13.07.2015 Aufrufe

Download d|ROM|a 33/2012, Frühling | Terno linaj ... - Roma-Service

Download d|ROM|a 33/2012, Frühling | Terno linaj ... - Roma-Service

Download d|ROM|a 33/2012, Frühling | Terno linaj ... - Roma-Service

MEHR ANZEIGEN
WENIGER ANZEIGEN

Erfolgreiche ePaper selbst erstellen

Machen Sie aus Ihren PDF Publikationen ein blätterbares Flipbook mit unserer einzigartigen Google optimierten e-Paper Software.

FOTOGRAFIE | KIPIJek kipengero projekto andi Bosnija taj HercegovinaJeke artschijipeske la Caritasatarjek kipengeri serija kerdiuli, ande savi bosnitike <strong>Roma</strong>pumen presentirinen, mindenfelitikedschivipeskere historijencataj keripencaI Caritas la diöcesatar Graz-Seckauande pro keripe le avrethemutne pomoschagostarbut Romengere projektikerel, pedar save amen ande jek avroardipe (dROMa 27/2010) imar pisintscham.O la agenturatar le austritikeentviklinipeskere khetane butschalinipestar(ADA) kerdo siklipeskero projekto„Minderheit der <strong>Roma</strong>. Lernen fürsLeben“ andi Bosnija taj Hercegovina jekandral hi taj imar sajt duj berscha probalinel,i sikadipeskeri situacija le Romendarando fori Banja Luka, Veseli Brijeg,Prijedor taj Prnjavor feder te kerel.Ande ada projektiskero keripete o gondo parvado ulo, jek kinstlerischikipengero projekto te kerel, savona tschak la homogenisirungake andosterejotipengero sikajipe la flogoskeragrupnatar gejng te virkinel, ham lake te– afka i projektiskeri khetan terdscharaschkijaElisabeth Hartl – „kipengeretaj pisime dokumentscha“ pal te mukel,save latsche sikan, „hot i kultura taj odschivipe le kiposime dschenendar jekfalato le khetanipestar hi.“ Kada o projektokesdintscha, but vakeriptscha kerdeule, jek khetanipeskero proceso andesavo o patschajipe upro so duj riktschabartschino taj o naphandlo phukajipebarikane dschivipeskere historijendar, okesdipeskero materijal la paloda kerdakiposima butjatar sina.O simbolischi vert la afka kerdakipengera serijatar, savo pedar o virkinipeprindscharde socijali reportaschendarari dschal, le konceptiha korkore hamtschak phare te phukal pe mukel. Prosikajipe butvar le kipengere vakeripeskela Maria Schnablatar schaj palikerel,savi le dschantscha, o mindenfelitikipele dschenendar asaj vodschikan andierschti rik te terdscharel, kaj te na o estetischimangipe le kipendar pedar lendeterdschol, ham te kaj te na naschadodschal. O afka ando tschatscho ududterdscharde tschave, dschuvla taj murschale dikaschiske individujeli andarjek barikani distanca ari sikade on taj ojs<strong>Roma</strong> erscht upro pisimo than angle an.„Die ethnisch ausgerichteteAufteilung Bosnien-Herzegowinas macht die<strong>Roma</strong> zur ‚unerwünschtenMinderheit‘.“„O etnischi ulajipe laBosnija-Hercegovinatar leRomen uso ‚na kivanimotschulipe kerel‘.“Elisabeth HartlProjektkoordinatorin | schero leprojektistar, Caritas Graz-SeckaudROMa la gereciskera kiposaschkijahaMaria Schnabl pedar o intensivifalato le konceptiskere entviklinipestarvakertscha, pedar lakere esbeliptscha maschkar o projekto taj pedaroda, sar oj ada kesdintscha.Sako manusch avrija hi …B i l d | k i p o : n o r m a l e . atdROMa: Sar use ada kunstakero projektoalo?Maria Schnabl: Usar o kesdipele Caritasakere projektistar ando foroBudžak (pasche Banja Luka andi norditikibosnischi Republika Srpska) tejek kipengero projekto planim sina.I projektiskeri khetan terdscharaschkijaElisabeth Hartl phutschla man,te me mange angle schaj terdscharav,laha khetan te butschalinel. Taj akorkhetan beschtscham taj jek konceptokertscham. Amenge barikano sina,valaso nevo te kerel, ham vodschikanupri tema use te dschal. So amen nakamahahi sina, jek reprodukcija sterejotipischikipendar, hot o kipi ando paschegejipe kerde te on. Amenge uprovodschi paschlolahi, hot le kiposimedschenen o schajipe te ol, pumen tajlengeri historija te sikal.Sar pe o koncepto entviklintscha?Me valaso avro planintschom.Kaj i historija phukadi te ol oda usar okesdipe use sina, ham me le tschavencabuti te kerel kamahi, save pumaroajgeni kipo keren. Akor rekvisitscha ohistoriji te sikatschanahi taj o kipengerouprutno than o postano falo teujahi. Ada ham muklam, kaj amengebarikano sina, baro mindenfelitikipete sikal, but terdschaviptscha tel te kiposinel:manuschen ando mindenfelitikedschivipeskere situaciji, mindenfelitikesikadipeha taj mindenfelitikephuripeha.I arti joma o upre dipe lebutschaschenge andar i Caritas sina,amare dschenen te lakel. Ada mangejek interesanti proceso sina, pedar ajadistanca taj pedar o tschibtscha te komunicirinel.But Romenge erschtivarada gondo na tecinlahi taj phutschlepumen, so ada keripe te anel. Adajbut buti iste kerdo ulo, ham kada odschene akor dikle, hot adaj latschipeari al, akor loke o jego phadschino.Uso kesdipe tschak tschule use sina,ham akor mindig buteder le ule. Okoncepto akor afka arditscholahi, hoto <strong>Roma</strong> jek barikani historija phukantaj akor te schaj phenahi, ko upro kipoupre te ol taj kaj o kipo kerdo te ol.Uso terne vaschoda dschalahi, ari telakel, so lenge barikano hi. On te sikal| 6 | dROMa <strong>33</strong>, <strong>Frühling</strong> | <strong>Terno</strong> <strong>linaj</strong> <strong>2012</strong>

Hurra! Ihre Datei wurde hochgeladen und ist bereit für die Veröffentlichung.

Erfolgreich gespeichert!

Leider ist etwas schief gelaufen!