlinjen <strong>för</strong><br />
spelare och<br />
anhöriga.<br />
nationell,<br />
regional<br />
och lokal.<br />
70 m å l o m r å d e 1 1 – S P e l<br />
Statens folkhälsoinstitutkommuner,<br />
landsting,<br />
arbetsgivare,<br />
skolor och <strong>för</strong>eningar.<br />
värderingar<br />
samt attityder<br />
och<br />
beteenden<br />
samt<br />
sociala<br />
relationer.<br />
nationell Regeringen värderingar,<br />
normer och<br />
lagar.<br />
nationell Regeringen,<br />
Statens folkhälsoinstitut,universitet<br />
och <strong>Spel</strong>arrangörer.<br />
nationell Statens folkhälsoinstitut<br />
konsekvenser<br />
(nytta)<br />
Genom ökad kunskap<br />
och tillgång<br />
till verktyg kan<br />
professionella,<br />
beslutsfattare och<br />
ideella organisationer<br />
bidra till<br />
minskade skadeverkningar.<br />
Förbättrade<br />
beslutsunderlag<br />
in<strong>för</strong> tillståndsgivning.<br />
värderingar ökad kunskap<br />
om vilka spelansvarsverktyg<br />
som är effektiva<br />
kan leda till att<br />
resurser riktas på<br />
de åtgärder som<br />
har effekt.<br />
Attityder,<br />
beteenden<br />
och sociala<br />
relationer.<br />
In<strong>för</strong>a långsiktighet<br />
i den enda<br />
nationella stödinsatsen<br />
<strong>för</strong> överdrivet<br />
spelande.<br />
kostnader<br />
Säkerhet<br />
i bedömning<br />
Låg Ej tillämpligt.<br />
Medel<br />
till hög.<br />
Ej relevant.<br />
Medel Ej relevant.<br />
Låg till<br />
medel.<br />
verksamheten<br />
utvärderas 2011–<br />
2012.
1. Utveckla och stärka spelregleringen<br />
bakgrund<br />
Utifrån ett folkhälsoperspektiv är det viktigt att hela spelmarknaden regleras och<br />
kan bli <strong>för</strong>emål <strong>för</strong> tillsyn. En stärkt spelregering är där<strong>för</strong> den viktigaste åtgärden<br />
<strong>för</strong> att minska skadeverkningarna av spel om pengar och deras bidrag till ohälsa.<br />
<strong>Spel</strong>regleringen behöver dessutom bli tydligare med enhetliga villkor <strong>för</strong> alla aktörer<br />
där detta är relevant. I del sex om genom<strong>för</strong>da åtgärder visar vi flera exempel<br />
på hur regleringen är splittrad och oöverskådlig, exempelvis <strong>för</strong> åldersgränser, riktlinjer<br />
<strong>för</strong> marknads<strong>för</strong>ing, tillsyn och spelansvarsåtgärder. Statens folkhälsoinstitut<br />
gav i sitt remissyttrande till <strong>Spel</strong>utredningens betänkande <strong>för</strong>slag på <strong>för</strong>bättringar<br />
som stärkt konsumentskydd, <strong>för</strong>bättrad tillsyn, striktare regler <strong>för</strong> automatspel och<br />
vid marknads<strong>för</strong>ing av spel om pengar samt en generell åldersgräns på 18 år <strong>för</strong> <strong>för</strong>säljning<br />
och köp av spel om pengar (Statens folkhälsoinstitut, 2009c). Förslaget om<br />
18-årsgräns <strong>för</strong> allt spel om pengar lyftes också i <strong>Folkhälsopolitisk</strong> rapport 2005.<br />
Inom alkoholforskningen finns det tydligt vetenskapligt stöd <strong>för</strong> att tillgänglighetsbegränsande<br />
åtgärder är effektivast <strong>för</strong> att <strong>för</strong>ebygga negativa skadeverkningar<br />
(Babor, 2010). Även inom spelforskningen finns studier som stödjer detta (Ajdahi<br />
& Wolgast, 2008; Williams et al., 2008). Exempel på tillgänglighetsbegränsande<br />
åtgärder är att<br />
• sätta tydliga och enhetliga åldersgränser<br />
• begränsa öppettider och marknads<strong>för</strong>ing<br />
• ta hänsyn till sociala <strong>för</strong>hållanden och sårbara grupper i befolkningen när man<br />
placerar spelställen och ger andra tillstånd.<br />
Förslaget antas i <strong>för</strong>sta hand påverka drivkrafterna normer och lagar i DPSIRmodellen<br />
från del 1.<br />
Förslag<br />
Statens folkhälsoinstitut <strong>för</strong>eslår att regeringen<br />
• utvecklar och kompletterar spelregleringen så att hela spelmarknaden regleras<br />
och kan bli <strong>för</strong>emål <strong>för</strong> tillsyn<br />
• stärker lagstiftningen som skyddslagstiftning så att den fokuserar starkare på<br />
sociala skyddshänsyn.<br />
Kostnaden bedöms som låg. Men en ny reglering kan med<strong>för</strong>a högre kostnader i<br />
ett senare skede samtidigt som skarpare sanktioner vid t.ex. främjande av spel om<br />
pengar utan tillstånd och andra regelbrott också kan innebära inkomster.<br />
m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 71
2. Upprätta en nationell<br />
handlingsplan <strong>för</strong> spel<strong>för</strong>ebyggande arbete<br />
bakgrund<br />
För att skapa ett effektivt <strong>för</strong>ebyggande arbete behövs åtgärder på flera arenor och på<br />
alla nivåer i samhället. Detta kräver åtgärder från många aktörer nationellt, regionalt<br />
och lokalt. Redan i dag pågår aktiviteter relaterade till spel om pengar såväl i landsting,<br />
kommuner och ideella organisationer som i myndigheter. Det lokala arbetet är<br />
dock mycket ojämnt <strong>för</strong>delat över landet. Dessutom saknas formell nationell samordning<br />
och gemensamma mål som är konkretiserade <strong>för</strong> olika arenor och nivåer i samhället.<br />
Detta <strong>för</strong>svårar det <strong>för</strong>ebyggande arbetet. Utan tydliga mål är det också svårt<br />
att utvärdera de åtgärder som genom<strong>för</strong>ts. Inom andra folkhälsoområden i Sverige<br />
finns det nationella handlingsplaner och när det gäller spel om pengar finns nationella<br />
handlingsplaner i t.ex. Norge och Nya Zeeland. En nationell handlingsplan med<br />
tydliga mål som grund bör också innebära en effektivisering av det samlade arbetet<br />
eftersom detta kan underlätta <strong>för</strong> olika aktörer att arbeta åt samma håll.<br />
Förslaget påverkar i <strong>för</strong>sta hand drivkraften värderingar och påverkansfaktorn<br />
attityder och beteenden. Det är oklart vilket vetenskapligt stöd som finns <strong>för</strong> åtgärden.<br />
Förslag<br />
Statens folkhälsoinstitut <strong>för</strong>eslår att regeringen upprättar en nationell handlingsplan<br />
<strong>för</strong> spel<strong>för</strong>ebyggande arbete. Syftet är att skapa tydliga mål, motivera till samordnade<br />
åtgärder och säkerställa att det spel<strong>för</strong>ebyggande arbetet i Sverige sker på<br />
vetenskaplig grund. Kostnaden bedöms ligga på låg- till medelnivå.<br />
3. Utveckla, utvärdera och implementera<br />
metoder som <strong>för</strong>ebygger spelproblem<br />
bakgrund<br />
Kommunerna efterfrågar verktyg och metoder <strong>för</strong> sitt arbete med att <strong>för</strong>ebygga överdrivet<br />
spelande. Det visar en undersökning som Statens folkhälsoinstitut genom<strong>för</strong>de<br />
i samarbete med Sveriges kommuner och landsting (Nordlinder, 2008). Men det saknas<br />
<strong>för</strong>ebyggande metoder med vetenskapligt stöd inom spelområdet och <strong>för</strong> svenska<br />
<strong>för</strong>hållanden, och sådana behöver där<strong>för</strong> utvecklas om vi ska kunna motverka negativa<br />
