11.06AM - Tysk-Svenska handelskammaren

FOTO: DAGENS NYHETER
Märkligt och
paradoxalt
Jan Lewenhagen i Berlin.
BERLIN. Det finns inget facit, ingen vet hur det
skall gå och världen håller andan inför 2012. Inte
minst gäller det i Tyskland där både euroräddningen
och energiomställningen måste lyckas.
Det finns inget utrymme för misstag.
Året som gick var märkligt och paradoxalt.
Den tyska högkonjunkturen höll i sig även om
tillväxttalen inte var lika anmärkningsvärda som
året innan. De tyska exportföretagen slog leveransrekord
samtidigt som importen ökade.
Det talades om ett andra “wirtschaftswunder”.
Å andra sidan krympte Frankfurt-börsens så
kallade Dax-index med knappt 15 procent.
Affärstidningen Handelsblatt kunde strax
efter nyår peka på ett sällsynt fenomen – för
åtskilliga stora koncerner var börsvärdet lägre än
det bokförda värdet.
Daimlers börsvärde utgjorde 95 procent av
det bokförda värdet, VW-koncernen redovisade
ungefär samma diskrepans (94 procent) och för
Deutsche Bank var gapet enormt – aktiernas värde
på börsen utgjorde 51 procent av det bokförda
värdet.
Dessa siffror utgör inte något speciellt tyskt
fenomen, de gäller även för företag som Gazprom
eller Arcelor Mittal, och för banker som Royal
Bank of Scotland och Barclays.
I Tyskland blir de ändå särskilt iögonenfallande
eftersom de tillverkande företagen går så bra.
Förtroendekrisen, utlöst av skuldkrisen i eurozonen,
trycker ned börskurserna och tron på
framtiden. När de styrande ska hitta ett botemedel
finns det inga färdiga recept att ta till. Det var
därför toppmötena i Bryssel avlöste varandra.
Det var annorlunda efter Lehman-kraschen
hösten 2008.
Förbundskanslern Angela Merkel och hennes
dåvarande finansminister Peer Steinbrück gick
snabbt ut och garanterade spararna deras insatta
pengar.
Utblick Tyskland
Ausblick Deutschland
Sedan kom stimulansåtgärderna i ny-
keynesiansk anda med skrotpremie på gamla
bilar och statligt stöd så att företagen kunde
behålla sina anställda trots tomma orderböcker.
Det tyska korttidsarbetet blev världsberömt.
Det fanns beprövade erfarenheter att stötta
sig på, inte minst från Tyskland. Regeringen
Brünings hårda sparåtgärder efter 20-talets
börs-krasch hade bara gjort saken värre och
skapat en massarbetslöshet som banat väg för
nazidiktaturen.
Det var en allmänt accepterad sanning som
lotsade politikerna genom den förra krisen.
Dagens situation är mer komplex.
Man kan inte gasa sig ur krisen, man måste
bromsa eftersom skulderna orsakat förtroendekrisen.
Fjolåret gick i bromsandets tecken och kröntes
med Bryssel-toppmötet i december. Euroländerna,
och ytterligare några EU-medlemmar,
enades om att åstadkomma en fiskalpakt.
De aviserade sparpaketen avlöste varandra.
Lärdomarna från 30-talet gjorde sig dock åter
påminda. Man kan spara sig fördärvad. Strax
efter nyår träffades Merkel och den franske presidenten
Nicolas Sarkozy i Berlin och då tog den
tyska förbundskanslern ordet ”stimulansåtgärder”
i sin mun – man måste också trycka på gasen.
Alla pedaler måste användas, en ytterst komplicerad
operation med andra ord.
På kort sikt gynnar krisen Tyskland, hur
cyniskt det är kan låta. Eurokursen sjunker, vilket
är bra för den tyska exporten som till 60 procent
går till länder utanför eurozonen. Unga välutbildade
greker och spanjorer flyr till Tyskland där
fortfarande flera hundratusen jobb står obesatta.
Tyskland betraktas också som en säker hamn
av stora kapitalförvaltare. Alla häpnade när de i
januari till och med betalade för att få låna ut
pengar.
På lång sikt hotas ändå Tyskland att dras ned
i avgrunden av de andra krisländerna.
Frågan är om det är ett troligare scenario än
att krisländerna lyckas kravla sig upp tack vare
Tyskland och andra stabila euroländer.
Ingen vet. Vi befinner oss i en situation vi
aldrig varit i förut. Det finns inget facit.
Jan Lewenhagen
Tysklandskorrespondent Dagens Nyheter
PS. Parallellt med skuldkrisen äger den första
vintern rum i den tyska energiomställningens
tidevarv. Då kan man konstatera – vi hade i
alla fall tur med vädret.
DEUTSCH-SCHWEDISCHE HANDELSKAMMER | TYSK-SVENSKA HANDELSKAMMAREN 29