Samordning af de nordiske landes lønstatistik (utgitt 1950) - SSB

plass. I slike tillfeller er det som regel ikke noen bestemmelse om en garantert timefortjeneste.
I tariffavtalene er det gjennomgående fastsatt at akkordarbeid under normale
forhold skal gi større fortjeneste enn tilsvarende arbeid på tid. Enkelte tariffer
uttrykker dette mere bestemt slik at det forutsettes et akkordoverskudd i forhold
til basistimelønnen på en viss prosent.
Akkorden kan være enkeltmannsakkord hvor fortjenesten bestemmes av den
enkelte arbeiders prestasjon. Eller den kan være fellesakkord hvor et lag arbeidere
skal dele akkordfortjenesten for en bestemt arbeidsmengde mellom seg etter et som
regel på forhånd fastsatt fordelingsgrunnlag. Oftest er dette de enkelte akkorddeltakeres
normale timelønn og deres arbeidstimer.
Slumpakkord kan være avtalt for arbeider som bare forekommer en enkelt
gang. Det fastsettes da på slump en bestemt lønnssum for arbeidet uten noen nøyaktig
beregning.
Det forekommer forøvrig en rekke særskilte former og bestemmelser om
akkordfastsetting ved nye produksjonsformer, for midlertidige arbeider, ved overgang
fra en akkord til en annen og ved overgang til nye maskiner eller arbeidsmetoder
etc.
Det er også flere andre avlønningsformer hvor det fortsatt er den enkelte
arbeiders eller arbeidsgruppes prestasjon som i en viss utstrekning innvirker ph fortjenesten,
men som forøvrig i beregningsformen ligger på grensen av det en kan kalle
akkordarbeid, som f. eks. driftsakkord, produksjonspremie o. 1., se avsnittet om
mellomformer side 19-20.
Finland. Hovedprinsippene for lønnsfastsettingen i Finland finnes uttrykt i den
gjeldende statsrådsbeslutning av 3. oktober 1947 angående regulering av arbeidslønningene.')
(Etter denne beslutning er lønningene bundet til indeks slik at en.
alminnelig lønnsjustering skal foretas hver 3dje måned på basis av leveomkostningsindeks).
Følgende utdrag av lønnsreguleringsbeslutningen behandler de punkter
som gjelder fastsettingen av tidlønn og akkord:
De olika orterna i landet äro uppdelade i fyra dyrhetsklasser, av vilka I klassen
är med hänsyn till levnadskostnaderna den dyraste och IV klassen den billigaste.
För de olika ortsklasserna har i lönereglementeringsbeslutets 4 § fastställts normtimlön.er
i de olika lönegrupperna, från vilka löner dock vissa avvikelser äro
Då lönenivån inom någon arbetsbransch tidigare vant lagre eller högre än allmanna
medellönenivån, kunna lönerna inom branschen fastställas högst 5 pct. lagre
eller högre. Enligt arbetares arbetsskicklighet, arbetseffektivitet eller erfarenhet
kan åt honom erläggas högst 10 pct. lagre eller 15 pct. högre lön (s. k. godarbetartillägg).
I kortvariga liksom i särskilt tunga och särskilt smutsiga arbeten
har arbetsgivaren ratt att erlägga med högst 15 pct. förhöjd lön. Förutsätter ett
arbete grundligare förtrogenhet, utbildning och studier eller speciella personliga
egenskaper eller ansvar, medgives vid lönesättningen t. o. m. en större rörelsefrihet.
Lönereglementeringsbeslutets 7 § innehåller bestämmelser särskilt med hånsyn
till ackordarbete. Prissättningen av detta arbete få vederbörande överenskomma
sig emellan, men den bör vara sådan, att arbetstagarens ackordsförtjänst vid normal
18
1) Ovennevnte vedtak er opphevd gjennom statsrådets vedtak av 5. januar 1950 om arbeidslønnen.
En søker i alminnelighet å flytte ordningen av lønnsforholdene over til overenskomster
mellom parterne på arbeidsmarkedet og deres organisationer. Forhandlinger om den
praktiske utformingen av det nye system pågår, mens denne betenkning går i trykken.