konsekvenser av spel om pengar. Vi kan utveckla metoderna i samarbete med<br />
lokala <strong>för</strong>ebyggare och någon universitetsinstitution. Utifrån erfarenheterna från<br />
tidigare utveckling av behandlingsmetoder <strong>för</strong> spelberoende är det rimligt att inrätta<br />
minst tre större projekt. Bland dessa kan det vara rimligt att både utveckla <strong>för</strong>ebyggande<br />
metoder på universell nivå och mer riktade åtgärder till sårbara grupper.<br />
Förslaget påverkar i <strong>för</strong>sta hand drivkraften värderingar och påverkansfaktorn<br />
attityder och beteenden.<br />
72 m å l o m r å d e 1 1 – S P e l
Förslag<br />
Statens folkhälsoinstitut <strong>för</strong>eslår att institutet får i uppdrag att utveckla, utvärdera<br />
och implementera metoder som <strong>för</strong>ebygger spelproblem. Åtgärden bör sträcka sig<br />
över flera år på liknande sätt som vårt tidigare uppdrag att utveckla och utvärdera<br />
behandlingsmetoder <strong>för</strong> spelberoende. Kostnaden bedöms ligga på medelnivå.<br />
4. Öka tillgången till behandling<br />
med effektiva metoder <strong>för</strong> spelberoende<br />
bakgrund<br />
I dag är behandling <strong>för</strong> spelberoende i stort sett begränsad till storstadskommunerna<br />
och ett fåtal andra kommuner. Samtidigt visar Swelogs befolkningsstudie om spel<br />
och hälsa att 24 000 personer i Sverige troligen behöver sådan behandling (Statens<br />
folkhälsoinstitut, 2010h). Det finns i dag vetenskapligt stöd <strong>för</strong> att de utvärderade<br />
behandlingsmetoderna inom öppenvård och internet minskar spelproblemen och<br />
höjer deltagarnas livskvalitet. Tillgängligheten till spelberoendebehandling är i dag<br />
ojämnt <strong>för</strong>delad och det är viktigt att hela befolkningen får tillgång till vård oavsett<br />
bostadsort, funktionsnedsättning, ursprung, ålder, kön eller social status. Tydliga<br />
signaler finns också om att en grupp av dem som sökt sig till spelberoendebehandling<br />
har mycket svåra problem även inom andra områden som psykisk ohälsa och<br />
substansmissbruk. Detta ställer särskilda krav på vårdens utformning.<br />
Det har redan satsats stora resurser på att utveckla och utvärdera behandlingsmetoder<br />
<strong>för</strong> spelberoende vuxna, men det saknas långsiktig finansiering av de<br />
behandlingsverksamheter som nu byggts upp. I dag finns det inte någon aktör med<br />
ett tydligt ansvar <strong>för</strong> nationell samordning av och stöd till lokala och regionala<br />
aktörer som arbetar med spelberoendebehandling. Resurser måste avsättas <strong>för</strong> ett<br />
långsiktigt arbete med att sprida och in<strong>för</strong>a fungerande metoder.<br />
Detta <strong>för</strong>slag ska också ses i ljuset av revideringen av den fjärde versionen av<br />
Diagnostic and statistical manual for mental disorders (DSM-IV). In<strong>för</strong> utgivningen<br />
2013 av den femte versionen <strong>för</strong>eslås att den nuvarande diagnosen flyttas från<br />
spelmani som är en impulskontrollstörning och placeras tillsammans med bland<br />
annat alkoholberoende och narkotikaberoende i en ny kategori som kommer att<br />
kallas missbruk och relaterade störningar. En sådan <strong>för</strong>ändring skulle kunna ge<br />
missbruksvården tydligare ansvar att även arbeta med problemspelare och deras<br />
anhöriga, även i Sverige.<br />
Syftet med denna åtgärd är att minska det överdrivna spelandets sociala skadeverkningar<br />
genom att påverka attityder och beteenden samt individfaktorer. Det<br />
finns i dag visst vetenskapligt stöd <strong>för</strong> att de utvärderade behandlingsmetoderna<br />
minskar spelproblemen och höjer livskvaliteten.<br />
m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 73
Förslag<br />
Statens folkhälsoinstitut <strong>för</strong>eslår att institutet får i uppdrag att stödja in<strong>för</strong>andet av<br />
effektiva behandlingsmetoder <strong>för</strong> spelberoende i landsting, regioner och kommuner.<br />
Stödet bör ske genom att vi delar ut stimulansmedel. Kostnaden bedöms ligga på<br />
medelnivå.<br />
5. Utreda hur arbetet med spel och ANdT kan integreras<br />
bakgrund<br />
Ansvaret <strong>för</strong> arbetet med att <strong>för</strong>ebygga skador av alkohol, narkotika, dopning och<br />
tobak (ANDT) ligger i dag på länsstyrelser och kommuner med Statens folkhälsoinstitut<br />
som central myndighet med ansvar <strong>för</strong> att ge stöd och redskap till det<br />
regionala och lokala arbetet. Medan det finns skäl att hålla isär områdena som<br />
kunskapsområden eftersom dessa har delvis olika mönster och orsaker, så menar<br />
vi att alla områdena inom folkhälsopolitikens målområde 11 bör integreras i det<br />
praktiska arbetet. Detta kan gälla exempelvis utformningen av informations- och<br />
utbildningsmaterial, metodutveckling, statistiksamordning, innehållet i regeringsuppdrag<br />
eller formulering av återrapportering, nationella handlingsplaner och strategiska<br />
dokument.<br />
Förslaget leder <strong>för</strong>hoppningsvis till effektivisering av det <strong>för</strong>ebyggande arbetet på<br />
alla nivåer och skulle därmed kunna minska de totala kostnaderna <strong>för</strong> målområde<br />
<strong>11.</strong> En kartläggning av kommunernas folkhälsoarbete som Statens folkhälsoinstitut<br />
genom<strong>för</strong>de 2009 visade att nästan alla kommuner som prioriterade spelfrågan<br />
också prioriterade arbete med alkohol och tobak (Statens folkhälsoinstitut, 2010b).<br />
En samordning av ANDT och spelområdet skulle troligen öka möjligheten att nå<br />
ut med spelfrågornas budskap till regionala och lokala aktörer. Syftet med denna<br />
åtgärd är att påverka drivkraften värderingar och påverkansfaktorerna attityder<br />
och beteenden och sociala relationer.<br />
Förslag<br />
Statens folkhälsoinstitut <strong>för</strong>eslår att regeringen utreder hur arbetet med spel och<br />
ANDT kan integreras. Kostnaden bedöms som låg.<br />
74 m å l o m r å d e 1 1 – S P e l
6. Utveckla statistik <strong>för</strong> långsiktig<br />
uppföljning av det överdrivna spelandet<br />
bakgrund<br />
Statens folkhälsoinstitut har utifrån sitt regleringsbrev i uppdrag att följa faktorer<br />
som påverkar hälsan och följa upp folkhälsopolitiken. Swelogs befolkningsstudie<br />
om spel och hälsa har påbörjats och kommer att kunna följa utvecklingen under<br />
några år fram till 2014. För att kunna fortsätta följa spelmönster och överdrivet<br />
spelande behövs en mer långsiktig lösning av datainsamling på befolkningsnivå. Det<br />
vore också önskvärt att i största möjliga utsträckning samordna datainsamlingen<br />
med mätningar på befolkningsnivå inom andra folkhälsoområden, särskilt alkohol,<br />
narkotika, dopning och tobak. I största möjliga mån bör redan befintliga mätningar<br />
utnyttjas. För att kunna mäta bruk, riskbruk och problematiskt bruk inom spelområden,<br />
behöver vi utveckla metoder <strong>för</strong> datainsamling och mätinstrument. En<br />
