CRAPHIS ScnIPTA - Universitetet i Oslo
CRAPHIS ScnIPTA - Universitetet i Oslo
CRAPHIS ScnIPTA - Universitetet i Oslo
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
26 Svante Hultengren rn. /1.<br />
GRAPHTS SCRIPTA s (lee3)<br />
Tabell 1. Antal Snd av olika lavarter i olika inventeringar frin G0teborgs och Bohus samt Alvsborgs<br />
liin (O respektive P liin i tabellen). (A) Degelius (1935) publicerade allt kAnt material fram<br />
till 1935. (B) Infgren och Moberg (1984) redovisar tterbesok pl n6gra av Degelius lokaler. (C)<br />
Hallingbnck (1986), (D) Hallingbiick & Thor (1988) och (E) fdreliggande rapport redovisar<br />
dagsliiget I sista kolumnen (F) redovisas den procentuella Aterfi.,rndsfrekvensen i denna rapport<br />
jiimfOrt med Degelius (1935).<br />
Table 1. Comparisons of the number of findings of some lichen species between diferent investigations<br />
in the administative provinces of Gdtebory and Bohus, and of Alvsbotg. (O and P kin in the<br />
Table). (L) Degelias (1935) reported all lcnown fndings from Scandinavi"a, (B) Lofgren & Moberg<br />
(1984) presented reinvestigations of some of Degelias' locialilizs in Sweden. (C) Hallingbdck<br />
(1986), (D) HaUingbAck & Thor (1988) and (E) tfttr paper present the actual status h southwestem<br />
Sweden. The last column, (F) sluows the percentage of refindings compared to Degelius<br />
(1e35).<br />
Unders6kning:<br />
Omfattning:<br />
Utdrag for jiimforelse:<br />
Degelia plumbea<br />
Lobaria amplissima<br />
L. pulmonaia (P-Hn)<br />
L. pulmonarilr (O-Hn)<br />
L. scrobiculata<br />
L. virens<br />
Normandina pulchella<br />
Pannaia conoplea<br />
P. mediteftanea<br />
P. rubiginosa<br />
A<br />
Norden<br />
o, P liin<br />
94<br />
25<br />
18<br />
3<br />
44<br />
vara siirskilt vanliga i nordvSstra Dalsland och<br />
i Sjuharadsbygden med en tyngdpunkt kring<br />
Frisj6n, Fritsla och Kinnarumma. Gliidjande<br />
nog kan man konstatera att ett stort antal nya<br />
fynd av oceaniska lavar noteras just med asp<br />
som vardtrad de detta tradslag ocks6 tidigare<br />
utgjorde det vanligaste substratet f6r oceaniska<br />
lavar i sydvtistra Sverige enligt Degelius (1935)<br />
vilket antyder att naturtypen inte iir akut hotad<br />
trots att den anses ha drabbats mer 5n andra<br />
av de senaste irtiondenas rationella skogsbruksmetoder.<br />
Liiget Lgg2j&imftirt med tidigare uppgifter<br />
Degelius avhandling om de oceaniska lavarna<br />
iir en utomordentlig kunskapskiilla. Hiir redovisas<br />
all kunskap om dessa lavar fram till 1935<br />
L2<br />
BC<br />
Sverige Sverige<br />
O, P-l6n O, P-liin<br />
4<br />
; 1<br />
2<br />
0<br />
0<br />
minskande<br />
6<br />
DEF<br />
Sverige O, P-liin 1935-<br />
O, P-l6n O, P-liin L993<br />
7<br />
61,<br />
15<br />
325<br />
100<br />
57<br />
31<br />
22<br />
24<br />
4l<br />
6<br />
7<br />
L6<br />
oo<br />
67<br />
9<br />
och arbetet utg6r diirfor en mycket god grund<br />
f6r jtimforelser i tiden. L984 kom en rapport<br />
(lnfgren & Moberg 1984) som syftade till att<br />
studera foriindringar av den oceaniska<br />
lavfloran som Degelius sammansfiillt 50 ir<br />
tidigare. Arbetet hade ockse ambitionen att<br />
diskutera orsaker till eventuella f6rtindringar.<br />
Inventeringsresultatet soq publicerades var<br />
minst sagt nedsliende. Aterffndsfrelrvensen<br />
varierade mellan 0-35 Vo och flera arter hade<br />
d6tt ut medan flertalet arter hade gett mycket<br />
kraftigt tillbaka. Den art som enligt rapporten<br />
klarat sig biist var Lobaria virens med 35 %<br />
iterffndsfrekvens. Resultatet frin denna<br />
inventering har sedermera fitt ett mycket stort<br />
genomslag bland s6v5l lichenologer som professionella<br />
naturv6rdare och lett fram till att<br />
lavarna blivit en mycket uppmiirksammad<br />
8
Change language