CRAPHIS ScnIPTA - Universitetet i Oslo
CRAPHIS ScnIPTA - Universitetet i Oslo
CRAPHIS ScnIPTA - Universitetet i Oslo
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
GRAPHTS SCRTPTA 5 (lee3)<br />
organismgrupp. Emellertid iir inte tillstindet<br />
f6r flertalet i denna artikel behandlade arter si<br />
alarmerande som lnfgren & Moberg (1984)<br />
ger intryck av, och det totala antalet ffnd tir i<br />
stort sett detsamma som under den tidsrymd<br />
som Degelius avhandling omspiinner (se tabell<br />
L). Degelius anger ffnd fr6n tidigt 1800-tal<br />
och fram till 1935 vilket i vissa fall kan ha<br />
inneburit att laven inte fanns 1935. F6religgande<br />
artikel behandlar aktuella viixtplatser -<br />
det vill siiga platser diir laven finns idag eller<br />
har funnits till helt nyligen. Figurerna 1-8<br />
visar de olika behandlade arternas nuvarande<br />
utbredning inom omridet.<br />
Hotbilden idag<br />
Ftirsurning och luftftiroreningar. Forsurning<br />
och luftf6roreningar anses tillsammans med<br />
det moderna skogsbruket utg6ra de storsta<br />
hoten mot den oceaniska lavfloran. Pi ett stort<br />
antal gamla lokaler, vilka inte p6verkats av<br />
skogsbruk och awerkningar, har man kunnat<br />
konstatera att ett antal oceaniska och ekologiskt<br />
niira relaterade arter f6rsvunnit. Det<br />
faktum att lavarna forsvunnit frin intakta<br />
skogar kan emellertid inte anses vara tillrtickligt<br />
f6r att dra slutsatser om surt nedfall och de<br />
gasformiga luftfororeningar som huvudorsak<br />
till forsvinnandet. Motsiigelserna iir mflnga och<br />
ett flertal andra faktorer som t. ex. alltf6r<br />
frikostig insamling, igenviixning genom<br />
naturlig succession, alltfor dfiliga fiterinventeringar,<br />
angrepp av djur eller svampar m. m.,<br />
kan ocks6 anses som mycket viktiga niir man<br />
behandlar orsakssammanhanget. En viktig<br />
inviindning mot att surt regn skulle vara ett<br />
hot mot de behandlade lavarna iir att de<br />
rikaste fbrekomsterna av oceaniska lavar idag<br />
p6trdffas i de omriden som mottager mest<br />
nederbord och d5rmed oftast ocksi forsurande<br />
6mnen, fdretriidesvis sulfat. Detta faktum<br />
giiller dven de viistligaste delarna av Norge<br />
med sina mycket rika forekomster av dessa<br />
arter. Det forefaller mer troligt att de behandlade<br />
arterna inte reagerar ndmnviirt pi dagens<br />
sura nederbord utan kanske mer pA torrdeponerade<br />
f6roreningar och gaser vilket antyds<br />
genom att inga ffnd av de behandlade arterna<br />
Oceaniska lavar i Sydvastsverige 27<br />
fdreligger inom tiitbebyggt omr6de eller i de<br />
st6rre tiitorternas omedelbara omgivning. Hiir<br />
bdr man emellertid notera att liimpliga miljoer<br />
kan saknas i de t6tortsniira omr6dena. Ett<br />
exempel som st6der antagandet att dagens sura<br />
regn inte pAverkar flertalet av de behandlade<br />
arterna 5r den sydviinda branten i Hasterffi,<br />
Lilla Edets kommun i Alvsborgs ltin. Denna<br />
lokal ligger i ett omride med h6g nederbord<br />
(=stor piverkan av sulfat) del av Bohuslfln, i<br />
ett mycket exponerat sydliige, rakt i nedfallsriktningen<br />
fr6n oljekraftverket i Stenungsund.<br />
Triidskiktet utgors n6stan enbart av ek, vilken<br />
anses vara ett svagt och niiringsfattigt substrat<br />
som snart urlakas av surt regn varvid kiinsliga<br />
oceaniska arter t. ex. Lobaria amplissima<br />
skulle fA sv6rt att etablera sig eller overleva. I<br />
Hasterodsbranten, som hyser alla tiinkbara<br />
nackdelar, p6triiffas ett av de b6da liinens allra<br />
rikaste forekomster av oceaniska lavar med<br />
arter som Lobaia amplissima, L. virens,<br />
Degelia plumbea, Pannaia conoplea och<br />
Normandina pulchella jiimte rikliga bestind av<br />
Lobaia pulmonaria och i ett angriinsande<br />
omr6de ocks6 l. scrobiculata w,h Nephroma<br />
laevigatum samtliga viixande pi ek. Ett<br />
liknande forhillande, diir rika best6nd av<br />
oceaniska lavar pitraffas niira en storre<br />
utsliippskiilla for svavel, noteras i Niiverkflrrskogen<br />
vilken iir beltigen nhra det stora oljeraffinaderiet<br />
i Bro{orden i Lysekils kommun.<br />
Svaveldioxidhalterna i bakgrundsmiljoerna 5r<br />
idag mycket lhga och ligger pfl ca. 1,-3 mg<br />
SOym3, medan NO2-halterna iir nflgot hogre,<br />
ca 4-6 pglm3 (Hultengren & I-arsson, i<br />
manuskript). Sulfatdeposition inom omridet<br />
ligger mellan 10 och 18 kg S/ha (Hallgrenlarsson<br />
& Westling l99L).<br />
Det iir emellertid t6nkbart att lavarna<br />
under 60-70 talet piverkades av luftfororeningar.<br />
Oljekraftverket i Stenungsund<br />
anvdndes dA dagligen och de irliga utsl6ppen<br />
var ca 30 000 ton svaveldioxid. Dessutom uppviirmdes<br />
villor och hus i regel med olja vilken<br />
inneholl avseviirt hogre halter svavel iin idag.<br />
Vi kan idag konstatera att lavarna i minga for<br />
luftf6roreningar mycket utsatta delar dverlevt<br />
och nu bildar vitala best6nd (Hunnehrg,
Change language