långsiktig lösning <strong>för</strong> uppföljning av det överdrivna spelandet ger <strong>för</strong>utsättningar<br />
att framställa beslutsunderlag av god kvalitet när det gäller spelfrågor. Syftet med<br />
denna åtgärd är att påverka drivkraften värderingar.<br />
Förslag<br />
Statens folkhälsoinstitut <strong>för</strong>eslår att regeringen ger institutet i uppdrag att utveckla<br />
statistik <strong>för</strong> långsiktig uppföljning av det överdrivna spelandet. Kostnaden bedöms<br />
ligga på låg till medelnivå beroende på hur långt tidsperspektiv man räknar in.<br />
7. Stödja kunskapsspridning till olika yrkesgrupper,<br />
beslutsfattare och ideella organisationer över hela landet<br />
bakgrund<br />
Arbetet med att <strong>för</strong>ebygga skador av spel är ojämnt <strong>för</strong>delat över landet och kunskapen<br />
är låg. Samtidigt säger sig mer än var femte kommun prioritera frågan i sitt<br />
folkhälsoarbete. Med andra ord finns det brist på kunskap och verktyg på lokal nivå<br />
samt en efterfrågan på information och utbildning. Statens folkhälsoinstitut <strong>för</strong>eslår<br />
där<strong>för</strong> en satsning på systematisk kunskapsspridning till olika aktörer i landets alla<br />
kommuner. Genom ökad kunskap och tillgång till verktyg kan personer som i sitt<br />
arbete kommer i kontakt med spelproblem, beslutsfattare och ideella organisationer<br />
bidra till minskade skadeverkningar på lokal nivå.<br />
Förslaget syftar till att påverka värderingar, attityder och beteenden samt sociala<br />
relationer.<br />
m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 75
Förslag<br />
Statens folkhälsoinstitut <strong>för</strong>eslår att regeringen ger institutet i uppdrag att stödja<br />
kunskapsspridning till olika yrkesgrupper, beslutsfattare och ideella organisationer<br />
över hela landet. Kostnaden bedöms som låg.<br />
8. Utveckla systematisk utvärdering av beslut om nya<br />
spelformer och av nya villkor <strong>för</strong> befintliga spelformer<br />
bakgrund<br />
<strong>Spel</strong>marknaden <strong>för</strong>ändras snabbt och kunskapen om skadeverkningarna av överdrivet<br />
spelande är än så länge begränsad. Detta gäller särskilt skadeverkningarna<br />
på längre sikt samt kopplingen mellan överdrivet spelande och självmord, kriminalitet<br />
samt fysisk ohälsa. Vi har också än så länge begränsad kunskap om skadeverkningar<br />
av riskabelt spelande, dvs. sådant spelande som ännu inte lett till stora<br />
negativa konsekvenser <strong>för</strong> individen. Samtidigt vet vi att det finns starka samband<br />
mellan spelproblem och psykisk ohälsa, substansmissbruk, våld, problem med sociala<br />
relationer och ekonomiska problem. Vi vet också att det finns en större andel<br />
problemspelare bland internetspelare, automatspelare, kasinospelare och bingospelare.<br />
Utifrån ett folkhälsoperspektiv leder denna kunskap till ett <strong>för</strong>hållningssätt<br />
där <strong>för</strong>siktighetsprincipen bör gälla.<br />
<strong>Spel</strong>marknaden är svår att bromsa men vi kan följa upp konsekvenserna av olika<br />
<strong>för</strong>ändringar genom att mäta hur de påverkar <strong>för</strong>ekomsten av överdrivet spelande<br />
och dess skadeverkningar. Man har gjort det här i samband med in<strong>för</strong>andet av landbaserade<br />
kasinon med internationella regler samt vid in<strong>för</strong>andet av Svenska spels<br />
nätpoker. För att få till ett folkhälsoarbete med vetenskapligt stöd inom spelområdet<br />
behövs en mer systematisk uppföljning av konsekvenserna vid in<strong>för</strong>andet av nya<br />
spelformer och nya villkor <strong>för</strong> befintliga spelformer. Vad innebär det t.ex. när man<br />
ändrar vinståterbetalningsgraden, när det internationella samarbetet ökar eller när<br />
dragningarna blir tätare?<br />
Syftet med denna åtgärd är att påverka värderingar och normer och lagar.<br />
Förslag<br />
Statens folkhälsoinstitut <strong>för</strong>eslår att regeringen utvecklar systematisk utvärdering<br />
av beslut om nya spelformer och av nya villkor <strong>för</strong> befintliga spelformer. Förslaget<br />
med<strong>för</strong> medelhög till hög kostnad.<br />
76 m å l o m r å d e 1 1 – S P e l
9. Utlysa forskningsmedel <strong>för</strong> oberoende utvärdering<br />
av spelansvarsverktygen på den svenska spelmarknaden<br />
bakgrund<br />
<strong>Spel</strong>ansvarsverktyg har blivit en viktig del i spelarrangörernas verksamheter men<br />
de finns också som en del av regeringens tillståndsgivning <strong>för</strong> exempelvis poker via<br />
internet. Oberoende vetenskapliga utvärderingar av åtgärderna saknas. Samtidigt<br />
satsas stora summor på utveckling och tillhandahållande av dessa verktyg. Svenska<br />
spels forskningsråd kan utgöra en viktig del i detta arbete men utvärderingarna bör<br />
vara systematiska och omfatta hela spelmarknaden.<br />
Förslaget syftar till att påverka värderingar.<br />
Förslag<br />
Statens folkhälsoinstitut <strong>för</strong>eslår att regeringen ger institutet i uppdrag att utlysa<br />
forskningsmedel <strong>för</strong> oberoende utvärdering av de spelansvarsverktyg som används<br />
i Sverige. Kostnaden bedöms som medelhög.<br />
10. Permanenta Stödlinjen <strong>för</strong> spelare och anhöriga<br />
bakgrund<br />
Stödlinjen <strong>för</strong> spelare och anhöriga är den enda rikstäckande funktionen dit spelare,<br />
anhöriga och andra kan vända sig <strong>för</strong> att få råd och stöd i frågor om spelproblem.<br />
En central uppgift <strong>för</strong> Stödlinjen är att kunna hänvisa hjälpsökande personer<br />
vidare till lokala behandlingsalternativ och stöd<strong>för</strong>eningar. Verksamheten har funnits<br />
sedan 1999 och är <strong>för</strong> närvarande i ett intensivt utvecklingsskede, bland annat<br />
med in<strong>för</strong>ande av nya funktioner så som chatt, forum och återkontakt. Det kommer<br />
också att finnas information på flera språk och Stödlinjens webbplats kommer<br />
att kompletteras med internetbaserade självhjälpsprogram. Verksamheten är hittills<br />
inte utvärderad men efterfrågan på tjänsten har varit tämligen stabil sedan 2004.<br />
Stödlinjen är också en viktig informationskälla då man tidigt kan upptäcka <strong>för</strong>ändringar<br />
på spelmarknaden via samtalen med spelare. Man har också aktuell och<br />
uppdaterad kunskap om vård och stöd på lokal och regional nivå.<br />
Förslaget syftar till att påverka attityder och beteenden och sociala relationer.<br />
Verksamheten kommer att utvärderas 2011–2012.<br />
Förslag<br />
Statens folkhälsoinstitut <strong>för</strong>eslår att regeringen permanentar Stödlinjen <strong>för</strong> spelare<br />
och anhöriga. Kostnaden är låg till att börja med men eftersom det blir en årlig<br />
kostnad kommer summan att stiga.<br />
m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 77
Referenser<br />
Abbott, M., & Clarke, D. (2007). Prospective problem gambling research: Contribution and<br />
