Samordning af de nordiske landes lønstatistik (utgitt 1950) - SSB

viduella arbetstagare. För en stor del av hithörande grupper regleras lönerna genom
individuella avtal, av vilka en del träffas under medverkan av fackliga organisationer.
Det förekommer även att partsorganisationerna sluter överenskoinmelser om de allmanna
grun.derna för lönesättningen, vilka blir normgivande för lokala överenskom.melser.
d. Lönens Funktionärerna (uttrycket användes i det följande för enkelhetens skull som
bestånds- beteckning för de grupper som behandlas i detta avsnitt) har som regel en fast lön
delar. per månad, vecka el. dyl. I många fall sammansättes denna fasta lön av en grundlön
jämte fasta tillägg (dyrtidstillägg, kristillägg o. dyl.). En del funktionä,rskategorier
har speciella fasta lönetillägg, såsom familje- eller barntillägg, felrä,kningspengar m.m.
Vissa funktionä,rer erhåller regelbundet naturaförmåner eller kontant ersättfling
för dylika (fri bostad eller hyresersättning, fri lunch eller lunchersättning, fria
arbetskläder m. m.). Dessutom kan i samband med tjänsten förekomma speciella
förmå',ner, vilkas omfattning ej är på förhand bestämd, såsom rätt till prisrabatter,
fria resor o. d.
Utöver de hittills nä,mnda fasta beståndsdelarna av lönen erhåller en del
funktionärer lönetillägg, som varierar med arbetets omfattning, arbetsresultaten o. d.
Bland dessa tillägg kan särskilt nämnas övertidsersäitning, tantiem, provision ()eh
gratifikationer.
Slutligen må framhållas, att funktionärerna ofta åtnjuter sådana förmåner
som lön vid sjukdom, sjukvårdsersättning, tjä,nste- och familjepension. Vid sjukdom,
militärtjänstgöring o. d. utgår stundom full lön under en begränsad tid.
Fun.ktiondrernas löner är ofta graderade med hänsyn till tjänstgöringstid
(anciennitet), i det begynnelselönen ökas genom successiva ålderstillägg, det förekommer
även att vissa slag av utbildning jämställes med anciennitet. I vissa fack
förekommer differentiering av lönerna efter olika ortsgrupper. Män och kvinnor i
jämförliga yrken har ofta olika lön. I Norge har nästan alla avtal för handels- och
kontorsfunktionärer samma begynnelselön för män och kvinnor, men männens löner
stiger snabbare. I avtalen för bankfunktionä,rer är — bortset från vissa kvalificerade
befattningar lönesatserna på alla anciennitetsstadier lagre för kvinnor än för män..
36
C. Prineiper för gruppering av lönestatistiken.
Kommittén har diskuterat olika metoder att anställa jämförelser beträffande
lönelä,get för funktionärer i de nordiska länderna. Härvid har man haft att
ta ställning till två frågor, nämligen 1) vilka kategorier av funktionä,rer som skall
beröras av jämförelserna och hur dessa kategorier skall grupperas i den statistiska
redovisningen, 2) hur de olika beståndsdelarna av lönerna skall red.ovisas i statistiken..
1. Gruppe- Man har funnit, att det i fråga om funktionärer är synnerligen vanskligt att
ringssystemet.
definiera individualyrken enligt tekniska kriterier, d.v.s. genom att angiva de arbetsuppgifter,
som åligger den enskilde arbetstagaren. Detta sammanhänger bl. a. med
den växlande graden av arloetsfördelning mellan funktionä,rerna inom olika företag,
härtill kommer, att en och sam.ma yrkesbenämning ofta tilläm,pas på arbetstagare
med synnerligen skiftande arbetsuppgifter.
På grund av sådana överväganden har man funnit, att statistiska jä,mförelser
beträffande funktionärernas löneförhållanden lä,mpligen kan baseras på upp-