CRAPHIS ScnIPTA - Universitetet i Oslo
CRAPHIS ScnIPTA - Universitetet i Oslo
CRAPHIS ScnIPTA - Universitetet i Oslo
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
28 Svante Hultengren m. fl.<br />
Halleberg, Hasterod). Hallingbiick & Olsson<br />
(1987) konstaterar att lunglaven g6tt starkt<br />
tillbaka i Sk6ne och noterade enbart 6 iter$nd<br />
p5 25 gamla lokaler. Om verkliga skillnader<br />
foreligger mellan de b6da studerade omridena,<br />
kan man konstatera att den storsta skillnaden i<br />
bakgrundsfaktorer i f6rsta hand torde utgoras<br />
av ett st6rre liickage av ammonium frin de<br />
vidstrlckta Skermarkerna i Sk6ne.<br />
Insamling. M6nga herbarier iir idag fyllda av<br />
kollekter av oceaniska lavar frin olika<br />
lavlokaler i s6viil Viistsverige som ovriga delar<br />
av landet och det kan inte uteslutas att detta<br />
insamlande giort att m6nga arter gitt tillbaka.<br />
Ofta 5r det de siillsyntaste arterna som belagts<br />
vilket naturligtvis missgynnat de som alltid<br />
upptriider i liten numerdr. Pannaia rubiginosa<br />
iir en art som niistan alltid p6triiffas i mycket<br />
litet antal i vArt omrflde. Pe en rik Pannaialokal<br />
gir det kanske 100 individer av Degelia<br />
plumbea oc,h Pannaia conoplea pi varje P.<br />
rubiginosa varp6 en enda insamling av arten<br />
eller ens en liten del frAn den kan resultera i<br />
att den helt f6rsvann frin lokalen. Samtliga av<br />
de oceaniska arterna 5r liittidentifierade men<br />
skulle artbest6mmningen misslyckas kan man<br />
ju alltid ta med sig nigon mer artkunnig<br />
lichenolog ut i ralt pA nytt. Fotografering 5r en<br />
annan utmtirkt metod for att beliigga fynd.<br />
Fotografiet utgor dessutom ett utomordentligt<br />
bra dokument for framtida j5mf6relser.<br />
Vetskapen om att hotade och siillsynta arter<br />
insamlats och insamlas har medfOrt att ett<br />
flertal botanister siiger sig inte liingre vilja<br />
publicera eller sprida information om stirskilt<br />
siillsynta eller hotade arter. Uppmaningen blir<br />
sfllunda bidra inte till att de oceaniska<br />
lavarna fOrsvinner fr6n vir flora genom onodig<br />
insamling.<br />
Skogsbrulc Idag iir skogsbruket enligt v8r och<br />
m6ngas uppfattning det allra st6rsta hotet. Ett<br />
mycket stort antal lokaler har forsvunnit<br />
genom awerkningar i de restbiotoper diir<br />
dessa arter forekommer idag d.v.s. kantsko9lt,<br />
sluttnin1dt, mindre tidell6vskogsbest6nd med<br />
mera. Det stora flertalet awerkningar som<br />
idag gOrs i lavrika biotoper tir smi och troligen<br />
GRAPHTS SCRTPTA 5 (19e3)<br />
inte sdrskilt lonsamma. Frin ovrig skog har<br />
arterna i stort sett f6rsvunnit. Trots att det<br />
finns stora praktiska problem i samband med<br />
hiinsynen inom skogsbruket sfl finns det Sndi<br />
stora mojligheter de det 16r sig om<br />
forhAllandevis sm5 omr6den i mer eller mindre<br />
sv6ritkomliga terrdngavsnitt som skulle<br />
behova undantas frin ordiniirt skogsbruk.<br />
Ovriga hot. Djur av olika slag kan ge sig pi<br />
lavarna. Sniglar kan ata av lavar och<br />
forfattarna har tiilterfareheter av att Lobaria<br />
pulmonarin angripits. Det iir emellertid troligt<br />
att lavarna 5r bland det sista som lockar en<br />
hungrig snigelmage och faran for att de<br />
oceaniska lavarna skall ltas upp kan nog anses<br />
som ringa. Olika flglar kan riva bort lavar<br />
under sin jakt pA insekter. Triidkrypare och<br />
n6tvticka ses allt som oftast leta insekter pi<br />
triid med lOssittande bark. Ofta ser man spir<br />
efter f6gelfodos6k genom fr6nvaro av 6ldre<br />
bark pi alar i fuktiga partier och en av v5ra<br />
mer ovanliga arter Menegazzia terebrata<br />
kan nog stundom befinna sig i riskzonen.<br />
Hackspettar av olika slag kan ocksfl leta<br />
insekter bakom lavtiicken pe trAdstammar. I de<br />
omriden diir man finner rika bestind av<br />
oceaniska lavar p6trtiffas ibland de sillsynta<br />
eller hotade arterna vitryggig hackspett,<br />
spillkrflka och mindre hackspett och mojligen<br />
kan d6 smiirre naturv6rdskonflikter uppst6.<br />
Igenvlixning. lavarna tycks ocksA tyna bort<br />
om skogen blir f6r tiit och en lagom luckig och<br />
olikildrig skog med stabil fuktighet tycks siledes<br />
gynna den oceaniska lavfloran biist. Detta<br />
kan observeras i flertalet av de studerade miljoerna<br />
diir de oceaniska arterna glrna p6traffas<br />
i de olika skogsbestflndens mest oppna<br />
delar, t. ex. intill en bergskant, i ett stup eller i<br />
ett kronlhge, i anslutning till en gliinta i skogen<br />
eller i ett skogsbryn. Undantagen frln regeln<br />
bland de behandlade arterna utg6rs frimst av<br />
Lobaria virens men ocksi av Normandina<br />
pulchella vilka helst pitriiffas i de mest skuggiga<br />
och fuktiga delarna av lovrika skogsmilj6er.<br />
Detta kan innebdra att skogar med rika<br />
f6rekomster av vissa av de behandlade arterna<br />
borde skotas sl att en viss luckighet och ett
Change language