Sjökapten Nils Theodor Forssbergs Berättelse® ( 1 av 76 ... - Nilsbob

Sjökapten Nils Theodor Forssbergs Berättelse® ( 19 av 76 )
kom ombord sedan lastningen var fullbordad. Samma goda tur som förr, Kapten kom till sjös med
en svårartad böld på halsen och var sällan på däck och Konstapeln hade föga praktik så jag fick
sätta till min tid natt och dag. Till råge på altsamman var bogporten odrifven, hvilket jag ej kunnat
tänka mig då jag kom ombord när fartyget var last och var ej uppmärksamgjord derå. Följden var
den att när Briggen doppade litet under vattnet med fören strömmade vattnet genom porten och vi
hade mycket arbete med pumpning . Det gick väl såtillvida att vi ankrade på redden vid
Köpenhamn och pumpning upphörde när porten var ofvan vattnet. Kapten tog scollarbåt och gick i
land för att få bot för sin böld. Jag fick ju besättningen att lämpa däckslasten och annat tungt gods ,
så långt vi kunde för att komma åt att drifva bogporten och när alt var färdigt var att stufva om alt
på sin plats igen.
Wi lågo där en hel vecka och äfven ridit ut en storm och jag hade hifvat in ena ankaret och kattat
detsamma då jag berädde mig för att gå iland och höra efter Kapten , då båten från Malmö
passerade tätt för om oss, och en röst hördes att fiska ankaret, vi ska strax segla. Innan qvällen kom
Kapten Lundberg som skulle öfvertaga befälet ombord, vi lättade ankaret, satte våra segel och det
bar Nvardt genom öresund. Nog hade det blifvit billigare för rederiet om det låtit mig gått med
fartyget, då jag var competent dertill, då jag nu seglat det till Köpenhamn och förra gången så godt
som ensammen. Navigerat från Palermo till Göteborg.
Wi kommo utan vidare äfventyr i slutet af Maj till Alicante och lågo en Söndagsförmiddag i stillt
utanför hamnen och fastän vi voro så nära land skulle ändå predikan läsas, intet ondt i det. Efter det
var gjordt kom en sjöbris och vi seglade in i hamnen.
Efter slutad lossning och intagande af balast afseglade till Torre Vichia (Torevitja) intog full saltlast
och så bar det iväg hemöfver igen .
Platsen var på den tiden en liten stad der hälften af innevånarna talade Svenska genom att alla Gefle
fartyg som kom in i Medelhafvet mestadelen gingo dit för gråsalt som Dalkarlarna inbillade sig
vara starkare än annat salt men som ej annat var än en sort av rödgrå sand som salter färgades med.
Fikon och fikonkakor var det stor handel med, och begärliga voro de vid fartygens hemkomst och
stor efterfrågan. En gammal man, som alla svenskar som varit der, kände, och som kände igen .dem
alla, och gjorde de mesta affärerna med frukt - tillfrågades alltid, -lefver du än ? Gaf altid samma
svar "Don Nissi lefva precis".
Wi seglade derifrån och kommo jämt till Köpenhamn , samma dag som Karl XV dotter (Sessan)
Lovisa hade brölopp med Danska Kronprinsen Aug. 69.
Som wind var byig och något motig genom Drogden ankrades der och Kapt Lundberg for i land och
såg på ståten. Detta skulle han ej ha gjordt, ty det kostade honom befälhafvarplatsen vid
hemkomsten. Wi skulle ha kryssat genom Drogden och kommit hem en vecka tidigare, och sluppit
undan en 5 dagars kryss i tjocka på ˜landshaf. Kapt Lundberg afsattes vid hemkomsten. Jag lossade
saltlasten och tog in trälast då fartyget var i det närmaste färdigt fick jag besked om att de gärna
ville ha mig som 2:e Styrman , då det var beslutat att en äldre karl skulle med som 1:e Styrman. Jag
betackade mig för den hedern och tog mitt pick och pack i land för att söka plats på annat håll . Ett
år derefter då jag en gång träffade Capt Wohlin ombord på Briggen fick jag en slags upprättelse af
honom. Han tog mig då i famn och sa att han ej skulle ha släppt mig då , ty han hade nog blifvit
hårdt ansatt af den äldre man som gått med honom då som styrman och nu låg i prosess med
honom.
Då det börgade lida mot hösten och någon 1:a Styrmansplats ej stod att få beslöt jag mig för att anta
erbjuden 2 Styrmans på Barque "Condor". 1869 23/9 kom ombord och afseglade några dagar
derefter för Bristol.