potential. International Gambling Studies, 7(1), 123-144.<br />
Abbott, M. l. (2004). A review of research on aspects of problem gambling: Final report.<br />
Auckland: Gambling Research Centre.<br />
Abbott, M. l., & Volberg, R. (1991). Gambling and problem gambling in New Zealand:<br />
Report on phase one of the national survey (Research Series nr. 12). Wellington: Department<br />
of Internal Affairs.<br />
Abbott, M. l., & Volberg, R. (1992). Frequent and problem gambling in New Zealand.<br />
(Research Series nr. 14). Wellington: Department of Internal Affairs.<br />
Ahlström, R. (1998). Overindebtedness affects health: What are the costs to society? Money<br />
Matters, 3/98.<br />
Ajdahi, S., & Wolgast, M. (2008). Biopsykosocial modell <strong>för</strong> spelmissbruk: En litteraturstudie<br />
(Rapport nr. R 2008:29). Östersund: Statens folkhälsoinstitut.<br />
American Psychiatric Association. (1980). Diagnostic and statistical manual of mental disorders,<br />
third edition. Washington, DC: American Psychiatric Association (APA).<br />
American Psychiatric Association. (1994). Diagnostic and statistical manual of mental disorders<br />
4 edn. Washington DC: American Psychiatric Association (APA).<br />
Archives of General Psychiatry. (2004). Psychiatric correlates of gambling in adolescents and<br />
young adults grouped by age at gambling onset. Archives of General Psychiatry, 61(11),<br />
1116-1122.<br />
Babor, T. F. (2010). Alcohol: No ordinary commodity: Research and public policy. Oxford:<br />
Oxford University Press.<br />
Binde, P. (2005a). Att sälja en dröm: Om spelreklam och dess påverkan. (Rapport nr. R<br />
2005:21). Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.<br />
Binde, P. (2005b). <strong>Spel</strong> i ett antropologiskt perspektiv. Socialt perspektiv: <strong>Spel</strong> och spelande(1),<br />
7-24.<br />
Binde, P. (2007). <strong>Spel</strong>reklam och spelberoende: En intervjustudie. (Rapport nr. R 2007:15).<br />
Östersund: Statens folkhälsoinstitut.<br />
Binde, P. (2009a). Gambling motivation and involvement: A review of social science research.<br />
(Rapport nr. R 2009:20). Östersund: Statens folkhälsoinstitut.<br />
Binde, P. (2009b). Vilka är de mest riskfyllda spelen?: En analys av befolkningsstudier<br />
om spelproblem. (CEFOS Rapport nr. 2009:1). Göteborg: Centrum <strong>för</strong> forskning om<br />
offentlig sektor.<br />
Binde, P., & Jonsson, J. (Red.). (2010). <strong>Spel</strong>beroendes riks<strong>för</strong>bund 10 år: En jubileumsskrift.<br />
Östersund: Statens folkhälsoinstitut.<br />
Blaszczynski, A., & Nower, L. A. (2002). A pathways model of problem and pathological<br />
gambling. Addiction, 97, 487-499.<br />
Bonke, J., & Borregard, K. (2006). Ludomani i Danmark: Udbredelsen af pengespil og problemspillere<br />
(nr. 06:12). Köpenhamn: Socialforskningsinstitutet.<br />
Boström, G. (2008). Det ena ger det andra: Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor.<br />
Opublicerad statistik. Statens folkhälsoinstitut.<br />
78 m å l o m r å d e 1 1 – S P e l
Boström, G., & Nyqvist, K. (2008). Hälsa på lika villkor: Syfte och bakgrund till frågorna i<br />
den nationella folkhälsoenkäten. (Rapport nr. A 2008:06). Östersund: Statens folkhälsoinstitut.<br />
Brené, S. (2007). Underliggande biologiska orsaker till spelmissbruk: En kunskapsöversikt<br />
(Rapport nr. R 2007:02). Östersund: Statens folkhälsoinstitut.<br />
Carlbring, P., & Smit, F. (2008). Randomized trial of internet-delivered self-help with telephone<br />
support for pathological gamblers. Journal of Consulting and Clinical Psychology. 76 (6),<br />
1090–1094<br />
Currie, C. L., Schopflocher, D. P., & Wild, T. C. (2011). Prevalence and correlates of 12-month<br />
prescription drug misuse in Alberta. Canadian Journal of Psychiatry, 56(1), 27-34.<br />
Delfabbro, P., & Thrupp, L. (2003). The social determinants of youth gambling in South<br />
Australian adolescents. Journal of Adolescence, 26(3), 313-330.<br />
Department of Justice. (2009). A study of gambling in Victoria: Problem gambling from a<br />
public health perspective. Victoria: Department of Justice.<br />
Derevensky, J., Sklar, A., Gupta, R., & Messerlian, C. (2010). An empirical study examining<br />
the impact of gambling advertisements on adolescent gambling attitudes and behaviors.<br />
International Journal of Mental Health and Addiction, 8(1), 21-34.<br />
el-Guelbaly, N., & Hodgins, D. (2000). Pathological gambling: The biopsychosocial variables<br />
and their management (Interim Report). Alberta: Alberta Gambling Research Institute.<br />
European Environmental Agency. (1999). Environmental indicators:Topology and overview<br />
(Technical report nr. 25). Denmark: European Environmental Agency (EEA).<br />
Feigelman, W., Gorman, B. S., & Lesieur, H. R. (2006). Examining the relationship between<br />
at-risk gambling and suicidality in a national representative sample of young adults.<br />
Suicide & life-threatening behaviour, 36(4), 396-408.<br />
Fender, E., & Hvitfeldt, T. (2008). Skolelevers drogvanor 2007 (CAN rapport nr. 108).<br />
Stockholm: Central<strong>för</strong>bundet <strong>för</strong> alkohol- och narkotikaupplysning.<br />
Forsberg, L., Forsberg, K., & Knifström, E. (2010). Motiverande samtal vid spelproblem och<br />
spelberoende: En praktisk manual. Östersund: Statens folkhälsoinstitut.<br />
Fröberg, F. (2006). <strong>Spel</strong> om pengar bland unga: En kunskapssammanställning (Rapport nr.<br />
R 2006:09). Östersund: Statens folkhälsoinstitut.<br />
Grant, J. E., Kim, S. W., Odlaug, B. L., Buchanan, S. N., & Potenza, M. N. (2009). Late-onset<br />
pathological gambling: Clinical correlates and gender differences. Journal of Psychiatric<br />
Research, 43(4), 380-387.<br />
Griffiths, M., Wardle, H., Orford, J., Sproston, K., & Erens, B. (2010). Gambling, alcohol,<br />
consumption, cigarette smoking and health: Findings from the 2007 British Gambling<br />
Prevalence Survey. Addiction Research & Theory, 18(2), 208-223.<br />
Gupta, R., & Derevensky, J. A. (1998). Adolescent gambling behavior: A prevalence study<br />
and examination of the correlates associated with problem gambling. Journal of Gambling<br />
Studies, 14(4), 319–345.<br />
Hansen, M., & Rossow, I. (2008). Pengespill og suicidal atferd. Tidsskrift for Den Norske<br />
Legeforening, 128(2), 174-176.<br />
Hansen, M., & Rossow, I. (2010). Limited Cash Flow on Slot Machines: Effects of Prohibition<br />
of Note Acceptors on Adolescent Gambling Behaviour. International Journal of<br />
Mental Health and Addiction, 8(1), 70-81.<br />
Hardoon, K., Gupta, R., & Derevensky, J. L. (2004). Psychosocial variables associated with<br />
adolescent gambling. Psychology of Addictive Behaviours, 18(2), 170-179.<br />
m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 79
Harrigan, K., & Dixon, M. (2010). Government sanctioned “tight” and “loose” slot<br />
machines: How having multiple versions of the same slot machine game may impact<br />
problem gambling. Journal of Gambling Studies, 26(1), 159-174.<br />
