Metropoli ja meri - Helsingin seudun ympäristöpalvelut
Metropoli ja meri - Helsingin seudun ympäristöpalvelut
Metropoli ja meri - Helsingin seudun ympäristöpalvelut
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
144<br />
.......<br />
Svenska sammandrag<br />
Under jubileumsåret 2010 har det gått hundra år<br />
sedan man bör<strong>ja</strong>de rena avloppsvatten i Finland.<br />
År 1910 öppnades de första avloppsreningsverken<br />
i Alphyddan i Helsingfors och i Lahtis. Numera renar<br />
reningsverket som öppnades 1994 i Viksbacka<br />
i Helsingfors tillsammans med Finnå reningsverk i<br />
Esbo redan 1,2 miljoner huvudstadsbors avloppsvatten.<br />
Anläggning av avlopp och hur man blir av<br />
med avloppsvattnet från hushållen har mycket<br />
länge varit aktuella frågor. Man känner till det romerska<br />
rikets omfattande avloppssystem Cloaca<br />
Maxima som ännu i dagens läge delvis utnytt<strong>ja</strong>s.<br />
För att den moderna reningen av avloppsvatten<br />
skulle kunna få sin bör<strong>ja</strong>n var det dock nödvändigt<br />
att vetenskapen och ingenjörskonsten senare<br />
nådde en tillräckligt hög nivå.<br />
I slutet av 1800-talet var de rådande uppfattningarna<br />
om hygien och vad som orsakade sjukdomar<br />
vanligtvis fortfarande föråldrade i Finland<br />
och Europa. De nya idéerna bör<strong>ja</strong>de dock breda<br />
ut sig först bland yrkesmänniskorna och sedan<br />
via undervisning och upplysning också till medborgarna.<br />
I Helsingfors har till exempel den dåliga vattenkvaliteten<br />
i Tölöviken, de allmänna luktproblemen<br />
och frågan hur avloppsvattnet från privata<br />
hushåll borde hanteras varit speciella problem<br />
som har väckt diskussion. Vid övergången till<br />
1900-talet ökade invånarantalet i Helsingfors i allt<br />
snabbare takt och stadens beslutsfattare tvingades<br />
fundera ut lösningar både på bostadsbristen<br />
och på avloppsvattenproduktionen som ökat till<br />
följd av den stora folkmängden.<br />
Det blev småningom vanligare med vattenklosetter<br />
eller wc:n i Helsingfors och övriga städer<br />
i Finland. Trots det var torrklosetten längst bort<br />
på gården vanlig i bostadshusen ännu långt in på<br />
den första delen av 1900-talet. De första moderna<br />
avloppen byggdes i England och Tyskland och<br />
utvecklingen spred sig därefter också till Finland.<br />
Den första finländska staden som fick ett avloppssystem<br />
var Viborg i slutet av 1800-talet.<br />
I Helsingfors blev det första allmänna avloppet<br />
färdigt år 1875. Det räckte ändå länge innan<br />
avloppen fick sin nuvarande form. Ännu på<br />
1920-talet var principen att avloppsvattnet leddes<br />
ut till närmaste havsstrand. Detta påverkade<br />
också stadsbilden: på Helsingfors udde fanns ett<br />
stort antal avledningsrör för avloppsvattnet som<br />
strömmade ut från staden. Numera ansvarar HSY<br />
vatten för ett cirka 4 400 km långt avloppsnät.<br />
År 1879 togs en allmän hälsovårdsordning i<br />
bruk i Finland och Helsingfors fick sin egen ordning<br />
år 1917. De olika paragraferna i ordningen<br />
innehöll bestämmelser såväl om den allmänna<br />
hygienen, avloppsvattnet som om hanteringen av<br />
djurens spillning. Kraven på en förbättring av hygiennivån<br />
påverkades i stor utsträckning av den<br />
vid sekelskiftet allt mera dominerande tanken att<br />
det är statens uppgift att sör<strong>ja</strong> för individens välbefinnande.<br />
Milstolpar för utvecklingen av vattenförsörjningen<br />
och reningen av avloppsvatten i Helsingfors<br />
har till exempel varit öppningen av det första<br />
vattenverket så tidigt som 1865, inledandet av<br />
desinficeringen av vatten 1915, den första aktivslamanläggningen<br />
i Byholmen 1932 och öppningen
Change language