MANUALEN Barn svarar bra på manuell behandling! - omt sweden
MANUALEN Barn svarar bra på manuell behandling! - omt sweden
MANUALEN Barn svarar bra på manuell behandling! - omt sweden
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
En dag <strong>på</strong> avdelningen för<br />
klinisk bettfysiologi<br />
Två saker har alltid slagit mig angående huvudvärkspatienter. För det första att<br />
vi sjukgymnaster kan göra mycket för dessa patienter genom nack<strong>behandling</strong> av<br />
olika slag och för det andra att remisserna från läkare är relativt få. Tandläkarna<br />
är en annan yrkesgrupp som träffar många patienter med värk från ansikte, käke<br />
och huvud. Är vår kompetens inte helt känd för dem heller? Hur står det till med<br />
min kunskap om deras kompetens <strong>på</strong> detta område? Jag beslöt mig för att auskultera<br />
en dag hos bettspecialister för att få reda <strong>på</strong> hur de arbetar.<br />
På väggen i ett konferensrum <strong>på</strong> avdelningen<br />
för Klinisk Bettfysiologi i<br />
Malmö hänger tidsskriften Pain och<br />
IASP Newsletter och skvallrar om att<br />
jag har hamnat hos en yrkesgrupp som<br />
är intresserad av smärta. Min ciceron<br />
denna dag är Susanna Martinsson,<br />
tandläkare som jobbar sina första år<br />
efter examen och bland annat deltid<br />
<strong>på</strong> avdelningen för Klinisk Bettfysiologi.<br />
Hennes förhoppning är att en<br />
dag kunna starta sin ST-tjänst och bli<br />
bettfysiolog. Susanna berättar att det<br />
<strong>på</strong> Bettfysiologen i Malmö råder en<br />
trivsam och öppen atmosfär där specialister<br />
med högt anseende och med<br />
sina foton <strong>på</strong> väggarna gärna diskuterar<br />
arbetsfrågor med nydanade tandläkare.<br />
Alla patienterna kommer <strong>på</strong> remiss<br />
hit, oftast från Öron-näsa-hals-avdelningen<br />
<strong>på</strong> sjukhuset och från Företagshälsovården.<br />
Väntetiden är tyvärr<br />
ibland upp till ett år. Inte sällan<br />
får patienterna träffa tandläkare som<br />
studerar till bettspecialister. Första besöket<br />
går <strong>på</strong> sjukvårdstaxan om smärta<br />
förekommer och <strong>på</strong> tandvårdstaxan<br />
om enbart slitna tänder föranleder remissen.<br />
Besöket föregås av att ett omfattande<br />
formulär med frågor skickas<br />
hem. Stor vikt läggs vid att ta reda <strong>på</strong><br />
patientens sinnesstämning, med hjälp<br />
av formulär för ångest, somatisering<br />
och depression. Bland TMD-patienter<br />
(Temporo Mandibular Disorders) råder<br />
en ökad risk att drabbas av nedstämdhet,<br />
oro och depression som en<br />
konsekvens till smärtan.<br />
Susanna Martinsson handleder tio<br />
tandläkarstudenter när de är <strong>på</strong> Bettfysiologen<br />
men har själv alltid tillgång<br />
till en handledare som är färdig specialist.<br />
Idag ska studenterna ha redovisning<br />
av patientfall med beskrivning<br />
av en relaterande vetenskaplig artikel.<br />
De tio snart utexaminerade tandläkarna<br />
berättar var och en i sina korta<br />
föredragningar att de först inspekterar<br />
patientens ansikte noggrannt vilket<br />
jag blir lite förvånad över. I min<br />
okunskap trodde jag att patienterna<br />
öppnade munnen direkt här men det<br />
visar sig att man börjar med att kolla<br />
efter asymmetrier och spända muskler<br />
i ansiktet. Inte nog med det, därefter<br />
kontrolleras alla nackrörelser aktivt<br />
och studenterna lägger stor vikt vid inskränkt<br />
rörlighet och smärta. Emellertid<br />
verkar det inte som att de sedan vet<br />
vad de ska göra med dessa fynd. Trots<br />
min närvaro nämner ingen något om<br />
sjukgymnastremiss.<br />
Studenterna lägger också stor vikt i<br />
undersökningen vid palpation av ansiktsmuskler<br />
och käkled.<br />
Jag får höra av min ledsagare att man<br />
<strong>på</strong> tandläkarnas grundutbildning<br />
överhuvudtaget inte pratar om nackens<br />
och käkledens sammankopplade<br />
rörelser som Hamayun Zafar så förtjänstfullt<br />
beskrev i sin avhandling år<br />
2000. Mariano Rocabado (som kommer<br />
till den Nordiska OMT kongressen<br />
2009 i Göteborg) fastslog redan<br />
1991 att åtta graders flexion eller extension<br />
i nacken ändrar caput mandibulas<br />
position med en millimeter.<br />
16<br />
Trots att vetskapen om de sammanlänkade<br />
rörelserna kanske saknas <strong>på</strong><br />
tandläkarnas grundutbildning så får<br />
man alltså lära sig att testa nackens<br />
rörlighet aktivt. De lite mer intresserad<br />
tandläkarna testar även passivt<br />
rörelseuttag som rutin. Syftet, enligt<br />
Susanna Martinsson, är för att se om<br />
rörelsesmärta och inskränkt rörlighet<br />
i nacken finns och att då ge rörelseövningar<br />
eller hänvisa till sjukgymnast.<br />
Bettets begrepp<br />
TMD kan indelas i tre grupper: muskel-,<br />
disk- och ledrelaterade problem.<br />
Inte sällan förekommer två eller till<br />
och med alla samtidigt.<br />
TMD av muskelproblem: Myofasciell<br />
smärta runt käklederna definierar<br />
tandläkare som ”muskulär palpationsömhet<br />
<strong>på</strong> minst tre ställen varav minst<br />
ett ska vara <strong>på</strong> patientens smärtande<br />
aniktshalva”. Ofta använder patienterna<br />
hela handen för att beskriva det<br />
smärtande området (<strong>på</strong> till exempel<br />
kinden). Palpationstrycket standardiseras<br />
till ett kilo extraoralt och ett<br />
halvt kilo <strong>på</strong> käkled och intraoralt.<br />
Studenterna får träna <strong>på</strong> en våg för att<br />
uppnå färdighet.<br />
En orsak till myofasciell smärta i<br />
ansiktet är oromandibulär parafunktion.<br />
Med det menas ”en icke funktionell<br />
frivillig eller ofrivillig käkrörelse<br />
dag- eller nattetid”, med andra ord<br />
tandgnisslan (bruxism) eller tandpressning.<br />
Till begreppet räknas också<br />
andra icke-funktionella rörelser av
Change language