CRAPHIS ScnIPTA - Universitetet i Oslo
CRAPHIS ScnIPTA - Universitetet i Oslo
CRAPHIS ScnIPTA - Universitetet i Oslo
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
GRAPHTS SCRTPTA 5 (1ee3)<br />
Tabell 2. Totala antalet registrerade fynd av hotade arter i<br />
vid Databanken f6r hotade arter samt antalet registrerade<br />
eventuella dubletter).<br />
C, nigrescens<br />
D. plumbea<br />
R thrausta<br />
Totalt*<br />
Antal ffnd av:<br />
Almborn<br />
0<br />
Degelius<br />
0<br />
Du Rietz<br />
0<br />
Fries 8., & Th. M. 44<br />
Haglund<br />
0<br />
Hasselrot<br />
0<br />
Hedvall<br />
0<br />
Hotade lavar i Smdland 57<br />
Smiland per decennium i databasen<br />
ffnd f6r vissa insamlare (inklusive<br />
18s0 60 70 80 90 1900 10 20 30 40 1950 60 70 80 90<br />
01<br />
102<br />
01<br />
69 23<br />
0<br />
0<br />
0<br />
2<br />
0<br />
0<br />
0<br />
00<br />
21<br />
00<br />
24 31<br />
0<br />
0<br />
0<br />
0<br />
0<br />
0<br />
0<br />
* Totalt antal Snd av hotade lavar i Sm8land.<br />
mojligt att avgora om man besoker riitt lokal<br />
eller ej och dtirmed ta stiillning till om ett fynd<br />
tir ett ny$nd eller ett 6ter$'nd. I vlrsta fall<br />
finns endast vaga angivelser i homogena<br />
biotoper, d det blir praktiskt taget om6jligt att<br />
avgora om man befinner sig pi den ursprungliga<br />
lokalen.<br />
I denna undersokning f6rekom lokalangivelser<br />
av samtliga ffra typer. Lokalen f6r<br />
Collema vid S6rtingens folkh6gskola och<br />
flertalet av lokalerna fU Letharia vulpina 5r<br />
exempel pA den enklast identifierade lokalbeskrivningen.<br />
lokalen for Ramalina thrausta<br />
i Incknevi socken visar att en noggrant utmiitt<br />
lokal 6r m6jlig att identifiera trots en homogen<br />
biotop. l,okalerna for Degelia plumbea i<br />
K6llerstad och Torpa socknar iir exempel pA<br />
vaga angivelser i begriinsade biotoper. Flertalet<br />
av lokalerna for Ramalina thrausta utg6r<br />
exempel pi det sviraste fallet av lokalidentifiering.<br />
Vill man undersoka en arts nuvarande<br />
status m8ste en iterinventering kompletteras<br />
med undersokningar av andra f6r arten liimpliga<br />
miljoer. Aven om en art ar utgingen frin<br />
0<br />
0<br />
0<br />
0<br />
0<br />
0<br />
0<br />
0<br />
0<br />
0<br />
3<br />
0<br />
0<br />
0<br />
0<br />
0<br />
0<br />
0<br />
10<br />
03<br />
00<br />
723<br />
00<br />
00<br />
015<br />
00<br />
00<br />
00<br />
00<br />
401<br />
11 2t 5<br />
752 0<br />
96 138 48<br />
10<br />
1<br />
0<br />
15<br />
0143 0<br />
2034 3 15<br />
0100<br />
0000<br />
59 15 0 0<br />
054 0 0<br />
1522 1 0<br />
0<br />
0<br />
0<br />
6<br />
0<br />
0<br />
I<br />
0<br />
0<br />
0<br />
0<br />
0<br />
0<br />
0<br />
3<br />
0<br />
0<br />
0<br />
0<br />
0<br />
0<br />
0<br />
07<br />
01<br />
00<br />
629<br />
en gammal lokal iir sannolikheten relativt h6g<br />
att den kan &terfinnas i en liimplig biotop i<br />
niirheten. Vill man unders6ka om en art finns<br />
n6ra ursprungslokalen b6r artens biologi vara<br />
k6nd. Kunskapen om detta kan erhAllas pi<br />
olika s6tt, vilka hbr anges i fallande ordning<br />
efter fordelaktighet: (1) Inventeraren har tidigare<br />
erfarenheter av den eftersokta arten och<br />
dess biologi. (2) Artens biotop iir noggrant<br />
beskriven vid det tidigare ffndtilltiillet. (3)<br />
Information om artens biologi erhills muntligen<br />
av n8gon med erfarenhet av arten. (4)<br />
Information om artens biologi erh6lls genom<br />
litteraturstudier.<br />
Det finns alltsi minga problem niir man<br />
vill avg6ra en arts status. Mer eller mindre<br />
fullstiindiga undersokningar av ldmpliga<br />
biotoper iir sannolikt nodvtindiga for att<br />
erhfllia siikra resultat. Aterinvenleringar av<br />
kiinda lokaler kan aldrig vara till$llest for att<br />
klargOra en arts nuvarande status.<br />
0<br />
0<br />
0<br />
0<br />
0<br />
0<br />
0<br />
0<br />
0<br />
0<br />
0<br />
0<br />
0<br />
0