Hvitfeldt, T., & Gripe, I. (2010). Skolelevers drogvanor 2009 (CAN rapport nr. 118). Stockholm:<br />
Central<strong>för</strong>bundet <strong>för</strong> alkohol- och narkotikaupplysning.<br />
Hvitfeldt, T., & Nyström, S. (2009). Skolelevers drogvanor 2008 (CAN rapport nr. 114).<br />
Stockholm: Central<strong>för</strong>bundet <strong>för</strong> alkohol- och narkotikaupplysning.<br />
Hvitfeldt, T., & Rask, L. (2006). Skolelevers drogvanor 2005 (CAN rapport nr. 90). Stockholm:<br />
Central<strong>för</strong>bundet <strong>för</strong> alkohol- och narkotikaupplysning.<br />
Hvitfeldt, T., & Rask, L. (2007). Skolelevers drogvanor 2006 (CAN rapport nr. 103). Stockholm:<br />
Central<strong>för</strong>bundet <strong>för</strong> alkohol- och narkotikaupplysning.<br />
Johansson, A., Grant, J. E., Kim, S. W., Odlaug, B. L., & Götestam, K. G. (2009). Risk factors<br />
for problematic gambling: A critical literature review. Journal of Gambling Studies,<br />
25(1), 67-92.<br />
Jonsson, J., Andrén, A., Nilsson, T., Svensson, O., Munck, I., Kindstedt, A., et al. (2003).<br />
<strong>Spel</strong>beroende i Sverige: Vad kännetecknar personer med spelproblem? (Rapport nr.<br />
R 2003:22). Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.<br />
Kavli, H., & Torvik, F. A. (2008). Spillevaner og spilleproblemer i befolkningen 2008: Analyserapport<br />
2008. Oslo: Synovate.<br />
Källmén, H., Andersson, P., & Andren, A. (2008). Are irrational beliefs and depressive mood<br />
more common among problem gamblers than non-gamblers?: A survey study of swedish<br />
problem gamblers and controls. Journal of Gambling Studies, 24(4), 441–450.<br />
Lager, A. (2009). Var<strong>för</strong> drabbas kvinnor oftare av oro, ångest och depression?: En kunskapsöversikt<br />
(Rapport nr. 2009:08). Östersund: Statens folkhälsoinstitut.<br />
Lalander, P., & Westfelt, L. (2004). Den statliga spelapparaten: Mellan ekonomisk succé och<br />
social realitet (SoRADs forskningsrapport nr. 22). Stockholm: Stockholms universitet,<br />
Centrum <strong>för</strong> socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD).<br />
Lesiur, H., & Blume, S. (1987). The South Oaks Gambling Screen (SOGS): A new instrument<br />
for the identification of pathological gamblers. The American Journal of Psychiatry,<br />
144(9), 1184-1188.<br />
Lotteriinspektionen. (2010). <strong>Spel</strong>marknadens utveckling i Sverige och internationellt. Strängnäs:<br />
Lotteriinspektionen.<br />
Lotteriinspektionen. (2011). <strong>Spel</strong>marknadens utveckling i Sverige och internationellt 2010.<br />
Strängnäs: Lotteriinspektionen.<br />
Maccallum, F., & Blaszczynski, A. (2002). Pathological gambling and comorbid substance<br />
use. Australian and New Zealand Journal of Psychiatry, 36(3), 411-415.<br />
Maurice, I. (2009). Generation gap: Difference in PG symptoms based on age of onset.<br />
WAGER, 14(10), 380-387.<br />
Ministry of health. (2006). Problem gambling in New Zealand: Analysis of the 2002/03 New<br />
Zealand Health Survey. Wellington: Public Health Intelligence, Ministry of health.<br />
Ministry of Health. (2008). Raising the odds? Gambling behaviour and neighbourhood<br />
access to gambling venues in New Zealand. Wellington: Ministry of Health.<br />
Nordlinder, C. (2008). Kommunernas insatser i spelberoendefrågor: steg 1 av 2. (Registrerade<br />
handlingar. Statens folkhälsoinstitut nr. HFÅ 2008/135). Östersund: Statens<br />
folkhälsoinstitut.<br />
Ontario Problem Gambling Research Centre. (2010). Problem gambling framework. Hämtad<br />
2010-06-19, från http://www.gamblingresearch.org/content/default.php?id=2007<br />
80 m å l o m r å d e 1 1 – S P e l
Ortiz, L. (2006). Till spelfriheten! Kognitiv beteendeterapi vid spelberoende: Manual <strong>för</strong><br />
behandling eller i grupp. Stockholm: Natur och kultur.<br />
Pearce, J., Mason, K., Hiscock, R., & Day, P. (2008). A national study of neighbourhood<br />
access to gambling opportunities and individual gambling behaviour. Journal of Epidemiology<br />
and Community Health, 62, 862–868.<br />
Petry, N. M., Stinson, F. S., & Grant, B. F. (2005). Comorbidity of DSM-IV pathological<br />
gambling and other psychiatric disorders: Results from the National Epidemiologic Survey<br />
on Alcohol and Related Conditions. Journal of Clinical Psychiatry, 66(5), 564-574.<br />
Regeringens beslut I 4. (2009-12-17). Ansökan från AB Svenska <strong>Spel</strong> om tillstånd att anordna<br />
kasinospel enligt kasinolagen (1999:355) (Regeringsbeslut nr. Fi2009/6797 (delvis)).<br />
Stockholm: Regeringen.<br />
Regeringens beslut II 2. (2010-12-09). Ansökan från AB Svenska <strong>Spel</strong> om tillstånd att anordna<br />
poker över Internet m.m. enligt 45 § lotterilagen (1994:1000) (Regeringsbeslut nr.<br />
Fi2010/3711). Stockholm: Regeringen.<br />
Regeringens kommittédirektiv. (2007). En stärkt och moderniserad spelreglering (nr. Dir.<br />
2007:79). Stockholm: Fritzes.<br />
Regeringens proposition 2002/03:35. Mål <strong>för</strong> folkhälsan. Slutbetänkande av den Nationella<br />
folkhälsokommittén. Hämtad 2011-05-26, från http://www.regeringen.se/content/1/<br />
c4/12/59/ce6a4da9.pdf<br />
Regeringens proposition 2007/08:110. En <strong>för</strong>nyad folkhälsopolitik. Hämtad 2011-05-25,<br />
från http://www.regeringen.se/content/1/c6/10/09/78/2ee01484.pdf<br />
Revheim, T., & Buvik, K. (2009). Opportunity structure for gambling and problem gambling<br />
among employees in the transport industry. International Journal of Mental Health and<br />
Addiction, 7(1), 217-228.<br />
Rönnberg, S., Volberg, R., Abbott, M., Moore, L., Andrén, A., Munck, I., et al. (2000). <strong>Spel</strong><br />
och spelberoende i Sverige. (Rapport nr. R 2009:21). Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.<br />
Shaffer, H. J., LaBrie, R. A., & LaPlante, D. (2004). Laying the Foundation for quantifying<br />
regional exposure to social phenomena: Considering the case of legalized gambling as a<br />
public health toxin. Psychology of Addictive Behaviors, 18(1), 40-48.<br />
SOU 2008:36. Svenska spels nätpoker: En utvärdering. Stockholm: Fritzes.<br />
SOU 2008:124. En framtida spelreglering: Slutbetänkande av <strong>Spel</strong>utredningen. Stockholm:<br />
Fritzes.<br />
SOU 2009:83. Miljömålen i nya perspektiv. Betänkande av Utredningen om miljömålssystemet.<br />
Hämtad från http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/13/28/91/6442ceb9.pdf<br />
Statens folkhälsoinstitut. (2005). <strong>Folkhälsopolitisk</strong> rapport 2005 (Rapport nr. R 2005:5).<br />
Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.<br />
Statens folkhälsoinstitut. (2009a). Det drog<strong>för</strong>ebyggande arbetet i Sverige (Rapport nr.<br />
2009:11). Östersund: Statens folkhälsoinstitut.<br />
Statens folkhälsoinstitut. (2009b). PM Psykisk ohälsa bland personer med riskabla spelvanor<br />
0906<strong>11.</strong> Hämtad 2010-08-10, från http://fhi.se/sv/Aktuellt/Nyheter/Psykisk-ohalsavanligt-bland-personer-med-spelproblem/<br />
