Valtionhallinnon kielitutkinnot - Språkexamina i ... - Opetushallitus

att bedöma prestationen. Examinatorns ekonomiska behållning av arbetet blev blygsam
eftersom en del av den anspråkslösa inkomsten gick till beskattaren.
DET NYA PROVET
Lagen om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda (424/2003) trädde i
kraft 1.1.2004. Samtidigt upphävdes den gamla lagen av år 1922 som innehöll bestämmelser
om statstjänstemännens språkkunskaper (149/1922). Det gamla systemet med
ordinarie och adjungerade medlemmar av examensnämnderna upphörde och ett nytt
system med en examensnämnd för finska språket och en för svenska språket trädde i
kraft. Utbildningsstyrelsen förordnade examinatorerna och arrangerade utbildning för
dessa. Det är en välkommen reform för alla parter.
Reform och utveckling
Reformen av språkexamensarrangemangen rättade till många av olägenheterna med
det gamla provet. Numera finns ingående information om provet på finska och svenska
i digital form för examinanderna. Sökmotorerna finner utbildningsstyrelsens sidor
med flera sökord. Webbsidorna upptar kontaktuppgifterna till alla examinatorer i den
form de velat ge dessa. De flesta som frågar efter provet har i dag tillgång till webbinformation.
Det nya provet respekterar också examinatorernas yrkeskompetens och tidsanvändning.
Betygsskrivningen och rapporteringen är numera mycket arbetsdrygare än i fråga
om det gamla provet.
Registreringen av de gamla språkprovsprestationerna byggde på rapportering. Medlemmarna
i examensnämnden skulle sända ett kontrollkort till justitieministeriet med
alla uppgifter om prestationen. Korten skulle rekvireras från Statens tryckericentral.
Efter att Oy Edita Ab tagit över funktionerna efter Tryckericentralen Ab försvann både
blanketterna för språkprovet och kontrollkorten ur sortimentet. Samtidigt försvann
också fribrevsrättigheten. Examinatorerna koncentrerade rapporteringen till ett fåtal
gånger per år. Det är möjligt att alla prestationer inte kom till justitieministeriets kännedom.
De nya språkproven är lika för alla provdeltagare och ger utbildning och noggranna
bedömningskriterier till examinatorerna. Examinatorns personlighet och språkbruk är
inte avgörande, utan bara en del av provet. En examinand som inte klarat ett delprov
kan kontakta vilken examinator som helst och komplettera sitt prov. Antalet prov är så
stort att risken för att samma provserie återkommer är liten. Däremot kan proven för
skriftlig och muntlig produktion troligen aldrig formaliseras så att de kan bedömas helt
mekaniskt. De nya proven skänker också examinatorerna en helt ny säkerhet.
Språkprovet mäter i dag fyra olika funktioner, förmågan att förstå tal och att förstå
text, att kommunicera muntligt och att producera text. Alla delproven bedöms och får
ett vitsord. Det gamla provet gav ett gemensamt vitsord för förmågan att förstå tal och
skrift och ett gemensamt vitsord för muntlig och skriftlig färdighet. Det nya provet
46