Samordning af de nordiske landes lønstatistik (utgitt 1950) - SSB

50
gående blott beaktats 1115,11 och kvinnor över 18 år, så att arbetare under 18 år lämn.ats
utanför. Lönerna avse arbetsförtjänster under ordinarie arbetstid, för vilken timantalet
har uppgivits. Löneutvecklingen för daglönare har belysts med indextal (1939
-= 100). Resultaten ha publicerats i Social Tidskrift årligen i tvenne översikter, först
angående daglönare och sedan angående övriga arbetargrupper.
Lantbruksstyrelsens årliga lönestatistik ingår i serien „Lanthushållning" av
Finlands Officiella Statistik. Den grundar sig på uppgifter som erhållits från kom-
.munalnämndern.a i landskommun.erna och som insamlas en gån,g om året, i början
av det år, som följer efter statistikåret. Uppgifterna avse på grundvalen av de i varje
kommun gängse lönerna uppskattade medellöner för olika arbetargrupper. Såsom
skilda grupper angivas årsavlönade män och kvinnor i gårdens och i egen kost,
statavlönade män och kvinnor, arbetsledare i gårdens kost och på stat, skolade
dejor, ynglingar (under 18 år) samt fasta och tillfälliga manliga och kvinnliga daglönare
ävensom hästdagsverkare i gårdens °eh, i egen kost. Uppgifter läm.nas även
om statarnas naturaförmåner och dessas penningvärde per år. För daglönare redovisas
sommar- och vinterlöner särskilt. För att belysa löneutvecklingen för årslöntagare
och daglönare xn.eddelas proportionstal, som uträknats med 1939 -= 100.
Till slut lämnas ytterligare uppgifter om de betingslöner, som betalats i vissa allmännast
förekommande betingsarbeten (uppröjning av nyodlingar, täckdikning, vedhuggning
på rot och avverkning av pappersved).
3. Norge.
Oppgaver over lønningerne i jordbruket er i Norge hentet inn årlig fra og
med driftsåret 1915/16. De første år ble oppgaverne hentet inn af Selskabet for Norges
Vel. Fra 1923/24 ble statistikken overtatt av Statistisk Sentralbyrå. De oppgaver
en hadde tidligere, var 5-årlige.
Oppgaverne blir hentet inn ved spørreskjemaer som hvert år i januar blir
sendt til 4 gårdbrukere i hvert herred, utpekt av ordførerne.
Oppgaverne skal gjelde den arbeidslønn som alminnelig blir betalt i herredet.
Det er altså ikke individuelle lønnsoppgaver.
En spør etter lønningene særskilt for menn og kvinner, for sommerhalvåret
og vinterhalvåret, såvel for mere faste arbeidere (tjenere og fjøsrøktere) som for dagarbeid.
Under dagarbeid er skilt mellem de ulike onnearbeider, videre grøfting,
muring og tømmerm.annsarbeid.
For dagarbeid spør en både etter lønn på arbejdsgiverens kost og på egen kost.
For skogsarbeid spør en etter daglønn for alminnelig skogsarbeid og for kjøring,
videre etter hogstpris pr. M.3 for favnved og for reisved.
På grunnlag av de innkomne oppgaver regner en ut gjennomsnittslønninger
fylkesvis og for riket.
De oppgaver en har fått på denne måten, mener en er fullt brukbare til å
vise bevegelsen i lønnsnivået, men det sier seg selv at de oppgitte og utregnede
gjennomsnittstall dekker over sterke variasjoner. En får ikke noe uttrykk for spredningen
på lønnsgrupper, eller lønningenes variasj on med alderen.
Når en hittil ikke har funnet det hensiktsmessig A gå over til
lønnsoppgaver, kommer dette i første rekke av de store vanskeligheter det vil by
på å få hentet inn slike oppgaver i nødvendig utstrekning.