Statens folkhälsoinstitut. (2009c). Remissyttrande: En framtida spelreglering (SOU<br />
2008:124). Hämtad 2010-08-16, från http://fhi.se/Documents/Om-oss/remisser/2009/<br />
yttrande-En-framtida-spelreglering-090403.pdf<br />
Statens folkhälsoinstitut. (2010a). Att <strong>för</strong>ebygga spelproblem (Rapport nr. R 2010:07).<br />
Östersund: Statens folkhälsoinstitut.<br />
Statens folkhälsoinstitut. (2010b). Enkät om kommunernas folkhälsoarbete 2009. Opublicerad<br />
statistik. Statens folkhälsoinstitut.<br />
m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 81
Statens folkhälsoinstitut. (2010c). <strong>Folkhälsopolitisk</strong> rapport: Framtidens folkhälsa – allas<br />
ansvar. (Rapport nr. R 2010:16). Östersund: Statens folkhälsoinstitut.<br />
Statens folkhälsoinstitut. (2010d). Fri från spelberoende: En manual <strong>för</strong> gruppbehandling<br />
utifrån KBT och MI. Östersund: Statens folkhälsoinstitut.<br />
Statens folkhälsoinstitut. (2010e). Internetbaserat självhjälpsprogram <strong>för</strong> spelberoende:<br />
Slutrapport. (Rapport nr. A 2010:11). Östersund: Statens folkhälsoinstitut.<br />
Statens folkhälsoinstitut. (2010f). Minskade skador av alkoholkonsumtion och ett narkotikafritt<br />
samhälle: Uppföljning av de nationella handlingsplanerna <strong>för</strong> alkohol och<br />
narkotika 2006–2010. (Rapport nr. R 2010:08). Östersund: Statens folkhälsoinstitut.<br />
Statens folkhälsoinstitut. (2010g). Riskabla spelvanor: Tidsserier och regionala resultat.<br />
Hämtad från http://fhi.se/Documents/Statistik-uppfoljning/Folkhalsoenkaten/Tidsserier2009/<strong>Spel</strong>vanor-tidsserier.xls<br />
Statens folkhälsoinstitut. (2010h). <strong>Spel</strong> om pengar och spelproblem i Sverige 2008/2009:<br />
Huvudresultat från SWELOGS befolkningsstudie (Rapport nr. R 2010:23). Östersund:<br />
Statens folkhälsoinstitut.<br />
Statens folkhälsoinstitut. (2010i). Swedish Longitudinal Gambling Study: En studie om spel<br />
och hälsa. Östersund: Statens folkhälsoinstitut.<br />
Statens folkhälsoinstitut. (2010j). Årsredovisning 2009 (Rapport nr. R 2010:03). Östersund:<br />
Statens folkhälosoinstitut.<br />
Statens folkhälsoinstitut. (2010k). Öppenvårdsprojekt <strong>för</strong> spelberoende: En utvärdering<br />
(Rapport nr. R 2010:15). Östersund: Statens folkhälsoinstitut.<br />
Statens folkhälsoinstitut. (2011a). Par- och familjebehandling <strong>för</strong> spelberoende (Rapport nr.<br />
A 2011:02). Östersund: Statens folkhälsoinstitut.<br />
Statens folkhälsoinstitut. (2011b). Årsrapport Stödlinjen 2010 (Arbetsrapport nr. A 2011:03).<br />
Östersund: Statens folkhälsoinstitut.<br />
Stockholms stads socialtjänst<strong>för</strong>valtning. (2008). Stockholmsenkäten: Fördjupade analyser<br />
från 2006 års datainsamling. (RAPPORT nr. 2008:1). Stockholm.<br />
Storer, J., Abbott, M. I., & Stubbs, J. (2009). Access or adaptation? A meta-analysis of surveys<br />
of problem gambling prevalence in Australia and New Zealand with respect to concentration<br />
of electronic gaming machines. International Gambling Studies, 9(3), 225-244.<br />
Svensson, O. (2005). Ungdomars spel om pengar: <strong>Spel</strong>marknaden, situationen och karriären.<br />
Doctoral thesis Lund dissertations in sociology, 64, Wigforssgruppens skriftserie,<br />
22, Lund university, Lund. Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:d<br />
iva-468<br />
Taloustutkimus Oy. (2007). The Finnish gambling survey. Helsinki: Finnish Ministry of<br />
Social Affairs and Health.<br />
The Alcohol and Public Policy Group. (2010). Alcohol: No ordinary commodity: A summary<br />
of the second edition. Addiction(105), 769-779.<br />
Tryggvesson, K. (2007). Nätpokerspelandet i Sverige: Omfattning, utveckling och karaktär<br />
2006. Forskningsrapport nr 43. Stockholm: Stockholms universitet.<br />
Vachon, J., Vitaro, F., Wanner, B., & Tremblay, R. E. (2004). Adolescent gambling. Relationships<br />
with parent gambling and parenting practices. Psychology and Addictive Behaviours<br />
18(4), 398-401.<br />
Vander Bilt J., Dodge, H. H., Pandav, R., Shaffer, H. J., & Ganguli, M. (2004). Gambling<br />
participation and social support among older adults: A longitudinal community study.<br />
Journal of Gambling Studies, 20(4), 373-389.<br />
Wardle, H., Moody, A., Spence, S., Orford, J., Volberg, R., Jotangia, D., et al. (2011). British<br />
Gambling Prevalence Survey 2010. Norwich: National Centre for Social Research.<br />
82 m å l o m r å d e 1 1 – S P e l
Wardle, H., Sproston, K., Orford, J., Erens, B., Griffiths, M., Constantine, R., et al. (2007).<br />
British Gambling Prevalence Survey 2007. London: National Centre for Social Research.<br />
Welte, J. W., Barnes, G. M., Wieczorek, W. F., & Tidwell, M.-C. (2004). Simultaneous drinking<br />
and gambling: A risk factor for pathological gambling. Substance Use & Misuse,<br />
39(9), 1405-1422.<br />
Westfelt, L. (2003). <strong>Spel</strong>problem i tre svenska orter: Resultat från 6 000 intervjuer i Sundsvall,<br />
Malmö och Karlstad (SoRADs Forskningsrapport nr. 10). Stockholm: Stockholms<br />
universitet, Centrum <strong>för</strong> socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD).<br />
Westfelt, L. (2006a). Statliga kasinon i Sundsvall och Malmö: Förväntningar, erfarenheter,<br />
attityder, spelande och spelproblem <strong>för</strong>e etableringen samt ett år och tre år efter (SoRADs<br />
Forskningsrapport nr 32). Stockholm: Stockholms universitet, Centrum <strong>för</strong> socialvetenskaplig<br />
alkohol- och drogforskning (SoRAD).<br />
Westfelt, L. (2006b). Två studier om spel och spelproblem: En tvärsnittsanalys och en longitudinell<br />
analys om risken <strong>för</strong> spelproblem. (SoRADs Forskningsrapport nr. 34). Stockholm:<br />
Stockholms universitet, Centrum <strong>för</strong> socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning<br />
(SoRAD).<br />
WHO. (2005). International statistical classification of diseases and related health problems<br />
ICD-10. 2. uppl. Genève: World Health Organization.<br />
Wiebe, J., Mun, P., & Kauffman, N. (2006). Gambling and problem gambling in Ontario<br />
2005. Ontario: Ontario Problem Gambling Research Centre.<br />
Williams, R. J., West, B. L., & Simpson, R. I. (2008). Prevention of problem gambling:<br />
A comprehensive review of the evidence 2008. Guelph: Ontario Problem Gambling<br />
Research Centre.<br />
Volberg, R. A., Nysse-Carris, K. L., & Gerstein, D. R. (2006). 2006 California problem<br />
gambling prevalence study. Chicago: National Opinion Research Center (NORC) at the<br />
University of Chicago.<br />
Wood, R. T., & Williams, R. J. (2009). Internet gambling: Prevalence, patterns, problems,<br />
and policy options: Final Report. Guelph, Ontario: Ontario Problem Gambling Research<br />
Centre.<br />
Wynne, H., & Ferris, J. (2001). The Canadian Problem Gambling Index: Final Report.<br />
Ottawa: Canadian Centre on Substance Abuse (CCSA).<br />
Øren, A., & Bakken, I. J. (2007). Pengespill og pengespillproblemer i Norge 2007 (SINTEF<br />
nr. A3961). Oslo & Trondheim: SINTEF Helse, Avdeling for epidemiologi.<br />
