CRAPHIS ScnIPTA - Universitetet i Oslo

GRAPHTS SCRTPTA 5 (lee3)
2. Kulturp6verkade ddellovskogar. Broadleaved
deciduous forests intluenced by
man.
3. Krattekskog i vindutsatta syd- och viistbranter.
Coastal oak forests in windexposed
south- and westfactng slopes.
4. Skogstyper med stort inslag av asp. Populus
tremula-rich forests.
En iakttagelse iir att flertalet av de oceaniska
lavarna niistan alltid har sitt populationsmarimum
i anslutning till ljus6ppna partier av
respektive skogstyp.
Urskogsartade iidelltivskogar. Den urskogsartade
idellovskogen kiinnetecknas av h6ga,
smala trddstammar, stor rikedom av h6gstubbar
och ligor. Inslaget av ek 6r ofta tiimligen
litet i denna skogstyp. l,ovurskogen forekommer
alltid i branta bergssluttningar diir ordindrt
skogsbruk eller betesgAng inte kunnat
bedrivas och dessa skogar ai troligen de dldsta
inom omrfldet. Mycket goda exempel pi lovurskogar
iir Bast6sen i Amils kommun och
Hunnebergs 6st- och sydsluttningar i Viinersborgs
och Trollhiittans kommuner. I de
beskrivna iidellbvskogstyperna dominerar ofta
Lobaia-arter over Pannariace6r och en god
indikatorart for fortsatt letande dr Lobaia
pulmonaria.
Kulturpiverkade iidelliivskogar. Skogstypen
pitriiffas oftast i anslutning till storre dalstrik,
d6r ntiringstillgingen 6r stor och kulturpiverkan
miirks ofta genom avsaknad av h6gstubbar
och l6gor samt genom de mycket grova
och ofta spiirrkroniga triiden. Inslaget av ek dr
ofta stort. Merparten av dessa skogar har
betats men iir idag oh6vdade och att beteckna
som lundar. De kulturpiverkade skogarnas
artificiella luckighet har troligen en gynnsam
inverkan pe sivtil lavflora som h6gre vtixtlighet
och de kulturp6verkade skogarna hyser ofta en
rik och frodig fanerogamflora. Skogstypen har
sin huvudutbredning i den kalkrikare centrala
och nord6stra delen av Dalsland, utmed skalgrusrika
bergskanter i Bohusliin samt i de
stora ilvdalarnas sluttningar i den sodra och
Oceaniska lavar i SydvAstnerige 25
mellersta delen av Alvsborgs liin. Exempel p5
s6dana skogar med rft, oceanisk lavflora ir
N6verkiirr i Lysekils kommun, skogsmarkerna
kring Ljushults priistg6rd i Bor6s kommun och
Rdnsliden i Melleruds kommun. Aven gamla
tings- och hagmarker med tildre lolrtriid i
g6rdsnira liige pi iniigomarken kan utgora
fina lavlokaler och ett stort antal stroffnd av
oceaniska lavar finns pi gamla hamlade virdtriid.
Ekskogar. Den ekskogstyp som iir rikast med
avseende pi oceaniska lavar ir den starkt
vindtuktade krattekskogen som ofta pitrtiffas i
branta syd- eller vistligen. Krattekskogarna
5r troligen mycket gamla och trots att flertalet
triid iir smala 6r de troligen mycket gamla och
har tillviixt mycket lingsamt. Det klimatologiska
liiget motsiiger ofta forekomst av oceaniska
arter men ofta pitraffas sAdana arter diir
man minst anar det i denna typ av skogar. Ett
flertal goda exempel pi lavrika krattekskogar
finns inom omridet, f6retrldesvis i Bohusliin,
med en tyngdpunkt i det kuperade landskapet
mellan Stenungsund, Kung6lv och Trollhiittan.
Det b6sta exemplet iir branterna vid Hasterod
i Hjiirtums sn. Aven i krattekskogen dominerar
lavsamhiillet l,obarion.
Skogstyper med stort inslag Bv asp. Asp iir ett
synnerligen intressant triidslag niir det giiller
f6rekomst av oceanisk lavflora och flera olika
aspskogstyper finns. En intressant typ er den
iildre barrskogen med stort inslag av asp.
Denna skogstyp som ofta har mycket begrdnsad
areell utbredning iir en av de artrikaste
med avseende pi oceaniska lavar. Omridena
utgOrs ofta av nigon eller nigra hektar
skogsmark i anslutning till en bergbrant eller
ett plockhugget barrskogsparti. Tidigare har
dessa skogar ofta varit betesmarker vilket kan
noteras genom stor rikedom pi rester av
enbuskar. En annan vanlig aspdominerad och
lavrik skogstyp er den igenviixande Akerkanten
eller hagmarken. Ibland har de sistnimnda
skogarna karaktiir av rena skriipskogar och
har troligen ingen siirskilt l6ng skoglig kontinuitet.
De lavrika aspskogarna f6refaller att