Tero Palokoski - Suomen Merimies-Unioni

den som berör med arbets- och vilotider. Omförmännen skulle vara bättre införstådda medbestämmelserna, skulle dessa inte behövakorrigeras så ofta.”Om det finns så mycket arbete att besättningeninte hinner med detta under ett arbetsskift,blir det övertid och för detta ska relevantersättning utbetalas. Arbets- och vilotidernafår inte spjälkas upp i korta pass så att mankan undvika övertid. Detta är olagligt.”Andra positiva aspekter med uppdraget ärenligt Palokoski att man får insikt i hur sakeroch ting sköts och får sin åsikt hörd. Det ärförstås fritt fram för var och en att säga sinåsikt, men åsikterna väger tyngre om de kommerfrån en förtroendeman. Vid Viking Lineförhåller man sig sakligt till förtroendemän ialla avseenden.Var och en sköter sina egna ärenden?Palokoski tycker att det känns som bäst närman lyckas lösa en svår konflikt med gottslutresultat, exempelvis om man kan hindraen uppsägning. Det värsta med uppdraget ärom man får falsk information från en arbetstagarenär han/hon behöver försvaras.”Det är viktigt att vara fullständigt ärlig.Förtroendemannen står alltid på arbetstagarenssida.”Trots att Palokoski trivs som förtroendeman,har han även haft dagar som han helstskulle ha velat byta bort. ”Ibland känns detsom om jag inte orkar mera. Då kontaktar jaghuvudförtroendemannen och en diskussionbrukar hjälpa för det mesta.”Palokoski upplever att många förhåller sigtill saker och ting med attityden ”var och enkan sköta sitt”. Men det skulle bli kaos om allaskulle tänka så här och ingen skulle åta siguppdraget som förtroendeman.”Åtminstone skulle arbetstakten öka ocharbetstagarna skulle vara helt slutkörda inomett par år.”Enligt Palokoski skapar förtroendemännenordning i ett kaotiskt och ständigt förändrandearbetsliv.”Det här är nog en viktig, intressant ochutmanande uppgift. Det borde inte kännasskrämmande att åta sig detta uppdrag. Dulämnas aldrig ensam. Om den informationsom behövs inte finns på fartyget, är det baraatt vända sig till huvudförtroendemannen ellertill Unionen.”från världenshavRäddarna medlemmar i förbundetSammanställt av: Juhani ArttoBilderna på det stora passagerarplanets nödlandning i Hudson-floden som flyter förbiManhattan spred sig runt jorden den 15 januari. Det snabba och kunniga agerandet frånbesättningen på färjorna räddade samtliga passagerare och personal på planet.”Genom att titta på TV eller läsa nyheter om händelsen får man inte reda på att nästanalla som deltog i räddningsarbetet är medlemmar i facket”, skriver Michael Sacco,ordförande i Amerikanska sjömäns fackförbund SIU stolt i förbundets tidning om sinamedlemmar.Han påminner oss att personalen på New York Waterway, som sköter färjetrafiken mellanManhattan och övriga delar av New York, genom åren har utmärkt sig i räddningsarbeteni över etthundra allvarliga tillbud. De flesta av de anställda i NYW är medlemmar iSIU.Sacco betonar att deras kunniga agerande i nödsituationer inte är någon slump. Fackförbundethar sett till att de anställda regelbundet får grundlig säkerhetsutbildning, skriverordföranden. Han hoppas att den stora allmänheten förstår att organisering i ett fackförbundinnebär sådant här och inte hot, som de arbetar mot fackförbundsrörelsen varnarför.EU vill ha avtal om CO2-utsläpp från fartygEuropeiska kommissionen försöker inkludera utsläpp av växthusgaser från sjö- och luftfarteni det nya internationella klimatavtalet. Det för närvarande viktigaste internationella avtaletmot klimatförändringar (Kyotoavtalet) omfattar inte utsläpp från sjö- och luftfarten.Kyotoavtalet gäller till och med 2012. Förhandlingarna om nästa avtal kulminerar i december2009 i en internationell klimatförändringskonferens i Köpenhamn.Kommissionen konstaterade i en proposition som publicerades i slutet av januari attsjö- och luftfarten utgör en omfattande och växande utsläppskälla för växthusgaser. Denberäknas stå för sex procent av koldioxidutsläppen. Den stigande temperaturen i atmosfärenberor främst på koldioxidutsläpp vid förbränning av fossila bränslen (kol, olja, naturgas,trä, torv).Kommissionen föreslår att sjö- och luftfartens utsläpp av växthusgaser inte får överskrida2005 års gräns år 2020 och att utsläppen år 2050 ska hamna långt under 1990 årsnivå. Kommissionen föreslår därtill att EU ensidigt begränsar utsläppen av växthusgaserfrån medlemsländernas fartyg om inget internationellt avtal nås i frågan.Kommissionens proposition från januari är för närvarande på remiss i EU:s organ. Syftetär att nå ett beslut i ministerrådet den 19–20 mars. EU:s målsättning har stor betydelseför de globala förhandlingarna, eftersom EU har varit en central aktör i arbetet med detinternationella klimatavtalet.Vad visar Baltic Dry Index?”Var det lågkonjunkturen?”, löd rubriken i tidningen Tekniikka & Talous den 18 februari.Artikeln berättade om prisändringarna på de viktigaste råvarorna i den globala handeln,som mäts med Dry Baltic Index. Indexet räknas ut utifrån priserna på sjötransport av blandannat stål, de viktigaste malmerna, cement och spannmål på de största havsrutterna.Tekniikka & Talous fick sin överraskande rubrik från prishöjningen på sjötransport ijanuari och den accelererade höjningen i början av februari. Dessförinnan hade indexetrasat i juni-november från nästan 12 000 till under 700.Ändringarna i Baltic Dry Index gör att man kan dra slutsatser om utvecklingen av denglobala efterfrågan på sjömän. En ökning av priserna på sjötransporter visar att efterfråganpå tjänsterna ökar och därmed även att behovet av arbetskraft ökar i branschen. NyhetsbyrånBloomberg visar en kurva över Baltic Dry Index dagliga värden på sin kostnadsfriahemsida: www.bloomberg.com/apps/quote?ticker=BDIY%3AIND35