13.07.2015 Aufrufe

Download d|ROM|a 33/2012, Frühling | Terno linaj ... - Roma-Service

Download d|ROM|a 33/2012, Frühling | Terno linaj ... - Roma-Service

Download d|ROM|a 33/2012, Frühling | Terno linaj ... - Roma-Service

MEHR ANZEIGEN
WENIGER ANZEIGEN

Erfolgreiche ePaper selbst erstellen

Machen Sie aus Ihren PDF Publikationen ein blätterbares Flipbook mit unserer einzigartigen Google optimierten e-Paper Software.

Hier & Dort | T’ADAJ T’ODOJJek bosnitiko Romengero khetanipe ando nord Betschistarpe baunintscha, savo latsche funkcijonirinel.On andar o foro Bijeljinaandar i Bosnija an. I regijona pascheo tikno foro le glajchi anaviha,kaj valami 150.000 dschene dschin,ando avrutno nord-ost la Bosnijatar,andi Republika Srpska, paschlol, paschei serbitiki granica, taj na duredersar 100 kilometertscha dihakeri rik,pasche o foro Belgrad. Adi valami200 Romengere familiji andar o foroBijeljina ando Weinviertel ando becirktschaHollabrunn, Mistelbach,Gänserndorf taj Korneuburg dschin,valami 1.000 dschi 2.000 dschene.Usesidlinipe:„... dujvar naschi gele“O erschti <strong>Roma</strong> andar i regijona Bijeljinaando 1970te berscha ojs erntinipeskerebutschaschtscha ando Weinviertelale. Ando 90te berscha te avreandar pumari hajmat naschi gele, kajte na le bibastale serbitike milicendarastarde ule. Palo bersch 2000 papaldschene adar o foro Bijeljina ale,save angloda andi Germanija vaschoasil aun rodine, taj kaj butenge, telalo aundipe upro irinde dschivipeskeresituaciji andi Bosnija, o uprelikeripetel phendo ulo. On odoj pal gele, kajpumare khera taj pumari eksistencanaschade taj akor phende, hot andiAustrija vascho asil aun rodna.O Samir Rahimić, jek 30 berschengeroRom, save amen khetanla schtudijakera autorkijaha InesKälin ando foro Korneuburg talalintscham,pedar oja situacija phukal:„Duj kurke ando kher la familijatargarutscham amen taj paloda: Kaj otschate dschal? Andi Germanija ariamen tschidine, taj andi Austrija imarbut familiji sina, akor adaj orde ajam.“Le Rahimićiskeri historija eksemplarischihi: „Mri daj taj mro dad imarando bersch 1975 adaj orde ale. On omuruci kednahi taj o draki, dschimego haburi ando Horvacko kesdintscha.Akor kher iste gele, kaj mre phurederphenja taj phrala taj mre babi taj papi„Warum soll das Kind nichtlernen? Ich will nicht, dassmeine Tochter mich späterbeschimpft. Sie soll in dieSchule gehen!“„Soske o tschau te siklol?Me na kama le, hot mritschaj paloda ladsch mante kerel. Oj te dschal andiischkola!“Samir RahimićBosnischer Rom aus dem WeinviertelBosnitiko Rom andar o Weinviertelsina, le tschaven line taj ando foroBerlin lenca gele. Enja berschencaando foro Berlin gejom, 1992 dschi2003, deschujek berscha ando foroBerlin somahi, taj 20 berschenca akorandi Austrija ajom.“O Rahimić afka sar but avre andari Germanija iste gele, kaj ojs naschigejaschina ulo lo aun prindschardo,taj leskero dschivipe odoj tschakduldim ulo. Ojs kejmpfinipeskeroschpurtiskero meschteri nisaj schtotlichiaunprindscharde arsiklipeha nauschtidija nisaj buti, te na tut buti uloakor na uschtides nisaj visum, taj kajle visum nana, iste andi Bosnija palgelo, ande jek vilago, savo ov enjaberschenca pal peste mukla: „Mre 30B i l d | k i p o : d R O M aberschenca andi Austrija taj andi Germanijadschivtschom. Avro koja memenik na prindscharav.“I Ines Kälin Schreiblehner phenel:„But lendar dujvar naschi gele,ando foro Berlin neve te kesdinel kamnahi,akor iste ham odotar gele, pal istegele, taj akor meg sa bibastaleder sinasar angloda. On na tschak ojs <strong>Roma</strong>,on te ojs ‚vaterlandsverräter‘ stigmatisirimule, save na kejmpfinde.“Buti:„... valami afka prik dschin“Le Romen ando Weinviertel, kekajon ando mindenfelitike becirktschadschin, vusko khetanipe hi. Bojd sakosakoneha cam kerinel, taj o vuskederfamilijakere dschene, butvar 20, 30dschene, butvar kada o kurko ar hi,ande jek familijakero kher talalinenpumen. Vaschoda o kontakto uso avredschene, uso gadsche, nan asaj dim.Kälin: „Le Romenge adaj o kontaktouso avre dschene na pekal, minto khetanlikeripe igen soralo hi taj ocile socijali funkcijontscha interni arpherde hi.“Vaschoda o <strong>Roma</strong> ando Weinviertelte andi virtschoflichi rik autarkihi. Kälin: „O cile valami afka prikdschin.“ Lenge na pekamlo o schtotlichipomoschago, kaj on use pumarefamiliji cidine. Taj na but lendar integririnenpumen ando ‚normali‘ butjakeroforo. „Me duj dschenen prindscharav,saven jek ‚normali‘ buti hi,taj save schuscharen“, phenel i InesKälin. „O ajgeni keripe, o handlinipetaj avre koji, oda imar bulhaschno hi.“Jek koja vaschoda o butjakeretschatschipeskere arkeriptscha le asilverberengete rodel hi: Asilverbertschanisaj aunprindscharde naschigejipeskerestatusiha andi Austrijatschak sajsonakeri buti andi thaneskerivirtschoft taj andi gastronomija tekerel troman; ham ande poar periptschaschajipe del, jek geverbe aun temejdinel. Rahimić: „Man i bast sina,hot me mri firma schaj pratschom.| 16 | dROMa <strong>33</strong>, <strong>Frühling</strong> | <strong>Terno</strong> <strong>linaj</strong> <strong>2012</strong>

Hurra! Ihre Datei wurde hochgeladen und ist bereit für die Veröffentlichung.

Erfolgreich gespeichert!

Leider ist etwas schief gelaufen!