m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 83
Bilaga 1. Folkhälsofrågorna<br />
om riskabla spelvanor(FORS)<br />
Folkhälsofrågorna om riskabla spelvanor (Fors) är ett instrument <strong>för</strong> att mäta spelproblem<br />
som togs fram <strong>för</strong> att användas i den nationella folkhälsoenkäten Hälsa<br />
på lika villkor som genom<strong>för</strong>s av Statens folkhälsoinstitut sedan 2004 (Boström &<br />
Nyqvist, 2008). Instrumentet består av tre frågor som härstammar från Diagnostic<br />
and Statistical Manual of Mental Disorders, version fyra (DSM-IV) (American<br />
Psychiatric Association, 1994). Frågornas svarsalternativ har arbetats om och formatet<br />
anpassats till enkätform. Instrumentet har varit i bruk sedan nationella folkhälsoenkätens<br />
start 2004 och en utvärdering är planerad till hösten 20<strong>11.</strong><br />
Fors består av följande frågor:<br />
Hur många gånger har du under de senaste 12 månaderna…<br />
1) …<strong>för</strong>sökt minska ditt spelande?<br />
Aldrig/1–2 gånger/3 gånger eller fler<br />
2) …känt dig rastlös och irriterad om du inte kunnat spela?<br />
Aldrig/1–2 gånger/3 gånger eller fler<br />
3) …ljugit om hur mycket du spelat?<br />
Aldrig/1-2 gånger/3 gånger eller fler<br />
Svarsalternativen kodas enligt följande:<br />
0 = aldrig<br />
1 = 1–2 gånger<br />
2 = 3 gånger eller fler<br />
Svaren summeras och maxpoäng är 6. Följande gränser används:<br />
0 = inga riskabla spelvanor<br />
1–6 = riskabla spelvanor<br />
84 m å l o m r å d e 1 1 – S P e l
Bilaga 2. Problem Gambling Severity Index<br />
(PGSI)<br />
Problem Gambling Severity Index (PGSI) är ett instrumenten <strong>för</strong> att mäta spelproblem<br />
som togs fram <strong>för</strong> att användas i generella befolkningsstudier i Kanada i början<br />
av 2000-talet (Wynne & Ferris, 2001). Mätinstrumentet utvecklades som en del av<br />
frågeformuläret Canadian Problem Gambling Index (CPGI) som också inne håller<br />
frågor om spelandets omfattning och om olika individuella och sociala faktorer<br />
som har betydelse <strong>för</strong> utvecklande av spelproblem. PGSI har bland annat använts i<br />
befolkningsstudier i Kanada, Australien, Storbritannien, Norge och Sverige.<br />
pgSi består av följande frågor:<br />
1. Hur ofta har du spelat <strong>för</strong> mer än du verkligen haft råd att <strong>för</strong>lora de senaste 12<br />
månaderna?<br />
Aldrig/Ibland/Ofta/Alltid<br />
2. Hur ofta har du behövt spela med större summor <strong>för</strong> att få samma känsla av<br />
spänning de senaste 12 månaderna?<br />
Aldrig/Ibland/Ofta/Alltid<br />
3. Hur ofta har det hänt att du återvänt någon annan dag <strong>för</strong> att vinna tillbaka det<br />
du <strong>för</strong>lorat de senaste 12 månaderna?<br />
Aldrig/Ibland/Ofta/Alltid<br />
4. Hur ofta har du lånat pengar eller sålt något <strong>för</strong> att ha pengar att spela <strong>för</strong> de<br />
senaste 12 månaderna?<br />
Aldrig/Ibland/Ofta/Alltid<br />
5. Hur ofta har du upplevt problem på grund av ditt spelande de senaste 12 månaderna?<br />
Aldrig/Ibland/Ofta/Alltid<br />
6. Hur ofta har spelandet orsakat dig problem med din hälsa, inräknat stress eller<br />
ångest de senaste 12 månaderna?<br />
Aldrig/Ibland/Ofta/Alltid<br />
m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 85
7. Hur ofta har någon kritiserat ditt spelande eller sagt att du har problem med<br />
spelandet de senaste 12 månaderna, oavsett om du tyckt det varit sant eller inte?<br />
Aldrig/Ibland/Ofta/Alltid<br />
8. Hur ofta har ditt spelande orsakat ekonomiska problem for dig eller ditt hushåll<br />
de senaste 12 månaderna?<br />
Aldrig/Ibland/Ofta/Alltid<br />
9. Hur ofta har du känt skuld över hur du spelat, eller vad som händer när du spelar,<br />
de senaste 12 månaderna?<br />
Aldrig/Ibland/Ofta/Alltid<br />
Svarsalternativen kodas enligt följande:<br />
0 = Aldrig<br />
1 = Ibland<br />
2 = Ofta<br />
3 = Alltid<br />
Svaren summeras och maxpoäng är 27. Följande gränser används:<br />
0 = Inga spelproblem<br />
1–2 = Viss risk <strong>för</strong> spelproblem<br />
3–7 = Moderat risk <strong>för</strong> spelproblem<br />
8–27 = <strong>Spel</strong>problem<br />
Det är få som befinner sig i den allvarligaste kategorin ”spelproblem”. Det är där<strong>för</strong><br />
vanligt att man slår ihop kategorierna ”moderat risk” och ”spelproblem”. I Swelogs<br />
befolkningsstudie om spel och hälsa används begreppet problemspelande <strong>för</strong> denna<br />
sammanslagning.<br />
86 m å l o m r å d e 1 1 – S P e l
Bilaga 3. South Oaks Gambling Screen<br />
– Revised (SOGS-R)<br />
Mätinstrumentet South Oaks Gambling Screen – Revised (SOGS-R) utvecklades <strong>för</strong><br />
att användas i den nyzeeländska befolkningsstudien om spel och spelproblem 1991<br />
(M. l. Abbott & Volberg, 1991, 1992). SOGS-R består av 20 frågor som mäter spelproblem<br />
och troligen patologiskt spelande det senaste året och 20 frågor som mäter<br />
spelproblem och troligen patologiskt spelande under livstiden. Mätinstrumentet är<br />
en revidering av SOGS som bygger på kriterierna <strong>för</strong> spelmani i Diagnostic and<br />
Statistical Manual for Mental Disorders version tre (DSM-III) (American Psychiatric<br />
Association, 1980). Vid revideringen lade man bland annat till möjligheten att ställa<br />
frågor om senaste året. I samband med den svenska översättningen som gjordes<br />
1996 in<strong>för</strong> en befolkningsstudie om spel och spelproblem lade man dessutom till<br />
flera svarsalternativ till <strong>för</strong> de <strong>för</strong>sta tio frågorna, se nedan.<br />
SogS-r består av följande frågor:<br />
1A. Om du <strong>för</strong>lorat på spel, har det någon gång hänt att du då återvänt någon<br />
annan dag <strong>för</strong> att <strong>för</strong>söka vinna tillbaka det du <strong>för</strong>lorat?<br />
Aldrig/Ibland/Ofta/Alltid<br />
Om Ja: 1B. Hur ofta har det hänt under det senaste året?<br />
Aldrig/Ibland/Ofta/Alltid<br />
2A. Har du någon gång låtit andra <strong>för</strong>stå att du har vunnit pengar på spel fast du i<br />
verkligheten <strong>för</strong>lorat?<br />
Aldrig/Ibland/Ofta/Alltid<br />
Om Ja: 2B. Hur ofta har detta hänt under det senaste året?<br />
Aldrig/Ibland/Ofta/Alltid<br />
3A. Har du någon gång spelat <strong>för</strong> mer pengar än vad du egentligen avsåg?<br />
Aldrig/Ibland/Ofta/Alltid<br />
Om Ja: 3B. Hur ofta har detta inträffat under det senaste året?<br />
Aldrig/Ibland/Ofta/Alltid<br />
4A. Har du någon gång blivit kritiserad på grund av att du spelar?<br />
m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 87
Aldrig/Ibland/Ofta/Alltid<br />
Om Ja: 4B. Har detta inträffat någon gång under det senaste året?<br />
Aldrig/Ibland/Ofta/Alltid<br />
5A. Har du någon gång haft skuldkänslor på grund av dina spelvanor?<br />
Aldrig/Ibland/Ofta/Alltid<br />
Om Ja: 5B. Har du någon gång känt så under det senaste året?<br />
Aldrig/Ibland/Ofta/Alltid<br />
6A. Har du någon gång känt det som att du skulle vilja sluta spela men inte trott dig<br />
om att klara av det?<br />
Aldrig/Ibland/Ofta/Alltid<br />
Om Ja: 6B. Har du någon gång känt så under det senaste året?<br />
Aldrig/Ibland/Ofta/Alltid<br />
7A. Har du någon gång gömt lotter, spelpengar, spelkvitton, bongar eller andra<br />
tecken på att du spelat <strong>för</strong> din make/maka/sambo, barn eller andra viktiga personer<br />
i ditt liv?<br />
Aldrig/Ibland/Ofta/Alltid<br />
Om Ja: 7B. Har du gjort så någon gång under det senaste året?<br />
Aldrig/Ibland/Ofta/Alltid<br />
8. Har det någon gång varit häftiga diskussioner hemma om hur du handhar pengar?<br />
Fråga 8 används enbart som filter <strong>för</strong> fråga 8A.<br />
Aldrig/Ibland/Ofta/Alltid<br />
8A. Har diskussionerna någon gång handlat om ditt spelande?<br />
Aldrig/Ibland/Ofta/Alltid<br />
Om Ja: 8B. Har du hamnat i sådana diskussioner under det senaste året?<br />
Aldrig/Ibland/Ofta/Alltid<br />
9A. Har du någon gång spelat i stället <strong>för</strong> att vara på ditt arbete eller när du egentligen<br />
skulle ha skött dina studier?<br />
Aldrig/Ibland/Ofta/Alltid<br />
Om Ja: 9B. Har du gjort så någon gång under det senaste året?<br />
Aldrig/Ibland/Ofta/Alltid<br />
88 m å l o m r å d e 1 1 – S P e l
10A. Har du någon gång lånat pengar av någon <strong>för</strong> att kunna spela, utan att betala<br />
tillbaka?<br />
Aldrig/Ibland/Ofta/Alltid<br />
Om Ja: 10B. Har du gjort så under det senaste året?<br />
Aldrig/Ibland/Ofta/Alltid<br />
11A. Har du någon gång lånat pengar från hushållskassan <strong>för</strong> att kunna spela eller<br />
betala spelskulder?<br />
Ja/Nej<br />
Om Ja: 11B. Har du gjort så under det senaste året?<br />
Ja/Nej<br />
12A. Har du någon gång lånat pengar av din maka/make/sambo eller partner <strong>för</strong> att<br />
kunna spela eller betala spelskulder?<br />
Ja/Nej<br />
Om Ja: 12B. Har du gjort så under det senaste året?<br />
Ja/Nej<br />
13A. Har du någon gång lånat pengar av släktingar eller bekanta <strong>för</strong> att kunna spela<br />
eller betala spelskulder?<br />
Ja/Nej<br />
Om Ja: 13B. Har du gjort så under det senaste året?<br />
Ja/Nej<br />
14A. Har du någon gång lånat pengar av banker, finansbolag eller låneinstitut for<br />
att kunna spela eller betala spelskulder?<br />
Ja/Nej<br />
Om Ja: 14B. Har du gjort så någon gång under det senaste året?<br />
Ja/Nej<br />
15A. Har du någon gång tagit ut kontanter med hjälp av kreditkort eller belastat ett<br />
kreditkonto <strong>för</strong> att kunna spela eller betala spelskulder?<br />
Ja/Nej<br />
Om Ja: 15B. Har du gjort sa någon gång under det senaste året?<br />
Ja/Nej<br />
m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 89
16A. Har du någon gång tagit lån till höga räntekostnader t.ex. hos någon privat<br />
låne<strong>för</strong>medlare eller ”lånehaj”, <strong>för</strong> att kunna spela eller betala spelskulder?<br />
Ja/Nej<br />
Om Ja: 16B. Har du gjort så någon gång under det senaste året?<br />
Ja/Nej<br />
17A. Har du någon gång sålt aktier, obligationer, premieobligationer eller andra<br />
värdepapper <strong>för</strong> att kunna spela eller betala spelskulder?<br />
Ja/Nej<br />
Om Ja: 17B. Har du gjort så någon gång under det senaste året?<br />
Ja/Nej<br />
18A. Har du någon gång sålt någon/några av dina personliga ägodelar <strong>för</strong> att kunna<br />
spela eller betala spelskulder?<br />
Ja/Nej<br />
Om Ja: 18B. Har du gjort så någon gång under det senaste året?<br />
Ja/Nej<br />
19A. Har du någon gång skrivit ut checkar som saknade täckning eller övertrasserat<br />
bankkonton <strong>för</strong> att kunna spela eller betala spelskulder?<br />
Ja/Nej<br />
Om Ja: 19B. Har du gjort så någon gång under det senaste året?<br />
Ja/Nej<br />
20A. Har du någon gång upplevt problem på grund av dina spelvanor?<br />
Ja/Nej<br />
Om Ja: 20B. Har du gjort så någon gång under det senaste året?<br />
Ja/Nej<br />
Svarsalternativen till frågorna 1–10 är Aldrig/Ibland/Ofta/Alltid och till frågorna<br />
11–20 Ja/Nej och dessa kodas enligt följande:<br />
0 = Aldrig<br />
1 = Ibland/Ofta/Alltid<br />
0 = Nej<br />
1 = Ja<br />
90 m å l o m r å d e 1 1 – S P e l
Svaren till A-frågorna summeras <strong>för</strong> sig och ger ett värde <strong>för</strong> <strong>för</strong>ekomst av spelproblem<br />
under livstiden. Svaren till B-frågorna summeras <strong>för</strong> sig och ger ett värde <strong>för</strong><br />
<strong>för</strong>ekomst av spelproblem senaste året. Maxpoäng <strong>för</strong> respektive kategori är 20.<br />
Följande gränser används:<br />
0–2 = Inga problem<br />
3–4 = Problemspelare<br />
5 eller mer = Troligen patologisk spelare<br />
m å l o m r å d e 1 1 – S P e l 91
Det övergripande målet <strong>för</strong> folkhälsan är att skapa samhälleliga<br />
<strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> en god hälsa på lika villkor <strong>för</strong> hela befolkningen.<br />
Statens folkhälsoinstitut har där<strong>för</strong> regeringens uppdrag att analysera<br />
och följa upp den nationella folkhälsopolitiken samt att <strong>för</strong>eslå framtida<br />
satsningar och prioriteringar. Resultatet presenteras i en regelbundet<br />
återkommande folkhälsopolitisk rapport.<br />
Denna rapport är en av 21 underlagsrapporter <strong>för</strong> <strong>Folkhälsopolitisk</strong><br />
rapport 2010: Framtidens folkhälsa – allas ansvar, som Statens folkhälso-<br />
institut presenterade <strong>för</strong> regeringen i november 2010. <strong>Målområde</strong> 11<br />
spel är en del av det strategiska området alkohol, narkotika, dopning,<br />
tobak och spel. Rapporten ger en <strong>för</strong>djupad kunskap och information<br />
om spel om pengar bland annat<br />
• spelande bland minderåriga<br />
• riskabla spelvanor<br />
• spelproblem.<br />
Syftet med denna rapport är att visa hur <strong>för</strong>utsättningarna <strong>för</strong><br />
hälsa har utvecklats inom målområde 11 spel med fokus på perioden<br />
2004–2009, vilka åtgärder som har genom<strong>för</strong>ts samt att rekommendera<br />
framtida åtgärder.<br />
Rapporten vänder sig i <strong>för</strong>sta hand till regeringen som genom denna<br />
skrift får ett <strong>för</strong>djupat underlag <strong>för</strong> att följa upp genom<strong>för</strong>da åtgärder<br />
och göra prioriteringar <strong>för</strong> framtidens folkhälsa inom målområde 11 spel.<br />
Vi hoppas även att rapporten kan komma till nytta <strong>för</strong> personer som i sitt<br />
arbete kommer i kontakt med spelproblem, ideella organisationer,<br />
representanter från näringslivet, tjänstemän, politiker och andra som<br />
på lokal och regional nivå är med och påverkar framtidens folkhälsa.<br />
Statens folkhälsoinstitut utvecklar och <strong>för</strong>medlar kunskap <strong>för</strong> bättre hälsa.<br />
Statens folkhälsoinstitut<br />
Distributionstjänst<br />
120 88 Stockholm<br />
R 2011:19<br />
fhi@strd.se<br />
www.fhi.se<br />
ISSN 1651-8624<br />
ISBN 978-91-7257-845-6 (pdf)<br />
ISBN 978-91-7257-846-3 (print)